Swedish schools are responsible for a democracy-mission, to educate democratic citizens. School elections can thus be a tool where the students can practice an important democratic act, namely to vote. This may seem unproblematic, but the question is whether there is always a collaboration between them? The present study aims to investigate the teachers´assessment of school elections in relation to the school´s democracy mission, how the school election has been made concrete in the teaching and what opportunities and challenges it entails. The purpose is examined in relation to the theoretical framework of the study, consisting Linde´s curriculum theory and Reinhardt´s democracy competencies. The theories are used to explore the integration of democracy education and the work of school election in the teaching of civics. The study is based on interviews with seven teachers in civics from three different upper secondary schools. The result shows a twofold view among the teachers, which creates a difference between theory and practice regarding school election and democracy education. Furthermore, it appears that school elections include opportunities to promote student´s democratic competencies, while different challenges can inhibit such a development. However, the result also points out that the existence of different challenges can be a prerequisite for the students to have a chance to develop their skills in democracy at all.

Syftet med detta arbete har varit att besvara frågeställningen: Hur kan en som lärare arbeta systematiskt med värdegrundsarbete under SO-lektionerna. Denna forskningsöversikt är riktad till lärarstudenter och verksamma lärare, främst inom SO-ämnena men kan vara till nytta för andra verksamma lärare och lärarstudenter som vill veta mer om hur en kan arbeta systematiskt med värdegrundsfrågor. Arbetet är baserat på en forskningsöversikt för att utreda frågeställningen. Vi har sökt på olika databaser och läst olika vetenskapliga texter både från Sverige och andra nationer. Forskning visar tydligt att det är av vikt att arbeta med värdegrundsfrågor redan från tidig ålder men att det kan vara svårt att få in i det dagliga arbetet. Att arbeta med värdegrundsfrågor ingår i det demokratiska uppdrag som skolan vilar på, det handlar om att utbilda goda demokratiska medborgare. Forskningsöversikten visar också på olika metoder som lärare kan använda sig utav när de ska utveckla ett systematiskt värdegrundsarbete.

Studiens syfte var att öka kunskapen om hur pedagoger anser sig tillämpa begreppen demokrati och reellt inflytande i sitt vardagliga arbete med förskolebarn. Olika teoretiska vindar har under historiens gång format utbildningssystemens demokratiuppdrag. För pedagogen har detta inneburit att hen fått ta olika plats i den så kallade demokratiska fostran. Tre forskningsfrågor styrde valet av metod, vilken är en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomförts. Fyra pedagoger verksamma inom förskolan deltog i studien och frågorna som valdes för att svara på syftet var: Hur beskriver pedagogerna att de synliggör demokrati för barnen i det vardagliga arbetet? Hur beskriver pedagogerna att de arbetar för att möjliggöra så det enskilda barnet får reellt inflytande i verksamheten? Hur beskriver pedagogerna begreppen reellt inflytande och demokratiska värderingar? Utifrån tidigare forskning framkom en teori om att det är tre faktorer som påverkar demokratiarbetet i förskolan. Faktorerna är pedagogen, organisatoriska förhållanden samt pedagogens analys och reflektionsarbete. De tre faktorerna användes för att analysera den data som framkommit i intervjuerna. Resultatet visar att mycket demokratiarbete sker i vardagen både med och för barnen, men är då ofta oreflekterat och oftast inte så uppenbart för pedagogerna. / The aim of this research was to study the effect of the democratic mission for preschool teachers in their daily work. Previous results indicates that there are three main factors affecting the democratic mission in preschool. First of all, the teacher, and secondly the conditions of the organization - the school. Last, but not least, the ability for preschool teachers to analyze and reflect towards their own considerations. I have gathered data through semi-structured interviews. All of the information providers are working as preschool teachers of today. The main goal of this study was to acquire new knowledge about how educators of today consider themselves applying democracy in preschool and how they consider the ability of preschool children applying real influence. I applied three main factors I found in previous research, to analyze the data. It seems that the democracy mission mainly affects the preschool teachers in their daily thoughts and actions without really being crystalized which means it affects their daily work with children and how they react and respond to children’s actions.

Vi är just nu i en tid av polarisering i det politiska klimatet där fler ämnen och frågor får kontroversiell laddning. Eftersom skolan är en plats där unga ska få möjlighet att utveckla demokratiska kunskaper och förmågor som i förlängningen ska fungera som en motståndskraft mot riskfyllda och odemokratiska beteenden måste ett aktivt arbete med demokratiuppdraget ske. Men Skolinspektionens senaste rapport visar att 21 av 30 grundskolor i landet brister i arbetet med demokratiuppdraget.1 Denna studie avser att undersöka hur bildämnet, genom arbete med kontroversiella ämnen, kan utveckla demokratiska förmågor och färdigheter. Som utgångspunkt i studien undersöks elevers och unga vuxnas upplevelser, erfarenheter och tankar kring skapandets demokratiska potential och arbetet med kontroversiella ämnen i bildämnet. Jag har analyserat deras svar utifrån diskursanalys som tolkningsram samt teorier kring vilka subjektspositioner vi tar i mötet med andra och oliktänkande. Resultaten visar att begreppet “kontroversiellt” är komplext och kontextuellt och något som elever drar sig för att prata om och arbeta med. Detta tycks bero på bristande förmågor att hantera oliktänkande och ingå i demokratiska samtal, främst av en rädsla över vad andra kommer att tycka om en själv. Det blir synligt att det finns ett behov för att arbeta med dessa ämnen i skolan då informanterna uttrycker att det kan främja förmågan att hantera oliktänkande, förbereder en för livet efter skolan och övar en färdighet som alla har lika rätt att lära sig. Det framgår också att bildskapande är ett medium som har hög potential att uttrycka åsikter, väcka känslor och få en att tänka. Under arbetet har jag tagit ett dubbelt perspektiv där jag parallellt med uppsatsskrivningen har filmat reflektioner som väckts. De filmade reflektionerna har sammanställts i videoverket Varför är det svåra svårt? som visades på Konstfacks vårutställning. Idéer som väcktes under arbetet presenterades på Bildpedagogiskt symposium om demokrati och framtid på Vårutställningen på Konstfack 25 maj 2023 som anordnades av Belinda Morén, Katarina Seth, Mari Eriksson, Sandrine Samuelsson och Amanda Sammeli. 1 Skolinspektionen (2022). Skolans hantering av kontroversiella frågor i undervisningen - Inriktning samhällskunskap och biologi i årskurs 8 och 9, publicerad 28 nov 2022, s. 5. / We are currently in a time of polarization in the political climate when more topics and issues are gaining controversial charge. Since school is a place where young people should have the opportunity to develop democratic knowledge and abilities which, in the long run, should act as a force of resistance against risky and undemocratic behavior, active work with the democratic mission must take place. But the Swedish Schools Inspectorate's latest report shows that 21 out of 30 primary schools in the country are failing in their work with the democratic mission.1 This study intends to investigate how visual arts education, through work with controversial subjects, can develop democratic abilities and skills.  As a starting point in the study, students' and young adults' perceived ideas, experiences and thoughts regarding the democratic potential of creative practices and the work with controversial subjects in the subject of visual arts are examined. I have interpreted their answers using discourse analysis as an interpretive framework and theories about which subject positions we take in the meeting with others and dissenters. The results show that the term "controversial" is complex and contextual and something that students shy away from talking about and working with. This seems to be due to a lack of ability to deal with dissent and engage in democratic conversation, mainly out of a fear of what others will think of oneself. It becomes clear that there is a need to work with these subjects because, according to the informants, it can train the ability to cope effectively with dissent, prepare for life after school and practices an ability that everyone shares equal right to learn. It is also evident that image creation is a medium that has a high potential for expressing opinions, waking emotions and making one think. During the process of writing the thesis, I have taken a double perspective where in parallel with writing, I have filmed myself reflecting on the process itself. The filmed reflections have been compiled in the video work Why is the difficult difficult? which was shown at Konstfack's spring exhibition. Ideas that arose during the work were presented at the Visual Arts Education Symposium on Democracy and the Future at the Spring Exhibition at Konstfack 25 May 2023 organized by Belinda Morén, Katarina Seth, Mari Eriksson, Sandrine Samuelsson and Amanda Sammeli. 1 Skolinspektionen (2022). Skolans hantering av kontroversiella frågor i undervisningen - Inriktning samhällskunskap och biologi i årskurs 8 och 9, publicerad 28 nov 2022, s. 5.

Syftesbeskrivningen för grundskolans teknikämne rymmer mycket av skolans värdegrund och demokratiuppdrag. Utifrån ämnets människa-teknik karaktär blir detta synligt och i de tvärvetenskapliga delar som rör människa-teknik-samhälle-miljö, vilka kan ses som att vi människor med teknik skapar samhällen och miljöer av naturen, är hållbar utveckling centralt. Hållbar utveckling kan ses utifrån ekonomiska, sociala och ekologiska faktorer och hur dessa hör ihop och påverkar varandra. I läroplanen ges nu stort utrymme för individens användarkompetens och demokratiska rättigheter i teknisk literacitet och allmänbildning. Denna studie undersöker hur tekniklärare utifrån sin egen syn på ämnet tolkar denna del av kursplanen i Lgr11 som kan knytas till skolans värdegrund och demokratiuppdrag. Litteraturstudien omfattar tidigare forskning inom kunskapsemfaser, syn på teknikundervisning utifrån bildning, literacitet och kunskap samt tidigare forskning av tekniklärares syn på innehåll i hållbar utveckling i teknikämnet. Intervjuer har utförts med ämnesaktiva tekniklärare och data analyserades med ett teoretiskt ramverk utifrån kunskapsemfaser och perspektiv ur värdegrunden. Resultaten visar på att de intervjuade lärarna har liknande uppfattningar när det gäller vad teknik är och drivkrafter samt att människa-teknik-förhållandet är grundläggande och att teknik inte är ett isolerat fenomen. När det gäller tvärvetenskapligheten finns uppfattningen att tekniken är ett ämne som har med många andra ämnen att göra och fångar upp dem. De ekologiska faktorerna av hållbar utveckling är de som flest uttalanden kan knytas till i lärarnas utsagor. / The objective description of elementary school's technical subject holds a lot of the school's Swedish basic values and democracy mission. Based on the human-technology nature of the subject, this becomes visible and in the interdisciplinary parts regarding human-technologysociety- environment, which can be seen as us people creating societies and environments out of nature with technology, sustainable development is central. Sustainable development can be seen from economic, social and ecological aspects and how they belong and interact. The curriculum now gives adequate scope for students’ user-competence and democratic rights in technical literacy and general knowledge. This study investigates how technology teachers, based on their own knowledge tradition, interpret this part of the syllabus in Lgr11 that can be linked to the school's basic values and democracy mission. The literature study includes previous research in knowledge emphases, views on technical education based on education, literacy and knowledge, as well as previous research on technology teachers view on sustainable development within the technology subject. Interviews have been conducted with active technology teachers and data has been analyzed with a theoretical framework based on knowledge emphases and perspectives from the Swedish basic values. Results indicate that the interviewed teachers have similar perceptions as to what technology is and driving forces, and that the human-technology relationship is fundamental and that technology is not an isolated phenomenon. As far as interdisciplinarity is concerned, the perception is that technology is a subject that has with many other subjects to do and captures them. The ecological aspects of sustainable development are the ones that most of the teachers’ statements can be tied to.

This study deals with the democracy mission of school, in which democratic working methods are a central part. The aim is to contribute with knowledge about how teachers as professional actors construct meaning of and shape to the democracy mission of school. Six teachers working in grades 4-6, have been interviewed on two occasions each, and one social science lesson by each teacher has been observed. The study is based on a social constructionist basis. The teachers are regarded as actors in the construction of the democratic mission of school. The results show different democracy theoretical influences operating in the teachers' constructions, and that the didactic dimensions are complex. The teachers value the democracy mission as important and always present in their everyday practice, but at the same time, it appears to be invisible and implicit. The results can be read as a story that begins in a perceived problem where teachers talk about the democracy mission as diffuse, in competition with other obligations, and associated with different dilemmas. However, when the teachers continue their stories, they start to fill the democracy mission with legitimacy, meaning and content. Examples of possible meanings that emerge are to promote respectful interaction between all persons in school, to offer students influence and choices, to encourage students to develop a willingness to participate in and influence the society and an everyday school practice permeated with democratic values. When the teachers describe the meanings of democratic working methods they talk about establishing formal student participation, non-formalized student participation, methods of work which involve cooperation between the students and the learning processes in which the students gradually develop the ability to exercise influence on their learning. The teachers regard the democratic mission as a matter of concern for all school subjects, but the social sciences are given a particular position in relation to both working methods and content. / ”Skolväsendet vilar på demokratins grund”, så inleds nuvarande läroplan (Lgr11). Skolan har sedan tiden efter andra världskriget haft ett dubbelt uppdrag som innefattar både fostran och kunskapsförmedling. Demokratiområdet innefattar två delar. Dels det övergripande demokratiuppdraget med en fostrande, etisk och ideologisk ambition som greppar över hela skolverksamheten. Dels demokrati som kunskapsstoff som handlar om att via undervisning om demokrati och demokratiska principer förbereda eleverna för deltagande i samhället. Studiens fokus riktas mot lärarnas erfarenhet och professionella överväganden så som de gestaltas i deras tal och i deras SO‑undervisningspraktik. Studien handlar om hur några lärare förhåller sig till och konstruerar skolans demokratiuppdrag, inom ramen för SO‑undervisningen. Resultatet kan läsas som en berättelse som börjar i en upplevd problembild där lärare talar om demokratiuppdraget som diffust, i konkurrens med annat och förknippat med olika dilemman. Berättelsen övergår sedan till att handla om hur de uppfattar och fyller demokratiuppdraget med legitimitet, mening och innehåll. Slutligen mynnar berättelsen ut i reflektioner kring SO-ämnenas roll i relation till demokratiska arbetsformer och demokratiuppdragets innebörder, där SO-ämnena ges en central roll.

This study deals with the democracy mission of school, in which democratic working methods are a central part. The aim is to contribute with knowledge about how teachers as professional actors construct meaning of and shape to the democracy mission of school. Six teachers working in grades 4-6, have been interviewed on two occasions each, and one social science lesson by each teacher has been observed. The study is based on a social constructionist basis. The teachers are regarded as actors in the construction of the democratic mission of school. The results show different democracy theoretical influences operating in the teachers' constructions, and that the didactic dimensions are complex. The teachers value the democracy mission as important and always present in their everyday practice, but at the same time, it appears to be invisible and implicit. The results can be read as a story that begins in a perceived problem where teachers talk about the democracy mission as diffuse, in competition with other obligations, and associated with different dilemmas. However, when the teachers continue their stories, they start to fill the democracy mission with legitimacy, meaning and content. Examples of possible meanings that emerge are to promote respectful interaction between all persons in school, to offer students influence and choices, to encourage students to develop a willingness to participate in and influence the society and an everyday school practice permeated with democratic values. When the teachers describe the meanings of democratic working methods they talk about establishing formal student participation, non-formalized student participation, methods of work which involve cooperation between the students and the learning processes in which the students gradually develop the ability to exercise influence on their learning. The teachers regard the democratic mission as a matter of concern for all school subjects, but the social sciences are given a particular position in relation to both working methods and content. / ”Skolväsendet vilar på demokratins grund”, så inleds nuvarande läroplan (Lgr11). Skolan har sedan tiden efter andra världskriget haft ett dubbelt uppdrag som innefattar både fostran och kunskapsförmedling. Demokratiområdet innefattar två delar. Dels det övergripande demokratiuppdraget med en fostrande, etisk och ideologisk ambition som greppar över hela skolverksamheten. Dels demokrati som kunskapsstoff som handlar om att via undervisning om demokrati och demokratiska principer förbereda eleverna för deltagande i samhället. Studiens fokus riktas mot lärarnas erfarenhet och professionella överväganden så som de gestaltas i deras tal och i deras SO‑undervisningspraktik. Studien handlar om hur några lärare förhåller sig till och konstruerar skolans demokratiuppdrag, inom ramen för SO‑undervisningen. Resultatet kan läsas som en berättelse som börjar i en upplevd problembild där lärare talar om demokratiuppdraget som diffust, i konkurrens med annat och förknippat med olika dilemman. Berättelsen övergår sedan till att handla om hur de uppfattar och fyller demokratiuppdraget med legitimitet, mening och innehåll. Slutligen mynnar berättelsen ut i reflektioner kring SO-ämnenas roll i relation till demokratiska arbetsformer och demokratiuppdragets innebörder, där SO-ämnena ges en central roll.

”Skolväsendet vilar på demokratins grund”, så inleds nuvarande läroplan (Lgr 11). Skolan har ett demokratiuppdrag som innefattar både att utveckla och förse eleverna med demokratiska förmågor samt att ge dem med kunskap som behövs för att delta aktivt i ett demokratiskt samhälle. Tidigare forskning visar att lärare har svårigheter att lyckas med demokratiuppdraget. Formuleringen i läroplanen är otydlig och meto- der för undervisningen saknas. Demokrati handlar bland annat om samarbete och respekt för andras åsikter. I examensarbetet undersöks huruvida den framgångsrika samarbetsmetoden kooperativt lärande kan användas i demokratiundervisningen, inom ramen för samhällskunskapsämnet, och vilken inverkan den har på elevers lä- rande. Metoden systematisk litteraturstudie har använts och analysen är inspirerad av ett par olika analysmodeller. 13 internationella studier jämförs och analyseras. Hälf- ten av dem är av kvasiexperimentell art – de flesta genomförda på elever mellan åk 1–6. Resultatet visar att kooperativt lärande är en användbar metod för att undervisa elever i demokrati. Metoden kan i sig anses vara demokratisk och tränar på så sätt eleverna i medborgerliga förmågor samtidigt som demokratiska värderingar förmed- las och ämneskunskap kring demokrati bearbetas. Kooperativt lärande kan således fungera som bryggan mellan demokrati- och kunskapsuppdraget. / The first lines in the Swedish curriculum for the compulsory school system (Lgr 11) state "the national school system is based on democratic foundations". The school has a democracy mission that includes nourishing students democratic abilities and providing them with the knowledge needed to participate actively in a democratic society. Previous research has shown that teachers have difficulties in succeeding with implementing the mission of democratic education. The wording in the curriculum is diffuse and there are no suitable teaching methods. Democracy is, among other things, about cooperation and respect for the opinion of others. This study examines whether the successful cooperative learning method can be used in education of democracy, within the framework of the subject of civic edu- cation, and what impact it has on pupils' learning. The systematic review has been used and the analysis is inspired by a couple of different analytical models. Empiri- cal studies consist of 8L international studies of a quasi-experimental nature – most conducted on pupils in grades 8 through O. The results show that cooperative learn- ing is a useful method when teaching students about democracy. The method itself can be considered democratic and thus trains students’ civic abilities while convey- ing democratic values and processing knowledge about democracy in theory. Coop- erative learning can thus serve as the bridge between the mission of democracy and the mission of knowledge.

Detta examensarbete handlar om hur lärare i grundskolans tidigare år ser på arbetet med elevernas muntliga förmågor, och då speciellt i förhållande till skolans demokratiuppdrag. Muntlig förmåga är en viktig del av de kunskaper du behöver besitta för att fungera i en demokrati. I dagens samhälle krävs att du har förmågan att tala för din sak och att du kan försvara din åsikt, dessa förmågor blir allt viktigare i ett allt mer individualiserat samhälle. Enligt skollagen skall skolan ge eleverna de kunskaper och förmågor som krävs för att fungera i livet utanför skolan. Frågan som undersökningen ställer är om yrkesaktiva lärare ser kopplingar mellan demokratiuppdraget och arbetet med elevernas muntliga förmågor. Undersökningen visar att lärarna och forskningen är överens om att det finns starka band mellan dessa områden. Det är svårt att leva och vara aktiv i en demokrati om du inte kan samtala med andra människor. Lärarna i undersökningen förmedlar en oro över många elevers bristfälliga kompetenser vad det gäller att kommunicera genom samtal. Forskningen har påvisat att eleverna behöver träna sina muntliga förmågor mer än vad som görs idag, men att många lärare idag saknar kunskap om hur de skall hjälpa eleverna. / This Exam is about the teacher’s outlook of their student’s oral abilities in relation to the democratic mission of the educational body. Oral abilities are crucial to function in a democratic. To be able to make your point and defend your opinion on different subject, is demanded of you today and these skills are even more important in todays individualized society. According to the school act, the school must implement the knowledge and skills necessary for the students to cope with life outside school. The question this study raises is, do the faculty at school acknowledge the connection between the democratic mission and the oral skills of their students. This study shows that educators and research agree on the strong connections between these areas. It is difficult to be active in a democracy if you are not able to express yourself to other people. The teachers in this study are expressing a concern of the lack of skills regarding the ability to communicate orally that many of the students show. Studies has shown that students do need to practice their oral skills more than it is done today but many teachers lack in knowledge in how to help their students. Keyword: oral proficiency, Oral abilities, school`s previous years, school`s democracy mission, rhetoric at school,