Otillbörlig informationspåverkan är ett aktuellt problem för Sverige. I den här uppsatsen undersöks hur politiska aktörer kan använda desinformation för egen vinning och desinformationens påverkan i det deliberativa samtalet i en demokrati. Nordöstra Göteborgs förorter fokuseras, där desinformationskampanjen mot socialtjänsten vuxit fram och genomsyrat den politiska debatten. Nordöstra Göteborgs förorter fungerar här som ett praktiskt exempel på vad desinformation kan åstadkomma i en demokrati, hur samtalets narrativ kan övertas av falsk information, och hur detta kan skada ett samhälle sett utifrån aspekten demokratisk deliberation. I uppsatsen granskas djupgående rapporter kring LVU-kampanjens framfart, statistik om utsatta områdens politiska engagemang och tilltro till myndigheter och informationsutbyte. Vidare undersöks Partiet Nyans snabba avancemang i kommunfullmäktigevalet i nordöstra Göteborg 2022 och teoretiska ramverk appliceras kring hot mot en deliberativ demokrati, bandwagon-effekten och bekräftelsebiaser. Uppsatsen visar att LVU-kampanjen har skadat den politiska debatten i nordöstra Göteborgs förorter och att politiska aktörer kan använda desinformation för att öka sitt politiska inflytande. Vidare kan denna uppsats visa på hur desinformation generellt kan vara skadlig för en deliberativ demokrati.

Information influence is a hostile action exercised by foreign powers with the aim of increasing polarization in society and undermining democracy. In their mission to protect democratic freedoms and rights, and in their interactions with citizens, our Swedish police officers experience the consequences of the distrust and polarization caused by information influence. The purpose of this bachelor’s thesis is to examine how future police officers perceive information influence and to examine the democratic challenges that may appear. Empirical data is collected through semi-structured interviews with six future and newly graduated police officers. Data analysis is done by using a phenomenographic approach. The results of the study show that future police officers perceive information influence as a game with our fundamental democratic rights, contributing to polarization and being difficult to combat. In the long term, these future police officers also believe that information influence can negatively impact democracy. They foresee that information influence may create challenges for them in their professional duties by contributing to conflicts in their interactions with citizens, sometimes to the extent that dangerous situations may arise. Furthermore, the future police officers reflect on the possibility of personal value conflicts occurring in their professional practice, especially in situations where they are tasked with protecting freedom of speech.

Aging represents the most significant prerequisite to be influenced by disinformation or fraudulent media messages on the internet. The elderly are a group that consumes these messages and also spreads them most often. With the gradual aging of the population and enlargement of the elderly group, the society-wide problem further escalates. The topic of the diploma thesis is focused on the issues of fake news and the spread of disinformation online within the elderly group aged 65 and more years. The thesis aims to describe in detail the aspects on which the elderly evaluate the credibility of news and which signs of fake news they are able to identify. The theoretical section defines the fundamental terms relevant to fake news and describes the state of media literacy of the Czech elderly in the context of current research. In the practical section, a qualitative study is conducted in the form of semi structured interviews with the elderly to answer the research questions.

En deepfake kan vara allt från en bild, video eller ljudklipp, manipulerad med hjälp av AI-teknologi. Deepfakes används legitimt i exempelvis spel- och filmindustrin, men det vanligaste användningsområdet för deepfakes är att skapa manipulerade bilder, videor eller ljudklipp för att sprida felaktig information. Ett annat användningsområde är för att få det att se ut som att personer som egentligen inte medverkat i den aktuella bilden, videon eller ljudklippet faktiskt har gjort det. Denna uppsats fokuserar på att undersöka hur deepfakes används och hur de kan användas för att påverka samhället nu och inom de kommande fem åren. Detta görs med hjälp av en litteraturstudie samt semi-strukturerade intervjuer. I dagsläget används inte deepfakes i större grad för att försöka påverka samhället. Det som istället används för detta är en enklare variant av deepfakes som kallas för cheapfakes eller shallowfakes, som är snabbare, enklare och billigare att ta fram. Så länge deepfakes kommer vara svårare och dyrare att ta fram än cheapfakes och shallowfakes kommer inte deepfakes att användas i större grad än vad det gör idag för att påverka samhället. I takt med att utvecklingen går framåt kommer också användandet av deepfakes öka.

The purpose of this study is to examine Russia's foreign and security policy towards Sweden, as bordering practices, in the state-controlled media's international news reporting on gender equality. To achieve this goal the following two questions were formulated: 1) which narratives about gender equality can be read from English-language news articles about Sweden from the Russian state-controlled news company Sputnik News? and 2) in what ways do these narratives function as bordering practices? Utilizing critical border theory and both narrative analysis and strategic narrative analysis this study's results confirm previous research in several ways. The identified narratives have a predominant majority of negative angles to Sweden's disadvantage and there is use of ridiculing language with the intent to diminish Sweden's international position. I have been able to distinguish four main narratives that all touches upon gender equality in some way. These narratives,1) a polarized Sweden, a country in free fall, 2) extreme gender equality /feminism, 3) gender equality as a mirage, and 4) an elite that pursues an extreme agenda, are created by Sputnik by "harvesting" domestic media and then translating and repackaging the content to portray a negative image of Sweden. These narrative themes function in a normative way by highlighting the unusual and that which stands out, and through performative repetition, these foreign policy motivated narratives acts as bordering practices that constantly produce and reproduce the nations' borders, identity and sovereignty. This study concludes that the strategic narratives on gender equality in the Russian state-controlled media identified in this study function as a weapon in Russia's political war towards Sweden. / <p>2021-06-02</p>

This study seeks to analyze and understand the Russian propaganda before and after the full-scale invasion of Ukraine. 15th of October 2021 to the 28th of February 2022 is the chosen research period, mainly because of the importance to get an understanding of how Kremlin used its propaganda machine to first justify the invasion and then legitimizing it after 24th of February. The study aims to shed light on how the propaganda can be understood from the perspective of the theories classical realism and authoritarian propaganda. Also, from a more general perspective to recognize what truly pervades the Russian propaganda during the period. The result reveals that the propaganda is strongly shaped by realistic beliefs regarding Russia’s national security in relation to the supposed threat coming from Kyiv and the West. It also shows that the propaganda is heavily restricted to the Russian authorities, seeing that it aims to create a reality where the western hegemony is in the wrong, while the Russian society is an idealistic alternative. Therefor the propaganda creates an image that Russia did not have any other choice than to invade Ukraine, to save it from Nazism and the presumed disastrous western civilization.

This study aims to investigate how to strengthen the resilience of Sweden's population against disinformation. To answer the purpose, the study has been based of the framing of questions: 1. What characterizes a desirable resilience agaisnt disinformation? 2. What challanges exists in Sweden to strenghten the resilience against disinformation? 3. How can preventive strategies and measures be used in order to strengthen Swedish populaiton's resilience against disinformation? Based on these questions, a qualitative method and an inductive approach were chosen. The data collection consisted of semi-structured interviews with respondents who have professional experience in various societal areas and levels, both practical and theoretical. This resulted in two central themes: 1) Today's Resilience, which includes how Sweden's resilience is precieved today, who's at risk, and what a desirable resilience characterizes, 2) Strategies, Measures and Challanges, includes strategies and measures which can be used in order to strengthen the resilience against disinformation, as well as existing challanges and risks in the Swedish society. The study results in a greater understanding of how several important components and levels of the Swedish society interact and together strengthen the resilience agaisnt disinformation. In addition the task requires a broad societal perspective where preventive measures need to be combined in order to have succesful effects. / Studien syftar till att undesöka hur Sveriges befolknings resiliens kan stärkas mot desinformation. För att besvara syftet har studien baserats på frågeställningarna: 1. Vad kännetecknar en önskvärd resiliens mot desinformation? 2. Vilka utmaningar förekommer i Sverige för att stärka resiliensen mot deisnformation? 3. Hur kan preventiva strategier och förebyggande åtgärder användas för att stärka Sveriges befolknings resiliens mot desinformation? Utifrån dessa frågor valdes en kvalitativ metod och en induktiv ansats. Datainsamlingen utgjordes av semistrukturerade intervjuer med respondenter som har yrkesmässig erfarenhet inom olika samhälleiga områden och nivåer, både praktisk och teoretisk. Detta utmynnades i två centrala teman: 1) Dagens Resiliens, som inbegriper hur Sveriges resiliens uppfattas i dag, vilka i samhället som befinner sig i riskzon och vad en önskvärd resiliens baseras på, 2) Strategier, Åtgärder och Utmaningar, omfattar strategier och åtgärder för att stärka resiliensen mot desinformation, vilka utmaningar och risker som återfinns i Sverige och tillkommer åtgärderna. Studien resulterar i en större förståelse om hur flera viktiga komponenter, delar och nivåer av samhället interagerar och tillsammans kan stärka resiliensen mot desinformation. Att det krävs ett brett samhällsperspektiv där preventiva åtgärder behöver kombineras för att uppnå framgångsrika effekter.

The purpose of this bachelor´s thesis is to create an understanding and reflection about how librarians at a small public library work to counter disinformation in their professional practice. Similarly, we students, aim to understand how disinformation impacts library´s democratic mission, and how they promote media- and information literacy. The practical work that librarians perform daily needs to be further highlighted to create awareness among the public. That's because librarians work for democracy, information acquisition, education, and free opinion according to the Swedish Library Law (SFS 2013:801). In a similar way, smaller public libraries need to be made more visible. A qualitative method was employed, consisting of semi-structured interviews conducted with six librarians from two small public libraries [in the middle part of Sweden]. The theoretical framework of the thesis consists of the concept of media and information literacy. The findings of the thesis demonstrate that the librarians at smaller public libraries have more control over the spread of disinformation in the practical work related to literature purchases than in their interaction with library patrons. Conversations within the library space present a complex situation and crossing a boundary pose challenges in fulfilling the library´s democratic mission. The findings demonstrate that the librarian´s action is influenced and subject to reflection, particularly when addressing social crises, like covid-19, as compassion plays a role on their practice. The thesis has helped to create an understanding and insight into how smaller public libraries work with the few resources and conditions that exist to counteract disinformation in their daily work practice.

Denna undersökning har studerat hur förekomsten av nyheter, information och desinformation på Instagram påverkar unga vuxnas uppfattning om källor och avsändares trovärdighet. Syftet var att ta reda på vilken typ av källor och avsändare på Instagram unga vuxna väljer att tro på och varför. Därtill undersöks i vilken utsträckning unga vuxna påverkas av källor och avsändares position i förhållande till källkritik, samt vilka metoder som används för att ta reda på en källas tillförlitlighet. För att undersöka unga vuxnas syn på källkritik och förmåga att identifiera desinformation har det genomförts tre fokusgruppsintervjuer. För att analysera materialet genomfördes en kvalitativ innehållsanalys, där diskussionerna från fokusgrupperna kategoriserades utifrån identifierade teman. Dessa teman jämfördes med varandra för att finna likheter och skillnader, samt för att kunna bilda lämpliga underkategorier. Resultatet visade att det finns flertalet faktorer som påverkar trovärdigheten på Instagram såväl positivt som negativt. Innehåll som är publicerat av public service har en hög trovärdighet, medan influencers trovärdighet skiljer sig beroende på användarens uppfattning. Delade politiska åsikter mellan avsändare och mottagare behöver inte innebära högre trovärdighet. Däremot visar resultatet att unga vuxna ser på politiskt innehåll på Instagram med viss försiktighet. Resultatet visade även att unga vuxna har svårt att identifiera desinformation, men samtidigt har ett källkritiskt tänk. / Following study examines how the presence of news, information and disinformation on Instagram can have an effect on young adults´s perception of source and sender credibility. The purpose of the study was to find out what kind of sources and senders on Instagram young adults choose to believe and why. In addition to investigating the extent to which young adults are influenced by sources and senders' position in relation to source criticism, as well as what kind of methods are used to find out the reliability of a source. In order to investigate young adults' view of source criticism and ability to identify disinformation, three focus group interviews have been conducted. To analyze the material, a qualitative content analysis was carried out, where the discussions from the focus groups were categorized, based on identified themes. These themes were compared to find similarities and differences, as well as to be able to form suitable subcategories. The results showed that there are several factors that affect credibility on Instagram, both positive and negative. Content published by public service showed a high credibility, while the credibility of influencers differs depending on the user's perception. Shared political views between senders and receivers does not necessarily mean higher credibility. However, the results show that young adults view political content on Instagram with certain caution. The results also showed that young adults have difficulties identifying disinformation, but at the same time have a source-critical mindset.

Fake news, misinformation och desinformation är begrepp som synts i den allmänna debatten de senaste åren och har använts i såväl politiska sammanhang för att påverka opinion liksom för ekonomiska syften. En särskilt central aktör i spridningen av sådan information är även sociala medier. I kampen mot fake news, misinformation och desinformation utvecklas olika lösningar för att göra det enklare för användare att urskilja sant från falskt. Tidigare forskning påvisar emellertid kontraproduktiva effekter utav flera av de sätt som vilseledande information idag motarbetas på. Ett mer tillförlitligt sätt är därför att främja människors egna psykologiska försvar och därför underbygga den källkritiska förmågan. Källkritik hos människor har också tidigare undersökts, men främst utefter människors förmåga. Föreliggande studies syfte var därför att istället undersöka sociala medieanvändares upplevelser av ett källkritiskt förhållningssätt. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes 9 semistrukturerade intervjuer med sociala medieanvändare. Datan analyserades därefter utifrån studiens teoretiska ramverk Theory of planner behavior (TPB), varpå deltagarnas attityder, subjektiva normer, upplevda egna förmåga och intentioner skulle ge en förklaring för de befintliga beteenden som uppvisades. Resultaten visar bland annat att deltagarna besitter en god förståelse för hur källkritik bör tillämpas men att tillvägagångssättet uppfattas som kognitivt belastande och tidskrävande vilket i förlängningen gör att förfarandet främst uppges ske när information anses vara viktig. Framtida lösningar bör således sänka resurströskeln utan att för den delen kompromissa användares analytiska förmåga. / Fake news, Misinformation and disinformation are terms that have been prevalent in the public debate in recent years and have been used in political contexts to influence political opinion as well as for economical purposes. A particularly central actor in the dissemination of such information is social media. To combat fake news, misinformation and disinformation, certain solutions are developed to make it easier for users to distinguish true from false. However, previous research showscounterproductive effects in many of the ways that deceptive information is being fought today. A more reliable way is therefore to promote people's psychological defence and instead underpin critical skills in evaluation of sources. People's ability to critically evaluate the reliability of sources have also been a subject for research, although mainly focused on people's capabilities. The present studies aim was therefore instead to explore social media users' subjective experiences of practicing source evaluation. To answer the studies research questions, 9 semi-structured interviews were conducted with social media users. The data was then analysed with the help of the studies theoretical framework Theory of planned behaviour (TPB), from which the participants' attitudes, subjective norms, perceived behaviouralcontrol and intentions would explain the existing behaviours. Inter alia, the results show that the participants have a good knowledge of how sources should be evaluated although the behaviour is viewed as cognitively cumbersome and time consuming which in the long run purports the behaviour to mainly happen when the information is viewed as important. Future solutions should therefore lower the resource requirements without compromising the users’ analytical capabilities.