High school teachers have a crucial role in shaping the next generation by educating and guiding adolescents on their way into adulthood. During the COVID-19 pandemic, which entailed a sudden shift to digital teaching, the work of high school teachers was affected.  Aim: The aim of this study is to investigate how the psychosocial work environment and professional identity of high school teachers have been affected by the transition to digital teaching during the pandemic and moreover what valuable lessons they carry into future work. Theoretical concepts: The theoretical concepts that the study is based on are boundaryless work, professional identity, and the demand-control-support model from a work environment perspective. Method: This qualitative study is based on an inductive approach using semi-structured interviews. The empirical material has been compiled from ten different interviews with high school teachers that have been transcribed and processed with a thematic analysis. Results: The results show that the transition to digital teaching has had a direct impact on the psychosocial health and professional identity of high school teachers. The factors behind this are a lack of social contact between students and teachers, increased workload, and a decreased sense of control over work. Conclusion: The most notable conclusion that can be drawn from the study is that the need for social interaction between high school teachers and students is essential. The fact that school is a social place is evident, and there is no doubt that teaching in physical classrooms cannot be compared to distance teaching. / Gymnasielärare har en avgörande roll i att forma nästa generation genom att utbilda och vägleda ungdomar på väg in i vuxenlivet. Under covid-19 pandemin som innebar en plötslig omställning till digital undervisning blev gymnasielärares arbete påverkat.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur gymnasielärares psykosociala arbetsmiljö och professionella identitet har påverkats av övergången till digital undervisning under pandeminsamt vilka lärdomar de bär med sig in i framtidens arbete. Teoretiska begrepp: De teoretiska begrepp som studien utgår ifrån är gränslöst arbete, professionell identitet och krav- kontrollstödmodellen ur ett arbetsmiljöperspektiv. Metod: Denna kvalitativa studie utgår ifrån en induktiv ansats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sammanställts utifrån tio olika intervjuer med gymnasielärare som sedan transkriberats och bearbetats med en tematisk analys. Resultat: Resultatet visar att omställningen till den digitala undervisningen har haft en direkt inverkan på gymnasielärares psykosociala hälsa och professionella identitet. Faktorerna bakom detta är utebliven social kontakt mellan elever och lärare, ökad arbetsbelastning och en minskad kontroll över arbetet. Slutsats: Den mest utmärkande slutsatsen i undersökningen som kan dras är att behovet av social interaktion mellan gymnasielärare och elever är essentiellt. Skolan är en social plats och att undervisningen i de fysiska klassrummen inte går att jämföra med distansundervisning råder det ingen tvekan om.

Författare: Lizette Janesten Titel: “En beskrivning av kunskapsläget om riskbedömning av organisatorisk och social arbetsmiljö. En intervjustudie med första linjens chefer verksamma på akutmottagningar inom hälso- och sjukvården”. Kurs: Examensarbete i Arbetshälsovetenskap, masternivå, 30 högskolepoäng Lärosäte: Högskolan i Gävle Problemformulering: Brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ökar risken för ohälsa och sjukskrivning hos arbetstagare, vilket i sin tur leder till ökade kostnader för verksamheten och samhället i stort. Statistik visar att den främsta orsaken till sjukskrivning inom yrkesgrupper som arbetar i hälso- och sjukvården är psykisk ohälsa och stressreaktioner. Forskning visar dessutom att det finns brister i chefers kunskaper om psykisk ohälsa och dess riskfaktorer men också bristande kunskaper om systematiskt arbetsmiljöarbete. Detta motiverar studiens syfte att kartlägga första linjens chefers kunskaper och erfarenheter om just organisatorisk och social arbetsmiljö och hur den kan riskbedömas på olika sätt men också för att säkerställa att arbetstagarna arbetar i en arbetsmiljö som förebygger riskerna att drabbas av ohälsa. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka teoretiska kunskaper och praktiska erfarenheter första linjens chefer verksamma på akutmottagningar inom hälso- och sjukvården har om riskbedömning av organisatorisk och social arbetsmiljö. Metod: För studien användes en kvalitativ metod med induktiv ansats. För att samla in information utfördes tio semistrukturerade intervjuer med chefer som arbetar på en akutmottagning på olika sjukhus i Sverige. För att analysera intervjuerna gjordes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analys av resultat resulterade i tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Resultatet visade att det fanns en varierad kunskap och förståelse för vad riskbedömning av organisatorisk och social arbetsmiljö innebär. Många av deltagarna saknade möjligheten att vidareutbildas i ämnet. Samtliga deltagare upplevde dock ett bra stöd från sin chef i arbetsmiljöarbetet. Rutinerna för att utföra riskbedömningar såg annorlunda ut mellan deltagarna men den gemensamma faktorn var att de främst utfördes inför planerade förändringar i verksamheten eller när det redan hade hänt något.  Slutsats: Resultatet visar att det finns brister i teoretiska kunskaper och praktiska erfarenheter hos första linjens chefer på akutmottagningar om vad organisatorisk och social arbetsmiljö är och hur den riskbedöms. Det finns ett ökat behov av mer utbildning och praktisk övning hur de olika delarna inom organisatorisk och social arbetsmiljö kan riskbedömas med hjälp av olika verktyg. / Author: Lizette Janesten Title: “A description about the knowledge regarding risk assessment of organizational and social work environments. An interview study with first line managers working at emergency departments in the health care sector”. Course: Master thesis in Occupational Health Sciences, 30 credits University: University of Gävle Aim: The aim of the study is to investigate what theoretical knowledge and practical experience first-line managers working at emergency departments in the health care sector have about risk assessment of organizational and social work environments. Method: A qualitative method was used in this study with an inductive approach. To collect information ten semi-structured interviews were conducted on managers who work at an emergency department in different hospitals in Sweden. The interviews were then analyzed through a qualitative content analysis. Findings: Analysis of results resulted in three main categories and eight subcategories. The result showed that there was a varied knowledge and understanding of what risk assessment of the organizational and social work environment entails. Many of the participants lacked the opportunity to continue their education in this area. However, all participants experienced good support from their manager to handle the work environment. The routines for carrying out risk assessments looked different between the participants, but the common factor was that they were mainly carried out before planned changes in the business or when something had already happened. Conclusion: The results show that there are deficiencies in theoretical knowledge and practical experience among first-line managers in emergency departments about what organizational and social work environment is and how it can be risk assessed. There is an increased need for more training and practical practice in how the different parts of the organizational and social work environment can be risk assessed using different tools.

Konsultchefer har en komplex arbetssituation på många sätt. De agerar både som chefer till sina konsulter och som en form av servicepersonal gentemot kundföretag. Just relationen mellan konsultchefer och kundföretag är ett relativt outforskat ämne och det är därför relevant att utforska vidare. Syftet med studien är därför att analysera och beskriva relationen mellan konsultchefer och kundföretag under rekryteringsprocessen, med fokus på kravprofilsarbetet och kandidatpresentationen. Vidare syftar studien till att beskriva vilka eventuella utmaningar som finns i relationen med fokus på kravprofilsarbetet och kandidatpresentationen och hur dessa eventuella utmaningar hanteras, samt få en djupare förståelse för konsultchefernas erfarenheter från samarbetet. Studien har en kvalitativ ansats, och metoden som använts är semistrukturerade intervjuer med sex konsultchefer som är verksamma inom Göteborgsområdet. De teoretiska utgångspunkterna i studien är huvudsakligen Karaseks och Theorells krav-kontroll-socialt stöd modell och Hochschilds teori om emotionellt arbete. Studiens huvudresultat visar att konsultcheferna i hög grad måste anpassa sig efter kundföretagens olika krav. Deras arbete kan i mångt och mycket liknas med andra serviceyrken. Samtidigt som det krävs en anpassning efter kundens förväntningar krävs det att konsultchefen står på sig i vissa frågor. Diskussionen visade flera intressanta aspekter; konsultcheferna utför dagligen emotionellt arbete på grund av organisatorisk press. Detta eftersom företagen behöver visa sig konkurrenskraftiga och vill göra kunderna nöjda. Konsultcheferna använde sig av både ytagerande och djupagerande som strategi för att upprätthålla en kundnöjdhet. Utifrån krav-kontroll-socialt stöd modellen visade det sig att konsultcheferna har ett flertal krav i arbetet. Kundföretagen styr i stor utsträckning över graden av kontroll konsultchefen har i utförandet av arbetet. Konsultcheferna nyttjar i relativt hög grad socialt stöd från omgivande kollegor för att enklare hantera kraven. / Consultancy managers have a complex work situation in many ways. They act both as managers to their consultants and as a form of service personnel towards client companies. The relationship between consultancy managers and client companies is a relatively unexplored subject, making it relevant to further investigate. The purpose of the study is therefore to analyze and describe the relationship between consultancy managers and client companies during the recruitment process, with a focus on the requirement profile and candidate presentation. Furthermore, the study aims to describe any potential challenges in the relationship, with a focus on requirement profile and candidate presentation, and how these challenges are addressed. Additionally, the study seeks to gain a deeper understanding of the consultancy managers' experiences from the collaboration. The study has a qualitative approach, and the method used is semi-structured interviews with six consultancy managers working in the Gothenburg area. The theoretical framework of the study is primarily based on Karasek and Theorell's demand-control-support model and Hochschild's theory of emotional labor. The main findings of the study show that consultancy managers have to adapt to the various demands of client companies to a high extent. Their work can be compared to other service professions in many ways. While there is a need to conform to customer expectations, consultancy managers also need to assert themselves in certain matters. The discussion revealed several interesting aspects; consultancy managers perform emotional labor on a daily basis due to organizational pressure. This is because companies need to demonstrate competitiveness and strive to satisfy customers. Consultancy managers employ both surface acting and deep acting as strategies to maintain customer satisfaction. Based on the demand-control-support model, it was found that consultancy managers face multiple demands in their work. Client companies have significant control over the level of control consultancy managers have in performing their work. Consultancy managers rely relatively heavily on social support from colleagues in order to better manage the demands.

Introduktion: Antalet stressrelaterade sjukdomar ökar i samhället där lärare är den yrkesgrupp som under 2022 rapporterade in flest arbetsrelaterade besvär. Läroväsendet står inför ett paradigmskifte, med den ökade tillgängligheten av generativ AI är den traditionella undervisningen mitt uppe i en förändringsprocess, vilket kan påverka lärarnas arbetssituation och arbetsmiljö. Lärare behöver rätt förutsättningar och kompetensutveckling för att integrera digitala tekniken. De teoretiska ramverken som applicerades var European Framework for the Digital Competence of Educators (DigCompEdu) och krav-kontroll-stödmodellen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur generativ AI påverkade lärarnas psykosociala arbetsmiljö. Metod: En kvalitativ fokusgruppsintervju med en deduktiv ansats och en innehållsanalys med induktiv ansats. Rekrytering av deltagare genomfördes med ett strategiskt urval och snöbollsurval. Totalt genomfördes fyra fokusgruppsintervjuer med totalt 14 deltagare. Resultat: Resultatet bestod av sex kategorier; Professionellt engagemang, Digitala resurser, Undervisning och lärande, Bedömning och reflektion, Den lärande tar eget ansvar samt Stödja den lärandes digitala kompetens med tillhörande 13 underkategorier, där alla återspeglade studiens syfte. Slutsats: Sammanfattningsvis visar studiens resultat att lärarna är i stort behov av gemensamma riktlinjer och digital kompetensutveckling på arbetsplatsen, eftersom de saknar stöd från arbetsgivare och myndigheter. Lärarna behöver tid och resurser för att lära sig generativ AI, då det kan resultera i tidsvinster och fungera som ett stöd i arbetet och därmed minska arbetsbelastningen. / Introduction: The prevalence of stress-related illnesses is increasing in society, with teachers being the professional group that reported the highest number of work-related issues in 2022. The educational sector is facing a paradigm shift; with the increased availability of generative AI, traditional teaching methods are undergoing a transformation, which may impact teachers' working conditions and work environment. Teachers need appropriate conditions and professional development to integrate digital technology effectively. The theoretical frameworks applied were the European Framework for the Digital Competence of Educators (DigCompEdu) and the demand-control-support model. Aim: The aim of the study was to examine how generative AI affected teachers' psychosocial work environment. Method: A qualitative focus group interview with a deductive approach and content analysis with an inductive approach were employed. Participants were recruited using strategic and snowball sampling methods. A total of four focus group interviews were conducted with 14 participants in total. Results: The results consisted of six categories: Professional Engagement, Digital Resources, Teaching and Learning, Assessment and Reflection, Learner's Self-Responsibility, and Supporting Learners' Digital Competence, along with 13 associated subcategories, all reflecting the study's aim. Conclusion: To summarize, the study's results indicate that teachers are in substantial need of common guidelines and digital professional development in the workplace, as they lack support from employers and authorities. Teachers require time and resources to learn about generative AI, as it can lead to time savings and serve as a support tool in their work, thereby reducing their workload.

Detta examensarbete har utförts hos Projekt AB i Stockholm. Företaget är ett kvalificerat projektledningsföretag som arbetar med alla typer av byggprojekt oberoende av komplexitet och storlek. Företaget grundades 1993 och är idag ett av de ledande projektledningsföretagen i Storstockholm. Bakgrunden till arbetet ärt att företaget har velat kartlägga den psykosociala arbetsmiljö som råder bland projektmedarbetare inom olika projekt i företaget. Målgruppen i denna studie är beställaren, dvs. företagets ledning. Vårt syfte med studien är att ge utökad kunskap och förståelse kring temat psykosocial arbetsmiljö genom att undersöka psykiska och sociala arbetsförhållanden bland olika projektmedarbetare inom olika projekt. Komplexiteten i den psykosociala arbetsmiljön är stor och för att få fram en helhetsbild av den psykiska och sociala arbetsmiljön tänker vi i denna studie fokusera på psykiska arbetskrav, egenkontroll, socialt stöd och konflikter, ledarskap, kommunikation och lärande samt motivation. Vi har valt att göra en studie där vi använder en kvantitativ metod med en enkätundersökning som har skickats till samtliga projektmedlemmar på Projekt AB. I enkäten har vi berört centrala frågor inom området psykosocial arbetsmiljö. Resultatet är en beskrivning av hur den psykosociala arbetsmiljön upplevs inom Projekt AB. Svaren från undersökningen ger ett samlat underlag för verksamhetens ledning att utveckla sin psykosociala arbetsmiljö inom projektverksamheten på ett gynnsamt sätt, både ur ett medarbetar- och företagsperspektiv. Svaren på enkätstudien visade en hög arbetstillfredsställelse bland projektmedarbetarna. Det framkom i studien att den psykosociala arbetsmiljön på Projekt AB upplevs i stort sett positivt trots att medarbetarna anser att de har mycket att göra. Följande förbättringsområden har identifierats: bättre återkoppling, förbättrat lärande i stort, ökad erfarenhetsöverföring, ökad delaktighet hos projektmedarbetare, minskad arbetstempo och ökad social kontakt. Utifrån resultatet i denna fallstudie kan företaget diskutera möjliga åtgärder och förändringar som skulle kunna bidra till bättre psykosocial arbetsmiljö. Ett formellt forum för erfarenhetsöverföring samt positiv och negativ återkoppling som ges oftare både inom projektgruppen och mellan projektmedarbetare och projektledare anser vi är de viktigaste åtgärderna som företaget bör fokusera på i sina arbetsmiljöarbeten. / This thesis has been performed in a small company in Stockholm called Projekt AB. The company is a qualified project management company that works with all types of construction projects regardless of the complexity and size. The company was founded in 1993 and is today one of the leading project management companies in the Stockholm area.The background of this thesis was the fact that the company wanted to describe the psychosocial work environment from project members´ point of view. The purpose of this study is to provide and increase knowledge and understanding on the theme of psychosocial work environment by examining the psychosocial work environment among members of different projects in Projekt AB. The target group of this thesis is the client i.e. company´s management. The complexity of the psychosocial work environment is great and to obtain an accurate picture of the psychosocial work environment we intend to focus on the mental work demands, social support, conflicts, leadership, communication, self-control, learning, and motivation. We have chosen to write this study with the use of a quantitative approach. We have sent a survey to all project members in Projekt AB. In the questionnaire, we have asked about the key issues linked to the field of the psychosocial work environment. The result of the survey and the analysis of the data are presented in this thesis. The essay describes how the project members experience the psychosocial work environment in Projekt AB. Main outcomes from this thesis will provide an integrated basis for the company´s chiefs to develop their psychosocial work environment in the project activity in a favorable way, from both employee´s and business´ point of view. The result of our case study showed a high level of job satisfaction among project members. The study showed that the project members are quite satisfied with their psychosocial work environment in Projekt AB even thou they at the same time consider that they have too much to do. There is a number of possible areas for improvement, which is better feedback, improved learning in general, increased transfer of experience and involvement of project members, reduced work rate and increased social contacts. Based on the outcome of this case study, the company may discuss possible actions and changes that could contribute to better psychosocial work environment. A formal forum for the transfer of experience and both positive and negative feedback given more frequently both within the project group and between project members and project leader are the most important actions that the company should focus on in their work with the work environment.

En god arbetsmiljö är avgörande för god hälsa. Sjukfrånvaron inom vårdrelaterade yrken blir allt högre samtidigt som antalet äldre personer i behov av hemtjänst förväntas öka med 76 procent till 2040 och antalet personer i yrkesverksam ålder förväntas öka med 9,4 procent. Därmed kan vi se att vård- och omsorgsorganisationer har en ökad risk för under bemanning och ökad personalomsättning på grund av den ökade belastningen inom yrkesgruppen. Utifrån detta ser vi att det är av vikt att studera första linjens chefer inom hemtjänsten och deras upplevelser kring den psykosociala arbetsmiljön. Syftet med denna studie är att undersöka hur första linjens chefer inom hemtjänsten handskas med den psykosociala arbetsmiljön genom att titta på chefernas förutsättningar för att arbeta med den psykosociala arbetsmiljön, studera deras upplevelser kring det stöd som de åtnjuter i arbetet med den psykosociala arbetsmiljön samt hur arbetet mot den ökande sjukfrånvaron ser ut. Datainsamling skedde via kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats och data analyserades via tematisk analys. Resultatet visade att arbetet med den psykosociala arbetsmiljön i hemtjänsten är komplex och utmanande där första linjens chefer har stora personalgrupper som en försvårande faktor. Framgångsfaktorer som identifierades var närvarande ledarskap, låta medarbetare vara delaktiga i att planera tid för besök hos brukare, anpassning av arbetsuppgifter och fungerande stöd till chefer och medarbetare. Studiens resultat visar att första linjens chefer inom hemtjänsten har ett utmanande arbete med stora personalgrupper och höga krav på att hålla budget samtidigt som de ansvarar för arbetsmiljön och att det behövs omfattande arbete för att förbättra chefers förutsättningar och stöd. Studien bekräftar även tidigare forskning inom området och indikerar att det behövs ytterligare forskning inom området. / A good working environment is crucial for good health. The sick leave rate in healt care-related professions is increasing, while the number of elderly individuals in need of home care services is expected to increase by 76 percent, alongside a projected 9,4 percent increase in the working-age population. Consequently, we can observe that the healthcare organizations face an increased risk of understaffing and high turnover due to the growing demands in the profession. Based on this, it is important to study first-line managers in home care and their experiences with the psychosocial work environment. The aim of this study is to examine how first-line managers in home care manage the psychosocial work environment, by examining their prerequisites for addressing the psychosocial work environment, assessing how they experience the support they receive in this regard, and exploring the efforts made to combat increasing sick leave rates. Data collection was conducted through qualitative interviews using an inductive approach, and the data was analyzed using thematic analysis. The results revealed that the work concerning the psychosocial work in home care is complex and challenging, with the large size of the staff groups being a complicating factor. Success factors identified included present leadership, involving employees in planning time for client visits, task customization, and effective support for managers and employees. The result of the study shows that first-line managers in home care face challenging work with large staff groups and high demands to maintain the budget, while also being responsible for the work environment. There is a need for extensive efforts to improve managers conditions and support. The findings of the study also confirm previous research in the field and suggest the need for further research in this area.