<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur gymnasieelever ges möjlighet att reflektera över sitt eget skapande i Bild. Studien har utförts inom ramen för Estetisk verksamhet då dess kursplan anger reflektion som ett av målen för Godkänt betyg. Då det ingår i lärarens arbete att</p><p>ytterst ansvara för planering av kursen utifrån aktuell kursplan, utgår studien från ett lärarperspektiv. För att se hur bildundervisningen ger möjlighet till reflektion har observationer utförts på tre gymnasieskolor med påföljande intervjuer med respektive lärare. Studien granskar nuvarande, dåvarande samt en föreslagen kursplan, för att se vilken betydelse som ges begreppet reflektion. Resultatet pekar på att det förekommer reflektion, främst i muntlig form, men att reflektion verkar vara svårt att konkretisera i praktiken.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur gymnasieelever ges möjlighet att reflektera över sitt eget skapande i Bild. Studien har utförts inom ramen för Estetisk verksamhet då dess kursplan anger reflektion som ett av målen för Godkänt betyg. Då det ingår i lärarens arbete att ytterst ansvara för planering av kursen utifrån aktuell kursplan, utgår studien från ett lärarperspektiv. För att se hur bildundervisningen ger möjlighet till reflektion har observationer utförts på tre gymnasieskolor med påföljande intervjuer med respektive lärare. Studien granskar nuvarande, dåvarande samt en föreslagen kursplan, för att se vilken betydelse som ges begreppet reflektion. Resultatet pekar på att det förekommer reflektion, främst i muntlig form, men att reflektion verkar vara svårt att konkretisera i praktiken.

Conselho Nacional de Desenvolvimento CientÃfico e TecnolÃgico / A dissertaÃÃo Fundamentos da AvaliaÃÃo Educacional: Trabalho Alienado ou Trabalho Criativo? tem por finalidade investigar o paradigma dominante da teoria conceitual da AvaliaÃÃo do Ensino-Aprendizagem no Brasil. Seu objetivo à pesquisar atà que ponto este paradigma dominante à crÃvel para diagnosticar e orientar esta disciplina educacional no paÃs e ao mesmo tempo estabelecer a relaÃÃo comparativa entre a formulaÃÃo teÃrica do paradigma de avaliaÃÃo e a concepÃÃo presente nas instituiÃÃes internacionais, nacionais e locais e entorno, a partir de um estudo exploratÃrio realizado com os licenciandos da Universidade Federal do Cearà (UFC) e da Universidade Estadual do Cearà (UECE). O mÃtodo aplicado à pesquisa à a dialÃtica materialista de Marx, auxiliada pela epistemologia e anÃlise comparativa, alÃm da estatÃstica e pesquisa quantitativa por amostragem. A dissertaÃÃo parte da hipÃtese que o paradigma dominante da teoria da avaliaÃÃo à o mesmo da teoria da educaÃÃo, que tem sido apontado pela literatura especializada como o da educaÃÃo para o trabalho ou produtivista ou ainda do capital humano.

The purpose of this thesis is to explore the impact of the situation imposed by the spread of COVID-19 on people working in creative industries and their creative processes, and analyse the role of media in reconstructing their work and leisure spaces at home. The research topics include handling of this change by the creatives, the role of media in reconstructing creatives' homes and the impact of this situation on their creativity. The methodology for gathering data is centred around interviews with the representatives of the group of people working in the creative industries. The empirical data is analysed with the help of the theoretical framework. Among the theories, the six most important topics are: Connectivity versus connectedness, Front region and back region, Boundary theory, Transformations between regions, Reasons to disconnect from media, and Influences on creativity. On one hand, the conclusion of this thesis is that creatives were handling the change of their work environment mostly well, possibly, perhaps creativity is usually influenced by internal factors, and as such the changed work environment as an external factor doesn't influence it as much as the social isolation situation due to COVID-19 as a whole. On the other hand, for many creatives the changed work environment provided calmer conditions for work and offered more time for leisure, although the majority of the participants were working more in this new situation than before. Due to the fact that all of the interviewees had to use their digital technologies and internet in order to work, the escape to the offline world often served as a place for relaxation. Moreover, the majority of the interviewees' devices was used for multi-functional purposes, for both work and for relax. Ultimately the impact on the creatives and their work was studied from different perspectives, offering a snapshot of creative work in extraordinary times.

Le clown, personnage culturel et social, se construit par l'interaction avec son public et son milieu d'intervention. Le fait que le clown corresponde si durablement dans les représentations à la caricature d'un personnage de cirque, amène à se demander si le clown n'est pas victime de son image, pourtant si positive il fut un temps. Ce constat amène à réfléchir directement sur l'identité des clowns et leur réalité actuelle. Comprendre comment et pourquoi les clowns ont évolué ces dernières années revient à questionner à la fois les éléments de permanence et d'unicité qui les constituent mais aussi les facteurs de variations et de variabilité de leur travail artistique. L'analyse des transformations passées et en cours de la figure du clown à travers un état des lieux sur la figure du clown puis la construction identitaire des nouveaux clowns et enfin leurs formes diverses et récentes, donne au sujet une profondeur et une compréhension plus vaste. Ce travail, relevant d'une approche sociologique, a pour objectif de rendre compte d'une identité, d'une profession et d'un art qui entrent en lien avec des enjeux sociaux, politiques et économiques des sociétés contemporaines et occidentales. Questionner les ressources que le clown met en œuvre à l'heure actuelle pour survivre est une façon de comprendre son identité sociale et par là, la société dans laquelle il vit. L'existence sociale des nouveaux clowns est en rapport constant avec les arts frères que sont la danse, le théâtre, le cirque, mais aussi avec les mondes des amuseurs publics que constituent par exemple les humoristes desquels ils se nourrissent et avec lesquels ils se confrontent dans un même temps. / The clown, a cultural and social character, is shaped in interaction with his public and his environment. Yet, the fact that the figure of the clown is consistently associated with the caricatural representation of the circus character leads to question if the clown could be a victim of his own image, which was once so positive. Furthermore, this highlights the relevancy of reflecting directly on the identity of the clowns and their present reality. Understanding how and why the clown has evolved in recent years requires identifying the elements of durability and uniqueness which establish the clown, but also of the variations and variability of the artistic work. The analysis of both past and present transformations through an overview of the figure of the clown and the identity-building of the “new clowns” and finally, their diverse and recent forms, allows for a deeper and wider understanding of the subject. The objective of this thesis is, through a sociological approach, to highlight an identity, a profession and an art form and it's relation to social, political and economic issues in contemporary western societies. To question the resources that the clown must presently mobilize to survive allows an understanding of his social identity and thus also of the society in which he lives. The social existence of the “new clowns” is in constant interaction with related artistic disciplines such as dance, theater, and circus, but also with the worlds of public entertainers, for example humorists, in whom they find inspiration at the same time as grounds to confront ideas.

Art directing i en digital kommunikationsbyrå och att arbeta heltid eller deltid som konstnär är två yrken som har en sak gemensamt. I egenskap av professionella roller har de en nyckeluppgift de måste uppfylla – att vara kreativa. I denna uppsats fokuserar vi på den kreativa processen vid generering av idéer i områden av digital media och konst för att se om det finns tydliga skillnader eller likheter i hur kreativt arbete för sig inom båda områden. För att jämföra den kreativa processen mellan de två parterna har vi gjort flertalet intervjuer och observationer med yrkesverksamma konstnärer och art directors. Genom att undersöka områdena kreativitet, design och konst har vi distingerat ett antal olika steg som är teoretiskt möjliga att applicera på både design och konst. Genom att ställa samma frågor till samtliga informanter och genom att kategorisera de händelser som dokumenteras vid observationerna hoppas vi på att kunna dra slutsatser om likheter och olikheter inom de kreativa processerna i konst och designarbete. Vi hoppas även att våra resultat kan tillämpas på senare studier samt av designers och konstnärer som vill lära sig av varandras arbete. / Art directing in a digital communication agency and working as a full or part-time artist is two occupations that have one thing in common. Both professional roles has one key assignment that they need to fulfill – to be creative. In this paper we will focus on the creative process when generating ideas in the areas of digital media and arts to see if there are any significant differences or similarities between how the creative work is done in both areas. To compare the creative process between the two parts we have done several interviews and observations with working creators within the areas. By exploring the concepts of creativity, design and art we have distinguished several steps which theoretically could be applied to both design work and arts. By asking the same questions to all informants and by categorizing the events documented in the observations we hopeto be able to come up with conclusions about what differences there are between the processes in artand design work. We also hope that our results can be adapted in later studies and by designers andartists who want to learn something from each other's work.

Artists in interaction: creation processes in official collaborative projects is a doctoral thesis that explores the creation processes of artists, when the project owner defines the purpose, theme and framework. The area is explored from the artists' perspective and the overall research question deals with the opportunities and obstacles that artists face when working in collaborative projects. To be able to explore the artists' working processes, in which sketches and models were tools, concepts from the visual research field were combined with knowledge theories that derive from the area of practice-based research. The knowledge theories draw on an updated understanding of ancient philosophy developed by, among others, the philosopher Martha Nussbaum. Rudolf Arnheim’s concepts of visual thinking are also vital for the interpretation of the visuals. The results indicate that skills in different sketching techniques build trust and enable communication. However, the artists experienced that it was more difficult to integrate the more indefinable parts of their knowledge, which relates to improvisation and intuition, even though this was highlighted as the most vital force in their working processes. The consequence is that the artists have not always followed their artistic intentions, which in some cases also meant compromising the quality of the works of art  they produced. The collaboration between the artists and the project-owner representatives could be more enriching for both parties if the artists' implicit knowledge is respected as a resource and given some room, although this may involve certain risks. The study also provides results regarding the interpretation of models and sketches, and discusses in what way different sketches can support (or hinder) communication in different stages of a design process, i.e. what aspects are important to consider when sketches are used to support communication. Particularly interesting is that the findings demonstrate that spoken and written language has a significant impact on how sketches are interpreted; the use of verbal language is therefore an important factor in presentations built on visuals. / Avhandlingen Konstnärskap i samspel: om skapande arbetsprocesser i myndighetsledda samverkansprojekt undersöker konstnärers arbetsprocesser i projekt där uppdragsgivaren formulerat tema, syfte och ramar för gestaltningsarbetet. Genom tre fallstudier har konstnärers arbetsprocesser i samverkansprojekt, med inriktning på utställning och gestaltning i musei- och kulturmiljö undersökts. Den övergripande frågeställningen behandlar vilka möjligheter och begränsningar konstnärer upplever i sin praktik i myndighetsledda samverkansprojekt. Materialet till studien har samlats in via intervjuer, observationer, artefakter och dokument. Till artefakter räknas skisser, modeller och verk. För att undersöka konstnärernas arbetsprocesser, där olika typer av skisser är ett verktyg, har teorier från det visuella fältet kombinerats med teorier om praktisk kunskap. Från det visuella fältet är Rudolf Arnheims teorier om visuellt tänkande centrala och vad gäller kunskapsteorier är utgångspunkten en samtida tolkning av Aristoteles teori om olika kunskapsformer som utvecklats av bland andra filosofen Martha Nussbaum. På en övergripande nivå visar studien att skicklighet i hantering av olika skisstekniker möjliggör kommunikation och skapar förtroende, medan mer svårbeskrivbara delar av konstnärers kunnande med improvisation och intuition som vitala krafter är svårare att integrera i samverkansprojekten. Följden av detta är att konstnärerna inte alltid valt att genomdriva sina intentioner i projekten till fullo, vilket i ett par fall också inneburit avkall på gestaltningens kvalitet. Samverkan mellan offentliga uppdragsgivare och representanter från den kreativa sektorn (som konstnärerna i projekten representerar), skulle kunna bli mer berikande för båda parter om konstnärers implicita kunnande ses som en resurs och om uppdragsgivaren ger utrymme för improvisation, även om detta innebär visst risktagande. Studien förmedlar också ny empiribaserad kunskap beträffande olika skiss- och presentationsformers funktion i kommunikationsakten mellan konstnär (skissproducent) och uppdragsgivare (beställare). Detta kan komma till nytta i flera sammanhang där skissmaterial används vid presentationer av idéer, i kommunikationen med en beställare eller som ett verktyg i grupprocesser. Intressant nog demonstrerar resultaten också att talat och skrivet språk har stor inverkan på hur skisser tolkas. Därför är detta en viktig aspekt att beakta i presentationer som inkluderar visuella material, både för skissproducent och beställare.

Submitted by Letícia Coelho Rosa (letticiacoelho@gmail.com) on 2018-01-04T03:19:52Z No. of bitstreams: 1 LCR_Trabalho Criativo Freelance.pdf: 1098340 bytes, checksum: c49c1887f2d9879df0b3ee7bd2c7b053 (MD5) / Approved for entry into archive by Pamela Beltran Tonsa (pamela.tonsa@fgv.br) on 2018-01-05T13:16:07Z (GMT) No. of bitstreams: 1 LCR_Trabalho Criativo Freelance.pdf: 1098340 bytes, checksum: c49c1887f2d9879df0b3ee7bd2c7b053 (MD5) / Made available in DSpace on 2018-01-05T15:00:51Z (GMT). No. of bitstreams: 1 LCR_Trabalho Criativo Freelance.pdf: 1098340 bytes, checksum: c49c1887f2d9879df0b3ee7bd2c7b053 (MD5) Previous issue date: 2017-12-04 / Neste estudo, se investiga a criatividade de compositores musicais em suas atuações como freelancer. O trabalho criativo freelance origina uma experiência subjetiva em que recompensas financeiras, êxtases criativos, reconhecimento social e paixão convivem com ansiedade, risco, fracasso e insegurança. Considerando esse contexto, tem-se como objetivo compreender como músico compositor faz sentido da relação entre atividade criativa e trabalho freelance. Utilizou-se a análise fenomenológica interpretativa e literatura de atividade criativa para obtenção e interpretação das essências contidas nas experiências relatadas pelos trabalhadores. As entrevistas em profundidade foram realizadas com 15 músicos de São Paulo. Como resultado, este estudo identifica temas relevantes para compreensão da interação do músico com o contexto: sobreviver de música, ser artista ou autoempreendedor. / In this study, one investigates the creativity of musical composers in their performances as a freelancer. Freelance creative work creates a subjective experience in which financial rewards, creative ecstasies, social recognition, and passion coexist with anxiety, risk, failure, and insecurity. Considering this context, we aim to understand how musician composer makes sense of the relationship between creative activity and freelance work. We used the interpretative phenomenological analysis and creative activity literature to obtain and interpret the essences contained in the experiences reported by the workers. The in-depth interviews were conducted with 15 musicians from São Paulo. As a result, this study identifies themes relevant to understanding the musician's interaction with the context: surviving music, being an artist or self-employed.

Purpose: The purpose of the study is to contribute to a broader understanding regarding of how and whether flexible working conditions in terms of time and space affect the balance and the boundary between personal and work life for employees with a creative work. The study also aims to investigate if there are any clashes between the employee's personal and work life and where such clashes occur. Literature review: The study is based on previous organisational research. In the section we present flexible working conditions, creative work, boundaries, balance and strategies. Method: The study is a qualitative study with mainly deductive elements. Some inductive approaches have also been used during the study. Five semi-structured interviews were conducted to collect the study's empirical data. The interviews were transcribed to ease the presentation of the results and to thematize the key concepts for the analysis. Results: The results section of the study presents the themes that are relevant for managing an analysis together with the literature review. Conclusions: The conclusions that are presented in the study are that there are few clashes between personal and working life. Mainly because the worker has difficulty to tell what is imbalance and what is a matter of course, but also that the worker actually is satisfied with the work situation. How the clashes are handled in order to reduce the a potential crash is through clear boundaries regarding both personal and working life. It turned out that the limits for the personal life were stronger towards the sphere of working life than working life is towards the sphere of personal life. / Syfte: Syftet med studien är att bidra med ökad förståelse för hur och om flexibla arbetsförhållanden vad gäller tid och rum, påverkar balansen och gränsdragningen mellan privatliv och arbetsliv för arbetstagare med ett kreativt arbete. Studien syftar också till att undersöka om det uppstår krockar mellan privatliv och arbetsliv för arbetstagaren och var dessa krockar i sådant fall uppstår. Litteraturgenomgång: Studien baseras på tidigare forskning i ett format om vetenskapliga artiklar. Under avsnittet presenteras litteratur kring flexibla arbetsförhållanden, det kreativa arbetet, gränsdragning, balans och strategier. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär med främst deduktivt inslag. Viss mån av induktivt angreppssätt har även använts under studiens gång. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes för insamlandet av studiens empiri. Intervjuerna transkriberades för att underlätta vid framställningen av resultatet samt tematiseringen av nyckelbegrepp för analysen. Resultat: I studiens resultatavsnitt presenteras de teman som är av relevans för genomförandet av analysen tillsammans med litteraturgenomgången. Slutsatser: De slutsatser som presenteras i studien är att att det förekommer få krockar mellan privatliv och arbetsliv. Främst därför att arbetstagaren har svårt att urskilja vad som är obalans och vad som är en självklarhet, men därför också att personen ifråga är tillfreds med sin arbetssituation. För att minska kollisionen hanteras krockarna genom tydlig gränsdragning gällande privatlivet och arbetslivet. Det har visat sig att privatlivets gränser är starkare gentemot arbetslivets pol än vad arbetslivets dito är gentemot privatlivets pol.

The possible approach towards the teaching of literature at the 9th grade level of primary education is the central topic of this thesis. The main idea is to base literature teaching on a system of working sheets, which relate to extracts from 4 selected books. These books have a common theme; real-life situations relevant to students of the 9th grade. Such theme has been preselected on the author's perception that students are becoming less in contact with the literary world, thus seeking a path to bring students closer to it. The goal is to show pupils the relevance and practical use of literature, with the use of diverse tasks and assignments and to convince them that reading may be entertaining as well as educating. A specific characteristic of the thesis is the fact that the research has been carried out in a given classroom at one of Prague's primary schools, where the author teaches Czech Language and Literature. Therefore, a key element of the thesis is the discussion of first hand findings and lessons-learned during these lessons. On the basis of the working sheet system trial results in class, this method proves to be efficient. Students reacted positively to the learning system and the text excerpts allowed them to complete literary tasks and also to discuss the described real-life situations...