This essay examines how age, power and agency is represented and reproduced in contemporary Swedish picture books. This is done through a combination of discourse analysis and literary analysis. It uses theoretical perspectives from sociology, and views childhood as a social construct. It sees discourse and language use as both representing and constructing social reality in the tradition of Norman Fairclough and critical discourse analysis.   The main results is that the discourses of childhood in the material construct children as a separate group in society, and childhood as a special time in life. Children is portrayed as both social actors and in need of protection from adult themes and worries.

Denna studie syftar till att öka kunskapen om kvinnliga chefers upplevelser av ledarskap. Hur kvinnorna beskriver sig själva som ledare, vad de upplever att drivkraften i deras arbete som ledare är och vilka hinder och möjligheter de upplever i sitt ledarskap. Studien vilar på en hermeneutisk grund då vi tolkar och förstår, vilket är överensstämmande med hermeneutikens grundtankar. I denna kvalitativa studie har intervjuer används för att samla in empiriskt material. Intervjuerna har varit semistrukturerade och följt en intervjuguide med teman och förslag på frågor. Sex kvinnliga mellanchefer i kommunal verksamhet har intervjuats individuellt, samtliga vid ett enda tillfälle. Empirin har transkriberats och analyserats och utifrån detta har kategorier skapats. Dessa är: demokratiskt ledarskap, omhändertagande ledarskap, samhällsnyttan som drivkraft, utveckling av verksamheten som drivkraft samt balansering av maktstrukturer. Det resultat vi kom fram till är att de kvinnliga cheferna upplever sig som demokratiska och omhändertagande ledare. Deras drivkraft är att göra samhällsnytta och utveckla verksamheten. Som hinder i ledarskapet upplever de att en makt utspelar sig gentemot chefen själv eller mellan medarbetare. Som möjliggörande faktorer i ledarskapet ser de intervjuade mellancheferna sin relation till sina överordnade chefer, vilka bygger på ömsesidig tillit och acceptans. Det som skiljer vår studie från tidigare forskning är att vi enbart intervjuat kvinnliga chefer samt att vi inte har gjort jämförelser mellan kvinnliga och manliga chefers ledarskap. Att lyfta fram enbart de kvinnliga chefers upplevelser bidrar till ökad kunskap om kvinnor som ledare och kan i förlängningen betyda att den rådande genusordningen kan komma att förändras. Detta skulle kunna innebära en mer jämställd fördelning även av de högsta chefspositionerna mellan könen, i vårt land.

Syftet med den här studien var att belysa hur lärare uppfattar och utformar arbetet med elevinflytande i förhållande till det demokratiska läraruppdraget samt till de möjligheter och svårigheter, som finns i anknytning till tillämpningen. Vi använde oss av en kvalitativ forskningsmetod, då vi intervjuade lärare med hjälp av semistrukturerade intervjuer, som utgjorde underlag för denna studie. De resultat som framkom i studien var att lärarna upplevde elevinflytande som medbestämmande och trots att eleverna gavs tillfälle till elevinflytande på olika sätt tog de denna chans i varierande grad. Lärarna framhöll flera av forskningens positiva effekter samtidigt som en rad svårigheter med tillämpningen togs upp. Vidare framkom det att det inte fanns något direkt samarbete i arbetslaget kring elevernas inflytande, förutom vid ämnesöverskridande temaarbete, utan ofta var det något som skedde efter varje lärares tycke. Värdet av att arbeta utefter ett demokratiskt tankesätt, där allas lika värde, och vikten av att uttrycka sina åsikter, betonades och har betydelse för en elevaktiv skolverksamhet.

<p>Syftet med den här studien var att belysa hur lärare uppfattar och utformar arbetet med elevinflytande i förhållande till det demokratiska läraruppdraget samt till de möjligheter och svårigheter, som finns i anknytning till tillämpningen. Vi använde oss av en kvalitativ forskningsmetod, då vi intervjuade lärare med hjälp av semistrukturerade intervjuer, som utgjorde underlag för denna studie. De resultat som framkom i studien var att lärarna upplevde elevinflytande som medbestämmande och trots att eleverna gavs tillfälle till elevinflytande på olika sätt tog de denna chans i varierande grad. Lärarna framhöll flera av forskningens positiva effekter samtidigt som en rad svårigheter med tillämpningen togs upp. Vidare framkom det att det inte fanns något direkt samarbete i arbetslaget kring elevernas inflytande, förutom vid ämnesöverskridande temaarbete, utan ofta var det något som skedde efter varje lärares tycke. Värdet av att arbeta utefter ett demokratiskt tankesätt, där allas lika värde, och vikten av att uttrycka sina åsikter, betonades och har betydelse för en elevaktiv skolverksamhet.</p>

Ledarskapsstilar och dess relation till kön har varit ett forskningsfält i många decennier. Oftast har det ansetts att män intar en auktoritär ledarroll medan kvinnor intar en demokratisk. På senare tid har dock följaren blivit mer uppmärksammad och i föreliggande studie kommer följarens relation till ledarroller och kön studeras. Framförallt är detta intressant i skolans värld, där läraren innehar en maktposition som ledare i klassrummet. Syftet är således att studera elevers attityd till lärare i relation till läraren och elevens kön. Genom ett skattningsformulär har 82 elever bedömt fiktiva scenarier för att bedöma vad de ansåg om lärarens ledarskapsstil. Resultatet visade på att elever generellt sett skattade demokratiskt ledarskap högre än auktoritärt. Dock visade resultatet inte på någon signifikant skillnad om läraren var en man eller kvinna. Likaså visade resultatet inte på någon signifikant skillnad om eleven var en man eller kvinna. Detta resultat ligger i linje med tidigare forskning, både inom Sverige och i övriga världen.

Denna uppsats undersöker genom kvalitativa intervjuer hur samhällskunskapslärare på gymnasienivå förstår begreppet kritiskt tänkande och hur de undervisar för att främja elevernas förmåga till kritiskt tänkande. Bakgrunden är betoningen i läroplanen och kursplanerna för samhällskunskap från 2011 på skolans uppdrag att främja elevers förmåga till kritiskt tänkande. De teoretiska ingångarna behandlar samhällskritikens plats i undervisningen, hur lärare ska undervisa för att främja kritiskt tänkande samt skolans demokratisering och socialiserande, kvalificerande och subjektifierande funktioner. Teorin visar också att kritiskt tänkande kan ses på olika sätt utifrån analytisk filosofi, naturvetenskapligt perspektiv respektive kritisk teori. Resultatet visar att de medverkande lärarna ser kritiskt tänkande som källkritisk förmåga, som förmåga att granska samhället och en förutsättning för demokratiskt deltagande. Lärarna beskriver klassrumspraktiker som syftar till att lära elever att granska texter, argumentera, se olika perspektiv, arbeta formativt och se kritiskt på samhället runt omkring dem.

Detta är en kvalitativ studie med syfte att fördjupa kunskaper om hur lärare i årskurs 1-3 arbetar och tolkar begreppet demokrati. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har lärarna visat en förståelse för begreppet demokrati och kan ge exempel på hur de arbetar med demokratiska arbetsformer. Studiens slutsats är att lärare har en bred kompetens men tydligare mål i läroplanen hade underlättat för lärarna om vilket arbete som bör genomföras.

The question regarding the democratic deficit has been a heavily debated issue for decades and is still present in contemporary literature. In the light of Brexit and the increase of Euroscepticism around the continent, the question regarding democracy is essential for the European union to obtain legitimacy. This essay aims to address the democratic deficit as a concept, the Lisbon treaty’s efforts to reduce the democratic deficit, and finally, examine if the democratic deficit has been reduced as a result to the implementation of the Treaty of Lisbon.  The study identifies the issue regarding the democratic deficit in five major subjects; demos, integration, participation, transparency and accountability. Many of the efforts helps reducing the deficit in some regards, but never to a full extent. The ordinary legislative procedure, the citizen’s initiative, the of granting more power to national parliaments, more transparency and assuring protection of human rights by law makes the EU more democratic, but not fully.  The issue regarding accountability, participation and especially transparency remains a problem, despite the Treaty of Lisbon’s efforts. This study shows that some parts of the EU simply can’t be made more democratic.

During the last centuries the alleged democratic deficit in the European Union has been discussed within the area of European studies. This deficit is, according to previous research, present on the national political arena where parties fail to discuss European issues. To describe the democratic link between national political parties and their voters, this essay answers the following question: How do the Swedish political parties discuss issues concerning the European Union in their manifestos for the Swedish parliamentary election of 2018? This is answered by a text analysis of the election manifestos of the Swedish parliamentary parties of 2018. The result is that the “second-order national elections”-hypothesis fail to explain the discussion about EU on the Swedish political arena. Furthermore, the essay finds that the Swedish parliamentary parties to a large extent act as predicted by the theory regarding “issue evolution” presented by Hobolt and de Vries.

Syftet med studien var att tolka och förstå karktäristiska drag i ledarskapet hos kvinnliga företagare inom serviceyrken i Tyskland samt tolka och förstå likheter och skillnader i ledarskapet hos kvinnliga företagare inom serciveyrken mellan Tyskland och Thailand och även diskutera villkoren för kvinnliga företagares ledarskap i Sverige. Detta utifrån temana drivkrafter, ledarrollen och attityder från samhället. Semistrukturerade samtalsintervjuer genomfördes med tyska och thailändska kvinnor, utifrån en hermeneutisk inspirerad forskningsansats och med tre av Hofstedes kuturella dimensioner samt auktoritärt och demokratiskt ledarskap som teoretiskt perspektiv. Drivkrafterna för samtliga kvinnor var individualistiskt där det handlade om att vara oberoende från andra människor. Livsstilarna för kvinnorna i Tyskland och Thailand skiljer sig åt. I Thailand lever man i storfamiljer i en kollektivistisk kultur där arbetet är deras liv och företagen är familjeföretag. I Tyskland var det istället en strikt uppdelning mellan arbete och fritid där de framhävde sin självständighet, vilket återigen tyder på individualism. I kvinnornas ledarroll fanns det många likheter där kommunikation, medbestämmande och trivsel var viktiga faktorer som i det demokratiska ledarskapet. Kvinnornas ledarskap skiljer sig åt från samhällena som sådana, där kulturerna mer eller mindre genomsyras av maskulint tänkande, bland annat genom en mindre välutvecklad barnomsorg där kvinnan fortfarande anses ha huvudansvaret för barnen. I grunden är båda kulturerna till viss del hierarkiska, men detta håller på att luckras upp då religionen i Thailand får mindre betydelse och kvinnliga ledare är på frammarsch i Tyskland.