<p>Syftet med arbetet är att lösa problemet med det befintliga låset till spjälsängen Sesam, en säng anpassad för funktionshindrade småbarnsföräldrar som genom att ha grindar på fram-sidan gör det lätt även för en rullstolsburen eller muskelsvag person att komma åt. Problemet är dels att grindarna behöver lyftas upp för att öppnas, ett moment som kan vara svårt för en person med nedsatt muskelfunktion. Det andra problemet är att överliggaren är för lätt att öppna inifrån och har dålig hållfasthet.</p><p>Målet är att i samarbete med Mayday Aid AB ta fram ett lås som löser problemet.</p><p>Metod: </p><p>BAD, MAD, CAD, Benchmarking, Past- och real time studies.</p><p>Bakgrund: </p><p>Antalet föräldrar med funktionshinder ökar snabbt.2 Detta kan tyda på en attitydförändring med en ökad social integration och en naturlig förväntan att leva ett fullvärdigt liv. I deras syn på sig själva har de försökt avlägsna sig från rollen som vårdtagare och i stället ser de sig som självständiga individer med i stort sett samma behov, rättigheter och skyldigheter som alla andra. En vid sjukdomsbild har genomförts för att på bästa sätt tillmötesgå målgruppen vid utformningen av produkten.</p><p>Resultat:</p><p>Låset ”Sleepsafe” tillverkat av björkplywood som bevisligen minskar den kraft som behövs för att öppna grindarna. Mätningarna visade att det endast krävs 6.52 N med nya låsets konstruktion att jämföra med 19.99 N för den ursprungliga låskonstruktionen.</p><p>Diskussion:</p><p>Vi strävade efter att integrera hela låsningsmekanismen i en produkt för att slippa utföra flera moment vid öppnandet, men för att göra låset mer barnsäkert så monterades ett extra lås nedtill som då blir svårt för barnen att nå. Med nya gångjärn slipper man numera att lyfta hela grinden. Ett fantastiskt tillfälle gavs till att testa låset på de riktiga användarna på handikapp-mässan ”Leva och fungera” i Göteborg. Produkten justerades något efteråt. Med låsets nya konstruktion har problemen eliminerats och underlättar för användaren.</p>

Syftet med arbetet är att lösa problemet med det befintliga låset till spjälsängen Sesam, en säng anpassad för funktionshindrade småbarnsföräldrar som genom att ha grindar på fram-sidan gör det lätt även för en rullstolsburen eller muskelsvag person att komma åt. Problemet är dels att grindarna behöver lyftas upp för att öppnas, ett moment som kan vara svårt för en person med nedsatt muskelfunktion. Det andra problemet är att överliggaren är för lätt att öppna inifrån och har dålig hållfasthet. Målet är att i samarbete med Mayday Aid AB ta fram ett lås som löser problemet. Metod: BAD, MAD, CAD, Benchmarking, Past- och real time studies. Bakgrund: Antalet föräldrar med funktionshinder ökar snabbt.2 Detta kan tyda på en attitydförändring med en ökad social integration och en naturlig förväntan att leva ett fullvärdigt liv. I deras syn på sig själva har de försökt avlägsna sig från rollen som vårdtagare och i stället ser de sig som självständiga individer med i stort sett samma behov, rättigheter och skyldigheter som alla andra. En vid sjukdomsbild har genomförts för att på bästa sätt tillmötesgå målgruppen vid utformningen av produkten. Resultat: Låset ”Sleepsafe” tillverkat av björkplywood som bevisligen minskar den kraft som behövs för att öppna grindarna. Mätningarna visade att det endast krävs 6.52 N med nya låsets konstruktion att jämföra med 19.99 N för den ursprungliga låskonstruktionen. Diskussion: Vi strävade efter att integrera hela låsningsmekanismen i en produkt för att slippa utföra flera moment vid öppnandet, men för att göra låset mer barnsäkert så monterades ett extra lås nedtill som då blir svårt för barnen att nå. Med nya gångjärn slipper man numera att lyfta hela grinden. Ett fantastiskt tillfälle gavs till att testa låset på de riktiga användarna på handikapp-mässan ”Leva och fungera” i Göteborg. Produkten justerades något efteråt. Med låsets nya konstruktion har problemen eliminerats och underlättar för användaren.

Denna avhandling har sin grund i mina erfarenheter av att arbete med människor som har funktionsnedsättningar. Vanligtvis är denna grupp den sista en producent ser som sina kunder. Det är ganska vanligt att producenter gör olika produkter(produkter och tjänster) för personer med funktionsnedsättningar och en för andra. Om man istället, i designarbetet utgår från synsättet att de flesta personer vid någon tidpunkt och/eller plats har funktionssvårigheter så blir den potentiella kundgruppen större för produkten. Ursprunget för avhandlingen är ett projekt, vilket drevs av PTS (Post och Telestyrelsen), med syfte att identifiera vilka typer av stöd eller anpassningar personer med intellektuella funktionsnedsättningar har för att använda bredbandsbaserade tjänster. Resultatet i projektet pekade ut ett antal svårighetsområden där flertalet av dessa svårighetsområden inte var unika för denna grupp. Utifrån resultat i ovanstående projekt togs det fram en test-, utvärderings- och designmodell (TED-modellen) där ett av stegen använde en ”indikatorgrupp”. Syftet med modellen är att identifiera och ge underlag för att prioritera vilka svårighetsområden det fortsatta designarbetet skall fokuseras på. Indikatorgruppen består av individer med funktionssvårigheter som är relevanta i sammanhanget. Modellen tar vara på möjligheterna i ”design för alla” för att göra att göra bättre produkter för människorna. De empiriska studierna i denna uppsats är gjorda inom två områden. Den första är i ett designsammanhang, där fem olika hemsidor skulle tas fram och den andra är runt en studie av tre olika affärsarbetsplatser, där kassafunktionen var i fokus för studien. Resultatet i denna uppsats pekar ut en möjlig inriktning för en designmetodologi, vars målsättning är att få fram bättre produkter för en större grupp. Utgångspunkten är att använda människors olikheter som en möjlighet och inte som ett problem. Individer med funktionella svårigheter är en resurs för att finna nya innovationer vilket jag har benämnt ”the Lead of Need”. Med detta menar jag att individer med funktionella svårigheter, som har ett behov, en ide för en lösning, men inte har möjlighet att förverkliga denna. Om vi kan organisera en mötesplats för individer med ”the Lead of Need”, designers och utvecklare så har vi skapat ett ”Living lab” för nya innovationer. / This thesis has its roots in my experiences of working with people who have some forms of disability. Usually this group is the last group producers consider as their customers. It is quite common that producers make different products (and services) for individuals with disabilities and for others. If one instead takes the position, in the design work, that most people have some functional difficulties at some point in time or in place, then the potential customer group becomes larger for the product in question. The origin of this thesis is a project run by the Swedish Post and Telecom Agency (PTS), aiming to identify what kind of support or adaptation people with intellectual disabilities needs when using broadband based services. The result of the project pointed out areas of difficulties. Most areas of difficulties were not unique for this group. From the result of the PTS-project, a design and evaluation model (TED-model) was built, where one of the steps involved the use of an “indicator group”. The aim for this step is to identify and give basis for prioritizing areas of difficulty that the continued design work should focus on. The indicator group consists of individuals with functional difficulties relevant in a specified context. This method uses the possibilities of “design for all” as facilitator to design better products for more people. The empirical studies in this thesis were carried out within two areas. The first study was made in a design project, where five different web sites were to be designed, and the second one dealt with three different business workplaces in which the cashier workplaces was in focus. The results of this thesis point out a possible direction of a design methodology, whose objective is to create better products for larger group of people. The starting point is to use people's differences as a possibility for design, and not a problem. Individuals with functional difficulties constitute a resource for finding new innovations, which I have termed “the Lead of Need”. With this I mean individuals with functional difficulties, who have a need, an idea for a solution, but not the possibility to make it happen. If we can organise a meeting ground for individuals with “the Lead of Need”, designers, and developers, we will have created a “living lab” for new innovations. / QC 20101119

En se penchant sur l'émergence d'un nouveau sport appelé le Baskin (Basket inclusif), né en Italie au début des années 2000 dans le but de permettre la participation conjointe de joueurs dits "valides" et de joueurs ayant une déficience, l'étude entend contribuer à comprendre dans quelle mesure et de quelle manière la logique sportive et la logique inclusive peuvent cohabiter. C'est le processus d'innovation sociale que représente l'itinéraire du Baskin en Italie de 2001 à 2013 que la recherche retient comme clé de lecture privilégiée pour aborder ce rapprochement problématique entre la tendance sélective du sport à créer de l'homogénéité, et la tendance inclusive à valoriser l'hétérogénéité. Le Baskin incarne-t-il dans le champ sportif un nouveau modèle culturel, une forme de sociabilité originale, une fiction démocratique innovante se situant dans cet entre-deux paradoxal, conciliant hétérogénéité et compétition, et évitant en même temps le double écueil de la normalisation et de l'assistanat ? Fort et fragile à la fois de cette double identité, sportive et inclusive, le développement du Baskin révèle un processus ouvert et incertain, où se succèdent le processus d'ingénierie pédagogique d'un sport dont l'architecture est construite selon les principes de la conception universelle, les processus délicats d'appropriation de cette invention par le milieu social, enfin l'orientation vers l'institutionnalisation de cette nouvelle pratique afin de la faire éventuellement accéder au patrimoine culturel commun. une enquête immersive est développée en tâchant de restituer quelques fragments significatifs sur ce cas inédit au travers d'un ancrage transdisciplinaire / Baskin (inclusive Basketball) was born in Italy in the early 2000s to allow the joint participation of so-called "able-bodied" players and players with disabilities. By focusing on the emergence of this new sport, this study aims to understand how well the sports logic can co-exist with the inclusive logic. The process of social innovation, as represented by the evolution of Baskin in Italy from 2001 to 2013, provides a privileged key for reading this study, which addresses the conflict arising from the tendency of sport to generate selection and homogeneity and the tendency of inclusion to value heterogeneity. To what extent does Baskin represent a new cultural model in sport and design an original form of social interaction ? Can it be considered an innovative democratic fiction situated in this paradoxical in-between which reconciles heterogeneity and competition and avoids at the same time the twin pitfalls of standardization and charitable welfarism ? This dual identity, sport and inclusiveness, gives Baskin strenght but also fragility. That's why the development of this new sport reveals an open and uncertain process of many parts : first the educational engineering of Baskin according to the principles of Design for all, then its delicate process of diffusion into the social environment, and finally the first steps of institutionalization of this new practice, with the aim of ultimately incorporating it into the shared cultural heritage. An ethnological investigation was carried out in a effort to reconstruct significant fragments of this "unique" case, through a transdiciplinary approach

Genom enkäter, intervjuer och fältstudier fastställdes att en stor mängd användare av endosförpackade ögondroppar upplevde det problematiskt att använda dessa. Speciellt stort var problemet hos de som använde högviskösa droppar. Problemen inkluderade bland annat att bryta förseglingen på pipetten, trycka ut innehållet och att träffa rätt i ögat. En stor mängd av de som använder dessa droppar är äldre personer som därför ofta har nedsatt handfunktion. Efter flera användartester och funktionsmodeller utvecklades ett hjälpmedel som hjälper användaren att själv kunna applicera sina ögonläkemedel. Slutresultatet är även en tillgång för vårdpersonal som skall applicera ögondroppar på andra.

<p>The Mobile phone has contributed to massive changes in the way that human beings communicate with each other and is a part of society’s globalization. Opinions differ in the area of user interface where some feel that mobile phones exclude users such as senior citizens or users with an intellectual or a physical disability.</p><p>Universal Design –‘design for all’, is a vision that intends to bring about settings, products and services that suits as many people as possible irrespective of an individual’s needs and prospects. The criteria for ‘design for all’ are among other things flexibility, user friendliness, comprehensibility and a high tolerance for mistakes.</p><p>The purpose of this essay was to investigate the mobile phones graphic user-interface from the theory of a universal design. From this general purpose the study looked more closely at senior citizens perspective of mobile phones graphic user-interface. To achieve empirical support for the study a qualitative method in the form of interviews was used. All of the individuals that participated in the study felt that the mobile phone is a very good and beneficial invention. Mobile phones bring about a feeling of security and safety since one can always reach family and friends in the event of a crisis. The participants were included in the study if they were capable of using mobile phones to reach others and for others to reach them. However, individual’s that did not have the technical ability to understand the other possible functions of the user-interface were excluded from the study. It is difficult to provide a interface that is Universal, because every individual is unique.</p>

The Mobile phone has contributed to massive changes in the way that human beings communicate with each other and is a part of society’s globalization. Opinions differ in the area of user interface where some feel that mobile phones exclude users such as senior citizens or users with an intellectual or a physical disability. Universal Design –‘design for all’, is a vision that intends to bring about settings, products and services that suits as many people as possible irrespective of an individual’s needs and prospects. The criteria for ‘design for all’ are among other things flexibility, user friendliness, comprehensibility and a high tolerance for mistakes. The purpose of this essay was to investigate the mobile phones graphic user-interface from the theory of a universal design. From this general purpose the study looked more closely at senior citizens perspective of mobile phones graphic user-interface. To achieve empirical support for the study a qualitative method in the form of interviews was used. All of the individuals that participated in the study felt that the mobile phone is a very good and beneficial invention. Mobile phones bring about a feeling of security and safety since one can always reach family and friends in the event of a crisis. The participants were included in the study if they were capable of using mobile phones to reach others and for others to reach them. However, individual’s that did not have the technical ability to understand the other possible functions of the user-interface were excluded from the study. It is difficult to provide a interface that is Universal, because every individual is unique.

In today's world there is a need for products and services that are accessible to all individuals. Universal Design is the concept that products and environments should be usable by all people, to the greatest extent possible, without the need for adaptation or specialization. There is a growing need for such products. However, many products are not accessible to all potential customers, arguably due to a lack of experience, design tools, and engineering methods for creating universally designed products. This research compares paired products to determine the differences between "Universal Design (UD)" and "Standard" Products. For each pair of products, a functional model and activity diagram were developed and analyzed. For each product pair, the identified differences in the products were recorded in a Universal Design differences database. Through systematic analysis of the Universal Design differences database and other research in Universal Design, a set of three Handheld Universal Design Tools was created. The toolset consists of the Handheld Universal Design Checklist, The Handheld Universal Design Guidelines, and the Handheld Universal Design Matrix. These three tools are designed to be used in the concept generation phase of product design or redesign. The Handheld Universal Design Tools were evaluated using a human subjects experiment. Control and test groups were asked to generate concepts for redesigning a product. The metrics of quality, universality, laterality, senior usability and inclusivity were used to evaluate the design concepts. The results of the study suggest that Handheld Universal Design Tools assist engineers in generating design concepts appropriate for Universally Designed products. As a part of the research, Universal Design was presented to first year mechanical engineering students with pre- and post- surveys on the students' perceptions of engineering. Subsequent analysis of the surveys indicated that exposure to Universal Design affects students' perceptions of engineers' overall role in society and their capacity to help others. The Handheld Universal Design Checklist, Guidelines and Matrix represent an initial step to provide engineers with tools to create Universally Designed products. / text

Sammanfattning/abstraktDunér, Pia (2014) ”Design for all” – ett perspektiv på inkluderingsbegreppet (“Design for all” - A perspective on the concept of inclusion) Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskolaProblemområdeBegreppet ”Design for all” kommer från forskningsfältet ”disability studies” och bygger på en förändring i synsättet hos de som arbetar med personer i behov av särskilt stöd, för att dessa personer ska ses som subjekt med rättigheter och möjlighet till delaktighet, och inte som objekt. Teorin fokuserar inte bara på individer med funktionshinder utan involverar alla individer som är i svårigheter utifrån exempelvis etnicitet, social klass och kön. Jag inspirerades till att använda begreppet i min studie vid en föreläsning av Claes Nilholm där han nämnde det som en vidareutveckling av inkluderingsbegreppet. Jag anser att begreppet ”Design for all” är intressant utifrån att det delvis bryter mot de gamla termerna integrering och inkludering. Begreppet handlar, enligt mig, om att ”tänka nytt” inte bara ”tänka vidare”. Jag menar att när det började talas om inkludering istället för integrering handlade det om att ”tänka vidare”, vilket i många fall inte ledde till någon förändring alls utan att det snarare handlar om ordklyveri. Detta framgår också av Persson och Persson (2012) som hävdar att ordet inkludering inte förekommer vare sig i den utbildningspolitiska retoriken eller i styrdokumenten.SyfteSyftet med studien var att belysa framför allt tolkningar, men även attityder och värderingar rörande ”inkluderingsbegreppet” och begreppet ”barn i behov av särskilt stöd” bland aktörer inom förskolan. Jag ville även belysa hur tolkningarna kan påverka möjligheten att utveckla ett mer proaktivt arbetssätt ur ett ”Design for all” – perspektiv.FrågeställningarMina frågeställningar var: Hur tolkar olika aktörer inom förskolan begreppen ”barn i behov av särskilt stöd” och ”inkludering” utifrån förskolans läroplan? Hur visar sig dessa tolkningar i praktiken? Vilka förutsättningar respektive hinder finns för ett utvecklingsarbete mot ett ”Design for all-perspektiv”.Teoretisk ramJag utgick från systemteori då jag avsåg att belysa tolkningar ur organisations-, grupp- och individperspektiv, hur detta syns i praktiken, samt hur de olika delarna i systemet påverkar varandra utifrån dessa tolkningar.MetodJag utgick i studien ifrån en kvalitativ ansats utifrån ett tolkande arbetssätt, närheten till datamaterialet och ett intresse av att gå på djupet. Eftersom jag avsåg att tolka människors handlingar och deras upplevelse av olika situationer så antog jag ett hermeneutiskt perspektiv. Mina metoder var intervjuer, fokusgrupper samt deltagande observationer och jag vände mig till olika aktörer inom förskolan. Intervjuerna spelades in via diktafon och transkriberades sedan.Resultat med analysDet visade sig att tolkningarna av olika begrepp och av läroplansmålen skiljer sig mellan informanterna. Det som skiljer sig mest är förhållningssätt och barnsyn. Tolkningar av begreppen inkludering och barn i behov av särskilt stöd skiljer sig också i olika grad mellan informanterna. Det framgår av resultatet att specialpedagogen har en framträdande roll som handledare och stöd för pedagogerna i deras arbete med barn i behov av särskilt stöd och i utvecklandet av en inkluderande verksamhet.KonklusionStudien visar i likhet med både tidigare nationell och internationell forskning att det är långt kvar till ett fullt utbyggt inkluderande arbetssätt inom förskolan och ännu längre till det uppnås ett ”design for all-perspektiv”. Ganska överraskande visar dock min studie på att en av förskolorna kan sägas i hög grad arbeta ur ett ”design for all- perspektiv”. För att uppnå en förändring måste det ske en förändring i förskolans kultur, en förändring i, som Persson och Persson (2012) benämner som, tankekollektiv och tankestil. Inom systemteorin handlar det om en förändring av andra ordningen, enligt Öquist (2008).Specialpedagogisk implementeringÖquist (2008) menar att det behövs det kopplingar mellan olika system och även mellan delar i ett system. Här anser jag att specialpedagogen kan ha en roll i att genom handledning och proaktivt arbete utgöra denna koppling. På så sätt kan successivt arbetet med en inkluderande verksamhet implementeras på förskolorna och förhoppningsvis också så småningom ett ”Design for all-perspektiv”. Dessutom kan denne förankra ett mer professionellt förhållningssätt ur ett barns perspektiv ute i verksamheterna.

This report is the result of the master thesis project in Industrial Design engineering (IDE), performed at Luleå University of Technology, by Erik Vesterlund. The task was to produce a conceptual belly boat design that enables individuals paralyzed in the lower extremities to use, propel, maneuver, assemble and use a belly boat. The initial stage included a pre-study of identifying and clarifying what the most common causes of paralyzation of the lower extremities originates from as well as finding the correct terms and what challenges they may include. It was discovered that there are many different causes and effects. Paraplegic are individuals who are unable to move, control or feel their legs depending on the severity of the injury. Quadriplegic individuals are unable to move, control or feel the entire of their body below their shoulders, depending on the severity of the injury. After the causes and effects were mapped, the challenges had to be identified. This was done through tests, interviews, literature studies and participant observations with individuals that are living with these types of injuries. Different problems and needs were mapped, and the most crucial to the usage of a belly boat was identified as the propelling and maneuvering of the craft. Safety aspects were also looked into and documented in order to ensure that the concept was safe for the users. Thereafter, a variety of methods were used in order to generate multiple ideas of how the identified problems and needs could be solved. The generated ideas were formulated and composed into complete solutions in the concept generating phase. The less good solutions were filtered out with the help of an evaluation matrix, and the good solutions were framed into different over-all concepts. Those were graded in a concept scoring matrix and composed into the final concept. The final concept fulfills the overall objectives and aims of the project, and also exceeds some of them, like allowing fully functional individuals to share the craft with Para- and quadriplegics, and without looking as equipment for individuals with disabilities. This broadens the market potential and increases the realization possibilities of a production, hence making the dream of assistance free wilderness adventures for Para- and quadriplegics all over the world, a reality. / Denna rapport är resultatet av ett examensarbete i Teknisk design, utfört vid Luleå tekniska universitet av Erik Vesterlund. Uppgiften var att ta fram en konceptuell båt design, som gör det möjligt för individer som är förlamade i de nedre extremiteterna att använda, driva, manöverera och använda en båt. I inledningsskedet genomfördes en förstudie för att identifiera och tydliggöra vad de vanligaste orsakerna till förlamning i de nedre extremiteterna, samt att ta reda på vilka utmaningar det omfattar. Det upptäcktes att det finns många olika orsaker och effekter. Paraplegi är individer som inte kan röra sig, kontrollera eller känna sina ben, beroende på hur allvarlig skadan är. Tetraplegi är individer som inte kan röra sig, styra eller känna hela sin kropp under sina axlar, beroende på hur allvarlig skadan är. Efter det att orsaker och effekter kartlagts, hade utmaningarna identifierats. Detta gjordes även genom tester, intervjuer, litteraturstudier och deltagande observationer med personer som lever med dessa typer av skador. Olika problem och behov kartlades, och den mest avgörande för användningen av en båt identifierades som framdrivning och manövrering av båten. Säkerhetsaspekter undersöktes och dokumenteras i syfte att säkerställa att konceptet var säkert för användarna. Därefter användes en mängd olika metoder för att generera flera idéer om hur de identifierade problemen och behoven skulle kunna lösas. De genererade idéer gestaltades i form av olika lösningar. De mindre bra lösningarna filtrerades bort, med hjälp av en utvärderingsmatris, och de goda lösningarna gestaltades i olika helhetskoncept. De graderades sedan i en konceptmatris och resulterade i det slutliga konceptet. Det slutgiltiga konceptet uppfyller det övergripande syftet och målen för projektet, och överträffar också några av dem, som att tillåta att fungerande individer delar båten med para- och quadriplegics, samt att konceptet inte ser ut som utrustning för personer med funktionshinder. Detta vidgar den potentiella marknaden och ökar realiseringsmöjligheterna, och bidrar därför till att drömmen om ett vildmarksäventyr för Para- och quadriplegics över hela världen, kan bli verklighet.