In the past decades, real estate has turned into something more than just a home, it has become an investment. The interest to invest in the real estate market has increased from investors but also from private persons where the demand not only is to find a living but also perceived as an investment to make a profit or reinvest in the future.  The demand on the Swiss real estate market has increased from locals but also foreigners that want to invest in the stable and safe Swiss market. The high demand has increased the housing prices, which has raised even faster than the wages, and in turn, limit the possibilities to participate in the Swiss real estate market. It has made people less able to afford to buy a home, and many are forced to take from their pension funds to be able to pay the 20% of required deposit. This creates a risk for the future and puts not only the citizens but also the banks in large default risks since there does not exist an insurance if a price fall would occur on the Swiss market.  Many people mitigate the risks by diversification by investing in different assets in the derivative market. The market has seen a trend towards the technology development, which makes it possible to create more creative innovations at the derivative market. The increased interest in real estate and the accessibility of derivate products have led to a demand for real estate in derivatives.  This study investigates the possibilities to incorporate real estate within the derivative market, more specific within futures contracts. Futures contracts are standardized contracts between two parts that agree to buy/sell an asset at a future date and price. Real estate in futures is supposed to work in the same way, and to work as an insurance for possible price fall on the market since it can hedge the market by reducing price fluctuations, or as an alternative way to speculate within the real estate market to increase income. Real estate in futures could, in turn, allow a broader target group to participate in the real estate market since it would be a cheaper, easier and faster alternative to investing in than the physical real estate market.  The thesis confirms that there is a demand on the Swiss market for an alternative way to invest in real estate. However, the thesis discovers several difficulties with creating the product that should be managed. The thesis examining the subject together with the Swiss leader in online trading, the bank Swissquote. With their expertise in technology, Swissquote has an advantage when creating the product REF. / Under de senaste årtiondena har fastigheter blivit mer än bara ett hem, det har även blivit en investering. Intresset att investera i fastighetsmarknaden har ökat från investerare men även från privatpersoner där efterfrågan inte endast är att köpa en fastighet för att bo i, utan som även ska fungera som en investering för att möjliggöra en vinst eller återinvestera i framtiden. Efterfrågan på den schweiziska fastighetsmarknaden har ökat från lokalbefolkningen men även från utlänningar som vill investera i den stabila och säkra schweiziska marknaden. Den höga efterfrågan har ökat bostadspriserna mer än vad lönerna ökar, vilket minskar möjligheterna att delta i den schweiziska fastighetsmarknaden. Detta då människor inte har råd att köpa ett hem för endast sina löner, många är även tvungna att ta från sina pensionsfonder för att kunna betala handpenningen på 20%. Detta har skapat en risk för framtiden, och sätter inte bara medborgarna utan även bankerna i stora risker eftersom det inte finns någon försäkring mot ett prisfall på den schweiziska marknaden. Många mildrar riskerna genom diversifiering i olika tillgångar på derivatmarknaden. Teknologi trenden har gjort det möjligt att skapa mer kreativa innovationer på derivatmarknaden. Intresset för fastigheter och den ökade utbudet av derivatprodukter har lett till en efterfrågan på just fastigheter i derivatprodukter. Denna studie undersöker möjligheterna att införa fastigheter inom derivatmarknaden, mer specifikt inom futures. Futures kontrakt är standardiserade kontrakt mellan två parter som kommer överens om att köpa/sälja en tillgång på ett framtida datum och pris. Fastigheter i futures kan fungera på samma sätt, och det kan fungera som en försäkring för eventuellt prisfall på marknaden eftersom det kan säkra marknaden genom att minska prisfluktuationer, eller som ett alternativ för att spekulera på fastighetsmarknaden för att öka intäkterna. Fastigheter i futures kan även tillåta en bredare målgrupp att delta på fastighetsmarknaden eftersom det skulle vara ett billigare, enklare och snabbare alternativ att investera än på den fysiska fastighetsmarknaden. Studien bekräftar att det finns en efterfrågan i Schweiz för ett alternativt sätt att investera på fastighetsmarknaden. Den upptäcker dock flera svårigheter med att skapa produkten. Studien undersöker ämnet tillsammans med den schweiziskt ledande online banken Swissquote. Med en expertis inom teknik besitter Swissquote en fördel med att skapa produkten REF.

The calibration of model parameters is a crucial step in the process of valuation of complex derivatives. It consists of choosing the model parameters that correspond to the implied market data especially the call and put prices. We discuss in this thesis the calibration strategy for the Heston model, one of the most used stochastic volatility models for pricing complex derivatives. The main problem with this model is that the asset price does not have a known probability distribution function. Thus we use either Fourier expansions through its characteristic function or Monte Carlo simulations to have access to it. We hence discuss the approximation induced by these methods and elaborate a calibration strategy with a focus on the choice of the objective function and the choice of inputs for the calibration. We assess that the put option prices are a better input than the call prices for the optimization function. Then through a set of experiments on simulated put prices, we find that the sum of squared error performs better choice of the objective function for the differential evolution optimization. We also establish that the put option prices where the Black Scholes delta is equal to 10\%, 25\%, 50\% 75\% and 90\% gives enough in formations on the implied volatility surface for the calibration of the Heston model. We then implement this calibration strategy on real market data of Eurostoxx50 Index and observe the same distribution of errors as in the set of experiments. / Kalibreringen av modellparametrar är ett viktigt steg i värderingen av komplexa derivat. Den består av att välja modellparametrar som motsvarar de implicita marknadsdata, särskilt köp- och säljpriserna. I denna avhandling diskuterar vi kalibreringsstrategin för Hestonmodellen, en av de mest använda modellerna för stokastisk volatilitet för prissättning av komplexa derivat. Huvudproblemet med denna modell är att tillgångspriset inte har en känd sannolikhetsfördelningsfunktion. Därför använder vi antingen Fourier-expansioner genom dess karakteristiska funktion eller Monte Carlo-simuleringar för att få tillgång till den. Vi diskuterar därför den approximation som dessa genereras av dessa metoder och utarbetar en kalibreringsstrategi med fokus på valet av målfunktion och valet av indata för kalibreringen. Vi bedömer att säljoptionspriserna är en bättre input än samtalspriserna för differentialutvecklingsoptimeringsfunktionen. Genom flera experiment med simulerade säljpriser finner vi sedan att summan av kvadratfel ger bättre val av objektivfunktionen för differentialutvecklingsoptimering. Vi konstaterar också att säljoptionspriserna där Black Scholes deltat är lika med 10\%, 25\%, 50\%, 75\% och 90\% ger tillräcklig information om den implicita volatilitetsytan för kalibrering av Hestonmodellen. Vi tillämpar sedan denna kalibreringsstrategi på verkliga marknadsdata för Eurostoxx50-indexet och observerar samma felfördelning som i experimenten.

Den svenska fastighetsbranschen är genom bankernas höga exponering av stor vikt för Sveriges finansiella stabilitet. Sedan inflationen tagit fart under 2021, följde Riksbanken utvecklingen genom att från mitten av 2022 intensivt höja styrräntan till 4%. En identifierad sårbarhet har ansetts vara de ofta högt belånade fastighetsbolagen, vars finansieringskostnader stigit från tidigare periods noll- och minusränta.  En utbredd metod för ränteriskhantering är användandet av derivatinstrument, där bolagens storlek tidigare antytts ha stor påverkan. Syftet med studien är därför att undersöka hur de svenska medelstora fastighetsbolagen använt räntederivat för hantering av ränterisken under den senaste tidens ränteförändringar. Studien bygger på 11 intervjuer med Mid Cap noterade fastighetsbolag, som genom semistrukturerade intervjuer fått besvara frågor kring bolagens reaktion på ränteförändringen, incitamenten bakom derivatanvändning och strategiförändringar.  Resultatet visar att branschen inte väntat sig ränteförändringar av denna magnitud. Flera bolag beskriver sig ha förändrat sina finanspolicys och utökat sin räntesäkringsnivå avsevärt, men flera skillnader finns mellan bolagen. Incitamenten beskrivs primärt vara lånekovenanter såväl som intresset av att stabilisera kassaflödet. Det finns en stor variation i val av derivatinstrument, men klart står att derivat är betydligt mer flexibla än fasträntelån. Framöver beskrivs räntechocken som något bolag kommer att ha i beaktning vid utformandet av nya strategier för derivatanvändningen samt uppsättandet av finanspolicy. / The Swedish real estate sector is crucial to the financial stability of Sweden due to the banks' significant exposure. Following the rise in inflation in 2021, the Riksbank closely monitored the situation and, starting from mid-2022, aggressively raised the policy rate to 4%. A notable vulnerability identified is the highly leveraged nature of many real estate companies, whose financing costs have increased from the previous period of zero and negative interest rates. A common approach to managing interest rate risk is the use of derivative instruments, where company size has previously been indicated as a deciding factor. This study aims to investigate how medium-sized Swedish real estate companies have utilized interest rate derivatives to manage interest rate risk amid recent rate fluctuations. The study is based on 11 interviews with Mid Cap listed real estate companies, conducted through semi-structured interviews to explore their responses to interest rate changes, motivations for using derivatives, and strategic adjustments. The findings reveal that the industry did not anticipate interest rate changes of this magnitude. Several companies reported having revised their financial policies and significantly increased their level of interest rate hedging, although there are notable differences between companies. The primary motivations for using derivatives are described as loan covenants and the desire to stabilize cash flow. There is considerable variation in the choice of derivative instruments, but it is evident that derivatives offer significantly more flexibility than fixed-rate loans. Looking ahead, companies will take the recent interest rate shock into account when formulating new strategies for derivative use and establishing financial policies.

Die vorliegende Dissertation ist in drei Themenblöcke unterteilt. Im Mittelpunkt des ersten Themenblocks steht die vergleichende Analyse der Fondsregulierung in den USA und Deutschland/der EU in Bezug auf Derivate und Verschuldung vor, während und nach der Finanzkrise 2007-2009. Ziel ist es, anhand der Darstellung der geltenden Regulierung und ihrer Anwendbarkeit auf die hypothetische Nutzung von Credit Default Swaps (CDS) durch Anleihefonds, aufzuzeigen, wie viel Flexibilität Fonds in beiden Ländern haben. Insgesamt ist der aus der Fondsregulierung erwachsende Spielraum im Hinblick auf den Einsatz von Derivaten und Verschuldung für Fonds in beiden Ländern hoch, so dass Fonds unbeobachtet ihre Zusammensetzung in Richtung risikoreicherer Kapitalanlagen lenken könnten. Der zweite Themenblock beschäftigt sich empirisch mit der Frage, in wie weit Fonds ihre Flexibilität tatsächlich ausnutzen. Als Erstes wird dabei untersucht, wie hoch das Verlustpotential der größten Fonds in den USA und Deutschland aus CDS ist. Ferner wird analysiert, ob Fondskommentare in Jahres- und Halbjahresberichten bezogen auf deren Nutzung von CDS mit den tatsächlichen CDS-Beständen konsistent sind. Basierend auf den Resultaten ist es zu empfehlen, nicht nur bestehende Regeln im Hinblick auf die spekulative Anwendung von Derivaten angemessen zu verschärfen, sondern auch die Publizitätspflichten in beiden Ländern weiter zu standardisieren. Unter Heranziehung umfangreicher Fondscharakteristika, insbesondere Managercharakteristika, untersucht der dritte Themenblock, was die Entscheidung der US Anleihefonds CDS zu benutzen, deren Nutzung zu erweitern sowie die Nutzungsweise beeinflusst. Ferner werden die exakten Typen von CDS, die von Anleihefonds gehalten werden, wie z. B. long oder short CDS, die sich auf Einzelnamen oder Gruppen von Titeln beziehen, aufgezeigt. / The thesis consists of three parts. The first part analyzes the regulation at the time surrounding the 2007-2009 financial crisis and after with respect to leverage and derivative holdings for mutual funds in the U.S. and Germany/the EU. After presenting a detailed overview of U.S. and German/European regulations, this study thoroughly compares the levels of flexibility funds have in both countries. All analyses reveal that under existing derivative and leverage regulation, funds in both countries are able to increase risk by using derivatives up to the point at which it is possible for them to default solely due to investments in derivatives. This makes the issue of regulation highly relevant for the public and regulators. The second part builds upon the first and empirically investigates the level of credit derivatives use by funds together with their communication toward investors. Firstly, the loss potential arising from investments into CDS for a sample of large U.S. and German mutual funds is analyzed. Secondly, it is investigated whether comments on CDS use contained in periodic fund reports are consistent with the disclosed CDS holdings. Based on the results, it seems advisable that regulators in both countries tighten rules restricting the speculative use of derivatives by funds to a reasonable level, as well as implement more standardized disclosure policies. The third part analyzes what determines whether U.S. corporate bond funds decide to use CDS in a particular period between mid-2004 to 2010, to which extent they use them and how, by relying on various fund characteristics including an extended set of manager variables. In addition, the types of various credit derivatives that funds use (e.g. long and short CDS on single-name or multi-name underlying positions) are presented. The results suggest that the characteristics of fund managers affect a fund’s risk taking via derivatives, in addition to fund fundamentals.

<p>Under den senaste tioårsperioden har hedgefonder kommit att etablera sig som ett reellt investeringsalternativ på den svenska fondmarknaden. Hedgefonder har friare placeringsregler än vanliga, traditionella värdepappersfonder och kan i princip använda sig av alla tillgängliga investeringsalternativ på marknaden, däribland aktier, obligationer, valutor, råvaror och finansiella derivat. Det finns globalt sett en myriad av olika hedgefondstrategier där de allra flesta syftar till att generera positiv avkastning oavsett marknadens generella rörelser. Vi har studerat fonderna på den svenska hedgefondmarknaden i syfte att öka kunskapen om deras avkastningsmönster. För att möjliggöra detta samlade vi in avkastningsdata från de hedgefonder som är verksamma på den svenska marknaden.</p><p>Hedgefondförvaltare och andra aktörer på marknaden gör ofta en kvalitativ och högst subjektiv klassificering av fonderna i olika strategier. Tidigare studier inom ämnesområdet har dock visat att hedgefonder kan grupperas på ett kvantitativt sett med avseende på deras avkastningsmönster. Genom faktoranalys har vi samlat hedgefonder med liknande avkastningsstruktur i olika grupper, med den underliggande tanken att fonder som använder samma strategier och investerar i samma tillgångar bör ha ett liknande avkastningsmönster. Vi kan på så vis konstatera att en mycket stor del av den svenska hedgefondmarknaden går att samla i ett fåtal grupper och att marknaden således framstår som mycket homogen till sin karaktär jämfört med tidigare studier av den globala marknaden. Vi bedömer anledningarna som flera där den huvudsakliga förklaringen är att marknaden fortfarande är ung, vilket medför att förvaltarna saknar expertiskunskaper och att investerarna ännu inte efterfrågar fler strategier. Vi tror därför att marknaden på sikt kommer att bli heterogenare.</p><p>Avkastningen från investeringsfonder kan delas upp i två delar; en del som kan förklaras av marknadens generella rörelser och en del som kan tillskrivas förvaltarens skicklighet. Hedgefonder syftar överlag till att skapa positiv avkastning oavsett marknadsrörelser men tidigare studier har visat att en stor del av hedgefondavkastningen kan förklaras av avkastningen på olika traditionella tillgångsklasser, däribland aktieindex, ränteindex och olika optioner på dessa. Med detta som bakgrund använder vi multipel regressionsanalys till att förklara hur hedgefonder på den svenska marknadens avkastning kan återskapas med förhållandevis enkla investeringar. Det utan att behöva betala de förhållandevis höga förvaltaravgifter som ofta är förknippade med hedgefonder. Vi visar att en stor del av avkastningen går att återskapa med investeringar i främst stora svenska aktieindex och optioner på dessa.</p><p>Den avkastning som kan tillskrivas förvaltarens unika kunskaper kallas ofta överavkastning. I studiens avslutande del utforskar vi i vilken utsträckning hedgefonderna på den svenska marknaden kan skapa överavkastning. Vi kan visa att endast en mindre del kan generera signifikant positiv avkastning. Det föranleder oss att ifrågasätta hedgefonders relativt höga förvaltningsavgifter.</p>

Under den senaste tioårsperioden har hedgefonder kommit att etablera sig som ett reellt investeringsalternativ på den svenska fondmarknaden. Hedgefonder har friare placeringsregler än vanliga, traditionella värdepappersfonder och kan i princip använda sig av alla tillgängliga investeringsalternativ på marknaden, däribland aktier, obligationer, valutor, råvaror och finansiella derivat. Det finns globalt sett en myriad av olika hedgefondstrategier där de allra flesta syftar till att generera positiv avkastning oavsett marknadens generella rörelser. Vi har studerat fonderna på den svenska hedgefondmarknaden i syfte att öka kunskapen om deras avkastningsmönster. För att möjliggöra detta samlade vi in avkastningsdata från de hedgefonder som är verksamma på den svenska marknaden. Hedgefondförvaltare och andra aktörer på marknaden gör ofta en kvalitativ och högst subjektiv klassificering av fonderna i olika strategier. Tidigare studier inom ämnesområdet har dock visat att hedgefonder kan grupperas på ett kvantitativt sett med avseende på deras avkastningsmönster. Genom faktoranalys har vi samlat hedgefonder med liknande avkastningsstruktur i olika grupper, med den underliggande tanken att fonder som använder samma strategier och investerar i samma tillgångar bör ha ett liknande avkastningsmönster. Vi kan på så vis konstatera att en mycket stor del av den svenska hedgefondmarknaden går att samla i ett fåtal grupper och att marknaden således framstår som mycket homogen till sin karaktär jämfört med tidigare studier av den globala marknaden. Vi bedömer anledningarna som flera där den huvudsakliga förklaringen är att marknaden fortfarande är ung, vilket medför att förvaltarna saknar expertiskunskaper och att investerarna ännu inte efterfrågar fler strategier. Vi tror därför att marknaden på sikt kommer att bli heterogenare. Avkastningen från investeringsfonder kan delas upp i två delar; en del som kan förklaras av marknadens generella rörelser och en del som kan tillskrivas förvaltarens skicklighet. Hedgefonder syftar överlag till att skapa positiv avkastning oavsett marknadsrörelser men tidigare studier har visat att en stor del av hedgefondavkastningen kan förklaras av avkastningen på olika traditionella tillgångsklasser, däribland aktieindex, ränteindex och olika optioner på dessa. Med detta som bakgrund använder vi multipel regressionsanalys till att förklara hur hedgefonder på den svenska marknadens avkastning kan återskapas med förhållandevis enkla investeringar. Det utan att behöva betala de förhållandevis höga förvaltaravgifter som ofta är förknippade med hedgefonder. Vi visar att en stor del av avkastningen går att återskapa med investeringar i främst stora svenska aktieindex och optioner på dessa. Den avkastning som kan tillskrivas förvaltarens unika kunskaper kallas ofta överavkastning. I studiens avslutande del utforskar vi i vilken utsträckning hedgefonderna på den svenska marknaden kan skapa överavkastning. Vi kan visa att endast en mindre del kan generera signifikant positiv avkastning. Det föranleder oss att ifrågasätta hedgefonders relativt höga förvaltningsavgifter.

Universiẗat, Diss.--Linz, 2007.

University, Diss--Köln, 2005.

Univ., Diss., 1999--Bonn, 1999.

Zugl.: Halle (Saale), Univ., Diss., 2009