Grannspråksförståelsen mellan danska och svenska har i flera undersökningar visat sig vara asymmetrisk vad hörförståelsen beträffar. En anledning till denna asymmetri förmodas vara ljudförändringar i danskan. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur drag som försvagningar och assimilationer i danska språket påverkar svenskars uppfattning och förståelse av talad danska. Detta undersöks genom ett experiment, där jag testar svenska gymnasieelevers uppfattning och förståelse av åtta utvalda försvagningar och assimilationer. 40 personer deltog i experimentet varav materialet från sju personer sorterades bort. Slutsatsen är att sex av de undersökta dragen påverkar informanternas uppfattning av de undersökta orden negativt. Det var fler informanter som uppfattade de undersökta dragen korrekt, än det var som förstod orden. Detta tyder på att det är mer än just de undersökta dragen som påverkar informanternas uppfattning och förståelse av orden. Antalet testade ord för varje drag är dock för lågt för att säga något om hur de undersökta försvagningar och assimilationer påverkar svenskars uppfattning generellt.

Syftet med studien var att undersöka vilken inverkan den senaste finanskrisen och de internationella ramverken har haft på de svenska respektive danska bankernas bolåneräntor. Studien eftersträvade även att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan olika typer av banker samt mellan de korta respektive de långa bolåneräntorna. Författarna valde att använda sig av en kvalitativ metod med en deduktiv ansats som tillvägagångssätt. Det genomfördes kvalitativa intervjuer med personer vid ett antal noga utvalda banker för att ge en så bra och detaljerad bild som möjligt av problemområdet. Respondenterna fick stort utrymme att föra sina egna diskussioner för att vidare mynna ut i väldefinierade resultat. Resultatet av denna studie visar att svenska och danska banker är positivt inställda till införandet av de nya bestämmelserna och tror att det kommer bidra till en stabilare marknad. Finanskrisen har lett till att bankernas finansieringskostnader har ökat liksom användandet av ränteswappar. Bankerna finansierar även sin verksamhet på längre sikt vilket gör att den blir dyrare att bedriva.

I de skandinaviska språken svenska, norska och danska är sammansättning ett vanligt tillvägagångssätt att bilda nya ord. Normen i alla tre språk är att sammansättningar skrivs ihop utan mellanrum eller bindestreck, men likafullt uppstår i många fall särskrivningar. Föreliggande litteraturstudie syftar till att jämföra sammansättningar och särskrivningar i svenska, norska och danska genom att undersöka förekomsten och former av dessa, orsaker till att särskrivningar uppstår samt attityder gentemot dessa. Studien har ett komparativt anslag där likheter och skillnader mellan språken presenteras. För att finna underlag till studien söktes systematiskt i databaser och manuellt i tidskrifter. Resultatdelen baseras på 19 artiklar och analysen visar att särskrivningar är vanligt förekommande i alla tre undersökta språk, men att det finns olika orsaker till att de uppstår. Dessutom förs en diskussion kring olika, vitt skilda, förhållningsätt och attityder gentemot särskrivningar.

No description available.

Redan på 1960-talet skrev de nordiska länderna under Helsingforsavtalet för att fördjupa samarbetet mellan länderna på en rad olika områden. En del av detta avtal rör just grannspråksundervisning och länderna har kommit överens om att både grannländernas språk och samhällsförhållanden ska ingå i ländernas undervisning. Helsingforsavtalet uttrycker inte hur denna undervisning ska se ut, utan detta lämnas till respektive lands utbildningssystem att bestämma. I detta arbete är det framförallt grannspråken norska, danska och svenska som kommer att stå i fokus. Trots att undervisning ska ske om grannspråken visar undersökningar att grannspråksförståelsen är asymmetrisk mellan länderna och att den faktiskt också minskar. I denna text undersöks hur Helsingforsavtalets artiklar rörande grannspråksundervisning blivit omsatta i läroplanerna och kommentarmaterial, samt hur länderna legitimerar grannspråksundervisningen.Resultatet visar att grannspråksundervisningen ser olika ut i alla länder, och att undervisningen berör olika förmågor. Helsingforsavtalet har där med omskrivits på olika sätt i länderna, vilket kan ge en förklaring till den skillnad i grannspråksförståelse som finns mellan länderna.

Denna undersökning tar sig an problematiken i översättning från danska till svenska. Då litteratur och tidigare forskning i ämnet är mycket sparsam, bygger undersökningen framförallt på erfarenheter från verksamma dansk-svenska översättare. Även språkvetare och en förlagsredaktör har bidragit med sina kunskaper kring översättning i allmänhet och hur danskan och svenskan skiljer sig i uttryckssätt. Innan resultaten sammanställdes utfördes teoretiska studier i dansk och svensk språkhistoria och översättningsproblematik. Intervjuer har genomförts både genom direkta samtal och via e-post. Resultaten är i stort sett överensstämmande. Undersökningen visar att det svåraste vid översättning från danska till svenska är att känna till och särskilja språkens likheter och olikheter. Översättare har lätt att missförstå de ord som i danskan och svenskan har likartad form men olika betydelser, vilket orsakar många fel vid översättning. De två språkområdens närhet gör att man lockas ta till sig varandras formuleringar på felaktigt sätt. / In my essay I have focused on the most common difficulties in translation from danish to swedish. My research is based on interviews with ten translators and a few linguists. In addition, I have read some theoretical texts about language history and translation studies. The results are unanimous and show that the most translation faults arise because of the translators difficulties in separating two very similar languages. My research in danish/swedish translation is the first of its kind.

Svenska aktörers närvaro på den danska fastighetsmarknaden har ökat väldigt mycket de senaste åren och det svenskägda fastighetsbeståndet har ökat med 183% de senaste fem åren. Detta är en oerhört stor ökning och något som går att koppla till globaliseringen. Därav uppstår frågan varför en ökning som är så pass stor har skett. Denna studies syfte är att undersöka vilken som är den främsta drivande faktorn vid fastighetsinvesteringar i Danmark och vad de svenska fastighetsbolagen ser på den danska fastighetsmarknaden. Målet är att uppnå en förståelse kring ämnet som är komplett och baserat på ett ordentligt underlag av tidigare forskning, data och ett kvalitativt tillvägagångssätt.  För att samla in data har en metod med kvalitativt tillvägagångssätt använts. Detta i form av intervjuer med aktuella aktörer som bedriver verksamhet på den danska marknaden. Totalt har sju respondenter valts ut för att svara på frågor kopplade till denna forskning. Intervjumaterialet har transkriberats och sedan gallrats. Detta, i kombination med teorin samt litteraturöversikten, har använts för att kunna genomföra analysen och därmed nå slutsatsen.  Resultatet av forskningen visar att det finns fyra primära drivande faktorer varav en faktor är den främsta drivande faktorn. Det framgår att både politiskt risk och och en god ekonomi är drivande och även diversifiering. Den främsta drivande faktorn är riskjusterad avkastning, något som har en koppling till diversifiering. Därmed är diversifiering den näst viktigaste faktorn. / Swedish actors' presence on the Danish real estate market has increased a lot the last few years. The swedish-owned property portfolio has increased by 183% in the last five years, which is an extremely large increase and something that can be linked to globalization. That raises the question why such a large increase has taken place. The purpose of this study is to investigate which factor is the main driving factor in real estate investments in Denmark, along with what Swedish real estate companies see in the Danish real estate market. The goal is to achieve an understanding of the subject that is complete and based on a proper basis of previous research, data and a qualitative approach.  To collect data, a method with a qualitative approach has been used. This has been done by doing interviews with Swedish real estate companies who operate in the Danish market. A total of seven respondents have been selected to answer questions regarding the research. The material from the interviews has been transcribed and then thinned. This, in combination with our theory-part and the literature review, has been used to be able to carry out the analysis and thus reach the conclusion.  The results of the research show that there are four primary driving factors, one of which is the main driving factor. It appears that both political risk and a good economy are driving factors, along with diversification. The main driving factor is risk-adjusted return, something that has a connection to diversification. Thus, diversification is the second most important factor.

Uppsatsen är en språkjämförande studie av svenskt och danskt spatialt prepositionsbruk. Den tar utgångspunkt i de tre prepositionerna på, i och till (til) som är identiska till formen i både svenska och danska och som därmed kan förväntas vara överensstämmande även i funktionen. Materialet utgörs dels av svenska och danska grammatikor, dels även av två romaner (en svensk och en dansk) och deras översättningar till respektive grannspråk. Målet har varit att undersöka hur prepositionerna används både som befintlighets- och riktningsmarkörer i förhållande till rekommenderat prepositionsbruk. Jag har även haft en förmodan om att det finns en viss divergens såväl som konvergens i det svenska och danska prepositionsbruket vilket jag har analyserat med hjälp av aspekter av den kognitiva semantiken. Jag har även sökt fastställa vilka svårigheter man kan påvisa ur ett översättningsperspektiv.             Resultatet av min undersökning visar att speciellt valet mellan i och på som befintlighetsmarkörer är problematiskt både inom respektive språk men även att det finns betydande skillnader mellan svenskan och danskan. Där på dominerar i svenskan gör danskan även stort bruk av i för befintlighet vilket ofta kan skapa interferens i ett översättningssammanhang. Ursprungsbetydelsen av i som varande inneslutande återfinns även i danskans bruk av denna preposition vid många tillfällen (till exempel i fraser som rör nöjeslokaler, fordon och institutioner) där på i stället dominerar i svenskan.  Divergerande bruk finner vi även i danskans val av till för befintlighet och ett väsentligt större bruk av ledsagande rumsadverb både vid befintlighets- och riktningsmarkering. Både forskningslitteratur om grannspråken och den svensk-danska lärobokslitteraturens framställning av ett oproblematiskt och konvergerande prepositionsbruk har därmed visat sig något missvisande och uppsatsens resultat pekar i stället på att fler språkjämförande studier i svensk-danskt prepositionsbruk behövs.

No description available.

Inom Norden finns ett samarbete och en politisk satsning på att förstärka grannspråksundervisningen i skolan, vilket framgår i avtal som exempelvis deklarationen om nordisk språkpolitik. Men hur ser arbetet med att stärka grannspråksundervisningen ut? Denna studie syftar till att undersöka förhållandet mellan deklarationen om nordisk språkpolitik och de skandinaviska skolornas styrdokument. Stämmer målen och kraven i styrdokumenten överens med målen som finns i deklarationen? För att undersöka detta genomfördes analyser av dokumenten samt kvalitativa intervjuer med tre sakkunniga personer från de tre skandinaviska länderna; Anna Hannesdóttir, Heidi Lønne Grønseth och Lis Madsen. Resultat från textanalyser och intervjuer visar att det finns en förhållandevis stor diskrepans mellan styrdokumenten och deklarationen men också att det skiljer sig länderna emellan. De danska styrdokumenten förhåller sig närmast till innehållet i deklarationen av nordisk språkpolitik. Det land vars styrdokument förhåller sig längst ifrån deklarationen är Sverige. / Within the Nordic countries, there is a cooperation and a political investment in strengthening the teaching of neighbouring languages in school. This is shown by agreements such as the Declaration on a Nordic Language Policy. How is the declaration carried out within the Nordic countries? This study aims to examine the relations between the Declaration on a Nordic Language Policy and the curriculums in the Scandinavian schools. Do the aims and requirements in the curriculums agree with the aims of the declaration? To examine this, analyses of the documents were carried out as well as qualitative interviews with three experts from the three Scandinavian countries; Anna Hannesdóttir, Heidi Lønne Grønseth and Lis Madsen. The results show a quite considerable discrepancy between the curriculums and the declaration, but also a difference between the countries. The Danish curriculum is the one that mirrors the Declaration on a Nordic Language Policy the closest. The country whose curriculum mirrors the declaration the least, is Sweden.