Access to finance is often a vital tool for a company to make investments which in turn leads to increased generation of income. In 2022, the amount of lending to non-financial companies increased by around 13 %. Banks' traditional lending channels have recently been challenged by DeFi. Within DeFi, no central intermediary is used, the security provided is cryptocurrencies and the transaction history is public. The most common cryptocurrency used in DeFi is bitcoin. At the time of writing, bitcoin has a market capitalization of approximately $521 million. The use of DeFi has grown rapidly in 2022 as cryptocurrencies worth just under $110 billion were pledged in DeFi as collateral for credit. The EBA has previously warned about the risks of cryptocurrencies. Despite warnings, neither case law nor any clear legislation regarding cryptocurrencies and creditors protection has thus been created. Though, there is a proposal from EU that will create a uniform regulation for cryptocurrencies that are not currently covered by the EU's existing regulatory framework for financial services, the so-called MiCA regulation. In Swedish legislation, there is an ongoing investigation on how to handle cryptocurrencies. However, neither the proposals at EU-level nor national level deal with substantive legal aspects such as creditors protection. The purpose of the thesis is to present a proposal for what bitcoin as property is classified as according to Swedish law and to identify the most appropriate legal aspect when bitcoins are used within DeFi. Based on the purpose, the following questions arise (i) What type of property should the cryptocurrency bitcoin be legally classified as? (ii) How can creditor protection be achieved when a transaction with bitcoin is made? (iii) How can creditor protection be achieved when bitcoin is used as collateral? In this thesis, the legal dogmatic method and law analogies will be used to answer the questions. The conclusions are that bitcoin should first be seen as a financial instrument according to MiFID II and creditor protection in the case of acquired ownership of bitcoins can basically never be achieved. Creditor protection in case of retained ownership can be achieved with analogous application of RVL and using registration as an element of property rights. When bitcoin is used as collateral, creditor protection can be achieved through the property right element of registration or tradition. In the case of three-party escrow, notification of transfer of claim must be made to the person who holds the pledged property in accordance with the 1936 Pawn Law.

The ideas and techniques of cryptography and decentralized storage have seen tremendous growth in many industries, as they have been adopted to improve activities in the organization. That called Blockchain technology, it provides an effective transparency solution. Generally, Blockchain has been used for digital currency or cryptocurrency since its inception. One of the best-known Blockchain protocols is Ethereum, which has invented the smart contract to enable Blockchain’s ability to execute a condition, rather than simply acting as storage. Applications that adopt this technology are called ‘Dapps’ or ‘decentralized applications’. However, there are ongoing arguments about synchronization associated with the system. System synchronization is currently extremely important for applications, because the waiting time for a transaction to be verified can cause dissatisfaction in the user experience. Several studies have revealed that privacy leakage occurs, even though the Blockchain provides a degree of security, as a result of the traditional transaction, which requires approval through an intermediate institution. For instance, a bank needs to process transactions via many constitution parties before receiving the final confirmation, which requires the user to wait for a considerable amount of time. This thesis describes the challenge of transaction synchronization between the user and smart contract, as well as the matter of a privacy strategy for the system and compliance. To approach these two challenges, the first task separates different events and evaluates the results compared to an alternative solution. This is done by testing the smart contract to find the best gas price result, which varies over time. In the Ethereum protocol, gas price is one of the best ways to decrease the transaction time to meet user expectations. The gas price is affected by the code structure and the network. In the smart contract, testing is run based on two cases, and solves platform issues such as runners and user experience and reduces costs. It has also been found that collecting the fee before participating in an auction can prevent the problem of runners. The second case aims to prove that freezing the amount of a bid is the best way to increase the user’s experience, and to achieve the better experience of an online auction. The second challenge mainly focuses on the privacy strategy and risk management for the platform, which involves identifying possible solutions for all risk situations, as well as detecting, forecasting and preventing them. Providing strategies, such as securing the smart contract structure, increasing the encryption method in the database, designing a term sheet and agreement, and authorization, help to prevent system vulnerabilities. Therefore, this research aims to improve and investigate an online auction platform by using a Blockchain smart contract to provide evocative user experiences. / Idéer och tekniker för kryptografi och decentraliserad lagring har haft en enorm tillväxt i många branscher, eftersom de har antagits för att förbättra verksamheten i organisationen. Den som kallas Blockchain-tekniken ger den en effektiv transparenslösning. Generellt har Blockchain använts för digital valuta eller cryptocurrency sedan starten. Ett av de mest kända Blockchainprotokollen är Ethereum, som har uppfunnit det smarta kontraktet för att möjliggöra Blockchains förmåga att utföra ett villkor, snarare än att bara fungera som lagring. Applikationer som använder denna teknik kallas 'Dapps' eller 'decentraliserade applikationer'. Det finns emellertid pågående argument om synkronisering associerad med systemet. Systemsynkronisering är för närvarande oerhört viktigt för applikationer, eftersom väntetiden för att en transaktion ska verifieras kan orsaka missnöje i användarupplevelsen. Flera studier har visat att sekretessläckage inträffar, även om Blockchain ger en viss säkerhet, till följd av den traditionella transaktionen, som kräver godkännande genom en mellaninstitution. Till exempel måste en bank bearbeta transaktioner via många konstitutionspartier innan den får den slutliga bekräftelsen, vilket kräver att användaren väntar en betydande tid. Den här avhandlingen beskriver utmaningen med transaktionssynkronisering mellan användaren och smart kontrakt, samt frågan om en sekretessstrategi för systemet och efterlevnad. För att närma sig dessa två utmaningar separerar den första uppgiften olika händelser och utvärderar resultaten jämfört med en alternativ lösning. Detta görs genom att testa det smarta kontraktet för att hitta det bästa gasprisresultatet, som varierar över tiden. I Ethereum-protokollet är gaspriset ett av de bästa sätten att minska transaktionstiden för att möta användarens förväntningar. Gaspriset påverkas av kodstrukturen och nätverket. I det smarta kontraktet körs test baserat på två fall och löser plattformsproblem som löpare och användarupplevelse och minskar kostnaderna. Det har också visat sig att insamlingen av avgiften innan du deltar i en auktion kan förhindra löparproblemet. Det andra fallet syftar till att bevisa att frysning av budbeloppet är det bästa sättet att öka användarens upplevelse och att uppnå en bättre upplevelse av en online auktion. Den andra utmaningen fokuserar huvudsakligen på sekretessstrategin och riskhanteringen för plattformen, som innebär att identifiera möjliga lösningar för alla risksituationer, samt att upptäcka, förutse och förhindra dem. Tillhandahållande av strategier, som att säkra den smarta kontraktsstrukturen, öka krypteringsmetoden i databasen, utforma ett termblad och avtal och godkännande, hjälper till att förhindra systemets sårbarheter. Därför syftar denna forskning till att förbättra och undersöka en online-auktionsplattform genom att använda ett smart avtal med Blockchain för att ge upplevande användarupplevelser.

Handeln av non-fungible tokens (NFT) har vuxit fram i en drastisk fart de senaste tre åren med försäljningar till miljonbelopp. Begreppet non-fungible åsyftar en icke-utbytbar egendom som karaktäriseras av sin unika kvalité och dessa tokens bygger på blockkedjeteknik med decentraliserade system. NFT:s effektiviserar överlåtelsetransaktioner av såväl materiell som immateriell egendom genom kryptering av äganderättigheter.  Den här framställningen syftar till att studera ägande i förhållande till ny teknik och egendomsslaget kyprotillgångar. I uppsatsen utreds vilket äganderättsligt skydd som ges till innehavaren av en NFT och i vilka specifika delar de ur tekniken härrörande riskerna inte omfattas av förevarande lagstiftning. För att utreda rättsläget för dessa tokens görs en genomgång av äganderättsliga och immaterialrättsliga bestämmelser ämnat att bilda en förståelse för traditionella egendomsslag och hur ägandeskap har förändrats i takt med samhällsutvecklingen. Vidare görs en övergripande presentation av decentraliserade databaser, blockkedjor samt smarta kontrakt, vilka utgör teknologin bakom NFT:s. Därtill görs en längre studie av en NFT och dess risker, följt av en redogörelse för de bestämmelser som appliceras på handeln av dessa tokens idag. Avslutningsvis dras slutsatserna att ett förvärv av en NFT enbart ger äganderätt till denna token och inte per automatik ger äganderätt till ytterligare egendom. En sådan äganderätt tilllerkänner innehavaren en ensamrätt att använda, att modifiera, att sälja samt att exkludera andra från egendomen. I den mån en NFT även är tänkt att representera en underliggande tillgång krävs att parter överenskommit om det. Förutsatt att ett smart kontrakt erkänns som juridiskt bindande kan det ensamt aktualisera köplagen och andra avtalsrättsliga bestämmelser. Ett juridisk erkännande är avgörande och fram tills att så skett krävs en separat överenskommelse mellan kontraktsparter bortom blockkedjan. Kontrollen och besittningen över tillgångarna kan få praktisk betydelse. Framställningen landar i att NFT:s är unika, såväl i karaktär som i funktion, och bör betraktas som sui generis i stället för att försöka omfattas av redan befintlig lagstiftning. Förevarande lagstiftning är otillfredsställande och i praktiken är det svårt att vidga bestämmelser att även omfatta denna nya teknologi. Därför är ytterligare skyddsregler nödvändiga och teknologin fordrar skydd i en lagstiftning efter sitt eget slag, särskilt anpassad för handeln av NFT:s.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur anställda inom Nato upplever att maktdistans påverkar beslutsfattandet. För att svara på min frågeställning har jag använt mig av en kvalitativ metod med inkäter, där sex deltagare från fyra olika länder svarade. Resultatet analyserades med en tematisk analys där fem teman framträdde, beslutsfattande, hierarki, kultur, maktdistans och språk. Resultatet är att maktdistans i viss utsträckning påverkar beslutsfattande inom Nato beroende på vilket land som representanterna kommer ifrån. Länders indirekta makt varierar beroende på storlek, befolkningsmängd och hur länge de varit medlemmar av Nato. Studien visar på att maktdistans existerar och påverkar beslut i viss utsträckning men att frågan är komplex då de tillfrågade inte alltid vet vad begreppet maktdistans är även om svaren tyder på det. Sammanfattningsvis påverkas maktdistans av hur länge ett land varit medlemmar i alliansen, hur många personer med hög grad landet har i alliansen och hur bra dessa personer är på språk, att tolka orden i rum och tid och vikta orden rätt. Kunskap i engelska och förhandlingsvana har här betydelse. / This qualitative study aims to investigate how NATO employees experience the impact of power distance on decision-making. To answer that question, I have relied on a qualitative method consisting of a hybrid of questionnaires and interviews that were sent out. Six participants from four countries participated. When the results were examined through thematic analysis, five different themes emerged: decision-making, hierarchy, culture, power distance and language. The results indicate that power distance does affect decision-making within NATO to some extent; depending on which country the representatives come from. The indirect power wielded by the member states varies according to their respective geographical size, the size of their population and their annuity as a member of NATO. The study shows that power distance exists and to some extent affects decision-making within the organization. It also shows that the issue is complex, as not all participants are aware of the concept of power distance, although their responses indicate that they are aware of its existence within the organization. In conclusion, power distance is influenced by how long the nation has been a member of the Alliance, how many high-ranking people the nation has in the various offices of the Alliance, and how well these representatives are able to master language skills, to interpret what is said in a spatial and temporal context, and to weight words accurately; here English and negotiation skills are of great importance.