No description available.

<p>Denna C- uppsats är främst tänkt att behandla begreppet utbrändhet, sett ur ett kvinnligt perspektiv. Men vi kommer också att presentera stycken som mera allmänt berör utbrändhetsbegreppet i stort.</p><p>Utbrändhet är som vi ser det, ett samhällsvetenskapligt intressant ämne, som också ”ligger i tiden”. Då intresset för detta ”fenomen” eller ”sjukdomstillstånd” ökar allt mer på alla områden idag. Mycket pekar också på, att kvinnor drabbas hårare/oftare av detta sjukdomstillstånd, än vad män gör. Vad beror då detta på? Kan man hitta svaren i dagens samhälleliga processer, och i så fall, vad i består dessa svar av?</p><p>Vi ställer oss frågor som; Vad innefattar man i begreppet utbrändhet? Är detta en sjukdom eller är det ett fenomen som uppstått i den rådande tidsandan? Kan man se några klara orsaker till varför kvinnor är mer drabbade? Och slutligen; Kan man se några möjliga lösningar på ”utbrändhetsproblematiken”?</p>

Denna C- uppsats är främst tänkt att behandla begreppet utbrändhet, sett ur ett kvinnligt perspektiv. Men vi kommer också att presentera stycken som mera allmänt berör utbrändhetsbegreppet i stort. Utbrändhet är som vi ser det, ett samhällsvetenskapligt intressant ämne, som också ”ligger i tiden”. Då intresset för detta ”fenomen” eller ”sjukdomstillstånd” ökar allt mer på alla områden idag. Mycket pekar också på, att kvinnor drabbas hårare/oftare av detta sjukdomstillstånd, än vad män gör. Vad beror då detta på? Kan man hitta svaren i dagens samhälleliga processer, och i så fall, vad i består dessa svar av? Vi ställer oss frågor som; Vad innefattar man i begreppet utbrändhet? Är detta en sjukdom eller är det ett fenomen som uppstått i den rådande tidsandan? Kan man se några klara orsaker till varför kvinnor är mer drabbade? Och slutligen; Kan man se några möjliga lösningar på ”utbrändhetsproblematiken”?

The focus of this study is based on a web development team working within the confines of a Swedish authority. It has been recognized that web development teams are struggling to cooperate and work in high capacity efficiency, mostly due to the nature of the multifarious tasks at hand and their lack of understanding of each respective roles within the team. In lieu of this major downfall, establishing a mental model faceted way of thinking and working may improve effectiveness, communication and collaboration amongst all members of a functioning team. A shared mental model is developed through four stages of cognitive processes; knowing, learning, understanding and executing. The purpose of this study is to examine and show an example of how shared mental models can be developed in an existing web development team. By analyzing two workshop practices, this study aims to answer the following questions: How can workshop practices “visualizing user stories” as well as facilitating “design studio sessions” be used to establish common understanding within the web development team? How can four stages of cognitive processes (knowing, learning, understanding and executing) for developing shared mental models be understood? Participant observation and interviews are among research methods used. The ‘Shared Mental Model’ by Cannon-Bowers et al. (1993) is the primary theoretical framework used here. The results of this study indicate how workshop practices such as visualizing user stories well as conducting design studio sessions contribute to a common understanding due to increased social interaction among team members. The results also indicate that the web development team has been unable to process and exchange relevant information with each other during the initial stages of learning and development due to the lack of team building activities. This, in return affects further development of the shared mental model in the following steps. / I denna studie undersöks en svensk myndighets webbutvecklingsteam som i dag arbetar med att göra om myndighetens webbsida vilket inkluderar framtagning av nya gränssnitt och funktioner. I många fall har det visat sig att system- och webbutvecklingsteam har problem med att förhandla fram en gemensam förståelse. Dels på grund av de olika roller som ingår i ett team men även på grund av arbetsuppgifternas komplexitet och struktur. Svårigheter med att kommunicera, koordinera och samarbeta effektivt upplevs vara centralt i system- och webbutvecklingsprojekt. Att utveckla en gemensam förståelse tillika delade mentala modeller (hädanefter DMM, eng. Shared Mental Models) för lag- och uppgiftsarbetet kan förenkla kommunikation, koordination och samarbete inom ett team. Syftet med denna studie är därmed att illustrera ett exempel på hur DMM skulle kunna utvecklas inom ett webbutvecklingsteam. Webbutvecklingsteamet studeras och analyseras utifrån fyra steg av kognitiva processer (vetande, lärande, förståelse och verkställande) som demonstrerar hur DMM utvecklas steg för steg. Uppsatsen ämnar därmed att besvara följande frågor: Hur kan workshoppraktikerna ”visualisering av användarresa” och ”designstudio” bidra till etableringen av den gemensamma förståelsen inom myndighetens webbutvecklingsteam? Hur kan webbutvecklingsteamet förstås utifrån de fyra stegen av kognitiva processer; vetande, lärande, förståelse och verkställande om hur DMM utvecklas? Studien rymmer inom ramen för en fallstudie där deltagande observationer och intervjuer har nyttjats som metoder för insamling av empiriskt material. Teorin om DMM av Cannon-Bowers et al. (1993) är studiens primära teoretiska utgångspunkt. Sammanfattningsvis har studien lett fram till att de två workshoppraktikerna – visualisering av användarresa och designstudio – har bidragit till etablering av den gemensamma förståelsen i det stora hela genom social interaktion. Vidare har studiens resultat visat att webbutvecklingsteamet brister i vetandefasen eftersom teamet inte har utbyt relevant information om sig själva genom team building aktiviteter. Detta påverkar sedermera vidareutvecklingen av DMM i nästkommande steg.

Bakgrund: Många kunder tycker det är svårt att dela tabletter när de blir ordinerade att göra det och en orsak kan vara att tabletterna smulas sönder vid delning. Följsamheten kan påverkas negativt av att tabletterna smulas sönder. Cirka 10 % av kunderna i tidigare studier har fått kassera tabletter på grund av delningsproblem. Syftet med studien är att ta reda på i vilken utsträckning kunder upplever att tabletterna smulas sönder när de försöker dela dem samt vad kunden gör med smulorna. Metod: Intervjuer med apotekskunder, 18 år och äldre som har fått ett recept med dosering på delade tabletter expedierat. Resultat: Totalt intervjuades 475 av 572 tillfrågade apotekskunder. Det visade det sig att 174 apotekskunder har upplevt att tabletterna smular vid delning och att 29 apotekskunder upplever smulning som ett problem. 93 apotekskunder samlar ihop smulorna och använder dem medan 80 apotekskunder slänger smulorna och delar en ny tablett. Konklusion: En stor andel, mer än 40 % av apotekskunder som talar svenska i hemmet och som delar tabletter, upplever att tabletterna smular men bara 7 % tycker att smulning är ett problem. Det som utmärker dem som upplevt att tabletterna smular är att en större andel använder verktyg för att dela tabletterna. Många samlar ihop och använder smulorna trots att osäkerheten kring hur mycket läkemedel de får i sig är stor. / In Sweden, about 10 percent of the prescriptions have a dosage with split tablets. Many patients have problems with breaking tablets into two or more parts as the tablet may crumble or break into many small pieces. The aim with this work is to examine to which extent patients experience crumbled tablets when trying to split tablets and what the patient does with the crumbles. In order to examine patients experience with crumbled tablets, interviews with patients who collected a prescription with a dosage with divided tablets in one of twelve pharmacies, were done. Included patients had to be 18 years or older. Of the 416 included patients with experience of splitting tablets, 123 had problems with tablet splitting and out of these 29 found the issue with tablets crumbling to be a problem. Overall, 174 patients experienced crumbled tablets. Patients, who didn’t experience crumbled tablets, were less likely to split tablets with a tool than patients who did experience crumbled tablets. 93 of 380 patients collected crumbles equivalent to half a tablet and consumed the crumbles while 80 patients discarded the crumbles (threw them away). Many patients use the crumbles instead of throwing them away even though it is difficult to tell how much of the drug you obtain with the crumbles. It seems as if the way you choose to divide the tablet (with or with out a tool) is affecting whether you experience crumbling or not. Most people don’t experience crumbling and of those who do only one out of six considers it to be a problem. In Sweden in whole the interviews give a slight estimate for how many patients the problem is persistent. In rough numbers it is estimated that 37- 47.000 had experienced crumbled tablets whereas 4.500-10.500 found it be a problem.

This thesis aims to investigate and to analyze the legal regulation regarding the psychosocial working environment for temporary agency workers. The complexed employment relationship of the temporary agency workers involves a shared responsibility for the work environment between the staffing agency and the customer company in order to secure a satisfying work environment for the temporary agency worker. However, the triangular relationship between the parties may result in an indistinct division of responsibilities concerning the work environment. This thesis will therefore study the demarcation of the shared responsibility for the work environment through a legal inquiry of the current legislations in the field, which will be complemented with a legal analyze of the practical consequences of the psychosocial working environment for the temporary agency workers. The legal inquiry showed that neither EU-, nor national legislation, sets out a distinct division of responsibilities concerning the work environment and it is therefore up to the staffing agency and the customer company to cooperate and to distribute the legal responsibilities between one another. The legislation does however regulate that the customer company ́s work environment responsibility is limited to the actual work that the employee performs under their management and control. The customer company does also have an obligation to involve the temporary agency workers in their systematic environment work. The staffing agency, which is the employer of the temporary agency workers, has the ultimate responsibility for the work environment and is therefore responsible the long-term aspects of the environment work.

Covid-19-pandemin har medfört ett skifte från samlokaliserat arbete till distansarbete. Den här studien syftar till att förklara vilka effekter distansarbete har på teamwork i agila teams. Studien genomfördes genom djupintervjuer enligt kvalitativ metod, med teammedlemmar på en svensk bank, och analysmodellen baseras på Dickinson och McIntyres teamworkmodell, där komponenterna delade mentala modeller och förtroende adderats. Resultatet indikerar att respondenterna upplever att teamwork förändrats negativt vid distansarbete genom hela modellen, med undantag för teamorientering och teamledarskap. Där upplevs marginell negativ förändring eller ingen förändring. Den agila strukturen upplevs vara en kritisk faktor för att upprätthålla fungerande teamwork vid distansarbete. Kommunikationen face-to-face har dock minskat, vilket leder till flera teamworkutmaningar. Tidigare uppbyggt förtroende och delade mentala modeller verkar underlätta teamwork vid distansarbete. Eftersom trenden indikerar att distansarbete kommer vara aktuellt även efter Covid-19-pandemin måste dessa utmaningar behandlas. Den utvidgade teamworkmodellen verkar kunna förklara effekten på teamwork vid distansarbete i agila teams.

Under de senaste decennierna har sponsring gentemot idrott blivit allt mer populärt då det genererar fördelar. För att sponsring ska generera fördelar krävs en god relation mellan företaget och idrottsföreningen. Tidigare studier menar att relationer ligger till grund för en framgångsrik sponsring och att målet bör vara att skapa en långsiktig relation, dock menar tidigare studier att sponsorrelationer är komplexa och svåra att förstå sig på. Det leder oss till denna studies syfte. Studien syftar till att beskriva hur företag och idrottsföreningar arbetar i en långvarig sponsorrelation, genom att undersöka hur ett förtroende och engagemang skapas. För att uppfylla studiens syfte har författaren studerat hur parterna i en sponsorrelation arbetar med beståndsdelarna byteskostnader, relationsfördelar, delade värderingar, kommunikation och opportunistiskt beteende. Resultatet av studien är att samtliga beståndsdelar tillämpas för att skapa ett förtroende och engagemang i sponsorrelationer. Studien visar även att båda parterna i en sponsorrelation bär ett ansvar men idrottsföreningen har ett större ansvar i arbetet av att skapa långsiktiga sponsorrelationer.

While the concept of situation awareness have received a lot of attention over the past 15 years and many different measures have been developed and tested, the concepts of team situation awareness and shared situation awareness have not gotten as much attention and less progress has been made in developing a meaningful and validated measure. Thus, the purpose of this study is to operationalize the concept of shared situation awareness and test its consequences and relation to other concepts. In this study a new measure for shared situation awareness was developed and its potential evaluated. The measure was a shared priorities measure where the participants of the study each wrote down and rank ordered five factors they thought were important for good team performance in the situation. The factors were then scrambled and handed over to the other participant who once again ordered them according to priority. The correspondence between the two participants’ ratings was hypothesized to correlate with shared situation awareness. The results show that the shared priorities measure in this study did not relate to shared situation awareness. Several methodological concerns was identified which could have affected the results. The measure did relate to subjective ratings of cooperation which is very interesting and it is suggested that the measure captured aspects of teamwork. The shared priorities measure was easy to employ, required little preparation, has a high face-validity and is a promising addition to team research. / Under de senaste 15 åren har konceptet situationsmedvetande uppmärksammats en hel del, och många mått har utvecklats och blivit testade. Däremot har inte konceptet delat situationsmedvetande kommit lika långt i form av metodutveckling och validering. Syftet med denna rapport är att operationalisera begreppet delat situationsmedvetande och pröva det mot andra koncept. Inom ramen för detta arbete utvecklades ett nytt mått för delat situationsmedvetande som också testades empiriskt. Måttet mäter hur väl ett team har delade prioriteringar. Varje deltagare genererar fem faktorer för vad som är viktigt för god teamprestation i situationen och rangordnar dem i prioritetsordning. Dessa faktorer blandades sen om och delas ut till den andre teammedlemmen som i sin tur rangordnar faktorerna i prioritetsordning. Hur väl faktorernas rangordning korresponderar med varandra antogs vara ett mått på teamets delade situationsmedvetande. Resultatet visar att rangordningsmåttet inte har något samband med subjektivt bedömt delat situationsmedvetande. Flera metodologiska problem identifierades som kan ha påverkat resultatet. Däremot korrelerade rangordningsmåttet med hur väl samarbetet i teamet ansågs fungera, vilket tyder på att måttet fångar aspekter av hur teamet fungerar som team. Rangordningsmåttet var enkelt att använda, krävde lite förberedelse, har hög face-validity och verkar vara en möjlig väg att fortsätta studera team.

The purpose with this paper is to study the function of computer, in the teaching of One-to-One.   To get information and answers to the purpose and issues, a number of educators were interviewed. Research and literature in the field have been studied.   The questions discussed are: what strategies do teachers use and develop in their teaching and do they feel that their students reach higher results in One-to-One-teaching. The interviewed teachers have all good or very good computer experience but lack adequate teaching  methods in One-to-One.   The computer's function in the One-to-One is to be an educational tool. It replaces DVD, MP-3, pencil and paper and several other things. The study shows that communication between students and educators increases and leads to higher results. The increased communication will also ease a formative evaluation. God result in teaching requires well planned and structured lessons. You can see some shortcomings in pupils source criticism. The respondents request for a relevant education in One-to-One.   As One-to-One is a relatively new field of research, the research needs further and deeper studies. Research in the area didactics connected to an One-to-One project is an important area. It would be interesting to study how teachers use the computer from a didactic point of view.   Another field that needs to be studied is the question whether ”weak” students benefit from the One-to-One concept or not.   Do the students affects the socioeconomic background. A future research area would be: Are there differences in results based on the students' socioeconomic background, initially as well as by time, with the introduction of One-to-One. / Syftet med detta arbete är att studera vilken funktion datorn får i undervisningen inom En-till-En.   För att få information och svar till syfte och frågeställningar har ett antal pedagoger intervjuats. Forskning och litteratur inom området har studerats.   Frågeställningarna är vilka strategier som lärare använder och utvecklar i sin undervisning samt om pedagogerna upplever att deras elever når ett högre resultat inom En-till-En-undervisningen. De intervjuade pedagogerna har samtliga goda eller mycket goda datorkunskaper men saknar relevant utbildning inom En-till-En.   Datorns funktion inom En-till-En blir ett pedagogiskt redskap. Den ersätter DVD, mp-3, papper och penna och flera andra redskap. Studien visar att kommunikationen mellan elev och pedagog ökar och leder till att elever når högre resultat. Den ökade kommunikationen underlättar även en formativ bedömning. För att undervisningen skall vara givande krävs att lektionerna är grundligt planerade och har en tydlig struktur. En annan pedagogisk vinst är att även brister i elevernas källkritik upptäcks. Relevant fortbildning inom En-till-En efterfrågas.   Då En-till-En är ett relativt nytt forskningsfält pekar studien på ytterligare och djupare studier. Forskning inom området didaktik kopplat till En-till-En är ett angeläget område. Här skulle det vara intressant att se hur pedagoger använder datorn i sin didaktik.   Ett annat fält som vore angeläget att studera vidare är om svaga elever lyckas i lägre grad vid En-till-En i jämförelse med traditionell undervisning.   Ett framtida forskningsfält skulle kunna vara: Finns det skillnader i resultat som grundar sig i elevernas socioekonomiska bakgrund, såväl initialt som efter tid, vid införandet av En-till-En.