Huvudsyftet med den här studien var att undersöka vilka parametrar som har störst inverkan på trädens vattentillgång i BlåGrönGråa-system (BGG-system), utvecklat av Edge, och vilka förbättringar som kan göras för att vegetationen bättre ska klara av torka. Ett annat mål med denna studie var attundersöka hur väl det går att efterlikna och simulera BGG-system i modelleringsverktyget MIKESHE, utvecklad av Danish Hydraulic Institute (DHI). För att undersöka vilka parametrar som har störst inverkan på BGG-systems vattenhalt varierades; storleken på tillrinningsområdet, crop factor, växtsubstrat, djup på regnbäddarna, växtval, dräneringsdjup och dräneringshastigheten. Alla simuleringarna genomfördes med meteorologisk data för perioden 1991-2020 för att underöka hur årsvariationer påverkar vattenhalten i systemet. Resultaten visar att stadsträd som inte erhåller något tillskott av vatten via tillförsel av dagvatten kommer utsättas för extremt ogynnsamma förhållanden när det kommer till vattentillgång, och att den parameter som har störst inverkan på vattenhalten i BGG-system är storleken på tillrinningsområdet. För att ytterligare förbättra vattentillgången för träden i BGG-system kan växtsubstratet förbättras genom att öka mängden växttillgängligt vatten. Detta föreslås dock framförallt för större träd eller då tillrinningsområdet inte kan utökas ytterligare. Variationen av djupet på regnbäddarna har relativt liten effekt på resultatet, vilket delvis kan förklaras av andra val i satta parametrar. Växtvalet visar sig i denna studie har liten effekt på vattenhalten, vilket delvis beror på modellens utformning och valdaparametrar. Variationen av dräneringsdjupet och dräneringshastigheten visar sig inte ha någon effekt på de resultat som undersöks i denna studie. Modellen som har satts upp beskriver systemet på ett tillförlitligt sätt, och är ett bra första steg föratt ytterligare öka förståelsen för trädens förutsättningar i dagvattenhantering. Men för att kunna dramer långtgående slutsatser om hur träden klarar av torrperioder behöver ytterligare undersökningargenomföras på BGG-system. / The main purpose of this study was to investigate which parameters have the greatest impact on thetrees’ water supply in BlueGreenGray-systems (BGG-system), developed by Edge, and what improvements can be made to the system to make the vegetation able to withstand periods of droughts better. Another aim of this study was to investigate how well it is possible to imitate and simulate BGG-systems in the modeling tool MIKE SHE, developed by the Danish Hydraulic Institute (DHI). To investigate which parameters have the greatest impact on the water content in BGG-systems the following parameters was varied; the size of the catchment area, crop factor, plant substrate, depth of the rain beds, plant selection, drainage depth and drainage rate. All simulations were performed with meteorological data for the period 1991-2020 to investigate how annual variations affect the watercontent in the system. The results show that city trees that do not receive any addition of water via the supply of stormwater will be exposed to extremely unfavorable conditions when it comes to water supply, and that the parameter that has the greatest impact on the water content in BGG-systems is the size of the catchment area. To further improve the water supply for the trees in a BGG-system, the plant substrate can be improved by increasing the amount of plant available water. However, this is mainly proposed for larger sized trees or when the catchment area cannot be expanded further. The variation in the depth of the rain beds has a relatively small effect on the result, which can be partly explained by other choices in set parameters. The choice of plant in this study has little effect on the water content, which is partly due to the model’s design and selected parameters. The variation of the drainage depth and the drainage rate does not appear to have any effect on the results examined in this study. The model that has been set up describes the system in a reliable way, and is a good first step to furtherincrease the understanding of the trees conditions in stormwater management. However, in order tobe able to draw more far-reaching conclusions about how trees cope with dry periods, further studiesneed to be carried out on BGG-systems.

Urbanization is continuously growing all over the world. Both developing and developed countries encourage rapid expansion for increased growth and production. However, urbanization in combination with climate change can lead to higher chances of extreme flood events. Mankind always settled around rivers and floodplains that are naturally more flood prone areas, making stormwater modeling and urban planning indispensable for safety and reduction of flood risk.Until now many important studies have been conducted on the dangers of living in floodplains of urbanized cities, but most of them are about developing countries such as Bangladesh or Vietnam, leaving a noticeable gap in the developed world. However, all these researches share one thing in common as they do not take into account the interactions between water and society by ignoring the constantly changing human factor.Socio-hydrology is a new branch of hydrology closely related to Integrated Water Resource Management (IWRM) that tries to explore this dynamic relationship. This study explores the historical evolution of a highly urbanized industrial city in Finland and attempts to understand both the human and engineering effects of urbanization. The city of Pori is the most flood prone area in Finland, which makes for an important study that will yield important results and possible recommendations for future research, while for the first time incorporating socio-hydrology, the human factor and flood risk in a major European city.This is an empirical project with data collected from various different sources put all together for the first time that could change the perceptions of both inhabitants and scientists and be the basis for a more thorough, modeling based research in the future. The research question of this dissertation is how socio-hydrological dynamics have affected flood risk changes over the past decades in the city of Pori. / Urbaniseringen växer fortlöpande över hela världen. Både industriländer och utvecklingsländer befrämjar snabb expansion för ökad tillväxt och produktion. Dock leder urbanisering i kombination med klimatförändring till högre risk för extrema översvämningar. Människor har i alla tider bosatt sig runt vattendrag och flodslätter som naturligt är mer benägna att översvämmas, något som gör att dagvattenhantering och stadsplanering är absolut nödvändigt för ökad säkerhet och reducerad översvämningsrisk.Fram tills nu har många viktiga studier genomförts som behandlar farorna för människor bosatta i urbaniserade städer intill flodslätter, men de flesta av dem har utgått från utvecklingsländer som Bangladesh eller Vietnam, något som lett till en märkbar avsaknad av information gällande industri-länder. Gemensamt för dessa studier är dock att de ignorerar den ständigt föränderliga mänskliga faktorn och på så sätt inte tar i beaktning interaktioner mellan vatten och samhälle.Socio-hydrologi är en ny gren inom hydrologi som är nära besläktad med Integrerad Vattenresurs-förvaltning och som försöker utforska detta dynamiska samspel. Denna studie undersöker den historiska utvecklingen av en starkt urbaniserad industristad i Finland och försöker tolka de mänskliga och tekniska effekterna av urbanisering. Staden Pori (Björneborg på svenska) är den mest översvämningsbenägna platsen i Finland, vilket gör denna studie till ett viktigt arbete för att ta fram betydelsefulla resultat och eventuella rekommendationer för framtida forskning. Dessutom inkorporeras socio-hydrologi, den mänskliga faktorn och översvämningsrisk för första gången i forskning gällande en större europeisk stad.Detta är ett empiriskt projekt med data insamlat från olika källor som sammanställts för första gången och som kan förändra både invånares och forskares synsätt, samt vara en grund för mer utförlig och modellbaserad forskning i framtiden. Frågan som denna avhandling försöker besvara är hur socio-hydrologisk dynamik har påverkat förändringar av översvämningsrisker i staden Pori i Finland över de senaste årtiondena.

Hållbar dagvattenhantering är ett koncept som, i takt med ökade regnmängder och tät bebyg-gelse, blivit mer och mer uppmärksammat inom stadsplanering. Det handlar om att hitta ettmer robust system för att hantera det dagvatten som uppstår genom att kombinera både rör-och ledningssystem med andra lösningar som fördröjer och renar vattnet innan det når ut tillrecipienten. Samtidigt är samhällsbyggnadsprocessen ofta komplex och involverar många olikaaktörer vilket också gäller för dagvattenhantering. I och med detta uppstår ett antal utmaningarsom problematiserar processen mot att få till en mer hållbar dagvattenhantering. Detta arbetesyftar till att komma underfund med de utmaningar som finns när det kommer till samverkanrelaterat till dessa frågor samt att klargöra hur samverkan kan förbättras för att uppnå en merhållbar dagvattenhantering. I arbetet görs en litteraturstudie vars främsta syfte är att reda ut begreppet samverkan, vad sombidrar till god samverkan och vilka positiva effekter samverkan kan ha i ett projekt. För att sedanreda ut vilka utmaningar och framgångsfaktorer som finns kring dagvattenfrågan genomförs enkvalitativ studie i form av sju intervjuer med personer som på olika sätt arbetar med dagvatten.Dessutom används två analysverktyg, Fyrfältaren och Forum-Arena-Court, för att sortera in debehov och förbättringar som behövs arbetas med. Det framkommer att det finns en del problematik kopplat till samverkan och dagvattenhantering.Det finns främst förbättringspotential när det kommer till att hantera de olika perspektiv ochintressen som kommer med att ha många olika aktörer involverade. Där framstår det som viktigtatt dagvattenfrågan är med tidigt i processen och att det skapas en gemensam målbild kring vadsom ska genomföras i projektet. Utöver detta finns det även en del utmaningar när det kommertill tydlighet kring hur projektet ska genomföras. Här är det viktigt att det finns tydliga riktlinjerfrån kommunens sida samt att se till att det finns en kontinuitet och dialog. Sammantaget finnsdet behov av förbättring kring samverkan och detta skulle kunna möjliggöra vägen mot en merhållbar dagvattenhantering. / Sustainable stormwater management is a concept that, with increasing amounts of rain and densesettlements, has been paid more attention to in urban planning. It revolves around finding amore robust system for managing stormwater by combining systems using pipes with othersolutions that delay and clean the water before it reaches the recipient. At the same time, theprocesses within urban planning are complex and involve many different parties which is alsotrue for stormwater management. Consequently, a number of challenges arise which complicatesthe process of achieving sustainable stormwater management. This study aims to find what thecooperation challenges are and to find out how cooperation can be improved to achieve a moresustainable stormwater management. In the study, a literature study is conducted with the purpose of investigating the conceptof cooperation, what good cooperation consists of and what positive effects it might have ina project. To figure out what the challenges and the factors of success are when it comes tostormwater management, a qualitative study consisting of seven interviews with people workingwith storm water is conducted. In addition, two tools for analysis, Forum-Arena-Court andFyrfältaren, are used to categorize the needs and improvements that need working with. There appears to be some issues regarding cooperation in connection to stormwater management.Mainly, there is potential for improvement when it comes to handling the different perspectivesand interests that come with having several different parties involved. It seems important to makesure that stormwater management is included early in the process and that there is a commonvision regarding what is supposed to be achieved within the project. Moreover, there are also afew challenges in regards to clarity of how the project is to be carried through. It is important tohave clear guidelines from the municipality’s side as well as continuity and dialogue throughoutthe project. To summarize, there are a few areas where improvement is needed when it comesto cooperation and this could possibly lead the way towards a more sustainable stormwatermanagement.

I samband med kommande klimatförändringar kommer antalet skyfall och perioder av torka att öka i världen vilket i sin tur ställer större krav på städers dagvattenhantering. Ett sätt att förbättra dagvattenhanteringen är att införa vattenåteranvändning i byggnader. Syftet med detta arbete är därför att utreda olika referensobjekt inom Norden som planerar att införa denna sorts teknik, eller som redan etablerat tekniken på marknaden. Arbetet ämnar även att utforska olika driftrelaterade frågor samt utreda vilken teknik som är mest lönsam utifrån faktorerna effektiv återvinning av dagvatten, projektkostnad samt poänggivande möjligheter inom olika miljöcertifieringssystem. För att besvara de formulerade frågeställningarna utfördes fem intervjuer baserat på en semistrukturerad intervjuteknik med individer insatta i de olika referensobjekten. Därutöver granskades ett flertal dokument som införskaffats från de olika företagen, både från intervjuobjekten men även från andra inblandade. En modell i programmeringsprogrammet MATLAB togs fram för att beräkna antalet dagar då det insamlade dagvattnet täcker behovet i byggnaderna övriga beräkningar gjordes i Excel där data inhämtats från SMHI:s hemsida över historisk data. Efter vidare undersökning framkom det att det inom Norden finns fem aktuella projekt varav ett är i projekteringsfasen, ett i byggnadsfasen och tre är i drift. Sergelhuset i Stockholm är det största projektet sett till takyta. Huset försörjer systemet flest antal dagar av året med tillräckligt dagvattenmängd för att täcka upp det dagliga vattenbehovet i byggnaden. Citypassagen i Örebro bedömdes vara minst kostnadseffektivt då projektet hade högst kostnader samtidigt som byggnaden hade minst antal dagvattenförsörjningsdagar. Då information saknas för Skanskas huvudkontor och Humlehuset kunde dessa referensobjekt inte jämföras på likartat sätt. Det framkom även att det vanligaste förekommande miljöcertifieringssystemet var LEED som tillämpats inom både Sergelhuset, Celsius och Skanskas huvudkontor. Samtliga projekt har ambitioner om att nå den högsta nivån, platinum, främst på grund av kommersiella skäl. Citypassagen hade ansökt om Miljöbyggnad och beräknas att certifieras enligt näst högsta nivån - Silver. / Due to future climate change, the number of downpours and periods of drought will increase which in turn will put greater demands on urban stormwater management. One way to improve stormwater management is to implement water recycling in buildings. The purpose of this essay is therefore to investigate projects in the Nordic region who are planning to implement this kind of technology or already have implemented it. The essay also aims to explore various connected operational issues and see which technology is most profitable based on the factors; efficient stormwater recycling, project cost and the possibility to give points in different environmental certification systems. In order to fulfil the purpose of the essay, five interviews were conducted based on a semi-structured interview technique with individuals familiar with the projects. In addition, several documents collected from the same individuals and others involved were also examined. A model in the programming software MATLAB was generated to enable calculation of the number of days the buildings were able to provide the storm water system with a volume of rainwater large enough to cover the daily need. Other calculations were performed in Excel where data over downpour has been obtained from SMHI’s website over historical data. Only five current projects could be found within the Nordic region, one of which is in the planning phase, one in the construction phase and three are in operation. Sergelhuset in Stockholm is the largest project based to roof area. The building provides the stormwater system with rainwater large enough to cover the water requirement during the highest number of days. Citypassagen in Örebro was the least cost-effective since the project had the highest costs while at the same time it had the least number of water supply days, only 69 days of the year the system was provided only with rainwater. Skanska's head office and Humlehuset were not included in the comparison since essential information was missing. It also emerged that the most common environmental certification system was LEED, which was used in both Sergelhuset, Celsius and Skanska's head office. All projects have ambitions to reach the highest level, platinum, mainly because of commercial reasons. Citypassagen has applied for Miljöbyggnad - level Silver.

The ongoing urbanization leads to densification and growth of cities, which replaces natural areas with hard surfaces. Precipitation is then more likely to runoff as stormwater than to be detained locally. Also, precipitation is predicted to be increasing as an effect of climate change. Traditionally, stormwater has been handled by draining it in underground pipes. As a complement, blue-green infrastructure (BGI) can be used to take care of the increased amount of stormwater. BGI is vegetation and water-based systems that intend to restore the natural flows of water. It does, however, not only provide services for stormwater management but also other services that contribute to human welfare. These are provided for free by nature and are called ecosystem services. By illustrating the value of ecosystem services, the motivation of implementing more BGI can increase. The aim of this project was to provide guidance on how to value ecosystem services that BGI can provide at a district level. The valuation was to be semi-quantitative with the grades 1-5. To do so, ecosystem services were identified and given indicators that could illustrate the extent of the ecosystem services’ presence. Seven different BGI for stormwater management were studied, to determine which added values they can bring into urban settings. The BGI were green roofs, trees, rain gardens, swales, detention basin, detention ponds and attenuation storage tanks. Nine ecosystem services provided by these BGI were then identified. These were flood protection, water treatment, local climate regulation, air quality control, environmental noise control, erosion prevention, recreation, social relations and biodiversity.  Indicators were identified for each ecosystem service through a literature study. It was noted that to value the ecosystem service, it was not enough to only value the presence of the indicators but also necessary to estimate the demand or need for the ecosystem service. Therefore, questions were formed that could help determine the demand for the ecosystem service. The valuation was then based on how well the presence of the ecosystem service corresponded to the demand of it.  After using this valuation method on a case study, it was concluded that this type of valuation is useful for reconstruction projects in an early stage, to illustrate what functions and demands that need to be considered to obtain more ecosystem services. It can then be used for comparison of different proposals, to see which one provides the most ecosystem services. The valuation is conceptual rather than specific. It is useful as it can include any type of ecosystem service but lacks the perspective of costs. / Den pågående urbaniseringen leder till en ökad utbredning och förtätning av städer, vilket innebär att grönytor byts ut mot hårdgjorda. Detta leder till att nederbörd inte omhändertas lokalt utan avrinner istället på de hårdgjorda ytorna som dagvatten. Dessutom förutsägs nederbörden att öka i och med klimatförändringar, vilket ökar mängden dagvatten ytterligare. Traditionellt har dagvatten hanterats genom att avledas i ledningar under mark. Som ett möjligt komplement till denna infrastruktur finns blågrön infrastruktur (BGI). BGI är vegetations- och vattenbaserade system som avser att efterlikna det naturliga flödet av vatten för att minska översvämningsrisken men ger fler nyttor än så. Dessa nyttor benämns ekosystemtjänster. De ökar människors välbefinnande och förses av naturen gratis. Genom att synliggöra värdet av ekosystemtjänster kan motivation till att implementera BGI öka. Syftet med detta projekt var att sammanställa ett beslutsstöd för hur en värdering av ekosystemtjänster från BGI på stadsdelnivå kan gå till. Värderingen skulle vara semi-kvantitativ med en skala 1-5. För att möjliggöra detta identifierades först ekosystemtjänster som sedan tilldelades indikatorer som belyser i vilken utsträckning respektive ekosystemtjänst förekommer. Sju olika blågröna dagvattenlösningar studerades för att avgöra vilka mervärden i form av ekosystemtjänster dessa kan tillföra urbana miljöer. Dessa dagvattensystem var gröna tak, träd, växtbäddar, svackdiken, översvämningsytor, dagvattendammar och fördröjningsmagasin. Nio ekosystemtjänster identifierades kunna uppkomma av dessa blågröna lösningar. Dessa var översvämningsskydd, vattenrening, lokalklimatsreglering, luftrening, bullerreducering, erosionskontroll, rekreation, sociala relationer och biologisk mångfald. För att värdera i vilken utsträckning funktionerna hos ekosystemtjänsterna fanns närvarande togs indikationer fram genom en litteraturstudie. Det ansågs däremot att det inte räckte att enbart värdera förekomsten av ekosystemtjänsten för att bestämma dess värde, utan det var även nödvändigt att studera behovet av dem. Därmed inkluderades frågor som skulle besvara behovet av ekosystemtjänsterna. Värderingen av ekosystemtjänsten baserades då på hur väl förekomsten av ekosystemtjänsten svarade mot behovet. Efter att denna värdering använts på en fallstudie kunde det konstateras att denna typ av värdering är användbar i ett tidigare skede av ombyggnadsprojekt, för att belysa vilka funktioner och behov som behöver tas i beaktande för att erhålla olika ekosystemtjänster. Den kan även användas vid jämförelse av olika förslag, för att visa på vilket förslag som bidrar med mest ekosystemtjänster. Värderingen är konceptuell snarare än specifik och har fördelen att alla ekosystemtjänster kan värderas men belyser enbart nyttor och inte kostnader.

The purpose of this study was (1) to study the proportion (X) of the flow in a watercourse that consists of urban runoff during a rain event and (2) to evaluate the risk that a few chosen pollutants, transported by urban runoff, exceed the maximum allowed concentration in the watercourse according to the environmental quality standards (MAC-EQS). The Fyris river in Uppsala, Sweden, was selected as a case study. Urban runoff quickflow was estimated with a water balance model using precipitation data and flow data from three stations. Precipitation data was used to identify 31 rain events with a minimum rain volume of 10 mm and at least a maximum rain intensity of three mm/h during the study period 2017-2020. Pollutants in urban runoff were sampled during the winter of 2020-2021. The highest concentrations obtained during sampling were used to estimate momentary pollution concentration and to evaluate the risk of exceeding MAC-EQS. The highest X found during a rain event was 71%. Low flow conditions in the river prior to a rain event in summertime are circumstances when X can be expected to be high. It is therefore advised to include rain events under such circumstances when monitoring MAC-EQS or sampling momentary pollution concentrations in the Fyris river. The pollutant category polycyclic aromatic hydrocarbons (PAH), and especially the pollutant fluoranthene, showed risk of momentary pollution concentration exceeding MAC-EQS. Therefore, the author recommends that future studies of urban runoff should include PAHs. / Syftet med denna studie var (1) att studera hur stor andel (X) av flödet i ett vattendrag som utgörs av dagvatten vid ett regntillfälle, och (2) att utvärdera risken att ett utvalt antal föroreningar som transporteras med dagvattnet överskrider maximal tillåten koncentration enligt miljökvalitetsnormerna för vatten (MAC-MKN). Fyrisån i Uppsala, Sverige, valdes som fallstudie. Snabbt dagvattenflöde (quickflow) uppskattades med en vattenbalansmodell som använde nederbördsdata samt vattenföring från tre stationer. Nederbördsdata användes för att identifiera 31 regntillfällen med en minsta regnvolym på 10 mm och minst en maximal regnintensitet på tre mm/h under perioden 2017-2020. Föroreningar i dagvatten provtogs under vintern 2020-2021. De högsta koncentrationerna som påträffades vid provtagningen användes för att uppskatta momentan föroreningskoncentration och för att utvärdera risken att MAC-MKN överskrids. Det högsta X som beräknades under ett regntillfälle var 71%. Lågt flöde i Fyrisån innan ett regntillfälle under sommartid är omständigheter när X kan förväntas vara högt. Det rekommenderas därför att inkludera regntillfällen under sådana omständigheter när MAC-MKN övervakas eller när momentana föroreningskoncentrationer i Fyrisån provtas. Föroreningskategorin polycykliska aromatiska kolväten (PAH), och särskilt föroreningen fluoranten, uppvisade risker för att MAC-MKN skulle överskridas. Därför rekommenderas att framtida studier av dagvatten bör inkludera PAH:er.

Dagvatten från urbana områden för med sig metaller och andra föroreningar orsakat av bl. a. fordonstrafik och korrosion av metallbärande konstruktioner. Sedan 90-talet har det varit vanligt med dagvattenbehandling för högtrafikerade vägar. Vissa kommuner har även utvecklat riktvärden som begränsar hur höga metallkoncentrationerna som tillförs dess recipienter får vara. Metaller i dagvattnet kan förekomma antingen i löst form eller i partikulär form. För att avlägsna den partikulära formen används konventionellt sett sedimentering men då den lösta formen är mer biologiskt upptagbar är det viktigt att även den avskiljs. Användningen av reaktiva filter som behandlingsmetod är ett sätt att fastlägga både metallpartiklar och lösta metaller, genom fysisk avskiljning respektive kemisk fastläggning. I denna studie undersöktes i en pilotanläggning förmågan att avskilja metaller från vägdagvatten hos ett referensmaterial (filtersand) samt fyra reaktiva filter. Resultaten visade att det var möjligt att uppnå god fastläggning av de 11 metaller som studerades. Inkommande vatten visade höga koncentrationer av Cu och Zn relativt till utvalda riktvärden. Lägst genomsnittlig avskiljning av dessa, sett över provperioden, hade Råda filtersand (62%), referensmaterialet, medan högst uppnåddes av Petrit T-S (99%), en filterprodukt från Höganäs AB. Fortsatta försök behövs för att få en uppfattning om filtermaterialens långsiktiga avskiljningseffektivitet och funktionella livslängd. / Stormwater from urban areas contains metals and other pollutants released from for example vehicle traffic, wearing of the road surface, and corrosion of metallic construction. Treatment of storm water from highly trafficked roads has been common since the nineties. Some municipalities have also developed regulations to control the concentrations of metal discharges to their recipient waters. Metals in stormwater can be in either particulate form or in dissolved form. Sedimentation has conventionally been employed to remove particulate metals. However, it’s important to also remove dissolved metals since these are more bioavailable. One way of removing both particulate and dissolved metals is by using reactive filters, since these can physically trap particulates and chemically bind dissolved matter. In this study, that took place in a stormwater treatment pilot plant, the abilities to remove metals from stormwater by one reference material (filter sand) and four reactive filter materials were studied. The results showed that it was possible to achieve a high percentual removal of the 11 metals studied. The incoming water contained high concentrations of Cu and Zn, compared to the municipal guideline concentrations considered. The lowest removal efficiency of these two metals (calculated by averaging the removal efficiency across the test period) was seen in the reference material Råda filter sand (62%), while Petrit T-S, an electric arc furnace slag, showed the highest average removal efficiency (99%). Further studies are needed to gain better understanding of the long-term removal efficiency and functional life span of the analyzed filter materials.

Urbanisering och klimatförändringar i form av intensivare nederbörd är idag tvåproblemområden som båda påverkar hur samhället hanterar dagvatten, särskilt när dekombineras. Syftet med denna uppsats är därmed att undersöka hur dessa aspekter påverkar dagvattenhanteringen och vad som händer när det går fel vid planering och byggnation. Utöver det är målet att försöka identifiera områden som riskerar översvämmas på grund av detta. Till hjälp har en litteraturstudie gjorts samt platsbesök, intervjuer och analysering av flertalet kartor. Arbetet handlar om och utgår från Gustavslund, ett område i Vallentuna kommun. Här har det kommit fram att vid byggnation har dagvattnet inte hanterats korrekt och lett till översvämningar på äldre fastigheter. Dagvattensystemet och dess utloppspunkter är i grunden det störstaproblemet. Det beror delvis på felaktig planering från början i samband med lösningar som inte fungerat, men även dåligt ansvarstagande från kommunens sida. Vid planeringen utgicks det från att vardera fastighet skulle ta hand om vattnet själva med hjälp av lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD), men detta har inte genomförts. Dagvattnet leds till ett fåtal fastigheter där det i dagsläget har svårt att föras vidare. Detta är på grund av klena trummor under närliggande väg som lutar fel samt ett pumpsystem och diken med dålig kapacitet. Även ledningar, både privata och gemensamma, med dålig prestanda bidrar till problematiken. Baserat påGustavslund kan ett par slutsatser dras i ett försök att identifiera liknande riskområden.Indikationer kan innebära bland annat att privata ledningar finns som inte kan hantera mängden vatten eller att stora höjdskillnader förekommer och leder till naturliga vattensamlingar ibostadsområden. Förhoppningarna med denna rapport är att snabbare hitta problemområden och åtgärda dessa innan problem med översvämningar uppstår. / Urbanization and climate change in the shape of more intense rainfall are today two problematic areas that both affect how society handles stormwater, especially when they are combined. The purpose of this essay is to examine how these two aspects contribute to stormwatermanagement and what happens when it goes poorly when planning and building. On top of that the goal is to identify areas that risk flooding because of this. To help with this a literature study has been done as well as a site visit, interviews and analysis of several maps. This study isabout and based upon Gustavslund, an area within Vallentuna municipality. It’s been known that the stormwater treatment when building here has not been done correctly which has led tofloodings at older properties. The system for run-off water and its outlet points is mainly the biggest problem. This is partly due to poor planning in combination with solutions that did not work, but also bad responsibility taking from the municipality. When planning it was assumedthat each household was to handle the run-off water on their own, but this has not been done. The water ends up on a few properties where it can barely keep going. This is because of feeble road drums turned the wrong way but also a pump system and ditches with low capacity. Also pipelines, both private and communal, with poor dimensions contribute to the problem. Based on Gustavslund, a few conclusions can be drawn to try and identify similar areas at risk.Indications can for instance involve private pipes that cannot handle the amount of water or big height differences in the terrain that leads to places where water gathers naturally in residential areas. Hopefully this report will help find these problematic areas faster and remedy thesebefore problems with flooding occur.

Our planet stands before many great challenges, where climate change and urbanization are two of the major challenges. One of the challenges due to climate change is the increased amount of precipitation and of extreme rainfall, which creates a higher amount of stormwater within the urban areas and an increased risk of urban flooding. Urbanization and an increasing global population put pressure on the environment as more land is exploited and existing urban areas are further developed and densified. Urban areas are already under high pressure to handle the risks of climate change, therefore is climate change adaptation prominent to create more resilient and sustainable urban areas, where stormwater management is one of the challenges that need to be tackled. The aim of this study is to answers one main research question and three sub research question about enablers, barriers, and key factors regarding planning, designing, and implementing sustainable urban drainage systems in the built environment. The used methods are literature study research and multiple case study research. Five case study areas where studied to gather knowledge about areas that have implemented sustainable urban drainage systems. Lessons learned for each of the case study areas where gathered and connected to the literature and used to answer the research questions. The gathered knowledge from the literature and case studies where used to compile recommendations of how a sustainable urban drainage system could be planned and implemented at a pilot study area, which is Välsviken in Karlstad, Sweden. To be able to achieve a sustainable and resilient urban drainage system, that can handle the challenges of climate change and urbanization, it is important that the stormwater planning process is changing. It is crucial to implement facilities and systems that are sustainable, multifunctional, and flexible. The planning process needs to use planning and costing approaches that include flood mitigation and co-benefits, in the long-term and short-term simultaneously. Implementation of sustainable urban drainage systems also needs to be enabled in new areas or being retrofitted into already exploited areas. This could make it possible to create urban areas that are able to tackle the challenges of climate change and urbanization, and create multifunctional, sustainable, and flood mitigated urban areas. / Vår planet står inför många stora utmaningar, där klimatförändringar och urbanisering är två av dessa. En av utmaningarna med avseende på klimatförändringarna är den ökade mängden av nederbörd och extrema regntillfällen, vilka bidrar till större mängder dagvatten i urbana områden och en ökad risk för översvämningar. Urbaniseringen och det ökande antalet invånare globalt sätter press på miljön eftersom mer landyta exploateras och nuvarande urbana områden fortsätter att bebyggas och förtätas. De urbana områdena har redan stora utmaningar med att hantera riskerna med klimatförändringarna. Klimatanpassning är därför viktigt för att skapa mer resilienta och hållbara urbana områden, där dagvattenhanteringen är en av utmaningarna som behöver hanteras. Målet med denna studie är att besvara en övergripande forskningsfråga och tre underliggande forskningsfrågor om möjliggörare, barriärer och nyckelfaktorer gällande planering, design och implementering av hållbara urbana dagvattensystem i den bebyggda miljön.  Metoderna som användes var litteraturstudie och multipel fallstudie. Arbetet började med litteraturstudien och sedan genomfördes en fallstudie där fem områden som implementerat hållbara urbana dagvattensystem undersöktes. Lärdomar från varje område sammanställdes och kopplades samman med den andra litteraturen för att besvara forskningsfrågorna.  Utifrån litteraturen och fallstudierna sammanställdes rekommendationer för hur ett hållbart urbant dagvattensystem kan planeras och implementeras inom ett utvalt studieområde, vilket är Välsviken i Karlstad, Sverige.   För att åstadkomma ett hållbart och resilient urbant dagvattensystem, som kan hantera utmaningarna gällande klimatförändringar och urbanisering, är det viktigt att planeringsprocessen för dagvatten ändras. Det är viktigt att implementera anläggningar och system som är hållbara, multifunktionella och flexibla. Planeringsprocessen behöver använda planerings- och kostandsmetoder som inkluderar översvämningsanpassning och sidofördelar, både långsiktigt och kortsiktigt samtidigt. Man behöver också möjliggöra implementering av hållbara urbana dagvattensystem i nya områden eller anpassa områden som redan är bebyggda. Detta kan bidra till att skapa urbana områden som kan hantera klimatförändringarnas och urbaniseringens utmaningar, och skapa multifunktionella, hållbara och översvämningssäkrade områden.

The study has consisted of creating a place for snow storage with a connecting storm water facility. This is based on findings regarding concentrations of pollutants in Luleå's snow storages in combination with Luleå's standards for design of these storages. For Luleå Municipality, the stormwater issue is relevant as the number of floods will increase as Luleå expands. This results in a greater ratio of hard-made surfaces with increased surface runoff that create risks of flooding and property damage, something that will intensify even further with climate change. Besides this, the runoff concentration of pollutants that are transported out into recipients also increases. The study has been carried out in Luleå, via Luleå Municipality and LTU. The purpose of the study was to answer the following questions:"What concentrations of pollutants are found in Luleå's meltwater?", "What does Luleå' smanagement of snow storage look like, and why?", "Where can a snow storage be placed in Luleå to enable year-round recreation?” and "Which stormwater solution should be chosen to filter pollutants from this snow deposit?". This was answered via seven different means of gathering data: literature studies, field studies/observations, meetings/interviews & E-mail exchanges, selection of a stormwater facility, calculations, simulations, and conceptual design. Through these means, the study concluded that the concentrations of pollutants in meltwater are generally greater than in stormwater, that there are recommendations regarding the size, location and safety of Luleås snow storages, that any snow storage should preferably be located where motor traffic is not present and that its space should be usable year round with regard to recreation, and that a wetland is the most suitable facility for filtering the pollutants in the meltwater from this deposit. Overall, the results conveys that the spaces set aside for snow and meltwater treatment should enable year-round recreation, in addition to their technical functions. However, does the results show nothing in terms of management of extreme cases of rainfall nor any types flooding preventions relating to stormwater management. This paper does not provide any suggestions for a snow storage site nor a stormwater treatment facility for cities with a similar or different climate. The reason that onlyr ecreation and pollution treatment were considered is because these are the most relevant in this context, firstly since toxins are more prevalent in meltwater than in stormwater, and because recreation associated with snow is a given aspect of usage. Thus were a suitable frame of question and suitable means used to generate reasonable and acceptable results.