Den här studien undersöker hur och om det med hjälp av Benyons PACT-analys samt Gong ochTarasewichs 15 olika designprinciper, speciellt utformade till mobiler, kan utföra en hel processfrån konceptualisering och idé till en slutgiltig interaktiv app-prototyp som i den här studienkommer att benämnas som Skalman. Målgruppen och de tilltänkta användarna för Skalman ärpersoner med minnessvårigheter, till exempel personer diagnostiserade med Alzheimers. Syftetmed användandet av Skalman är att få fram ett hjälpmedel för målgruppen för att underlätta ochorganisera vardagen när minnet inte räcker till. PACT-analysen bygger på att användarna sätts ifokus för att hitta deras behov för ett hjälpmedel samt att en analysering av fyra olika områden,People, Activities, Context och Technologies görs. Därför kommer grunden av datainsamlingenför detta in från tre olika kvalitativa gruppintervjuer. De två första gruppintervjuernainkluderade två personer i varje grupp, en person med minnessvårigheter samt en anhörig tilldenna. Den sista gruppintervjun gjordes med Alzheimers Sverige för att samla in ytterligareinformation för att öka förståelsen för sjukdomen och dess svårigheter. Resultatet från PACTanalysenanvändes för att kunna bygga upp Skalmanprototypen tillsammans med de 15 olikadesignprinciperna. En LO-FI prototyp testades på respondenterna i gruppintervjuerna för attkunna utvärdera och kunna förbättra prototypen till det slutgiltiga resultatet i form av eninteraktiv HI-FI prototyp av Skalman. / The prototype for people with memory impairmentsThis study aims to examine how and if it is possible to use Benyons PACT-analysis togetherwith Gong and Tarasewichs 15 design principles, to make the process from an idea into a finalinteractive prototype. The prototype is named Skalman. This study focuses on people withmemory impairments, specifically those people diagnosed with Alzheimer’s disease. The aimwith the PACT-analysis was to analyse the target group through four different subjects, People,Activities, Context and Technologies and to use that to find the needs for Skalman that in theend will help the users to manage and organize their daily lives. Three group interviews weremade to collect data from the selected target group for the PACT-analysis. Two groupinterviews included a person with memory impairments/Alzheimer’s disease and one relative ofthis person to help and support throughout the interview. Thereafter an interview was made withthe chancellors of Alzheimer’s Sweden to gather additional information and to increase theunderstanding of the disease and its difficulties. The result of the analysis was then used,together with the design principles to develop a LO-FI prototype and was then tested on thetarget group in order to evaluate the prototype and to improve it to the final result of a HI-FIprototype of Skalman.

Every day, thousands of people make a decision to leave their homeland. Some of them are forced to flee conflicts, war and oppression, while others move voluntarily for work, study or family reunification. Sweden is one of the countries in the world that received the most refugees per capita 2015.The study focuses on immigrants integration problems specifically from an information poverty perspective and explores the concepts of newcomers, integration, inclusion, exclusion, digitization and information poverty. The study examines factors that may affect the lack of access to information and how can these factors lead to integration problems. The study discusses the role of the Swedish Employment Services as an authority and their website. Furthermore, the study examines immigrants experiences regarding information poverty and the consequences of not being able to search information digitally on their own. Methods used in the study are structured interview and usability test for observational scenarios.The conclusion that can be drawn regarding the Swedish Employment Services website is that the site needs to be adapted for immigrants who do not understand Swedish or who do not have knowledge of using the Internet. In addition, the study found that immigrants lacked social networks with Swedes and did not have access to information about society, education, work, and housing. These limitations leads to some of the first problems with immigrant social integration.

Användbarhet inom digitala tjänster är en faktor som påverkar användares upplevelse i systemet. Detta blir särskilt viktigt för mobila plattformar där skärmstorleken är begränsad och användaren befinner sig i olika miljöer. Det är därför betydelsefullt att system designas för att uppnå god användbarhet. Även om det förekommer generella principer för hur system ska designas för att uppnå god användbarhet saknas det principer för mobila investeringstjänster. I denna studie har en kvalitativ studie genomförts på fem testanvändare med olika investeringserfarenheter. Testanvändarna har blivit intervjuade och utvärderat en mobil investeringstjänst. Även en benchmarking av mobila investeringstjänster på marknaden har genomförts för att jämföra och utvärdera olika system. I analysen framställs sex stycken principer baserat på tidigare forskning och studiens empiri. Studien visar på hur användbarhet kan förbättras i mobila investeringstjänster baserat på utvärderingen av olika investeringstjänster samt testanvändarnas upplevelse med studiens artefakt. Detta vilket även leder till en förbättrad användarupplevelse.

Många sociala medier-plattformar är programmerade för att fånga dig som användare, genom algoritmer som baserar innehållet som visas för dig på dina intressen. Med detta tillkommer risker att digitalt beroende kan utvecklas, vilket kan påverka personer negativt fysiskt, psykiskt och/eller socialt. Hur applikationer kan utvecklas för att motverka denna problematik är emellertid ett område det saknas vetenskaplig praxis kring. Denna studie undersöker vilka designprinciper som bör avspeglas i en applikation som syftar till att motverka digitalt beroende hos ungdomar, en användargrupp som enligt studien mår allt sämre genom ökad mobilanvändning. Mer specifikt fokuserar studien på att klargöra vilken funktionalitet som krävs för att stödja användare som önskar uppnå beteendeförändringar samt hur användare kan utveckla en större medvetenhet kopplat till sin mobilanvändning.  Genom tillämpning av metodvalet Design Science Research har den huvudsakliga datainsamlingen bestått av två iterationer. Den första handlade om att bättre förstå nuläget kring potentiella användarbehov och krav samt lämpliga funktionalitetsval i en applikation för minskat digitalt beroende. Iterationen bestod av en litteraturöversikt, en enkätundersökning samt benchmarking av befintliga applikationer inom området. Den andra iterationen bestod av användartester och semistrukturerade intervjuer där respondenter från den tilltänkta användargruppen gav insikter i hur prototypen kunde vidareutvecklas för att bättre möta deras behov samt krav.  Resultatet av studien består av en prototyp som utvecklats baserat på användarbehov och krav samt tidigare forskning inom området. Även teorier om hur en applikation ska designas utifrån designprinciper samt design för beteendeförändring har beaktats vid prototyputvecklingen. Analys av resultatet har bidragit med en större förståelse för vilka designprinciper som applikationsutvecklare och UX-designers kan beakta vid utveckling av applikationer som syftar till att motverka digitalt beroende. Utvecklare bör tillåta användare att reflektera över sina handlingar för att öka medvetenheten kring dess beteenden, tillhandahålla användare information om åtgärder som kan tilltas för förändrat beteende, samt ha inslag av motivationshöjande feedback över användarens framsteg i sin beteendeförändring. Även förklarbar information om varför specifik funktionalitet kan hjälpa användare till önskade beteendeförändringar är viktigt att inkludera i en applikation som syftar till att motverka digitalt beroende.

I takt med att antalet aktiva internetanvändare växer blir det viktigare än någonsin för företag att erbjuda sina tjänster online för att nå ut till människor. Personer och företag som vill synas på webben behöver skapa webbsidor och dessa måste uppdateras ofta med nytt innehåll för att vara relevanta för företagets kunder. För personer som inte har någon erfarenhet av programmering behövs innehållshanteringssystem som hjälper dessa människor att redigera och skapa innehåll på webbplatser. Syftet med denna studie var att granska användbarheten av WordPress för oerfarna användare. WordPress undersöktes med hjälp av användbarhetstest där fem testpersoner utförde vanliga uppgifter i systemet. Fokus i testet var på användbarheten vid redigering av en webbsida. Intervjuer och observationer genomfördes sedan för att upptäcka användbarhetsproblem. Baserat på testobservationer och intervjusvar skapades en prototyp för att visa hur användbarheten i det administrativa gränssnittet kan förbättras. Även prototypen utvärderade med hjälp av av fem testpersoner som också intervjuades. Resultatet visade att det var lättare för oerfarna användare att klara av vanliga uppgifter i prototypen jämfört med WordPress och att användarnas åsikt om prototypen var bättre. Av detta kan man dra slutsatsen att det med några små förändringar och förenklingar går att göra ett system som är mer användbart och tillgängligt för nya användare. WordPress är ett komplext system och det är kanske inte rimligt att anta att alla förändringar som gjorts i prototypen kan implementeras, men en enklare redaktörsvy som hämtar inspiration från studiens prototyp skulle kunna leda till ett mer användbart system för nya användare.

The digitalisation of today has made disciplines like UX-design more relevant than ever. Previous research doesn’t focus on what UX-designers and developers actually know about UX. This study examines UX-designers and developers views and expectations regarding UX and compares that to how the literature defines it. This study also tries to understand what kind of challenges UX-designers and developers face within the UX-design process. After using interviews and surveys with a qualitative research method, the result is presented with a thematic analysis. The result shows that the participants views, expectations about UX in general, UX-methods and design principles like usability and accessibility correlates with how literature defines it. There were a couple of different challenges that could be found, but all of them could be linked one way or another to communication. This study shows that the communication within the design team and with other groups (users, customers, executives) were the biggest challenges. With more effective communication in the future all the challenges found in this study could be reduced. Education should teach future students about the communication principles applied in practice and how to communicate with others more effectively. Future studies should research how successful design teams communicate with each other and other relevant groups.

I och med att digitalisering, användning av internet och e-tjänster har ökat finns ett stort behov av att se till att webbsidors information kan nå ut till och tillgodogöras av alla individer. Det finns ett antal lagar, riktlinjer och krav för att uppnå detta. I Sverige är det ett lagkrav för offentlig service att skapa digitala tjänster som är tillgängliga för alla individer oavsett behov och förmågor, vilket framkommer i Lag om tillgänglighet till digital offentlig service som bygger på bestämmelser från EU-direktivet och har i syfte att säkerställa att offentlig service kan nås av alla individer. I syfte att undersöka användbarhet, tillgänglighet och potentiella förbättringsmöjligheter hos Nationell Patientenkäts resultatsida har användbarhetstester med testuppgifter, think aloud, semi-strukturerade intervjuer samt SUS-enkäter tillämpats. Testerna genomfördes av sex testdeltagare för att ge insikt i potentiella användares interaktion med webbsidan. Utvärdering av tillgänglighet genomfördes genom att testa Nationell Patientenkäts resultatsida mot utvalda krav ur WCAG 2.1, dessa valdes ut utifrån resultaten från användbarhetstesterna. I analys av insamlade data utifrån Benyons 12 designprinciper och utifrån analys av hur webbsidan lever upp till kriterier ur WCAG 2.1 framkom det att resultatsidan har rätt god användbarhet samt tillgänglighet, men för att öka båda dessa skulle mindre justeringar behöva göras främst inom synlighet och tydlighet för funktionalitet.

Sociala medier har miljontals användare och erbjuder en plattform där människor kankommunicera och interagera med varandra dagligen. I takt med att antalet användare avsociala medier ökat, har också diskriminering online blivit ett stort problem som är svår atteliminera. Diskriminering förekommer dagligen på sociala plattformar och skadar individereller grupper som utsätts för hat. Diskriminering online kan leda till allvarliga konsekvensersom kan orsaka psykisk skada. Genom en designansats syftar denna studie till att undesökahur diskreminering på sociala medier kan förebyggas. Studien inleds med en litteraturstudiedär det aktuella läget för sociala medier undersöks, och där befintliga designprinciperidentifieras. Designprinciperna eftertanke, egenmakt och empati används för att utvecklafunktioner i prototypen, designprincip helhet fungerar som en bas för prototypen. För attutvärdera studien skapades en prototyp baserad på befintliga sociala medieplattformar.Genom prototypen utvärderar vi om de implementerade funktionerna får användaren attändra sitt beteende online i hopp om att minska diskriminering online. Studien resulterade ikunskapsbidrag kring hur funktioner skapade utefter designprinciperna kan designas för attförebygga diskriminering online på ett proaktivt sätt.

Syftet med denna studie är att utröna om och i så fall hur matematiklärarhandledningar ger lärare möjlighet att utveckla viktiga undervisningskunskaper för ämnesområdet bråk. Matematikundervisning bedrivs och planeras oftast med hjälp av läroböcker, som bland annat består av lärarhandledningar. Lärarhandledningarna informerar och stöttar lärare i sin undervisning och även i utvecklingen av lärarkunskaper. Denna artefakt utgör en viktig förbindelse för att tillhandahålla information till lärare och kan ha avgörande betydelse för god undervisning. Lärarhandledningar bör vara designade för att stödja lärare och därmed tala till läraren vilket de tre forskningsbaserade designprinciperna för lärarpedagogiska lärarhandledningar, Ämneskunskap, Elevkunskap och Undervisningskunskap ger möjlighet till. Vi har för denna studie genomfört en innehållsanalys för att urskilja om och hur lärarhandledningarna är designade utefter dessa principer och vilka kunskaper de såldes kan mediera till läraren inom ämnesområdet bråk. Resultatet visar att de tre lärarhandledningarna alla ger möjlighet för läraren att utveckla kunskaper beskrivna i ramverket Mathematical Knowledge for Teaching (MKT) för ämnesområdet bråk, men att kunskaperna medieras på olika sätt och i olika utsträckning i de olika läromedlen.

SammanfattningDagens barn växer upp i ett samhälle där tekniker som pekskärmar, pekplattor ochmobiltelefoner finns överallt och har blivit en del av vår vardag. Detta medför en ökadanvändning av appar utformade för dessa enheter och det finns således en intressantaspekt ur ett utvecklingsperspektiv samt hur man bör gå till väga för att på bästa sättskapa appar ämnade för barn. Syftet med denna studie är att undersöka generelladesignprinciper som applikationsutvecklare använder vid utveckling av appar för barnsom slutanvändare och därtill undersöka hur dessa appar tilltalar och underlättarbarns handhavande och interaktion. Detta har lett oss fram till vår frågeställning: Hurförhåller sig utvecklare till generella designprinciper vid skapandet av appar ämnade förbarn? Utifrån denna frågeställning undersökte vi relevant forskning inom området föratt kunna ta fram ett antal generella designprinciper vid apputveckling samt ta reda påvad som är viktigt att ha i åtanke när man skapar appar för barn. För att få svar påfrågeställningen genomförde vi en kvalitativ intervjustudie med professionellaapputvecklare som utvecklar barnappar för att få deras syn på generelladesignprinciper. Slutsatserna av vår studie pekar på att de utvecklare vi har intervjuatförhåller sig positivt till de valda generella designprinciperna, men det är inte så att deföljer dem som någon slags mall eller manual för hur man designar appar för barn.Dessutom har vi utifrån de genomförda intervjuerna med utvecklarna fått upp ögonenför nya aspekter gällande utveckling av appar för barn. / Today's children grow up in a society where technologies such as touch screens,touchpads and cell phones are everywhere and have become part of our everyday life.This results in an increased use of Apps designed for these units and there is thus aninteresting aspect from a development perspective, and how to go about the best way tocreate apps intended for children. The purpose of this study is to investigate thegeneral design principles that application developers can use when developing apps forthe child as an end user and in addition examine how these apps appeal to andfacilitate the child's operation and interaction. This has led us to our question: How dothe developers relate to general design principles when creating apps meant for children?With this question in mind we examined relevant research in order to get a set ofgeneral design principles regarding app development and find the most importantaspects what when creating apps for kids. To answer this question, we conducted aqualitative interview study with professional app developers to seek their views ongeneral design principles. The findings of our study suggest that the developers weinterviewed are favorable to the selected general design principles, but it's not that theyfollow them as a template or guide for how to design for children. Moreover, theinterviews has brought new light regarding other aspects when developing apps forchildren.