Klimatfrågan har blivit alltmer aktuell de senaste årtiondena då det globala klimatet har förändrats och fortsätter att göra det. Pluviala översvämningar och nederbörd förväntas bli kraftigare och mer frekventa i Sverige, vilket kommer att påverka miljö och samhällen negativt. Den fysiska planeringen har en viktig roll i att förebygga nuvarande och framtida problem, framförallt i urbana miljöer med hårdgjorda ytor. Vid 100-årsregn har traditionella ledningssystem inte kapacitet att klara av översvämningar, därför behövs andra åtgärder. Öppna dagvattenlösningar är en åtgärd som möjliggör hantering av stora mängder vatten samt bidrar till olika kvalitativa mervärden. Detta arbete syftar till att studera hur öppen dagvattenhantering kan implementeras för att hantera översvämningar orsakade av dagvatten och skyfall, samt hantera spridning av föroreningar. Öppen dagvattenhantering ska även implementeras och utformas för att skapa kvalitativa mervärden i urban miljö. Arbetet avgränsas till allmän platsmark där fokus ligger på naturmark, gata, torg och park. Kvalitativ forskningsstrategi och metoderna platsanalys, dokumentstudie, bildanalys och metodkombination har använts för att besvara forskningsfrågorna och vid framtagande av mål, strategier och verktygslåda. Resultatet visar att en varierad och sammanhängande öppen dagvattenhantering möjliggör för hantering av skyfall och dagvatten. Genom att variera olika typer av öppna dagvattenlösningar med grönblå strukturer bidrar det även till kvalitativa mervärden i urban miljö. Exempel på hur öppna dagvattenlösningar kan implementeras och utformas för att hantera skyfall, föroreningar och skapa mervärden redogörs för i detta arbete.

Klimatförändringar och människans negativa påverkan på miljön har väckt en allt större debatt. Höjda havsnivåer och allt högre dagvattenflöden orsakade av de klimatförändringarna skapar problem och skada på samhället vi lever i. Det ställer i sin tur högre och nya krav på hanteringen av dagvatten och planeringen runt det, problematiken ökar även till följd av att städer exploateras och förtätas. Dessa faktorer gör det viktigt att tydliggöra och uppmärksamma hållbar dagvattenhantering samt hållbara dagvattenlösningar i urbana miljöer. Arbetet undersöker hur hållbar dagvattenhantering samt hur öppna dagvattenlösningar kan gestaltas, utformas och integreras i en redan befintlig stadsmiljö. Till hjälp används kvalitativ forskningsstrategi samt metoderna kvalitativ textanalys och platsanalys för att besvara forskningsfrågorna. I resultatet av studien framgår olika identifierade riktlinjer och principer som lagt grunden för det framtagna gestaltningsförslaget. Gestaltningsförslaget syftar till att integrera öppna dagvattenlösningar i befintlig stadsmiljö med fokus på hållbar dagvattenhantering. Detta för att utveckla och förbättra befintlig dagvattenhantering, minska spridningen av föroreningar samt förebygga risk för översvämningar. För att uppnå det syftet så har mål och tillhörande strategier tagits som grund till gestaltningsförslaget. Kandidatarbetet gestaltar ett område i Karlshamn för att utveckla och förbättra befintlig dagvattenhantering. De framtagna lösningarna karaktäriseras av öppna dagvattenlösningar som kan integreras i en redan befintlig miljö samt förbättra och öka platsens kvaliteter. I arbetet har ett gestaltningsförslag tagits fram för att uppnå hållbar dagvattenhantering med integrerade öppna dagvattenlösningar för det valda området. Förslaget har utgått ifrån platsens behov och förutsättningar. Utifrån studien framgår det att hållbar dagvattenhantering i befintlig stadsmiljö kan utformas och gestaltas på flera olika sätt beroende på de behov och förutsättningar som finns lokalt på den valda platsen.

Dagvatten är det vatten som faller som nederbörd och sedan rinner över vägar och bebyggelse ned i brunnar eller direkt till recipienten. Dagvatten innehåller många olika föroreningar som kan vara direkt skadliga för vattenmiljön. I examensarbetet undersöks Gottsunda dagvattenpark som syftar till att rena dagvattnet innan det når recipienten Hågaån. Målet är att alla ytvattenförekomster i Sverige ska uppnå god ekologisk och kemisk ytvattenstatus, då Hågaån inte uppnår detta i dagsläget är det viktigt att kvantifiera hur väl den befintliga reningen av dagvatten fungerar. Syftet med examensarbetet är att undersöka om kontinuerlig turbiditets- och flödesmätning kan vara en fungerande metod för att kvantifiera transport och avskiljning av dagvattenföroreningarna suspenderat material, fosfor, kadmium, krom, nickel, koppar, bly och zink. Kontinuerliga sensormätningar kan i högre grad fånga in den snabba variationen i dagvatten än konventionella mätmetoder. Bland annat kan turbiditet mätas kontinuerligt med sensorer, en parameter som ofta visar hög korrelation med bland annat suspenderat material. Denna studie visade att signifikanta linjära samband finns mellan turbiditet med suspenderat material, fosfor och metaller för Gottsunda dagvattenparks in- och utlopp. En viss osäkerhet förekommer för sambanden i inloppet till följd av extremvärden med hög influens där ett behov finns av fler stickprover. Den beräknade avskiljningen i denna studie är något lägre än vad som förväntas, en möjlig förklaring är den stora fraktionen lerjordar i avrinningsområdet samt att dammen är förhållandevis nyetablerad. En ytterligare förklaring kan vara att det inte är exakt samma vattenpaket som undersökts i in- och utlopp, vilket antas gett upphov till en underskattning av avskiljningen. Vid viktning av mängderna utifrån en korrekt vattenbalans uppnås en högre avskiljning. Avskiljningsförmågan i Gottsunda dagvattenpark har i stort ökat med tiden men med sämre avskiljning under vintermånaderna. Kontinuerliga sensormätningar fungerar bra för att uppskatta medelkoncentrationer och belastningar av föroreningar och har potentialen att revolutionera dagvattenövervakningen. Dock behövs mer forskning där bland annat partikelsammansättningens påverkan behöver undersökas. / Stormwater is the precipitation that falls over cities and proceeds to flow on our streets, collecting pollutants on its way to the recipient. Stormwater contains a lot of different pollutants that can cause harm to our water bodies. In the study, Gottsunda stormwater pond is examined, whose purpose is to purify the stormwater before it reaches the recipient Hågaån. The goal is that all waters in Sweden should achieve good ecological and chemical surface water status. Since this isn’t achieved by Hågaån it is important to quantify if the current stormwater purification works as intended. The purpose of this study is to examine the potential to use high frequency sensors, measuring turbidity and discharge, to quantify transport and removal of the stormwater pollutants suspended solids, phosphorus, cadmium, chromium, nickel, copper, lead, and zinc. Measuring turbidity and discharge continuously using high frequency sensors can capture the fast variation in stormwater to a higher extent than conventional methods. Turbidity is a parameter which often shows high correlation with e.g. suspended solids. The study showed significant linear relationships between turbidity with suspended solids, phosphorus, and metals for incoming and outgoing water of Gottsunda stormwater pond. Uncertainty is present in the relationships for the incoming water due to extreme values with high influence, thus more grab samples are required. The calculated removal of pollutants is below the expected level, a possible explanation for this is the high fraction of clay soils in the catchment and the young age of the pond. Another explanation could be that the water volumes differ between in- and outlet. Considering the same volumes a higher removal is retrieved. The ability to remove pollutants has increased over time since the pond was established, with exception for the winter months. High frequency sensor measurements work well for estimating mean concentrations and loads of pollutants and has the potential of revolutionizing surveillance of stormwater. Although, more research is required where the effect of particle composition needs to be examined more closely.

Nature provides various services to society that humans are completely dependent on for their survival. These services are called ecosystem services, and can be, for example, clean air, clean water and pollination of crops. To live close to nature and green areas is also important for our well being. Although we are often aware of the values that nature creates and its importance, green areas are often replaced with buildings and roads as the big cities grow and densify. The ongoing densification of cities, combined with the projected climate changes will result in that the capacity of storm water pipes is likely to be insufficient during major rainstorms which can create big problems with, for example, flooding. The increasing challenges of storm water management resulted in that open storm water solutions began to be used as supplement to the storm water pipes. Open water solutions are designed to take care of water in a way that mimics nature's way of taking care of rainfall. These open water systems are a form of urban ecosystems and, in addition to dampen the water flows, can provide a range of other ecosystem services. The aim of this thesis was to create a method for integrating and valuing ecosystem services in the design of open storm water management and thus make the values from ecosystem services visible. The thesis was limited to investigating seven different open storm water solutions: green roofs, infiltration of lawns, temporary damming on specially constructed flood areas, percolation trenches, natural streams, ponds and wetlands. In addition to the ability to manage and control large water flows, 11 ecosystem services were identified that can be obtained from the open storm water solutions: drinking water, non-potable water, natural water purification, carbon sequestration and storage, local climate control and air purification, noise reduction, pollination, habitat and biodiversity, activity based cultural values, aesthetic values and resource for research and education. The values of the ecosystem services were determined in a semi-quantitative survey in which 16 people responded to questions examining to what extent they consider that ecosystem services can be obtained in the various storm water solutions. The values of the ecosystem services also depend largely on the site's potential and how the solutions are designed. Factors that can affect the value of the ecosystem services with respect to these aspects were investigated in a literature study and in the questionnaire study. The results of the literature study and questionnaire study formed the basis for the non-site adapted assessment tool that was developed as the last step in the thesis. The tool was designed in Excel and consists of three steps. Step 1 aims to weight the ecosystem services by the sites’ potential, step 2 involves the actual valuation and possible adaption to alternative design, and in step 3 a factor is calculated as a measure of the values obtained from ecosystem services created from open storm water solutions in relation to the total area. The aim is that the assessment tool should be used as a complement to an investigation about which storm water treatment solution that is most suitable in a project. / Naturområden och grönytor levererar olika tjänster som människan är helt beroende av för sin överlevnad. Dessa tjänster kallas ekosystemtjänster och är exempelvis ren luft, rent vatten och pollinering av grödor. Närhet till naturen och grönområden har också stor betydelse för människans välbefinnande, till exempel genom att ha en stressdämpande effekt. Trots att vi är medvetna om värdena som naturen skapar, byggs grönytor i städer bort i takt med att de växer och förtätas. Täta städer innebär stora arealer hårdgjorda ytor vilket också resulterar i större volymer dagvatten då nederbörden inte kan infiltrera ner i marker och istället rinner av på ytan. Ledningarnas kapacitet riskerar att överskridas vid stora skyfall vilket kan orsaka stora problem med översvämningar. Problemet kommer dessutom förvärras i framtiden med de väntade klimatförändringarna. Ökande utmaningar med dagvattenhanteringen har resulterat i att öppna dagvattenlösningar började användas som komplement till ledningar under mark. Öppna dagvattenlösningar innebär att vattnet tas omhand på ett sätt som efterliknar naturens sätt att ta hand om nederbörd, och är en form av urbana ekosystem som, utöver att dämpa vattenflöden, kan tillhandahålla en rad andra ekosystemtjänster. Syftet med detta examensarbete var att skapa en metod för att integrera och värdera ekosystemtjänster i utformningen av öppen dagvattenhantering och därmed synliggöra ekosystemtjänsternas värden. Examensarbetet avgränsades till att utreda sju olika öppna dagvattenlösningar: gröna tak, infiltration på gräsytor, tillfällig uppdämning på översvämningsytor, svackdiken, naturliga diken och bäckar, dammar samt våtmarker. 12 ekosystemtjänster identifierades kunna erhållas från de öppna dagvattenlösningarna. Dessa var dricksvattenresurs, icke drickbart vatten, vattenrening, kolbindning och lagring, klimatreglering och luftrening, bullerreducering, flödesreglering, pollinering, livsmiljöer och biologisk mångfald, aktivitetsbaserade kulturella värden, estetiska värden samt resurs för forskning och utbildning. Ekosystemtjänsternas värden hos de olika dagvattenlösningarna bestämdes i en semikvantitativ enkätstudie där 16 personer fick värdera dagvattenlösningarnas kapacitet att bidra till de olika ekosystemtjänsterna. Värdena beror också till stor del på platsens förutsättningar och hur de utformas. Vilka faktorer som kan påverka värdet av ekosystemtjänsterna med avseende på dessa aspekter utreddes i en kvalitativ litteraturstudie. Resultatet från litteraturstudien samt enkätstudien utgjorde grunden för det icke platsanpassade värderingsverktyget som togs fram som det sista steget i examensarbetet. Verktyget utformades i Excel och består av tre steg där steg 1 syftar till att vikta ekosystemtjänsternas värden efter platsens förutsättningar, i steg 2 sker själva värderingen samt en eventuell anpassning till alternativ utformning och i steg 3 beräknas en faktor fram som är ett mått på ekosystemtjänsternas värden som fås från öppna dagvattenlösningar i förhållande till den totala arean. Syftet är att värderingsverktyget ska användas som ett komplement till en utredning om vilken dagvattenhantering som är lämpligast i ett projekt.

För att permeabel asfalt skall vara ett bra sätt att ta hand om dagvatten i en stad med allt fler hårdgjorda ytor är det viktigt att den långsiktigt kan infiltrera dagvatten. Då det inte går att undvika att permeabel asfalt utsätts för små partiklar finns det en risk för att den skall sätta igen och förlora sin förmåga att infiltrera dagvatten. Som en skötselåtgärd för att förhindra att den sätter igen kan rengöring med högtryckstvätt och vakuumsugning göras. I detta examensarbete undersöktes det vilken effekt rengöring med högtryckstvätt och vakuumsugning har på permeabel asfalts infiltrationskapacitet. Vidare undersöktes även vilken typ av uppbyggnad av den permeabla asfalten som var mest lämplig för en effektiv infiltration. Litteraturstudie och intervjuer om permeabel asfalt samt infiltrationsförsök har utförts. För att uppbyggnaden av permeabel asfalt hydrologiskt sett skall fungera på ett bra sätt framkom det, i litteraturstudier och intervjuer, att det är viktigt att alla lager i uppbyggnaden verkligen är permeabla och att uppbyggnaden bör anpassas efter rådande förhållanden på anläggningsplatsen. Förhållanden som till exempel bör tas hänsyn till är underliggande jordart och närheten till grundvattenyta. I litteraturstudier och intervjuer framkom det att regelbunden skötsel av den permeabla asfalten är mycket viktig för dess långtidsfunktion att kunna infiltrera dagvatten. Infiltrationsförsöken skedde på två platser med permeabel asfalt i Uppsala; på en parkering vid ett köpcentrum i Gnista och på en lokalgata i Gränby backe. Infiltrationskapaciteten uppmättes innan och efter rengöring med högtryckstvätt och vakuumsugning på den permeabla asfalten. Vid Gnista kunde ingen infiltration uppmätas varken före eller efter rengöring. I Gränby backe ökade infiltrationskapaciteten från 0,47–0,71 mm/min till 1,24–12,23 mm/min efter rengöring. Denna infiltrationskapacitet visar på att den permeabla asfalten i Gränby backe kunde infiltrera dimensionerade regn med allt från 7 års återkomsttid till över 1000 års återkomsttid och med 10 minuters varaktighet. Det framkom i litteraturstudien att högtryckstvätt och vakuumsugning i olika studier har haft en positiv effekt på att upprätthålla och till viss del återskapa infiltrationskapaciteten hos permeabel asfalt. Vid infiltrationsförsöken i detta examensarbete påvisades även en positiv effekt, till viss del, av denna rengöringsmetod på infiltrationskapaciteten. Utifrån detta skulle rengöring med högtryckstvätt och vakuumsugning kunna rekommenderas som skötselmetod på permeabel asfalt.  Resultaten i Gnista skiljde sig från de i Gränby backe då det i Gnista varken före eller efter rengöring fanns någon infiltrationskapacitet. Det skiljer sig endast ett år i ålder mellan de båda försöksplatserna, de har skötts på liknande sätt sedan anläggning och litteratur visar på att rengöring med högtryckstvätt och vakuumsugning skall ha en effekt på infiltrationskapaciteten. Detta kan tyda på att bristen på infiltrationsförmåga i Gnista kan bero på något annat än igensättning av den permeabla asfalten. / It is important that permeable asphalt is able to infiltrate storm water in the long-term for it to be a viable alternative for handling storm water. Permeable asphalt will always, in some way, be exposed to fine particles and therefore there is a risk that clogging will occur and that the permeable asphalt will lose its ability to infiltrate storm water. As a mean of maintenance cleaning with high pressure washing and vacuum cleaning can be done to prevent clogging. In this master thesis the effect of high pressure washing and vacuum cleaning on the infiltration capacity of permeable asphalt was examined.  Also, the most suitable type of substructure for effective infiltration was examined. A literature study and interviews were conducted in combination with infiltration experiments on two locations with permeable asphalt in Uppsala. Literature studies and interviews state that for the substructure to be hydrologically well functioning it is important that every layer in the substructure really is permeable. The substructure should also be adapted to the conditions at the site where it is built. For example, conditions to take into consideration are soil type and highest level of groundwater. All through literature and interviews regular maintenance is said to be very important for the long-term functioning and infiltration of permeable asphalt. The infiltration experiments were conducted at a parking lot at a shopping center in Gnista and a small local street in Gränby backe. The infiltration capacity of the permeable asphalt was measured before and after maintenance with high pressure washing and vacuum suction. No infiltration capacity could be measured before or after maintenance at Gnista. In Gränby backe the infiltration capacity was 0,47-0,71 mm/min before maintenance and 1,24-12,23 mm/min after. According to this infiltration capacity the permeable asphalt in Gränby backe can infiltrate design rains with return periods of 7 years to over 1000 years and with a duration of 10 minutes. In research, high pressure washing, and vacuum suction were found to be able to maintain, and in some cases restore, infiltration capacity. In this master thesis’ infiltration experiments a positive effect on infiltration capacity by cleaning with high pressure washing and vacuum suction was partially found. According to this high pressure washing and vacuum suction can be recommended as a maintenance method on permeable pavement. The results from the two experiment sites stood apart from each other as Gnista had no infiltration capacity neither before nor after cleaning. In age, the two sites only differ by one year, and since they were built they have received similar maintenance and literature shows that high pressure washing and vacuums suction have an effect on infiltration capacity. This might indicate that the lack of infiltration capacity at Gnista might be due to something else than clogging.

<p>Dagvatten från vägar innehåller ofta tungmetaller. De vanligaste metallerna i vägdagvatten är bly, koppar, kadmium, nickel och zink. Dessa föroreningar utgör en belastning i recipienter som tar emot dagvattnet. I denna rapport har bly, koppar och zink reducerats från vägdagvatten genom filtrering i kolonner med amorf, granulerad masugnsslagg och sand. Masugnsslagg, som är en biprodukt från framställningen av järn, är en alkalisk produkt med goda sorptionsegenskaper vilket gör den lämplig att använda som filtermaterial för vatten förorenade med metaller. Sanden användes i studien som referensmaterial. Masugnsslaggen som användes i denna studie är hyttsand från Merox, Oxelösund. Reningshalten för hyttsanden i denna studie uppgick till 79 % för bly, 82 % för koppar samt 92 % för zink. Hyttsandens reducerande förmåga har även undersökts i batchförsök.</p> / <p>Stormwater from roads often contain heavy metals. The most common metals in storm water from roads are lead, copper, cadmium, nickel, and zinc. These pollutants constitute a stress for organisms in recipients that receive the stormwater. In this report lead, copper and zinc have been reduced from road storm water through filtration in columns with granulated iron slag and sand. Iron slag is a by-product from the iron making process, with a high sorption capacity, which makes it suitable as a filter material for water polluted with metals. The sand in this study has been used as reference material. The reducing capacity in the stormwater for the iron slag used in this study, “hyttsand”, was 79 % for lead, 82 % for copper and 92 % for zinc. The reducing capacity of the iron slag was also investigated in batch studies.</p>

<p>Utan vatten inget liv. Människor är beroende av rent vatten för sin överlevnad. I många länder orsakar idag bristen på rent vatten sjukdomar och för tidig död. Världens problem med sötvatten i form av brist och svåra föroreningar orsakade av människan kan te sig kolossala. Befolkningsökning och ändrade levnadssätt påverkar. Industrier och jordbruk har stor påverkan men också den enskilda människans vattenanvändning har betydelse.</p><p> </p><p>I Sverige tycks den allmänna inställningen vara att vi inte har ett problem med vårt användande av vatten. Men vid en närmare undersökning av vårt innanhav Östersjöns problem med exempelvis övergödning och syrebrist och utsläppen av näringsämnen ifrån våra enskilda avlopp kan man ställa sig frågande. Även svenskens nyttjande av grundvattenreserver kan te sig olämpligt utifrån ett ekologiskt hållbart perspektiv. Att sedan detta vatten renas till dricksvattenkvalitet för att sedermera användas till att vattna fuktälskande växter som är planterade i gassande sol i en sandig torr jord kan vara förbryllande. Medvetenhet utifrån det lilla perspektivet, till exempel den svenska hemträdgården, kan vara åskådligt. Samtidigt kan det kanske också bidra till en i framtiden miljövänligare politik där målet är att rent sötvattnen skall finnas tillgängligt för alla i ett långt perspektiv.</p><p> </p><p>I denna litteraturstudie, möjligheten till en rationell vattenanvändning i den privata hemträdgården ur ett ekologiskt hållbart perspektiv. Flertalet olika metoder att hushålla med vatten och att tillvarata, rena och använda sig av nederbörd och gråvatten belyses. Resultatet är indelat i två delar; hushållning och rening. I den första redogörs på vilka sätt en effektivisering av vattenanvändandet kan gå till. Lättast och effektivast görs detta genom att dra ner på förbrukningen. Detta går enkelt att göra med några få tekniker. Till exempel att bättra på jordstruktur med organisktmaterial, att placera växter på platser som liknar deras naturliga habitat, minska avdunstning och forma platsen så att nederbörd kan ledas dit den behövs. Att se över hur extrabevattning ska tillämpas på effektivast sätt samt vilken vattenkälla detta vatten kommer ifrån tillhör också detta hushållande stycke. I den andra delen redogörs för olika metoder som kan tillämpas i en trädgård för att rena grå- och dagvatten så att trädgårdens naturliga potential till att vara en del av jordens naturliga kretslopp främjas. Lättast görs detta genom en begränsning av föroreningar redan vid deras källa. Därefter kan infiltrationsytor, infiltrationsplanteringar, biodiken, gröna tak, dammar, konstruerade våtmarker, rotzoner, UV-ljus och aquakulturer vara mer eller mindre användbara metoder som kan tillämpas i hemträdgården.</p><p> </p><p>Vattenfrågan bör klarläggas redan vid planeringen av byggnader och trädgård. Varje tomt måste sättas in i sitt sammanhang då dessa unika med speciella förutsättningar och problem. Hemträdgården är en utmärkt plats för experiment och utvecklingsarbete av ett hållbart vattenanvändande.</p> / <p>Without water there would be no life on earth. People depend of clean water for their survival. Today in many countries the lack of clean water is causing disease and premature death. World problems with fresh water in the form of shortage and severe pollution caused by humans may seem colossal. Industries and agriculture have a major impact but also the individual’s water-use has consequences.</p><p> </p><p>In Sweden the public opinion seems to be that we do not have a problem with our use of water. But with a closer look on facts that is not the case. For example our inland sea, Östersjön, and our contribution to its problems with euthrophication, lack of oxygen with the spillage of nutrients from the sewers and agriculture. Also the Swedish use of ground water may seem inappropriate in an ecological sustainable perspective. What is even more puzzling is that this water gets cleaned to a drinking water quality and then gets used for watering plants in the garden or to wash the car. Consciousness from the small perspective (as the Swedish private garden) can contribute to a future environmentally friendly politic that will lead to a sustainable water-use in a long perspective.</p><p> </p><p> </p><p>With this paper I would like to demonstrate, in a literature study, the possibility of a rational water-use in the private home garden from an ecological sustainable perspective.  Different methods of economising the water-use, gathering and cleaning stormwater and greywater will be illustrated. The result part will be divided into two parts; economization of water and cleaning of water.</p><p> </p><p>The first part describes the ways in which an efficiency of water-use can be preceded. The easiest way this is done is to cut down the consumption of water. This can easily be done with a few techniques. For example to improve the soil structure with organic material, placing of plants in places that resemble their natural habitat, reduction of evaporation and shaping pf the site so that precipitation can be managed where it is needed. Also to in which way irrigation is applied in the most efficient way and from which source this water is taken is presented in this part. The second part describes different methods of cleaning grey- and stormwater so the home garden’s natural potential to be a part of the earth’s natural rhythm is promoted.</p><p>Most easily this is done by stopping the pollution at the source. After that infiltration areas, bioswales, green roofs, ponds, constructed wetlands, reed beds, UV light and aquacultures can be more or less potential methods to be applied in the home garden.</p><p> </p><p>Water issues should be clarified already at the design process with homes and gardens. Each plot and garden is unique with its particular conditions and problems. Therefore needs every case to be seen in its particular context in order to obtain the optimal solution for that particular place.The home garden is a suitable place for experimental development of a sustainable water-use.</p>

<p>Stormwater run-off from surfaces such as roads or rooftops is often polluted with heavy metals and nutrients. Many of these substances can cause great damage in biota if they end up in the recipient. In Sweden constructed wetlands and ponds for treatment of stormwater are frequently used, since research has shown that these treatment ponds are reducing stormwater pollution considerably to a low cost. The knowledge of these pollutant removal mechanisms and how follow-up and assessment of the ponds should be performed is still limited.</p><p>To determine the pollutant removal efficiency of the stormwater ponds it is recommended that flow-weighted water samples are collected from both the inflow and the outflow of the pond. This method demands considerable resources of time and money for installations and analysis. Alternative methods for assessing pollutant removal are requested, methods with lower costs but relevant results. This thesis is investigating whether sediment sampling could be such an alternative.</p><p>Sediment core samples were taken in four stormwater ponds where flow-weighted water sampling has been performed as well. This makes it possible to compare the two methods. A method of sampling recently sedimented material was also tried out by constructing and placing sediment traps on the pond floor. Analysis of concentration of six heavy metals (Cd, Cr, Cu, Ni, Pb and Zn) and phosphorus were carried out.</p><p>The results show i.e. that the concentrations of heavy metals and phosphorus in the pond sediments decrease as the distance from the pond inlet increase. Comparing the two methods shows that the results from the sediment sampling are in the same order of magnitude as the results from the water sampling. Consequently, the conclusion states that a well executed sediment sampling may be an alternative to flow-weighted water sampling.</p> / NOS dagvatten

Utan vatten inget liv. Människor är beroende av rent vatten för sin överlevnad. I många länder orsakar idag bristen på rent vatten sjukdomar och för tidig död. Världens problem med sötvatten i form av brist och svåra föroreningar orsakade av människan kan te sig kolossala. Befolkningsökning och ändrade levnadssätt påverkar. Industrier och jordbruk har stor påverkan men också den enskilda människans vattenanvändning har betydelse.   I Sverige tycks den allmänna inställningen vara att vi inte har ett problem med vårt användande av vatten. Men vid en närmare undersökning av vårt innanhav Östersjöns problem med exempelvis övergödning och syrebrist och utsläppen av näringsämnen ifrån våra enskilda avlopp kan man ställa sig frågande. Även svenskens nyttjande av grundvattenreserver kan te sig olämpligt utifrån ett ekologiskt hållbart perspektiv. Att sedan detta vatten renas till dricksvattenkvalitet för att sedermera användas till att vattna fuktälskande växter som är planterade i gassande sol i en sandig torr jord kan vara förbryllande. Medvetenhet utifrån det lilla perspektivet, till exempel den svenska hemträdgården, kan vara åskådligt. Samtidigt kan det kanske också bidra till en i framtiden miljövänligare politik där målet är att rent sötvattnen skall finnas tillgängligt för alla i ett långt perspektiv.   I denna litteraturstudie, möjligheten till en rationell vattenanvändning i den privata hemträdgården ur ett ekologiskt hållbart perspektiv. Flertalet olika metoder att hushålla med vatten och att tillvarata, rena och använda sig av nederbörd och gråvatten belyses. Resultatet är indelat i två delar; hushållning och rening. I den första redogörs på vilka sätt en effektivisering av vattenanvändandet kan gå till. Lättast och effektivast görs detta genom att dra ner på förbrukningen. Detta går enkelt att göra med några få tekniker. Till exempel att bättra på jordstruktur med organisktmaterial, att placera växter på platser som liknar deras naturliga habitat, minska avdunstning och forma platsen så att nederbörd kan ledas dit den behövs. Att se över hur extrabevattning ska tillämpas på effektivast sätt samt vilken vattenkälla detta vatten kommer ifrån tillhör också detta hushållande stycke. I den andra delen redogörs för olika metoder som kan tillämpas i en trädgård för att rena grå- och dagvatten så att trädgårdens naturliga potential till att vara en del av jordens naturliga kretslopp främjas. Lättast görs detta genom en begränsning av föroreningar redan vid deras källa. Därefter kan infiltrationsytor, infiltrationsplanteringar, biodiken, gröna tak, dammar, konstruerade våtmarker, rotzoner, UV-ljus och aquakulturer vara mer eller mindre användbara metoder som kan tillämpas i hemträdgården.   Vattenfrågan bör klarläggas redan vid planeringen av byggnader och trädgård. Varje tomt måste sättas in i sitt sammanhang då dessa unika med speciella förutsättningar och problem. Hemträdgården är en utmärkt plats för experiment och utvecklingsarbete av ett hållbart vattenanvändande. / Without water there would be no life on earth. People depend of clean water for their survival. Today in many countries the lack of clean water is causing disease and premature death. World problems with fresh water in the form of shortage and severe pollution caused by humans may seem colossal. Industries and agriculture have a major impact but also the individual’s water-use has consequences.   In Sweden the public opinion seems to be that we do not have a problem with our use of water. But with a closer look on facts that is not the case. For example our inland sea, Östersjön, and our contribution to its problems with euthrophication, lack of oxygen with the spillage of nutrients from the sewers and agriculture. Also the Swedish use of ground water may seem inappropriate in an ecological sustainable perspective. What is even more puzzling is that this water gets cleaned to a drinking water quality and then gets used for watering plants in the garden or to wash the car. Consciousness from the small perspective (as the Swedish private garden) can contribute to a future environmentally friendly politic that will lead to a sustainable water-use in a long perspective.     With this paper I would like to demonstrate, in a literature study, the possibility of a rational water-use in the private home garden from an ecological sustainable perspective.  Different methods of economising the water-use, gathering and cleaning stormwater and greywater will be illustrated. The result part will be divided into two parts; economization of water and cleaning of water.   The first part describes the ways in which an efficiency of water-use can be preceded. The easiest way this is done is to cut down the consumption of water. This can easily be done with a few techniques. For example to improve the soil structure with organic material, placing of plants in places that resemble their natural habitat, reduction of evaporation and shaping pf the site so that precipitation can be managed where it is needed. Also to in which way irrigation is applied in the most efficient way and from which source this water is taken is presented in this part. The second part describes different methods of cleaning grey- and stormwater so the home garden’s natural potential to be a part of the earth’s natural rhythm is promoted. Most easily this is done by stopping the pollution at the source. After that infiltration areas, bioswales, green roofs, ponds, constructed wetlands, reed beds, UV light and aquacultures can be more or less potential methods to be applied in the home garden.   Water issues should be clarified already at the design process with homes and gardens. Each plot and garden is unique with its particular conditions and problems. Therefore needs every case to be seen in its particular context in order to obtain the optimal solution for that particular place.The home garden is a suitable place for experimental development of a sustainable water-use.

Stormwater run-off from surfaces such as roads or rooftops is often polluted with heavy metals and nutrients. Many of these substances can cause great damage in biota if they end up in the recipient. In Sweden constructed wetlands and ponds for treatment of stormwater are frequently used, since research has shown that these treatment ponds are reducing stormwater pollution considerably to a low cost. The knowledge of these pollutant removal mechanisms and how follow-up and assessment of the ponds should be performed is still limited. To determine the pollutant removal efficiency of the stormwater ponds it is recommended that flow-weighted water samples are collected from both the inflow and the outflow of the pond. This method demands considerable resources of time and money for installations and analysis. Alternative methods for assessing pollutant removal are requested, methods with lower costs but relevant results. This thesis is investigating whether sediment sampling could be such an alternative. Sediment core samples were taken in four stormwater ponds where flow-weighted water sampling has been performed as well. This makes it possible to compare the two methods. A method of sampling recently sedimented material was also tried out by constructing and placing sediment traps on the pond floor. Analysis of concentration of six heavy metals (Cd, Cr, Cu, Ni, Pb and Zn) and phosphorus were carried out. The results show i.e. that the concentrations of heavy metals and phosphorus in the pond sediments decrease as the distance from the pond inlet increase. Comparing the two methods shows that the results from the sediment sampling are in the same order of magnitude as the results from the water sampling. Consequently, the conclusion states that a well executed sediment sampling may be an alternative to flow-weighted water sampling. / NOS dagvatten