Syftet med uppsatsen är att analysera luftvärnsbataljonen och undersöka om de tillämpar manövertänkande, dels i teorin men även i praktiken. Kärnfrågan i uppsatsen blir således:  Tillämpas manövertänkande i teorin och praktiken inom luftvärnsbataljonen?  Uppsatsen utgår från en definition av manövertänkande enligt den svenska Försvarsmakten där fyra indikatorer togs fram i syfte att kunna analysera och spåra om manövertänkande tillämpas inom luftvärnsbataljonen.  Resultatet visar att det är ett tudelat svar, å ena sidan är luftvärnsbataljonen långt framme i de teoretiska delarna. I styrdokumenten och i ett utgrupperingsskede finns det tydliga spår av hur manövertänkande skall nyttjas. Å andra sidan kan det påstås att indikatorerna överraskning, vilseledning och kraftsamling ofta används som uttryck istället för att dra dem riktigt i botten. Med det menas att indikatorerna inte alltid används för att utnyttja motståndarens svagheter utan används snarare för att parera dennes troliga attack.  Slutsatserna som dragits är att luftvärnsbataljonen har kommit en bit på vägen för att kunna tillämpa manövertänkande. En viktig punkt är att få med all personal inom bataljonen till att arbeta utifrån ett manövertänkande sätt. För att manövertänkande skall utvecklas och bli tillämpbart inom bataljonen måste praktisk övning ske. Övning ger färdighet.

Kryptomarknaden och decentraliserad finans har under det senaste året med sin höga avkastning dragit till sig mycket uppmärksamhet. Decentraliserade tillgångar blir alltmer attraktiva för investerare och i denna uppsats är undersöks kryptotillgångars egenskaper som hedge eller diversifiering i en portfölj. Hög avkastning och hög risk går allt som oftast hand i hand och i denna uppsats använder undersöker vi dynamisk villkorlig korrelation (DCC-GARCH), regressionsmodeller samt portföljers prestation över tid för att undersöka ifall de två största kryptotillgångarna, Bitcoin och Ethereum indikeras vara ett bra alternativ för en investerare att diversifiera sin portfölj med. Undersökningen av korrelationen för Bitcoin och Ethereum gentemot de vanliga tillgångarna (S&P500, guld, olja, inflation) visade på en stabil men svag (0.00-0.19) till mycket svag (0.20-0.40) positiv korrelation över tid. Korrelation inbördes mellan Bitcoin och Ethereum visades vara stark. Resultatet ur regressionen innehållandes Bitcoin, S&P500, Olja och Guld visade på att det existerar ett långsiktigt jämviktsförhållande mellan variablerna, däremot påträffas inget sådant när Ethereum tar Bitcoins plats som beroendevariabel. Portföljernas som undersöktes förändrade fördelningen mellan tillgångarna varje månad med restriktionen att nå de bästa sharpekvoten, utan att ha mindre än 2%, eller mer än 40% av någon tillgång. Resultatet visade att portföljerna som innehöll kryptotillgångarna hade en högre sharpekvot, samt även en högre överavkastning till en likvärdig risk gentemot de andra tillgångarna samt att sharpekvoten och överavkastningen ökade vid diversifiering inom kryptotlillgångar, men att risken var relativt oförändrad. Resultaten indikerar att kryptotillgångar fungerar bra som diversifiering, dock så finns det inget som pekar på att de skulle agera som hedge emot de undersökta tillgångarna. Nämnvärt är även att korrelationerna mellan kryptotillgångar och de traditionella tillgångar som undersöktes har varit stabil över den undersökta tidsperioden.

In the modern world, data and information is used on a larger scale than ever before. Much of this information is stored on the internet in many different shapes, like articles, files and webpages, among others. If you try to start a new project or company that depends on this data there is a need for a way to efficiently search for, sort and gather what you need to process. A common method to achieve this is called Web scraping, that can be implemented in several different ways to search and gather data. This can be an expensive investment for smaller companies, as Web scraping is an intensive process that requires that you pay for a powerful enough server to manage everything. The purpose of this report is to investigate whether there exist other cheaper alternatives to implement Web scraping, that don’t require access to expensive servers. To find an answer to this, it was necessary to research the subject of Web scraping further along with different system architectures that are used in the industry to implement it. This research was then used to develop a Web scraping application that was implemented on both a centralised server and as a decentralised implementation on an Android device. Finally all the summarized research and results from performance tests of the two applications were used in order to provide a result. The conclusion drawn from these results was that decentralised android implementations is a valid and functional solution for Web scraping today, however the difference in performance means it’s not always useful for every situation. Instead it must be handled based on the specifications and requirements of the particular company. There is also a very limited amount of research done on this topic, which means it needs further investigation in order to keep developing implementations and knowledge on this particular subject. / I den moderna världen används data och information i en större skala än någonsin tidigare. Mycket av denna information och data kan hittas på internet i många olika former som artiklar, filer, webbsidor med mera. Om man försöker att starta ett nytt projekt eller företag som är beroende av delar av denna data behövs det ett sätt att effektivt söka igenom den, sortera ut det som söks och samla in den för att hanteras. Ett vanligt sätt att göra detta är en metod som kallas Web scraping, som kan implementeras på flera olika sätt för att söka och samla in den funna datan. För små företag kan detta bli en kostsam satsning, då Web scraping är en intensiv process som vanligtvis kräver att man måste betala för att driva en tillräckligt kraftfull server som kan hantera datan. Syftet med denna rapport är att undersöka om det finns giltiga och billigare alternativ för att implementera Web scraping lösningar, som inte kräver tillgång till kostsamma serverlösningar. För att svara på detta utfördes en undersökning runt Web scraping, samt olika systemarkitekturer som används för att utveckla dessa system i den nuvarande marknaden samt hur de kan implementeras. Med denna kunskap utvecklades en Web scraping applikation som anpassades för att samla in ingredienser från recept artiklar på internet. Denna implementation anpassades sedan för två olika lösningar, en centraliserad på en server och en decentraliserad, för Android enheter. Till slut summerades all den insamlade faktan, tillsammans med enhetstester utförda på test implementationerna för att få ut ett resultat. Slutsatsen som drogs av detta resultat var att decentraliserade Android implementationer är en giltig och funktionell lösning för Web scraping idag, men skillnaden i prestanda innebär att det inte alltid är en användbar lösning, istället måste det bestämmas beroende på ett företags behov och specifikationer. Dessutom är forskningen runt detta ämne begränsat, och kräver vidare undersökning och fördjupning för att förbättra kunskaper och implementationer av detta område i framtiden.

Tillägget på årsredovisningslagen som tillkom 2017 kräver att stora och medelstora företag redovisar sitt hållbarhetsarbete. Den nya lagen innebär stora utmaningar för företag som ska redovisa sitt hållbarhetsarbete för första gången. Problematiken med att redovisa sin påverkan är osäkerheten i beräkningarna, framför allt beräkningar av koldioxidutsläpp från mobila förbränningsenheter. För att kunna beräkna koldioxidutsläppen krävs det att rätt data samlas in enhetligt i organisationen. Zengun som är en byggentreprenör och en decentraliserad organisation står inför sin första hållbarhetsredovisning. Det innebär att Zengun måste samla in enhetlig information i hela organisationen, där även Zenguns underentreprenörer inkluderas. Syftet med studien är ta fram en rutin för insamling av koldioxiddata och undersöka i vilken utsträckning rutinen kan bidra till företagets hållbarhetsarbete. Ytterligare ett syfte är att kartlägga den interna kommunikationen kring hållbarhetsarbetet i en decentraliserad organisation och undersöka hur kommunikationen kan underlätta rutinens implementering. Resultatet utgår från insamlat material utifrån dokumentstudier och intervjuer med nyckelpersoner hos Zengun och Zenguns underentreprenörer. Resultatet visar på att Zenguns komplexa organisationsstruktur är en utmaning vid implementering av en rutin. Detta eftersom synen på en rutin och hållbarhetsarbetet ser olika ut i företaget. Subjektivitet och extra arbete är några av aspekterna som nämndes som problematiska. Med stöd från teorier och tidigare forskning har en rutin utvecklats och studien visar på att rutinen inte i sig kommer att bidra till företagets hållbarhetsarbete, men att den är början på en långvarig process som kan ses som en lärande loop. Implementeringen av rutinen kan ge uppkomst till motsättningar inom systemet. Genom kommunikation via företagets interna kommunikationskanaler och avtal kan motsättningarna hanteras. / The addition of the Annual Reports Act which was introduced in 2017, require large and medium-sized companies to report on their sustainability work. The new law creates great challenges for companies who will now report their sustainability work for the first time. The problem with reporting their environmental impact is the uncertainty with the calculations, especially with calculations from carbon dioxide emission from mobile sources. To calculate the carbon dioxide emission correct data must be collected uniformly in the organization. Zengun, which is a building entrepreneur and a decentralized organization will be doing their first sustainability reporting for 2017. It means that Zengun must collect data uniformly in the organization, where subcontractor is included. The aim of this study is to configure a routine to collect carbon dioxide data and investigate how the routine can contribute to the company’s sustainability work. Another aim is to map the internal communication regarding sustainability work in a decentralized organization. This result is based on material collected from a document study and interviews with key people within Zengun and Zengun’s subcontractors. The result shows that Zengun’s complex organization structure is a challenge when a routine will be implemented. The reason is that the view of a routine and sustainability work is different within the company. Subjectivity and extra work is some of the aspects which is mentioned as problematic. With support from the theories and previous research a routine has been configurated and the study shows that a routine will not in itself contribute to the company’s sustainability work, but it´s the start of a long progress towards a learning loop. Contradictions within the system can occur during the implementation of the routine. To handle the contradictions the communication through internal communication channels and contracts are crucial.

Community detection in graphs has been an important research topic for many fields. The aim of community detection is to extract from graphs those groups of nodes that present more connections between them than with the rest of the network. Detecting such groups at different scales can help understanding the global behaviour of the system. However, recent studies have shown that realworld graphs follow power-law distributions for degree and community sizes. Specifically, these graphs present many small communities but just a few large ones. This unbalanced community size distribution poses a great challenge for community detection algorithms.Most of the existing methods are based on global approaches that require information about the network to be processed as a whole. Thus, those techniques can not be applied when the graph is too big to fit into one single machine, or in distributed setting when the graph is partitioned among multiple machines. To solve this limitations, a completely decentralized community detection algorithm is presented. It is based on diffusion, following a vertex-centric approach that allows each node to decide the diffusion rates based on local information. It adds as well a mechanism for controlling the diffusion speed through a customizable function.We evaluate the algorithm with a variety of graphs with different levels of imbalance and community structures. Our algorithm is able to detect (almost) perfectly the communities when the imbalance between community sizes is not extreme. We show as well how the sizes of the detected communities can be controlled by the diffusion strategy, allowing for better detection of finer or coarser resolutions in hierarchical graphs. The algorithm is also compared to other two well-known existing methods, achieving similar results in most of the cases though with a higher computation time. / Gemenskap detektering i grafer har varit ett viktigt forsknings ämne förmånga områden. Gemenskapsdetekterings syftet är att extrahera ur grafernade grupper av noder som har mer kopplingar mellan varandra än med restenav nätverket. Att upptäcka sådana grupper i olika skaler kan hjälpa till att förstå systemets globala beteende. Däremot har nyliga studier visat att verkliga grafers grad och gemenskap storlek följer en potenslagen fördelning. Specifikt,dessa grafer uppvisar många små gemenskaper men bara några stora. Denhär obalanserade gemenskaps storleks fördelningen utgör en stor utmaning för gemenskapsdetekterings algoritmer.De flesta av de befintliga metoderna är baserade på globala tillvägagångssätt som kräver att information om nätverket behandlas som helhet. Således kan dessa tekniker inte tillämpas när grafen är för stor för att passa in i en enda maskin, eller på distribuerat sätt när grafen är uppdelad bland flera maskiner. För att lösa dessa begränsningar, uppvisas en helt decentraliserad gemenskapsdetekterings algoritm.Denär baserad pådiffusion som följer en vertex-centrerad tillvägagångssätt.Varje node valder diffusionshastigheten baserad på lokal information. Deninnehåller även en mekanism som kontrollerar diffusionens hastighet genom en anpassningsbar funktion.Vi utvärderar algoritmen genom flera olika grafer med olika nivåer av obalans och gemenskaps strukurer. Vår algoritm kan (nästan) felfritt upptäcka gemenskaper där obalansen mellan dem inte är för stor. Vi visar även hur storlekenpå de hittade gemenskaperna kan kontrolleras genom diffusions strategin, somtillåter bättre uptäckt av finare eller grövre resolution av hierarkiska grafer. Algoritmen kan också jämföras med två befintliga, välkända metoder, vilka ger liknande resultat i de flesta fallen men tar längre tid att genomföra.

The Decentralized Fund Protocol is a novel decentralized finance protocol that enables the creation of completely decentralized funds. This paper proposes practical implementation solutions to the Fund Recalibration System, in particular the recalibration and depositing of assets into the fund to alter and shift the underlying asset backing of the fund. These proposed solutions are partially implemented and transaction fees, also known as gas costs are evaluated with Hardhat and ethers.js. Additionally security test are performed with the Smartbugs solidity test suite to ensure that the prototype has no obvious security issues. The thesis finds that the favourable implementation of the Fund Recalibration System is a solution that allows the fund move assets into the fund with the same cost independent of the number of participants in the system. This is achieved by utilizing an asset pool which participants manually pool assets into, paying for their own participation. The fund can consequently move all assets in the pool all at once into the fund and can thus perform the same computations independent of how many participants that contributed to the pool. / Protokollet Decentralized Fund Protocol är ett nytt decentraliserat finansprotokoll som gör det möjligt att skapa helt decentraliserade fonder. Detta arbete föreslår praktiska implementeringslösningar för fondrekalibrationssystemet (Fund Recalibration System), i synnerhet rekalibreringen och insättning av tillgångar i fonden för att förändra och skifta fondens underliggande tillgångar. Dessa föreslagna lösningar är delvis implementerade, och i samband med detta utvärderas transaktionsavgifter, även kända som gaskostnader, med Hardhat och ethers.js. Dessutom utförs säkerhetstest med Smartbugs solidity test suite för att säkerställa att prototypen inte har några uppenbara säkerhetsproblem. Raporten finner att den mest gynnsamma implementeringen av fondförvaltningssystemet är en lösning som tillåter fonden att slå samman tillgångar i fonden med samma kostnad oberoende av antalet deltagare i systemet. Detta uppnås genom att använda en tillgångspool som deltagarna manuellt samlar tillgångar till och betalar för sitt eget deltagande. Fonden kan följaktligen flytta alla tillgångar i poolen på en gång till fonden och kan därmed utföra samma beräkningar oberoende av hur många deltagare som bidragit till poolen.

This thesis aims to explore the compliance of blockchain technology and the GDPR. The GDPR was implemented for the EU member states in May 2018 with the purpose of harmonizing data protection regulation. However, the regulation is based on the notion that data is stored and processed in a centralized system. This causes an issue when it comes to distributed networks, and in particular with the distributed ledger technology (DLT), the underlying technology of blockchain. For this thesis, a literature review has been conducted to investigate the problems of GDPR compliance for blockchain projects, and what technical solutions exist to make a blockchain solution more GDPR compliant. In addition, interviews have been conducted to investigate the technical and legal perspectives on the current and future situations of regulation and technology. Compatibility problems mainly concern the immutability and transparency of a blockchain and examples of technical solutions that handle those problems can be found in the literature. Nevertheless, none of the discussed solutions are yet to guarantee full GDPR compliance. The technical and legal perspectives share ideas of the main compliance issues. However, differences such as interpretation of technical details can be identified, indicating problems to arise when regulating blockchains in the future. Further interdisciplinary work on guidelines for the GDPR is necessary for blockchain projects to be successful in complying with the regulation as well as to strengthen the technology neutrality of the GDPR.

The majority of cloud storage platforms rely on a centralized structure, with the most popular being Microsoft Azure. Centralization causes consumers to rely on the provider to maintain accessibility and security of data. However, platforms such as Storj.io are based on a decentralized structure. To become decentralized, Storj.io uses blockchain technology in a means to create an automated consensus mechanism between the entities storing the data. There is however little research regarding performance and security issues on a decentralized platform based on blockchain technology. The purpose of this study is to identify the beneficial and non-beneficial aspects of using blockchain-based decentralized cloud storage as a substitute for centralized ones. The study focuses on performance and security. A comparative case study has been executed, consisting of an experiment and literature study. Quantitative data from an experiment was used in a hypothesis test to determine whether there were any performance differences between Microsoft Azure Blob Storage and Storj.io. A literature study generating qualitative data was then made to identify differences in security measures and from that also discuss potential security risks on a service like Storj.io. This study found that the performance of Storj.io was lower than Microsoft Azure’s Blob Storage. Causes of these results were identified to be due to the many more steps during resource allocation in Storj.io, compared to Blob Storage. Security risks identified in Storj.io through the literature study were generally connected to the consensus mechanism. However, research shows that it is very unlikely for the consensus mechanism to be compromised. Because Microsoft Azure’s service does not use a blockchain, these risks do not exist. For secure data transfer to Azure’s service, consumers have to implement encryption manually client-side. Therefore, this study could not conclude whether Storj.io is a safe alternative because a consumer using the Microsoft Azure service is responsible for implementing security measures. Conclusions drawn from this study are intended to act as new knowledge in the field of blockchain-based decentralized cloud storage. It is an outset to decide whether to use centralized cloud storage or blockchain-based decentralized cloud storage from a performance and security perspective. / Majoriteten av datalagringsmolntjänsterna är centraliserade, varav Microsoft Azure står som den mest använda molntjänsten. Centralisering innebär att konsumenten behöver lita på att värdföretaget hanterar tillgänglighet och säkerheten av data på bästa möjliga sätt. I kontrast mot en centraliserad molnplattform finns Storj.io som är en decentraliserad molnlagringstjänst. För att åstadkomma decentralisering använder sig Storj.io av blockkedjan som används för att uppnå den autonoma konsensusmekanismen mellan noderna som lagrar data. Syftet med denna studie är att identifiera för- respektive nackdelarna med en decentraliserad blockkedjebaserad molnplattform i jämförelse mot en centraliserad molnplattform. Specifikt fokuserar studien på prestanda och säkerhet. En komparativ fallstudie har utförts med ett experiment och en litteraturstudie som datainsamlingsmetoder. Den kvantitativa datan från experimentet användes i en hypotesprövning för att identifiera om det fanns någon skillnad i prestanda mellan Microsoft Azure och Storj.io. Litteraturstudien användes i syfte för att kunna styrka skillnader om säkerhetsåtgärder och säkerhetsrisker mellan molnplattformarna. Resultatet av denna studie visar att prestandan för Storj.io är lägre än Microsoft Azures molnplattform. De identifierade faktorerna som orsakade resultatet anses vara på grund av de flertal steg som krävs vid resursallokering för Storj.io. De säkerhetsrisker som uppstår hos Storj.io kom till i samband med konsensusmekanismen. För att en säkerhetsrisk skall uppstå mot konsensusmekanismen behöver det decentraliserade nätverket hotas med majoritet. Eftersom Microsoft Azure inte använder sig av blockkedjan uppstår inte dessa typer av säkerhetsrisker. För dataöverföring till Azures datalagringstjänst behöver konsumenten själv säkerställa en krypterad kommunikationskanal. I Storj.ios fall sköts alla typer av säkerhetsåtgärder automatiskt vilket eliminerar risken för säkerhetsattacker vid överföringar. Sammanfattningsvis tyder denna studie på att Storj.io inte är ett optimalt val vid prioritering av prestanda. Eftersom konsumenten som använder Microsoft Azures tjänst ansvarar för säkerhetsåtgärder drogs ingen direkt slutsats huruvida Storj.io är ett säkert substitut. Studien visar på att det existerar konensusrisker med en tjänst som Storj.io och det är upp till envar konsument att förlita sig på att dessa inte uppstår. De slutsatser som har dragits från denna studie är avsedda som ny kunskap inom fältet som berör decentraliserade molnplattformar baserade på blockkedjan. Studien kan användas som en utgångspunkt för val mellan en centraliserad och decentraliserad molntjänst baserad på blockkedjan med prioritet för prestanda och säkerhet.

Platooning has the potential to be a breakthrough in increasing road capacity and reducing fuel consumption, as it allows a chain of vehicles to closely follow each other on the road. When the number of vehicles increases, platoons will follow one another in what is referred to as multiplatooning. Many Cooperative Intelligent Transportation Systems (C-ITS) applications rely on periodically exchanged beacons among vehicles to improve traffic safety. However, as the number of connected vehicles increases, the network may become congested due to periodically exchanged beacons. Therefore, without some congestion control method, safety critical messages such as Cooperative Awareness Messages (CAMs) may not be delivered on time in high vehicle density scenarios. Both the European Telecommunications Standards Institute (ETSI) and the Institute of Electrical and Electronics Engineers (IEEE) have been working on different standards to support vehicular communication. ETSI dened the Decentralized Congestion Control (DCC) mechanism which adapts transmission parameters (message rate, transmit data rate, and transmit power, etc.) to keep channel load under control. ETSI DCC utilizes a three-state machine with RELAXED, ACTIVE, and RESTRICTIVE states. In this thesis, we implemented this three-state machine by adapting the message rate based on the channel busy ratio (CBR). We name this message-rate based three-state machine DCC-3. DCC-3 has the ability to control channel load; however, it has unfairness and instability problems due to the dramatic parameter changes between states. Therefore, we divided the ACTIVE state of DCC-3 into ve sub-states, and refer to this as DCC-7. We benchmarked DCC-3 against static beaconing (STB), dynamic beaconing (DynB), LInear MEssage Rate Integrated Control (LIMERIC), and DCC-7 using different evaluation metrics with different numbers of platoons. Our results from the Plexe simulator demonstrate that DCC-7 has the best performance when considering all evaluation metrics, including CBR, Inter-reception time (IRT), collisions, safe time ratio, and fairness. Furthermore, we found using transmit power control could greatly improve the performance of CBR and collision rates. / Platooning (fordonskonvojer) har potential att bli ett genombrott i öka vägkapaciteten och minska bränsleförbrukning, eftersom det tillåter en kedja av fordon att noga följa varandra på vägen. När antalet fordon ökar, kommer att plutoner följa varandra i vad som benämns multiplatooning (konvoj av fordonskonvojer). Många kooperativ intelligenta transportsystem (C-ITS) tillämpningar förlitar sig på regelbundet utbytte beacons bland fordon att förbättra traffiksäkerheten. Dock som antalet uppkopplade fordon ökar, kan nätverket bli överbelastat på grund av regelbundet utbytte beacons. Utan någon trängsel kontrollmetod, får därför säkerhet kritiska meddelanden såsom kooperativ medvetenhet meddelanden (CAMs) inte levereras i tid i höga fordon densitet scenarier. Både Europeiska institutet för telekommunikationsstandarder (ETSI) och Institute el och elektroniska tekniker (IEEE) har arbetat på olika standarder för att stödja vehicular kommunikation. ETSI definieras den decentraliserade överbelastning kontroll (DCC) mekanism som anpassar överföring parametrar (meddelande hastighet, överföra datahastighet och sändningseffekt, etc.) för att hålla kanalen belastningen under kontroll. ETSI DCC använder en tre-state maskin med RELAXED, ACTIVE och RESTRICTIVE stater. I denna avhandling har genomfört vi denna tre-state maskin genom att anpassa meddelande hastighet baserat på kanal upptagen förhållandet (CBR). Vi nämna detta meddelande-hastighet baserat tre-state machine DCC-3. DCC-3 har förmågan att kontrollera kanal belastning; Det har dock otillbörlighet och instabilitet problem på grund av de dramatiska parameterändringar mellan stater. Därför vi indelat det ACTIVE tillståndet för DCC-3 i fem undertillstånd och hänvisar till detta som DCC-7. Vi benchmarkade DCC-3 mot statiska leda (STB), dynamisk leda (DynB), linjära MEssage Rate integrerad kontroll (LIMERIC) och DCC-7 med olika utvärdering statistik med olika antal plutoner. Våra resultat från Plexe simulator visar att DCC-7 har bästa prestanda när man överväger alla utvärdering statistik, inklusive CBR, mellan receptionen tid (IRT), kollisioner, säker tid baserat och rättvisa. Vi fann dessutom använda Sändareffektstyrning kan avsevärt förbättra prestanda för CBR och kollision priser.

It is recognised that gender equality and diversity are essential for building successful organisations. To tackle the global challenges characterised by economies today, one must ensure equal opportunities for all, both men and women. Organisations have acknowledged the benefits of a more gender equal workforce and are starting to take action. But what are the results of such actions? We have found that a lot of research is focused on the sources of gender inequality in organisations but little on the efficacy of different actions to counter those inequalities. The purpose of this thesis is to examine how active gender equality work can impact an organisation. A case study of an organisation in the IT consultancy industry in Sweden is carried out where active gender equality work has been initiated through the internal project “the Gender Equality Project”. Empirical data gathered from interviews with employees from all levels of the organisation has been the main source of data collection and has worked as a base for the analysis and discussion. The research question that have guided our work is: How can active gender equality work impact the structure and culture within an organisation in a male-dominated industry? This thesis is based on a subjective approach, assuming that reality can be seen as a social construction and that humans create their own reality. This implies that the social world is viewed as a process which is created and recreated everyday through the usage of language, routines and actions. Further, this thesis argues that organisations should be seen as gendered and that assumptions about gender underlie the construction of organisations, resulting in a marginalisation of women which contributes to the maintenance of gender segregation in organisations. The findings show that active work with gender equality has resulted in structural and cultural impacts in several areas, such as more gender aware recruitment processes and external communication strategies as well as a culture which encourages employees to call out biases and defend gender equality initiatives. The findings also reveal an organisational structure which partly counteract the effects of gender equality work and a deficient communication of the purpose of the project which, currently, prevents it from becoming institutionalised. Much emphasis is put on the many middle managers in the organisation to bring the project forward and continue working with it, without clear expectations and guidance from the top management which has resulted in a halt and an inaction from the middle managers. / Jämställdhet och mångfald anses som essentiellt för att bygga framgångsrika organisationer. För att kunna tackla de globala utmaningarna som världen står inför, måste lika möjligheter för både kvinnor och män kunna säkerställas. Fler och fler organisationer bekräftar fördelarna med en mer jämställd arbetskraft och börjar arbeta mot förändring. Men vad är resultatet av sådant arbete? Vi har funnit att tidigare forskning tenderar att fokusera på orsakerna till ojämställdhet i organisationer, istället för den verkan olika initiativ och arbete för att främja jämställdhet har. Uppsatsens syfte är att utvärdera hur aktivt jämställdhetsarbete kan påverka en organisation. En fallstudie har genomförts på en svensk organisation verksam inom IT-konsultbranschen, där aktivt jämställdhetsarbete har initierats genom ett internt projekt kallat “Jämställdhetsprojektet”. Den främsta källan till empirisk data härrör från intervjuer med anställda på alla nivåer i organisationen och denna data har lagt grunden för analys och diskussion. Den forskningsfråga som guidat oss i vårt arbete är följande: Hur kan aktivt jämställdhetsarbete påverka strukturen och kulturen i en organisation i en mansdominerad bransch? Uppsatsen tar en subjektiv ansats, och utgår från att verkligheten ses som en social konstruktion och att människor skapar sin egen verklighet. Detta medför att den sociala världen ses som en process som skapas och återskapas varje dag genom språkbruk, rutiner och handlingar. Vidare argumenteras det för att organisationer ska ses som könade och att antaganden om kön ligger till grund för konstruktionen av organisationer. Detta medför en marginalisering av kvinnor vilket bidrar till ett upprätthållande av könssegregeringen i organisationer. Resultaten visar att aktivt jämställdhetsarbete resulterar i strukturella och kulturella effekter. Effekterna kan ses genom en mer genusmedveten rekryteringsprocess och strategier för extern kommunikation men även en kultur där anställda uppmuntras till att uppmärksamma och motarbeta fördomar och försvara initiativ för jämställdhet. Resultaten belyser även en organisationsstruktur som till viss del motverkar effekterna av aktivt jämställdhetsarbete och en bristande kommunikation av projektets syfte, vilket i dagsläget hindrar en institutionalisering. Stor vikt läggs på organisationens mellanchefer att driva projektet framåt och fortsätta dess arbete. Det saknas dock klara förväntningar och vägledning från koncernledningen, vilket har resulterat i en stagnering och passivitet från organisationens mellanchefer.