According to the Swedish curriculum the education should establish respect for human rights and democratic values (Skolverket, 2011, s.7). The purpose of this study is to investigate how five first grade teachers understand the democracy education and how they practice it in reality. I have, based on the purpose of this study issued following questions: What is the teachers interpretation of the democracy education?  How does the teachers work with democracy in practice? What difficulties does the teachers see with the democracy education? This study is made through a qualitative method based on interviews with five teachers. The results show that the teachers at both schools, despite the different definitions of the concept of democracy, yet interprets democracy education relatively equal. All of the teachers perceive the democracy education as an assignment where the focus is on student participation, responsibility and opinions as well as human rights. In practice the work with the democracy education is done through activities such as class councils and voting. The teachers also emphasizes discussions as an important part of the democracy education which can be linked to deliberative democracy. The difficulties that teachers see with the democracy education concerns being neutral to certain values. One conclusion from this study is that teachers work with democracy education mostly on the basis of learning for and learning through democracy.

Discussions about the democratic deficit of the European Union have gotten more intense and the criticism usually points towards a great gap between the citizens and the EU politics. In this study the political communication policy is being put under the scope to investigate to what extent the policy is designed to counter the democratic deficit, supported by the theory of deliberative democracy. The analysis examines three aspects of the deficit – decentralization, participation and the distribution of information – and makes research into the communicative measures that have been implemented. The importance for EU to make deliberation possible is stressed throughout the essay and in the conclusion I argue that improvements still need to be made.

Medborgardialog är ett svenskt samlingsnamn för olika deltagardemokratiska metoder och praktiker, gemensamt är att det handlar om metoder för att låta medborgarna komma till tals i politiken. Medborgardialog förespråkas av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och används i många svenska kommuner. I den här uppsatsen studeras ett fall av medborgardialog face-to-face i en svensk kommun. Detta görs genom analys av dokument och deltagande observation samt intervjuer med medborgare, tjänstemän och politiker, för att se i vilken mån fallet uppfyller de deltagardemokratiska värdena: deltagande, inflytande, roller och relationer och deliberation. Fallet jämförs mot teori och tidigare forskning i det övergripande syftet att utröna vilken betydelse medborgardialogen har för demokratin. Med grund i intervjuerna studeras också respondenternas förväntningar och syn på medborgardialog för att ta reda på om de överensstämmer. Resultatet visar att den studerade medborgardialogen i låg grad uppfyller de deltagardemokratiska värdena men att det till viss del finns samsyn och gemensamma förväntningar på medborgardialogen mellan medborgare, tjänstemän och politiker.

Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka vad forskningen säger om hur skolor i Sverige kan arbeta med att fostra eleverna till demokratiska medborgare, detta i relation till styrdokumenten. I dag lever vi i ett demokratiskt samhälle där samhällets uppbyggnad vilar på demokratins grunder som alla svenska medborgare ska ha kunskap om. Vi utgår därför från frågeställningen “Hur ser aktuell forskning på hur skolan bör arbeta med att utveckla elever till demokratiska medborgare i de lägre årskurserna, förskoleklass till årskurs 3?”. Genom sökningar på olika databaser och med hjälp av sökord uttagna från frågeställningen har vi funnit relevanta vetenskapliga artiklar och böcker. Dessa sökningar har mynnat ut i fyra centrala begrepp som ger förståelse i arbetets betydelse vid användningen av dessa: demokratibegreppet, deliberativa samtal, medborgarskapsbegreppet och medborgarfostran. Forskningen poängterar kommunikationens betydelse genom deliberativa samtal. Den demokratiska grunden framkommer och kan appliceras till de lägre årskurserna genom att skapa klassrumsregler via diskussion, att undervisa med hjälp av pedagogiska spel och drama samt att ha klassråd som är anpassade efter elevernas ålder och nivå. Aktiviteterna ger en grund för det deliberativa samtalet där eleverna fostras till demokratiska. I slutdiskussionen för vi fram argument som berör arbetets resultat där en varierad demokratisk undervisning ger alla möjlighet att komma till tals oavsett värderingar. Med kunskapsöversikten hoppas vi kunna medverka till en större medvetenhet för en medborgarfostran av eleverna.

I denna vetenskapligaessä undersöker jag hur förskolan arbetar med deliberativ demokrati, dvs i vilken utsträckning barnen har möjlighet att diskutera och debattera frågor för att sedan kunna påverka gemensamma beslut på ett inkluderande sätt. Jag har främst fokus på de barn med begränsat eller obefintligt talspråk, där jag ställer mig frågande till om deliberativ demokratiform är möjlig. I essän beskriver jag två olika händelser från mitt yrkesliv där barn är frusterade av olika anledningar och hur jag som förskollärare bemöter dem och hanterar situationerna. Jag har också gjort en deltagande observation på en förskola som jag besökt, som gav mig mycket stoff och tankar i min text, där jag fick ställa mig lite utanför situationer och observera dessa istället för att själv vara aktiv. John Deweys och Jürgen Habermas idéer om kommunikation och lärandet i samspel lyfter jag för att få en inblick i deliberativ demokrati. Under studiens gång har språkets betydelse, makt och tolkning, förskolans förutsättningar och praktisk kunskap blivit de centrala delarna. Jag reflekterar kring mina erfarenheter, observationer och de valda teoretiska perspektiven. Det har givit mig många infallsvinklar och tankar under resan. Jag har blivit mer medveten om hur dominerande det individualistiska tänkandet är inom förskolan och att vi tappar den gemensamma tanken och känslan för varandra. Begreppen "motstånd" och "obemärkt styrning", som förskoleforskaren Klara Dolk använder sig av, har gjort ett starkt avtryck hos mig och understryker vilken kraft och tolkningsföreträde vi pedagoger har. Vidare öppnar jag upp för reflektion om utbildningen ska ha samma styrdokument från ett års ålder till sex år, eller om den måste förtydligas och anpassas till olika utvecklingsnivåer. En förskola för alla, men där alla kan bli sitt bästa jag i relation till andra.

I dagens planering ökar antalet deltagande aktörer och privata byggherrar får allt mer inflytande i planeringsprocesserna. Privata markägare och byggherrar har en mer marknadsorienterad syn på planeringen och är i större utsträckning intresserade av snabb avkastning och effektivt byggande. I praktiken kan detta innebära att mer tid läggs på förhandlingar än medborgardialoger och att det allmänna inflytandet därmed får mindre utrymme. Detta avviker från Boverkets rekommendationer om en deliberativ deltagandeprocess vilket sätter planerare i en svårbedömd sits om hur de ska förhålla sig till partnerskapets krav på effektivitet och kraven på en välförankrad process hos allmänheten.Denna uppsats har som syfte att öka förståelsen för komplexiteten inom planeringsdemokratin genom att belysa och analysera motsättningar mellan partnerskapsplanering och medborgardialog. Uppsatsen är en kvalitativ studie och metodvalet har till stor del byggts på en fallstudie av Ängelholms kommuns översiktliga planering. Analysen förs fram med hjälp av intervjuer med representanter från de aktörer som är delaktiga i planeringsprocessen och teorier inom planering och demokrati. Resultatet visar på att motsättningarna mellan partnerskapsplanering och medborgardeltagande tycks ligga i bristande kommunikation mellan alla parter, vilket i sin tur leder till sämre förståelse för partnerskapets mål samt medborgarnas roll i planeringen. Ett mer deliberativt planeringssätt skulle kunna lösa en stor del av de problem vi identifierat. / Lately, the planning process has seen a significant increase of stakeholders and private builders are becoming more influential in the planning processes. Private landowners and property developers have a more market-oriented approach to planning and are more interested in quick returns and efficient construction. In practice, this may potentially lead to more focus on private interest and more time spent on negotiations rather than citizen dialogues, which limits the general public’s influence in the process. This differs from the recommendations of a deliberative participatory process put forward by the Swedish National Board of Housing, Building, and Planning. As a result, planners are put in difficult positions as they must conform to the partnership’s demands for efficiency, while still fulfilling the requirements for a planning process rooted in the public’s interest and based on citizen participation.This thesis aims to increase the understanding of the complexity of planning democracy by highlighting and analyzing the contradictions between partnership planning and citizen participation. The thesis is a qualitative study and the choice of method is largely built on a case study of the municipality of Ängelholm’s comprehensive planning. The analysis is presented through interviews with representatives of the actors involved in the planning, and through application of relevant theories in planning and democracy.The result of the study shows that the contradictions between the partnership planning and citizen participation seem to evolve from the lack of communication between the actors involved, which in turn complicates the understanding of the partnership’s objectives and the role of citizens in the planning process. A more deliberative planning method could solve a big part of the problems identified in this study.

The aim of this study is tos to make visible if and how teachers integrate democratic abilities in social studies education. I also want to examine what teachers experience enable or hinder the teaching of democratic abilities. The study is based on the following questions: Does deliberative and participatory democratic abilities apply in teaching and if so, how is this done in the actual teaching? What opportunities and challenges do teachers find in conversations-and participatory democratic abilities? The study examines how teachers teach deliberative and participatory democracy. This study is qualitative and based on interviews and observations offour teachers working in grade 3. The theoretical frame of the study is founded on the deliberative democracy model of Tomas Englund and Åsa Forsberg which is used to study how deliberative abilities take place in teaching. Furthermore, the theory formed by Roger Hart, called Ladder of participation,is used to study whether teachers invite studentsto participateand influencetheir own education. I also used Ljungberg and Unemar Öst theory about teacher's communicative strategies in connection with the controversy handling to give an understanding about how teachers handle controversy, but also how they in connection with controversy encourages deliberative conversations.The results of the study showed that the students did apply and practice conversations democratic abilities.Despite this, some deliberative democratic abilities were more prominent than others.On the other handthe application of participatory abilities were not as common as training deliberativ democractic abilites.

<p>När ungdomar startar verksamhet som temadagar och antidrogfestivaler för sin närhet och sina jämnåriga skapar de en tryggare miljö. Bara vetskapen om att jag som ung kan göra något åt det som jag tycker är viktigt att arbeta med, kan nog skapa en trygghet hos individen. Vi vet idag att med hjälp av rollspel lär sig ungdomar att förstå olika sociala spel och händelser i samhället. Genom värderingsövningar lär sig unga människor nya sätt att förstå sig själva men också sin närmiljö. Detta ger individen en starkare självkänsla men också en starkare grund att stå på då de arbetar med drogförebyggande arbete. Men förutom det har verktyget Local Hero fångat upp den allra viktigaste punkten som handlar om demokratisk träning. Verktyget tränar unga att bli mer aktiva och trygga samhällsmedborgare, och förhoppningvis ha en fortsatt ökat samhällsengagemang. Vägen dit är lång och kräver mycket arbete, både från ungdomarna själva men också från de vuxna deltagarna.</p><p>Syftet med denna uppsats är att belysa hur verktyget Local Hero både som modell och i praktiken kan möjliggöra för ungdomar att delta i ett deliberativt samtal. Med hjälp av teoriramen deliberativ demokrati analyseras hur Local Hero kan främja delaktigheten för ett öppet samtal med ungdomar.</p><p>Frågeställningar:</p><p>• Hur har verktyget Local Hero fungerat, i syfte att främja delaktigheten för ett öppet samtal med ungdomar?</p><p>• I vilket syfte har Local Hero utvecklats och hur är verktyget tänkt att fungera?</p><p>• Hur bidrar Local Hero för att utveckla ett deliberativt samtal?</p><p>Deliberativa samtal kan kanske inte lösa kollektiva problem, lokalt eller i samhället. Men deliberativa samtal kan utveckla barn och ungdomars demokratiska kompetens, så att de på egen hand och tillsammans med andra värderar kunskap och normer, och skapar en förståelse om sig själva och andra människor. Genom att få utrymme och möjlighet i skolan eller i projekt som Local Hero för sina tankar och argument ges ungdomar en känsla av betydelse och en starkare självbild. Local Hero ska skapa mötesplatser och dialogtillfällen mellan ungdomar och vuxna i drogförebyggande arbetet.</p>

<p>This essay examines a presupposed correlation between the way one look upon values and the way one look upon the will of the people in a theoretical democratic context. The more specific purpose is to test the following hypothesis: There is a reversed connection between the way one look upon values and the way one look upon the will of the people in a theoretical democratic context, that is; a strong claim of values give reason to a limited conception of the will of the people and a weak claim of values gives reason for a more unlimited conception of the will of the people.</p><p>In order to test the hypothesis I examine three different conceptions of democracy, these are: pluralist democracy, deliberative democracy and constitutional democracy. I analyze the way they look upon values, there view of the will of the people and finally if there is a connection between the way they look upon values and the will of the people. Values should be understood in a metaethical context. In other words it is not values in the “common” meaning, instead its how val-ues in them selves should be understood, and even more relevant, what we mean when we ex-press values.</p><p>My conclusions are, first and foremost, that there is a correlation between the will of the people and values, according to the formulation of the hypothesis. This leaves, for that specific issue, two alternatives; a weak conception of values with a strong conception of the will of the people, and, a strong conception of values with a weak conception of the will of the people. I also conclude that there are problems with both alternatives. A weak conception of values could result in moral diffi-culties, such as a majority oppresses a minority. And a strong conception of values could result in an excavation of democracy.</p><p>As for the conceptions of democracy, I conclude that the pluralistic democracy has a relativistic view on values and an (more or less) unlimited conception of the will of the people. The delibera-tive democracy has a similar conception with a few exceptions. The constitutional democracy have a somewhat relativistic conception of values but with objectivistic elements, and hence a limited conception of the will of the people.</p>

Abstract Title: A democratic organisation - one click away? A quantitative content analysis which studies the potential of democratic communication through intranet use. Authors: Stina Gabrielsson and Jill Johansson Vennelin Purpose: The purpose of this study was to investigate whether there is potential for democratic communication within the NGOs through intranet use. Key questions to be answered were: To what extent is authority versus members represented on the intranet Klick’s discussion forum? What/which communication-related functions out of social function, knowledge transferring and debate are featured in the posts published on the intranet Klick’s discussion forum? Are deliberative discussions being practiced in the discussion forumthreads on the intranet Klick? The thesis is based on the theory of deliberative democracy. In order to substantiate the theory has theoretical perspectives concerning participation and involvement also been applied. These perspectives are derived from organizational theory and internal communication. Method/Material: This study consists of a quantitative content analysis of the 477 posts and the 129 discussion threads available on the NGO RFSU’s intranet Klick the 29th of november 2012. Main results: The results show that 63, 4 percent of those who were active in the discussionforum represented the category authority, while the category members were formed by 36, 6 percent. The result of the communicational functions of the forum’s posts were 75, 7 percent knowledge transferring, 33, 3 percent debate and 23, 3 percent social function. 86, 6 percent of the discussion threads were considered neutral, 13, 2 percent deliberative and no, 0 percent, were considered non-deliberative. The study has found many examples of the presence of democratic communication within Klick, showing that this is possible through intranet use. However, the low participation in terms of members as a whole and the over-representation of authorities can be argued to not form democratic communication with reference to the chosen definition of democracy, the model of participatory democracy with deliberative qualities. Course: Media and Communication studies C University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University Period: Fall 2012 Tutor: Josef Pallas Keywords: Employee empowerment, Employee participation, Intranet, NGO, Deliberative democracy / Sammanfattning Ansatsen med denna uppsats var att undersöka huruvida det finns potential för demokratisk kommunikation inom frivilligorganisationer via intranät. Detta undersöktes genom en kvantitativ innehållsanalys av intranätet Klicks diskussionsforum, vilket tillhör frivilligorganisationen RFSU, med frågeställningen: I vilken utsträckning representeras auktoriteter respektive medlemmar på intranätet Klicks diskussionsforum? Vilken/vilka kommunikationsmässiga funktioner av social funktion, kunskapsöverföring och debatt har inläggen publicerade i intranätet Klicks diskussionsforum? Praktiseras deliberativa diskussioner i diskussionsforumets trådar på intranätet Klick? Uppsatsen utgår från teori om deliberativ demokrati. För att underbygga teorin har teoretiska perspektiv som berör medbestämmande och deltagande tillämpats, vilka härstammar från ämnesområdena organisationsteori samt internkommunikation. Resultatet visar att 63,4 procent av de aktiva på diskussionsforumet utgjordes av kategorin auktoriteter medan kategorin medlemmar utgjordes av 36, 6 procent. Resultatet för de kommunikationsmässiga funktionerna var att den kunskapsöverförande funktionen återfanns i 75, 7 procent av inläggen, funktionen debatt i 33, 3 procent och den sociala funktionen i 23, 3 procent av inläggen. För deliberativ diskussion studerades, istället för enskilda inlägg, hela diskussionstrådar. Den största delen av diskussionstrådarna bedömdes vara neutrala vilka utgjorde 86, 6 procent medan deliberativa diskussioner utgjorde 13,2 procent. 0 procent av diskussionstrådarna ansågs vara icke-deliberativa. Undersökningen har funnit många exempel på förekomst av demokratisk kommunikation på Klick vilket visar att denna är möjlig via intranät. Dock kan det låga deltagandet sett till medlemmar som helhet samt överrepresentationen av auktoriteter argumenteras för att inte tolkas som demokratisk kommunikation med hänvisning till den valda definitionen av demokrati, modellen deltagardemokrati med deliberativa kvaliteter. Nyckelord: Employee empowerment, Employee participation, Intranät, Frivilligorganisation, Deliberativ demokrati