Det övergripande syftet med denna kunskapsöversikt är att redogöra för hur demokratiska arbetsformer kan bidra med demokratisk kompetens i samhällskunskapsundervisningen. Detta görs genom att redogöra för vad demokratisk kompetens innebär såväl som vilka demokratiska arbetsformer som används av lärare i samhällskunskapsundervisningen. Materialet hittades genom en systematiserad informationssökningsprocess i databasen Swepub liksom texter och styrdokument från Skolverket. Resultatet visar på att demokratisk kompetens kan utvecklas genom samtal, rollspel, grupparbete och olika tankemodeller och begrepp i samhällskunskapsundervisningen.

The Swedish school has a dual mission. To promote students´ desire for lifelong learning and to foster students as good citizens. In this mission, democratic competence and civic competence are discussed. This study aims to explore what these competencies are and how they are expressed in Swedish social studies textbooks. The relationship between the curriculum and the textbooks is also of interest, and it is part of the research questions of this study to determine whether an equity problem arises when the curriculum states one thing while the textbooks provide different conditions for achieving its content. The method used is qualitative text analysis, where classifications will help sort out knowledge about society and knowledge of democratic forms. The results of the study show that vocational program textbooks fail to contribute to the same level of democratic competence as in college preparatory programs, which poses a problem as knowledge is not valued equally in these different programs.

The study aims to investigate student participation as a tool for democratic development in secondary school from a student perspective. Furthermore, students' perceptions of the school's work with student participation in formal and informal contexts are also investigated, with basis in the teaching structure. The results are based on interviews conducted with students who all attend the same class in their last year of high school. Subsequently, an analysis is made based mainly on three different theories: democracy, curricula and sociocultural theory. The result shows that students feel that they are able to practice student participation but the amount of influence they get differs between individuals depending on devotion and commitment. Moreover, the result indicates that there is a problem regarding both formal and informal influence where communication is poor, leading to conflict in class. The result also shows that the teacher as a professional actor is a key component in the development of students' democratic competence in terms of support and guidance in teaching. / Studien syftar till att undersöka elevinflytande som ett verktyg för demokratisk utveckling i gymnasieskolan ur ett elevperspektiv. Vidare undersöks elevers uppfattningar kring skolans arbete med elevinflytande i formella och informella kontexter med grund i undervisningens struktur. Resultatet grundar sig på intervjuer genomförda med elever som samtliga går i samma klass och studerar i årskurs tre på gymnasiet. Detta med en efterföljande analys med grund i främst demokrati-, läroplans- och sociokulturell teori. Resultatet visar att eleverna upplever att de får vara med och påverka men inflytandet skiljer mellan individer beroende på delaktighet och engagemang. Vidare pekar resultatet på att det finns en problematik gällande både formellt och informellt inflytande där kommunikationen är bristande vilket leder till konflikt i klassen. Det framgår även i resultatet att läraren som professionell aktör är en viktig komponent i utvecklingen av elevers demokratiska kompetens vad gäller stöd och vägledning i undervisningen.

Detta examensarbete syftar till att öka kunskapen och förståelsen för hur gymnasieelever upplever att deras demokratiska kompetens, i form av aktivt politiskt deltagande, påverkas genom deltagande i FN-rollspel inom samhällskunskapsundervisningen. Studien vill således utröna på vilket sätt samhällskunskapsundervisningen och FN-rollspel förmår förmedla kunskaper, dels om men även i demokratisk kompetens i form av aktivt politiskt deltagande. Den teoretiska utgångspunkten sker dels utifrån Henrik Oscarssons sammanfattande modell över de tre demokratimodellerna; valdemokrati, deltagardemokrati och samtalsdemokrati. Dels utifrån Gert Biestas kunskapsteoretiska begreppsram, vilken formulerar tre funktioner inom utbildningens mål och syfte; kvalificering, socialisering och subjektifiering. En diskussion och analys kring studiens resultat görs med hjälp av dessa modeller för att utröna på vilket sätt FN-rollspel och samhällskunskapsundervisning förmår förmedla kunskaper om och i aktivt politiskt deltagande. Studien visar att FN-rollspel och samhällskunskapsundervisning generellt sett utvecklar förmågor hos eleverna som är representativa för modellen inom samtals- och valdemokrati i högre grad än modellen för deltagardemokrati. Eleverna visar god självinsikt och förståelse för demokratiska processer och vad det innebär i teorin att vara aktivt politiskt deltagande, men visar överlag ett litet intresse att vilja delta i det. Vidare dras slutsatsen att FN-rollspel och samhällskunskapsundervisning i hög grad domineras av kvalificerande och socialiserande funktioner, snarare än en subjektifierande funktion. FN-rollspel kan till viss del bidra med att stärka den subjektifierande faktorn. Slutsatsen blir dock att samhällskunskapen i huvudsak förmedlar kunskaper om demokrati samtidigt som eleverna socialiseras in i ett normerande förhållningssätt kring vad det innebär att vara en god demokrat. Därmed uppstår en obalans inom skärningspunkten för lärande och mellan den kvalificerande, socialiserande och subjektifierande funktionen.

Skolan som demokratisk och pedagogisk arena har till uppgift att, via en blandning av demokratiuppdraget och kunskapsuppdraget utveckla elevers demokratiska kompetens. Detta i syfte att skapa aktiva och engagerade samhällsmedborgare som kan fortsätta att utveckla och driva Sverige och världen framåt. Det här examensarbetet behandlar klassrådet i relation till skolans demokratiska uppdrag, och undersöker därigenom hur lärare i årskurs 1 – 3 uppfattar, tolkar och genomför, dels skolans demokratiska uppdrag och dels klassrådet. Genom att anta en kvalitativ forskningsansats har det varit möjligt att synliggöra lärares olika, men även gemensamma uppfattning av demokratiuppdraget och klassrådet. Dessutom har det, via intervjuer och observationer, varit möjligt att undersöka om lärare genom sin tolkning samt sitt agerande vid klassrådssituationer skapar möjligheter för elever att utveckla demokratisk kompetens. Studien inspireras av ett pragmatiskt perspektiv på lärande, där John Dewey finns som medskapare. Via resultaten går det att påstå, att klassrådet som formell arena har möjlighet att bidra med kunskap om vad demokrati är och innebär, men även att klassrådet har möjlighet att bidra med elevers utveckling av demokratisk kompetens. / The Swedish school, functioning as a democratic and pedagogical arena, aims to develop pupils’ democratic competence, through a combination of the democratic mission as well as the educational mission. This in order to form active and committed members of society, who subsequently may contribute to the development of the Swedish, and of the global society. This master thesis addresses the class council in relation to the democratic mission of the school, and examines accordingly how teachers in grade 1-3 perceive, interpret and implement, partly the democratic mission and partly the class council. Through a qualitative research approach, it has been made possible to make teachers’ different, but also common, perceptions of the democratic mission, as well as of the class council, visible. Furthermore, it has, through interviews and observations, been made possible to examine if teachers’ perception as well as their role in situations surrounding the class council create opportunities for pupils to develop democratic competence. The thesis is conducted from a pragmatic perspective on teaching, of which John Dewey is one of the co-founders. Based on the analytical result, it is possible to claim that the class council, as a formal arena, in fact provides opportunities to contribute to both knowledge about what democracy is and involves, and to pupils’ development of democratic competence.

This essay is a comparative research between pupils' experience of how the headmaster, teachers and other school staff interpret and apply the democratic education. The results are based on a survey carried out in senior high school, as well as interviews with the school staff. The democratic education charge has a long history of Swedish school system and is the basis for the maintenance of a democratic society. Both policy paper of state investigations and researchers in the field, regard to school as the primary and unique instance in order to promote and develop democratic skills in children and young people. However, it is shown that those who come out from school lack of knowledge and awareness of democracy and the will to speak their mind. The increased globalization and the rapidly changing society places great demands on the individual in order to maintain a democratic society in future. The school staff within this study is very aware of the democratic education charge but points out that time for joint discussion and clarification of the charge towards the pupils would facilitate the work, this is confirmed by the pupils that to a large extent believes that the school system is working in accordance with what political papers says, but it does not take place in the same way and to the same degree among all the staff. There are also students who are not aware of the school democracy education mission. Pupils and staff have a common view of what democracy means and the skills required in future democratic society, especially communication skills. Something that indicates that the school system still manage to carry out its mission in spite of the fact that it is not expressed or evaluated. The staff carries out the democratic education charge on somewhat different ways could be interpreted as the school's view on the concept of democracy is alive and in accordance with the definition.

I denna tolkande studie undersöks samhällskunskapslärares förståelse och tolkning av skolans demokratiska uppdrag på gymnasieskolan. Styrdokumenten såsom skollag, läroplaner och kursplaner i samhällskunskap ålägger skolan ett demokratiskt uppdrag, men beskriver inte hur detta ska omsättas i praktiken. Genom abduktion som metodologisk utgångspunkt analyseras ett empiriskt material, som utgörs av kvalitativa intervjuer angående tolkningar hur detta uppdrag kan omsättas. Detta material och skolans styrdokument sammanvävs i en analys med demokratiteori och tidigare forskning. Analysen och resultatet tyder på att de fem intervjuade samhällskunskapslärarna har en tendens att tolka demokrati i en skolkontext och värdegrundarbete i termer av organisationsproblematik. I analysen av lärarens och undervisningens roll i det demokratiska uppdraget, visar resultatet att lärarna ser med konsensus på förmedlad demokrati, men ger förankrad demokrati en mer splittrad betydelse, för att tillsist en dikotomi ska uppstå i tolkningarna av demokratiska arbetsformer. Studiens slutsatser visar på att integrativa demokratiideal ger en rad verktyg såsom samtal och demokratiskt deltagande, för att demokratiska färdigheter ska kunna utvecklas hos eleverna. Den samtalsdemokratiska demokratiteorin visade sig vara ändamålsenlig för att eleverna i undervisningssituation ska kunna utveckla demokratisk kompetens. Utbildning om demokrati på ett teoretiskt plan uppfyller inte ensam ett demokratiuppdrag, medan utbildning genom demokrati kan påbörja den process som gör elever till demokratiska medborgare. Dialog, öppet klassrumsklimat, demokratiska strukturer och arbetsformer är fler verktyg som kan uppfylla skolans demokratiska uppdrag i en undervisningskontext.