The purpose of this study is to provide a description of how mathematics teachers in grades 3 choose to work with mathematics and how it affects of student performance in national tests. The categories I will use are outdoor education, textbooks, learning materials and problem solving. Laboratory materials can be everyday materials and educational materials in which pupils have an abstract understanding of the subject. This survey was conducted through interviews and observations. The survey was also conducted in relation to student performance in national math tests. Educators believe that national tests cannot determine everything that the student can in mathematics. Educators also believe that the reason for the students is refused, inter alia, the students with special needs and those pupils who do not have the motivation and interest in the subject. The teachers explain that learning materials are when the students do something with the bodies, that is when they are feeling and doing. In the laboratory teaching gives teachers an introduction to the material to be used. The laboratory materials make students understand better and create interest in the subject.

This is a study of the national test in 3rd grade. The national test is obligatory and is conducted in 5th and 9th grade, but since the spring of 2009 the tests also become mandatory in 3rd grade. The case study of this research is to find out how children in 3rd grade perceive the purpose of the national test. The survey should also clarify how students think and feel about the national test, and how they feel before the national test and after they have finished writing the test. Has the test positive or negative influence on children? The survey will also show how much teachers clarify what the significance of the national test is for the students. The study was conducted as a qualitative survey. The testing was performed at two different schools. In each school the survey was conducted in two classes in which questionnaires were adapted to students from 3rd and 4th grade. Why I use two different questionnaires adapted to these two grades is to find out different aspects of the time before and after the national test. What appears to be obvious is in this study is that these particular students who have completed the survey have no knowledge of the purpose of the national test.

<p>Sammandrag</p><p>Författare: Annelie Johansson</p><p>År: Vt 2006</p><p>Titel: Gymnasieelevers skrivkompetens. En fallstudie av åtta gymnasieflickors lösningar av det nationella provets A-uppgift i svenska vid studieförberedande och yrkesförberedande program.</p><p>Ort, Universitet: Växjö, Växjö Universitet</p><p>Sidor: (56)</p><p>Innehåll:</p><p>I denna uppsats studeras vilken skrivkompetens som framträder hos åtta flickor på två olika program i en diskursiv (argumenterande och utredande) skrivuppgift samt vilka skillnader som finns mellan elever på olika betygsnivåer (Godkänd och Väl godkänd) och programtyper (Samhällsvetenskapsprogrammet, SP och Barn- och fritidsprogrammet, BF). Studien fokuse-rar elevernas skriftliga kompetenser så som dessa visar sig på det nationella prov i svenska som genomförs i slutet av alla gymnasieelevers svenskstudier. Det nationella provet består av flera delar. Den del som de analyserade texterna är hämtade från är provets A-uppgift, som går ut på att skriva en kortare diskursiv text i en tänkt kommunikationssituation med läsare utanför skolans värld. Lösningar av denna uppgiftstyp kan därför i viss mån fungera som en indikator för vilken diskursiv skrivkompetens eleverna har uppnått.</p><p>De åtta elevtexter som analyseras är hämtade från ett arkiv vid den nationella provgruppen i Uppsala. Genom textanalyser och jämförelser av elevernas diskursiva, kritisk-analytiska och operationella kompetens fås resultatet att skrivkompetensen naturligtvis skiljer sig åt från per-son till person men att också vissa tendenser till likheter och skillnader finns mellan olika program och betygsnivåer. Sett till diskursiv kompetens finns en viss tendens att BF-elevernas texter har mer berättande och recenserande inslag, medan SP-eleverna har en högre skrift-språklig komplexitet och lösningarna där i högre grad är att betrakta som egentexter. Avskrift av provets stimulanstexter finns bland de undersökta eleverna på båda programtyper på G-nivå, men på VG-nivå uteslutande hos BF-elever. Ur en kritisk-analytisk synvinkel kan inte några säkra slutsatser dras om skillnader mellan programtypernas elever. Men elevernas kri-tisk-analytiska förmåga torde ännu inte vara tillräcklig för högre studier, men den är accepta-bel med utgångspunkt i uppgiftsinstruktionen. Operationellt är likheterna större än skillnader-na dock med en tendens att SP-eleverna har en något mer formell skriftspråklig och informa-tionstät stil än BF-eleverna.</p><p>Nyckelord: Skrivkompetens, gymnasieskolan, yrkes- och studieförberedande program natio-nella prov i svenska.</p>

Syftet med studien är att bidra med kunskap om pedagogers erfarenheter av att genomföra och bedöma de nationella proven för elever med autism, samt om och i så fall hur de ges stöd i detta arbete.   Autism är förkortningen av autistiskt syndrom. Diagnoser med liknande symtom har slagits ihop till ett namn – Autismspektrumtillstånd. Det som utmärker autism är svårigheterna med socialt samspel.   Metoden som använts är webbenkäter. De är skickade till pedagoger över hela Sverige. Det var svårt att få tag på pedagoger som har grundskoleelever med autism. 156 enkäter skickades ut och 21 svar kom tillbaka.   Resultatet visade att det behövs handledning från olika instanser till pedagogerna för att genomföra och bedöma de nationella proven med elever som har autism. Pedagogerna får inte göra de anpassningar som behövs för att ge eleverna chansen att lyckas. Det är meningen att dessa elever ska vara inkluderade i den vanliga grundskolan. Lärare förväntas möta varje elev utifrån deras förutsättningar. Eleverna skulle behöva få använda sig av samma redskap och stöd som de har vanligtvis. Bedömningen skulle därefter behöva göras tillsammans med specialpedagog eller speciallärare och Skolverket. / The purpose of this study is to contribute knowledge about teachers' experiences in implementing and assessing the national tests for pupils with autism, as well as whether and, if so, how they are supported in this work.   Autism is the abbreviation of autistic syndromes. Diagnoses with similar symptoms have been merged into a name - Autism Spectrum Conditions. What distinguishes autism are difficulties with social interaction.   The method used is web surveys. They are sent to teachers throughout Sweden. It was difficult to get hold of educators who have primary school students with autism. 156 questionnaires were sent out and 21 responses came back.   The results showed the need for guidance from different agencies to educators to implement andevaluate the national tests with students who have autism. Teachers are not allowed to make the adjustments needed to give the students a chance to succeed. It’s intended that these students should be included in mainstream primary school education. Teachers are expected to meet each student based on their circumstances. These students should be allowed to use the same tools and support they usually have. The assessment would then need to be made along with special education professionals and The National Administration for Education.

The aim of this study was to analyze the assessment of the national tests seen from the teacher’s perspective. The national tests are performed in the Swedish school, classes 3, 5, 9, and the upper secondary school (gymnasiet). There has been an ongoing discussion regarding assessment and grading for a long time and it is of high interest now more than ever. The last control assessment done in 2009 by the department of school inspections on the order of the Swedish government, showed big differences between the assessments done by the teachers, and the assessments completed by the department of school inspections. In order to get a good picture of how the teachers are experiencing the execution and assessment of the national tests we interviewed six teachers from the classes that are performing the test. The questions that this study is based on are:  Do the interviewed teachers experience that the basis for assessing the national test is at risk for arbitrary interpretation and hence become unjust and misjudged? Is the professional role of the teacher influenced by the results the students are getting on the national tests? Do the interviewed teachers experience pressure from the head of the school that the students are expected to grade high at the national tests? Lev S Vygotskij, John Dewey, and Howard Gardner have in their research influenced large parts of the daily activity in the Swedish schools. By studying children’s development they suggest several approaches for the students to develop their skills. Korp discuss in hers thesis the inequity that many times occurs in the assessment of the national test in Swedish schools. The results of this study showed that the interviewed teachers were comfortable with the instructions for execution and assessment of the national test. In addition, they also were of the opinion that independent assessment could be more just. However, one issue raised against the independent assessment is that the student the does not have the option of explaining an unclear answer to a question to the assessing teacher. This would not be of benefit for the student which has also been shown in literature and research.

För att undersöka eventuella skillnader mellan vilka matematiska kompetenser som prövas på IB-programmet och svenska nationella program har en analys av matematikuppgifter från de olika programmen genomförts. På IB-programmet har uppgifter från final exam i mathematical studiesstandard level gjorts och från de svenska en analys av uppgifter från nationella prov i matematik B och C. Analysen har genomförts med hjälp av kompetensramverk framtaget av Palm et al. (2004). Med hjälp av kompetensramverket har nyckelord och uppgiftstyper för de olika kompetenserna tagits fram för att kategorisera in uppgifter till en kompetens som är kärnan i uppgiften. Resultatet av studien visar på att det finns en skillnad mellan proven som analyserats då proportionerna av kompetenser som prövas skiljer sig åt mellan proven. Dock går det inte att göra en generalisering då det ej går att utesluta att det är slumpen som gett skillnaden i de analyserade proven. Vid ett större stickprov skulle det kunna vara möjligt med en generalisering om frekvensen av kompetenser som prövas är densamma.

Vi har i detta arbete jämfört resultat i DLS-prov, moment läsförståelse, för ett antal elever i år 3 med deras resultat gällande läsförståelse vid de nationella proven. Vi ville se om dessa två prov bedömer läsförståelsen på samma sätt, för att se om DLS kan vara användbart som test för att hitta elever som behöver stöd när det gäller läsförståelse. Vårt resultat visar att det finns en överensstämmelse mellan våra elevers resultat på DLS-provet och samma elevers resultat på läsförståelsedelarna i de nationella proven för årskurs 3, 2011. Sambandet är signifikant starkare när vi jämför med resultaten på enbart Delprov B (läsning av skönlitterär text) än då vi jämför med resultaten för hela läsförståelseavsnittet respektive Delprov C (läsning av faktatext).   Resultatet för våra elever tyder på att DLS kan vara användbart som test för att hitta elever som behöver stöd när det gäller läsförståelse av skönlitterära texter. Det är mer tveksamt om DLS är användbart för att fånga upp de elever som har svårigheter med läsförståelsen då det gäller läsning av faktatext.   Det behövs dock mer tidskrävande och komplexa bedömningsformer för att vi ska kunna hjälpa eleverna att utveckla alla de förmågor och färdigheter som finns i kursplanemålen. En bra bedömning kan bara göras utifrån ett test om testet stämmer mycket väl överens med målet i kursplanen. Resultatet från en sådan test kan dessutom hjälpa läraren att utveckla sin undervisning.

Denna uppsats har som syfte att ta reda på om den undervisning som lärare som arbetar i grundskolans tidiga år bedriver påverkats till form och innehåll av de nationella proven i skolår 3. Undersökningen bygger på sex intervjuer gjorda med lärare som arbetar i skolåren 1-3. Det som framkommit vid intervjutillfällena är att lärarna är övervägande positiva till de nationella proven i kärnämnena svenska och matematik men att deras planering och organisering inte påverkats särskilt mycket av proven. Däremot visar resultatet att samtliga lärare ser avdramatisering av proven som en viktig del i deras arbete.

Syftet med denna studie är att undersöka hur mellanstadielärare tar tillvara på de matematiska resultaten från de nationella proven i årskurs 3 samt undersöka vilka svårigheter som lärarna upplever att eleverna har baserat på provresultaten. Detta undersöks både utifrån fyra stycken intervjuer och resultaten från det nationella provet i matematik år 2014. Intervjusvaren används för att besvara båda frågeställningarna, och tillsammans med exempeluppgifter från det nationella provet i matematik för årskurs 3 år 2014 besvaras den andra frågeställningen. Bearbetning och analys sker utifrån tidigare forskning, variationsteorin samt dess begrepp lärandeobjekt, kritisk aspekt och variationsmönster. De svårigheter som lärarna uppfattar som generella i klasserna är bland annat muntlig kommunikation, problemlösning och multiplikationstabellen. Det visar sig även att överlämningarna mellan årskurs 3 och 4 är relevanta för lärarens arbete under höstterminen, då information utöver det matematiska kan ges. Förutom de matematiska svårigheter som finns generellt på gruppnivå, kan även elevernas resultat användas för att få de resurser och det stöd som eleverna behöver på individnivå, redan innan höstterminen börjar.

Syftet med föreliggande uppsats är att analysera några texter skrivna av vuxna inlärare på kurs D på SFI och betygsatta med E respektive A utifrån processbarhetsteorin och beskriva på vilken nivå enligt teorin dessa inlärare befinner sig på samt jämföra målgrupperna vad gäller morfologin och syntaxen. Jag har analyserat 20 elevtexter, 10 betygsatta med E och 10 med A och sammanställt resultaten i fyra tabeller uppdelade i två – morfologi och syntax. Utifrån dessa tabeller har jag dragit olika slutsatser rörande elevernas grammatiska kompetens på varje nivå samt i ett jämförande perspektiv E- och A-texter. En av slutsatserna är att E- och A-texterna inte skiljer sig nämnvärt vad gäller grammatiken, men de gör det på syntaktisk nivå.