Author: Madeleine Ahlström and Hanna Puonti Title: To meet the invisible population - A qualitative study of men with deliberate self-injury [Att möta de osynliga - En kvalitativ studie om killar med självskadebeteende] Supervisor: Anders Östnäs Assessor: Jan Petersson   This study aims to provide a picture of the underlying causes why men deliberately hurt themselves. It also aims to provide a picture revolving how men self-harm and what the direct effects are from their self-harm. The study describes their behaviour and how the behaviour has evolved over time. There is also a focus in the study to illustrate how society´s operative approach towards men makes their self-harm invisible, and make them an invisible population that neither the scientists nor the general population chooses to see. Self-injury is strongly associated with girls and their way of harming themselves. Men have been excluded from studies of self-injury, also have there been very few scientists that found them of interest to study.   This is a study with a qualitative approach wich executed eight semi-structured interviews with men who have had a behavior of self-injury. The study takes on a hermeneutic approach to knowledge, to have the possibility to interpret in the analysis of the empirics. To analyse the data we have used a qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman (2004). The results has been analysed by Antonovsky´s (2005) KASAM theory. The study has found that men have a self-injury that is multifaceted. The men in the study use different behaviours to manage various emotional factors that affect them. Deliberate self-injurious behaviours become a coping strategy for the men when they didn’t have other strategies to cope with when their faced difficulties.

No description available.

Lietuvoje yra nedaug mokslinių tyrimų apie įkalintų asmenų tyčinį savęs žalojimą, susijusį su savižudybės rizika. Užsienio šalių moksliniais tyrimais nustatomos įkalintų asmenų tyčinio savęs žalojimo sąsajos su negatyviomis situacijomis ir depresiškumu yra nevienareikšmės. Įkalintų asmenų tyčinio savęs žalojimo atsiradimui gali būti svarbūs stabilesni asmenybiniai veiksniai, kaip kertiniai įsitikinimai. Tyrimo tikslas. Nustatyti patirtų negatyvių situacijų, depresiškumo ir kertinių įsitikinimų (pagal kognityvinę - elgesio teoriją) sąsajas su nuteistų vyrų tyčiniu savęs žalojimu. Tiriamieji. Tyrime savanoriškai dalyvavo 168 nuteisti vyrai, kalintys Pravieniškių pataisos namuose – atvirojoje kolonijoje. Tiriamųjų amžiaus vidurkis – 29,39 metai. Tyrimo metodai. Duomenys buvo renkami, naudojant: Tyčinio savęs žalojimo skalė – sutrumpinta versija (DSHI-s), Kongityvinės triados skalė (CTI), Depresiškumo skalė (CES-D), Negatyvių situacijų įkalinimo įstaigoje skalė. Taip pat tiriamiesiems buvo pateikiami klausimai apie jų sociodemografinius, kriminogeninius rodiklius bei save žalojantį elgesį praeityje. Tyrimo išvados. Tyčia save žalojusių nuteistų vyrų kertiniai įsitikinimai apie save, pasaulį ir ateitį yra negatyvesni nei savęs nežalojusių nuteistų vyrų. Nuteistų vyrų negatyvesni kertiniai įsitikinimai apie ateitį yra susiję su didesne tyčinio savęs žalojimo tikimybe, atsižvelgus į tyčiniam savęs žalojimui reikšmingus šalutinius veiksnius: tyčinį savęs žalojimą... [toliau žr. visą tekstą] / The number of scientific researches about deliberate self-harm that are associated with the risk of suicide among incarcerated persons is not plentiful. The results of scientific researches in foreign countries about the associations of deliberate self-harm with negative situations and depressiveness among incarcerated persons are not unambiguous. Therefore it might be important more stable personality factors such as core beliefs for the deliberate self- harm of incarcerated persons. Research aim. The aim of the study was to identify the links of experienced negative situations, depressiveness and core beliefs (according to cognitive-behaviour theory) with convicted men’s deliberated self-harm. Research participants. The research included 168 convicted men in Pravieniskes Correction House-Open Prison Colony. The average age of research participants is 29,39. Research methodology. The data was gathered using psychological assessment methods: Deliberate Self-Harm Inventory-short version (DSHI-s), Cognitive Triad Inventory (CTI), The Center for Epidemiologic Studies Depression Scale (CES-D), Negative Situations in Prison Scale. Also was asked about sociodemographic, criminogenic factors and self - harm behaviour in the past. Research conclusions. The convicted men who deliberately self-harmed have more negative core beliefs about themselves, the world and the future than convicted men who do not deliberately self-harmed. The more negative core beliefs about the... [to full text]

Selbstvergiftung in der Akutmedizin – 2005–2012 Zusammenfassung Ziel. Beschreibung des Trends der akuten Selbstvergiftung in der Notfall- und Intensivmedizin. Methode. Elektronische Akten erwachsener Patienten, die zwischen 2005 und 2012 wegen einer akuten Selbstvergiftung infolge eines Selbstmordversuches (Selbstmordgruppe), einer Berauschung (Intoxikationsgruppe) oder Medikamentenüberdosierung zwecks Schmerzlinderung (Überdosierungsgruppe) in der Notaufnahme des Universitätsklinikums Leipzig eingewiesen worden waren, wurden ausgewertet. Ergebnisse. 3533 Patienten (62,6 % männlich) wurden identifiziert, mit einem Anstieg von 305 Fällen im Jahre 2005 auf 624 in 2012. Die Aufnahmerate bezogen auf die Gesamtaufnahmen stieg von 1,2 % im Jahre 2005 auf 1,9 % im Jahre 2012 an. 31,7 % der Patienten waren < 25 Jahre alt. Die Ursachen der Selbstvergiftung waren Suizidversuch (18,1 %), Intoxikation (76,8 %) und Medikamentenüberdosierung (2,9 %). Bei 80 Fällen war eine genaue Gruppenzuordnung nicht möglich. Während psychotrope Medikamente bei 71,6 % der Suizidversuche angewandt wurden, war Alkoholintoxikation die Ursache bei 80,1 % der Fälle in der Intoxikationsgruppe. Selbstvergiftung mit mindestens zwei Substanzen lag bei 52,0 % der Suizidversuche, 10,3 % der Intoxikationsgruppe und 29,7 % der Gruppe mit Medikamentenüberdosierung vor. Während die Alkoholintoxikation nach wie vor am häufigsten vorkam, gab es eine drastische Zunahme der Intoxikationen mit Cannabinoiden, Crystal Meth und Gamma- Hydroxybuttersäure in den Jahren 2011 und 2012. Eine Aufnahme auf die Intensivstation war bei 16,6 % der Fälle erforderlich. Es gab 22 Todesfälle (0,6 % der gesamten Studienpopulation), von denen 15 aus der Suizidgruppe (2,3 %), vier aus der Intoxikationsgruppe (0,15 %), und drei aus der nicht eindeutig zugeordneten Gruppe (3.8 %) waren. Zusammenfassung. Akute Selbstvergiftung ist ein zunehmendes medizinisches Problem. Psychotrope Medikamente stellen nach wie vor die häufigsten Suizidversuchsmittel dar. Obwohl die Alkoholintoxikation weiterhin am häufigsten vorkommt, nehmen illegale Drogen als notfallmedizinischer Einweisungsgrund zu. / Self-poisoning in the acute care medicine 2005–2012 Abstract Objective. To describe the trend of acute self-poisoning in the emergency and intensive care. Methods. Electronic charts of adults who presented to the emergency department of the University Hospital Leipzig with selfpoisoning following a suicide attempt (suicide group), intoxication (intoxication group), drug overdose for relief of pain or discomfort (drug overdose group) between 2005 and 2012 were analyzed. Results. 3533 adults (62.6 % males) were identified, with the yearly admissions increasing from 305 in 2005 to 624 in 2012. The admission rate in relation to the total emergency department admissions also increased, from 1.2 % in 2005 to 1.9 % in 2012. 31.7 % of the patients were younger than 25 years. The reasons for self-poisoning were suicide attempt (18.1 %), intoxication (76.8 %) and drug overdose (2.9 %). The reason could not be clearly classified in 80 patients. Psychotropic drugs were used in 71.6 % of suicide attempts, while alcohol was the sole cause of intoxication in 80.1 % of cases in the intoxication group. Self-poisoning using at least two substances was observed in 52.0 % of the suicide attempts, 10.3 % of those with intoxication and 29.7 % of those with drug overdose. While alcohol remains the most common cause of intoxication, there was a drastic increase in the consumption of cannabinoids, Crystal Meth and gamma-hydroxybutyrate in the years 2011 and 2012. ICU admission was necessary in 16.6 % of the cases. There were 22 deaths (0.6 % of the study population), of whom 15 were in the suicide group (2.3 %), four (0.15 %) in the intoxication group, and three in the not clearly classified group (3.8 %). Conclusion. Acute self-poisoning is an increasing medical issue. Psychotropic drugs remain the most common means of suicide attempt. Although alcohol intoxication is very frequent, intake of illicit drugs as the cause of emergency admission is increasing.

Bakgrund: Över 700 000 människor dör varje år till följd av suicid runt om i världen och den största riskfaktorn för att begå suicid är tidigare suicidförsök. Forskning visar att människor som begår suicid ofta söker till akutmottagningar en eller flera gånger innan de tar sitt liv. Akutmottagningar är därför en viktig plats för förebyggandet av suicid. Forskning visar att suicidförsök och självskadebeteende blir allt vanligare samt att självskadebeteende är en viktig riskfaktor för suicid. Sjuksköterskor på akutmottagningar möter ofta patienter med självskadebeteenden, patienter som genomgått suicidförsök och patienter som funderar på att ta sitt liv. Syfte: Syftet var att beskriva akutsjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter som inkommit till akutmottagningar till följd av självskadebeteenden och suicidförsök, samt beskriva akutsjuksköterskors attityder gentemot dessa patienter. Metod: En systematisk litteraturöversikt med integrativ design. Systematiska artikelsökningar har utförts i tre medicinska databaser med hjälp av PEO-modellen. Tio inkluderade vetenskapliga artiklar av kvalitativ, kvantitativ och mixad metod har granskats och analyserats. Resultat: I resultatet framkom följande fem teman: I. Sjuksköterskors attityder; II. Sjuksköterskors prioritering av fysisk framför psykisk hälsa; III. Arbetslivserfarenhet på akutmottagningen; IV. Barriärer inom akutmottagningens kontext; och V. Sjuksköterskors upplevda kompetenser &amp; färdigheter. Slutsats: Då resultatet visar att många akutsjuksköterskor uppger osäkerhet och otrygghet vid vården av patienter med självskadebeteende och patienter som begått suicidförsök, bör mer utbildning erbjudas på akutmottagningar kring just dessa tillstånd. För att kunna bedriva en mer hållbar och patientsäker vård bör även akutmottagningar försöka behålla och rekrytera kompetenta och erfarna sjuksköterskor. / Background: Each year, more than 700 000 people around the world die because of suicide, and the biggest risk factor for committing suicide is previous suicide attempts. Research shows that people who commit suicide often visit the emergency department one, up to several times before taking their own lives. Emergency departments are therefore an important place for preventing suicide. Research shows that suicide attempts and self-harming behavior are becoming more common, and that selfharming behavior is an important risk factor for suicide. In emergency departments, nurses often meet patients with self-harming behaviors, patients who have attempted suicide and patients with suicidal ideation. Aim: The aim was to describe the emergency nurses’ experiences of caring for patients who have been admitted to emergency rooms because of self-harming behaviors and suicide attempts, and to describe emergency nurses' attitudes towards these patients Method: A systematic literature review with integrative design. Systematic searches have been conducted in three medical databases using the PEO model. Ten included scientific articles of qualitative, quantitative, and mixed method designs have been reviewed and analyzed. Results: The results highlight five main themes: I. Nurses’ attitudes; II. Nurses’ treatment of physical over mental health; III. Work experience in the emergency department; IV. Barriers in the context of the emergency department; and V. Nurses’ perceived competencies and skills. Conclusions: As the result show that many emergency nurses' report insecurity in the care of patients with self-harming behavior and patients who have attempted suicide, more training should be offered in emergency departments around these conditions. Emergency departments should also try to retain and recruit competent and experienced nurses, to provide more sustainable and patient-safe care.

Självskadebeteende är relativt vanligt förekommande bland personer med psykisk ohälsa. Återhämtning är ett begrepp som beskriver hur en person kan återerövra och finna kvalitet i sitt liv trots svår sjukdom. Självskadebeteende innebär ett stort lidande för individen och påverkar närstående i personens omgivning negativt. Syftet med denna litteraturstudie var att utifrån egenerfarnas perspektiv sammanställa kunskap om vad som främjar återhämtning vid självskadebeteende. Metoden för studien var en integrerad litteraturöversikt, vilken utgick från 15 vetenskapliga artiklar och resulterade i 6 kategorier. I resultatet framkom att återhämtning hos personer med självskadebeteende kunde främjas av att komma till en vändpunkt, att vara i gemenskap med andra med liknande erfarenheter, att få stöd av närstående, att få professionellt stöd, att förstå och kunna hantera svåra känslor och handlingar, och av att finna inre styrka. Forskning visade även att det bland vårdpersonal florerade negativa attityder och brister i förhållningssättet mot personer med självskadebeteende, vilket motverkade deras återhämtning. Vår slutsats är att etiska reflektioner i arbetsgruppen, handledning, stöd, samt utbildningsinsatser till vårdpersonal är angeläget för att öka förståelsen och höja kompetensen angående självskadebeteende; samt för att minska negativa attityder och förbättra omvårdnaden av personer med självskadebeteende på ett sätt som främjar deras återhämtning.

Att avsiktligt skära, bränna eller på annat sätt skada sig själv illa är förenat med ett stort lidande och väcker ofta starka reaktioner hos de anhöriga. Problematiken är omfattande och självskadebeteende förefaller vara en stark prediktor för självmordsförsök och fullbordade självmord. Globalt är självmord den näst vanligaste dödsorsaken bland ungdomar. Efterfrågan på effektiva behandlingsmodeller för denna målgrupp är stor. I Sverige, närmare bestämt i Uppsala har behandlingsmodellen IKB – Intensiv Kontextuell Behandling utvecklats för ungdomar med självskadebeteende och/eller suicidala beteenden och deras familjer. Modellen är en integrerad individ- och familjeterapeutisk behandlingsmodell. Föreliggande studie syftade till att undersöka behandlingsmodellen IKB:s effektivitet i förhållande till minskat självskadebeteende hos ungdomarna och minskade nivåer av Expressed emotion hos föräldrarna. Sammanlagt har 34 familjer deltagit i studien och de har samtliga genomgått behandling inom ramen för IKB-modellen. Resultatet visade på en effektivitet i behandlingsmodellen IKB avseende att minska självskadebeteende hos ungdomarna samt att minska nivåerna av Expressed emotion hos föräldrarna. Utfallet av studien diskuteras utifrån tidigare forskning och metodologiska frågor. / To intentionally cut, burn or hurt oneself severely is associated with great suffering and often arouse strong reactions within the family context. The problem is extensive and self-harm appears to be a strong predictor of suicide attempts and completed suicides. Globally, suicide is the second leading cause of death among young people. Effective treatment models for this group is urgent. In Sweden, (Uppsala) the model IKB - Intensive Contextual Treatment was developed for adolescents with self-harm and / or suicidal behavior, and their families in order to provide support. IKB is an integrated individual and family therapeutic model. The aim of the study were to evaluate the effectiveness of IKB in relation to frequency of self-harm and levels of Expressed emotion. A total of 34 families participated in the study and they all received treatment in the context of the IKB-model. The families completed the self-assessment forms for data collection before treatment, after treatment and follow-up. Results showed efficiency to reduce self-harm among adolescents and to decrease levels of Expressed emotion. The outcome of the study are discussed based on previous research and methodological issues. / <p>27</p>

<p>The aim with this study was to learn about the experiences of field workers and welfare officers in the field of possible self-harm behavior among young people.Our problem was: Do field workers and welfare officers treat young people with deliberate self-harm differently and - How do field workers and welfare officers describe deliberate self- harm?</p><p>Our study was conducted through qualitative semistructured interviews with twelve interviewee’s.The result of this study shows that there is a difference in how young people with self-harm behavior are being treated - based on their gender.One possible cause for this result could be the old tradition mindset of viewing boys and girls differently – and thus, treating them differently when they seek help.Our study shows there is a possibility of treating boys and girls differently – which shows that we made a thought-provoking point</p>

The aim with this study was to learn about the experiences of field workers and welfare officers in the field of possible self-harm behavior among young people.Our problem was: Do field workers and welfare officers treat young people with deliberate self-harm differently and - How do field workers and welfare officers describe deliberate self- harm? Our study was conducted through qualitative semistructured interviews with twelve interviewee’s.The result of this study shows that there is a difference in how young people with self-harm behavior are being treated - based on their gender.One possible cause for this result could be the old tradition mindset of viewing boys and girls differently – and thus, treating them differently when they seek help.Our study shows there is a possibility of treating boys and girls differently – which shows that we made a thought-provoking point

本研究旨在探索自我傷害行為的動機、相關現象與情緒調節功能，並以此為基礎釐清該行為的情緒內涵，包括正向情緒強度特質、負向情緒強度特質、平靜滿足、經驗迴避程度及情緒調節能力。此外，本研究以因素分析探索自傷動機的分類，並以此分類結果為基礎，探討不同自傷動機所引發的情緒種類、情緒強度是否有所不同，在自傷行為的進行方式、次數上是否有顯著差異，並瞭解其無法適當應用的情緒調節能力為何。研究採用問卷調查的方式，研究對象為839位私立高中職生，包括日間部與夜間部，調查所得資料以描述統計分析、卡方檢定、相關分析、獨立樣本t檢定、相依樣本t檢定、因素分析、邏輯迴歸分析和階層迴歸分析進行處理。 本研究主要結果如下：首先支持自傷行為具有負向情緒調節的功能，而經驗迴避對於自傷行為的影響有限。其次，將自傷動機進行因素分析的結果發現可以將其分為四類：人際影響、負向感受的因應、避免失控和負向自我評價。在區分是否有自傷行為部分，情緒調節困難的不接納與無助能夠有效解釋自傷行為的有無；在影響自傷行為的頻率部分，自傷動機的強度與情緒調節困難的衝動失控能夠有效解釋自傷頻率的多寡。此外，本研究發現不同的自傷方式與不同的動機、所處的自傷前情緒有關，且不同的自我傷害動機在情緒強度特質、情緒調節困難、負向情緒和自傷方式上會呈現出不同的樣貌。 / The purpose of this study was to explore the motivations, the phenomenon, and the function of deliberate self-harm behaviors(DSH), and based on these, to clarify emotional contents behind DSH, including positive affect intensity, negative affect intensity, serenity, experiential avoidance and the emotional regulation ability. Besides, the study investigated the classification of the motivations of DSH by exploratory factor analysis, and accordingly discussed whether the affect categories and the affect intensity resulted from the motivations of DSH were different, and whether the motivations of DSH resulted in significantly different using of methods and frequencies, moreover, the emotional dysregulation. The study was based on questionnaires, and the participants were 839 students from a private senior high school , including vocational schools. Data obtained were analyzed by descriptive statistics, correlation analysis, t-test, factor analysis (FA), logistic regression, and hierarchical regression analysis. The main results were as follows: First, the results supported that DSH has regulative function on negative affect, and experiential avoidance influenced DSH limitedly. Second, according to factor analysis, the motivations of DSH were classified into four categories: interpersonal influence, negative affect modulation, control, and negative self-evaluation. Moreover, nonacceptance of the emotion dysregulation could successfully distinguish students with DSH from students with no history of DSH in the past 1 year. Both intensity of motivations and impulse of the emotion dysregulation could reliably predict DSH’s frequency. Finally, different methods of DSH correlated to different motivations and different emotions before DSH, and there were various representations of affect intensity, emotion dysregulation, and methods depends on different motivations.