The conflict between Russia and Ukraine has been ongoing since 2014, the focus in this paper is the spread of disinformation. Russia's capability to spread their disinformation is partly because of how the Russian media is structured, it's structured in such a way that lets the government control it. In this report the authors also interviewed two Swedish government agencies, Myndigheten för Psykologiskt Försvar and Försvarshögskolan. These interviews were conducted to deepen the authors' understanding of the agencies' views on these kinds of problems. They helped the authors gain a deeper understanding of cultural differences and why they have succeeded and failed in the past. The paper also highlights the importance of the digital medium and how Russia is using so-called Internettrolls to further their agenda. To understand Russia's disinformation campaigns the authors also look at earlier events, such as MH17. The authors also discuss Russian media outlets that spread their disinformation. / Konflikten mellan Ryssland och Ukraina började 2014, i denna konflikt har mängder av information spridits i försök vinkla sanningar och vilseleda. Den här typen av informationsoperation kallas även för desinformation. I denna uppsats kommer Rysslands förmåga att använda sig av desinformation som medel diskuteras. I författarnas försök att skapa en djupare förståelse har de valt att intervjua två myndigheter, Myndigheten för Psykologiskt Försvar och Försvarshögskolan. Intervjuerna gav författarna en insikt i hur myndigheter ser på den här typen av problematik. Intervjuerna lade stort fokus på att försöka förstå bakgrunden till de desinformationskampanjer som de genomfört tidigare och varför Ryssland lyckats och misslyckats tidigare. Författarna har även försökt förstå varför Rysslands desinformationskampanjer är så effektiva mot den inhemska befolkningen, detta kan dels ses som att de kontrollerar stora delar av sin media. I sin spridning använder de sig av traditionella medier och även av så kallade Internettroll. Ryssland ser all information som konstruerad och därav så går den att bestrida. Eftersom konflikten pågått under en längre tid finns flera olika fall av desinformation, uppsatsen går även igenom händelser som är riktade mot andra länder.

Western liberal democracies currently face a significant challenge from the growing proliferation of disinformation. With research suggesting that disinformation increases the risk of violence and intergroup conflict, this thesis sought to understand precisely what is being done by states to decrease the likelihood of this happening—specifically, with how the United Kingdom compares with/differs from Sweden in the type of resilience strategies employed to combat disinformation. To answer this question, this thesis conducted a qualitative comparative content analysis to examine government communications for the purposes of identifying, codifying, and describing the different types of resilience strategies combatting disinformation as practised by the United Kingdom and Sweden, to serve as a repository aid in future intervention planning. Utilising a bespoke analytical framework to make sense of resilience strategies of differing scales, a micro-macro perspective was adopted to capture (1) bottom-up focused strategies—which sought to enhance an individual’s ability to independently evaluate the accuracy of the information that they consume and (2) top-down focused strategies—which sought to reduce societal disinformation exposure through structural interventions. This thesis demonstrates that the United Kingdom and Sweden share approximately two-thirds of their disinformation resilience strategy with one another. From 472 items sourced from British and Swedish government communications, this study uncovered 15 micro strategies and 59 macro strategies in total—which, at face value, suggests a genuine bias in favour of a macro strategic resilience approach. To the degree that this is suitable for effective societal resilience against disinformation, remains inconclusive and warrants further research.

Desinformation, eller fake news som det kallas i vissa sammanhang, är ett problem som i samband med internet blivit allt större. Vare sig det gäller politiska val, falska påståenden om Covid-19 eller krigspropaganda så lever vi idag i vad vissa kallar för en infodemi. Begreppet syftar på det hav av både sann och falsk information som finns inom den digitala världen idag som det är väldigt lätt att drunkna i (World Health Organisation, 2020). Det ökade hotet har inte bara gjort det mer relevant att forska om desinformation som problem men även för forskning som ämnar att lösa problemet. Det finns flera olika typer av lösningar men maskininlärningsalgoritmer är en av de vanligaste samt det som detta arbete har undersökt (Gradon et al., 2021). Den frågeställning som arbetet har haft som mål att besvara är följande:“Vad är det som gör maskininlärning till ett effektivt skydd när det används för att identifiera desinformation?” Genom en kvalitativ fallstudie har semistrukturerade intervjuer genomförts med målet att besvara frågan mer på djupet och i detalj. Med metoden genererades ett resultat som förhoppningsvis underlättar att avgöra vad som gör maskininlärningsalgoritmer effektiva på att identifiera desinformation. I resultatet framkom det totalt 11 olika delområden där flera kategoriseras som argument till varför det är en effektiv lösning, samt argument som talar för att de inte är det. Det gjordes även fynd i form av förbättringsförslag som skulle kunna öka effektiviteten. Positiva argument som hittades är följande: 1) Maskininlärning är automatiserat, 2) Maskininlärningsalgoritmer arbetar snabbare än människor, 3) Maskininlärning kan agera snabbt mot nya hot, 4) Maskininlärning hittar mönster enklare än vad människor gör, 5) Maskininlärningsalgoritmer blir bättre ju mer de används. Negativa arguments som hittades är: 6) Maskininlärningsalgoritmer kan manipuleras, 7) Maskininlärningsalgoritmer kan missbrukas, 8) Hur processen går till med maskininlärning kan vara otydlig. Förbättringsförslag som hittades är: 9) Manuellövervakning av maskininlärningsalgoritmer, 10) Nya tekniker inom maskininlärning, 11) Att kombinera maskininlärningsalgoritmer med filter.

This paper has used a netnographic data collection and content analysis to analyze a thread on climate change on the Swedish debate forum Flashback Forum. Using theories on different forms of confirmation bias, mis- and disinformation, propaganda, and different kinds of climate debaters. The paper aimed to find out what kind of climate debaters where identified, what arguments were used, what sources they used and if there is any possibility to identify confirmation bias. Results showed that there were different kinds of climate debaters and in this paper two more groups have been identified. There is also a low use of sources, and they are of poor quality. There is also evidence of confirmation bias in the source material, mainly in the of the kind described as trench ware fare dynamics.

Disinformation campaigns are a growing threat towards democracy and a phenomenon that is important to understand in order to guard against. One part of the literature around disinformation campaigns that is as of yet not widely studied is how they can be connected to social movements. Previous research on this connection have shown that disinformation campaigns will tend to support social movements indirectly through the spread of disinformation which both amplifies the claims of the movement and attracts more mobilizers, which can lead to for example lessened trust towards institutions and thus a successful disinformation campaign. This paper analyses the case of the mobilization against the Swedish Social Services in order to see if this connection between the disinformation campaign and the social movement was present in this case as well. The findings made shows that the connection was not that of an indirect connection as have been observed in previous studies but rather one of direct cooperation. Furthermore, this paper also explores what factors allowed for both a disinformation campaign and mobilization against the Swedish Social Services to manifest.

Denna studie syftar till att undersöka hur fyra högerorienterade alternativmedier, Samnytt, Nyheter Idag, Nya Dagbladet och Fria Tider, rapporterade om kriget i Ukraina utifrån sex nyhetshändelser. Sammanlagt har 22 artiklar analyserats genom en kritisk diskursanalys. Samtliga artiklar är hämtade från alternativmediernas egna sajter. För insamlingen av det empiriska materialet sammanställde vi ett kodschema med avgränsningar i form av utsatt tidsperiod och sökord. För utförandet av analysen konstruerade vi ett analysschema med inspiration från Faircloughs sociolingvistiska inriktning av diskursanalysen och Berglez analysmodell. Det teoretiska ramverket för studien är uppbyggt på ansatser från den kritiska diskursteorin. Resultatet av den kvalitativa undersökningen påvisar att en majoritet av de utvalda artiklarna präglas av ett ryssvänligt narrativ. Skillnader i hur aktörer framställs har identifierats i form av negativt laddade respektive neutrala ordval. Till följd av hur skribenterna framställer, refererar och hänvisar till olika källor i artiklarna genomsyras en del av texterna av en så kallad falsk balans. Slutsatsen av studien är att ryska aktörer och källor samt källor och aktörer som går i linje med det ryska perspektivet av kriget i Ukraina får större genomslag för sin agenda.

Desinformation har genom alla tider varit en del av samhället och har genom historien haft avgörandet betydelse för händelser som utspelat sig. Idag är desinformation ett ytterst aktuellt ämne som genom nyhetsflödets ökande tempo med digitaliseringen, samt AIs förmåga att producera manipulerade bilder är det ett område som är viktigt att studera. Syftet med undersökningen var att undersöka om det fanns någon korrelation mellan den svenska befolkningens känsla av inkludering kopplad till deras attityd mot desinformation. Vidare undersöktes det om det fanns något samband kopplade till intersektionella faktorer som kön och ålder. Undersökningen hade en kvantitativ ansats genom insamlandet av enkäter, som sedan sammanställdes. Resultatet visade att inget samband mellan känslan av inkludering och attityd till desinformation, samt mellan desinformation kopplat till kön eller ålder kunde fastställas. Slutsatsen som kan dras är att bristen på signifikanta resultat kan tillskrivas antingen en missad korrelation som inte fångades i denna studie eller det faktum att desinformation är en så genomgripande samhällsfråga att den ses negativt av de flesta individer, vilket gör det svårt att hitta signifikanta skillnader mellan olika grupper. En separat undersökning fann dock visst samband mellan konspiratoriska övertygelser och individer inom den politiska högern, vilket tyder på ett potentiellt samband mellan politiska ideologier och attityder till desinformation. Ytterligare forskning behövs för att utforska denna aspekt. / Disinformation has always been a part of society and throughout history has been decisive for events that unfolded. Today, disinformation is an extremely current topic that, through the increased pace of the news flow with digitization, and AI's ability to produce manipulated images is the most current area to study. The purpose of the survey was to investigate whether there was any correlation between the Swedish population's sense of inclusion linked to their attitude towards desinformation. Furthermore, the paper explored whether there was any relationship linked to intersectional factors such as gender and age. The survey was a quantitative survey through the collection of questionnaires, which were then compiled. The result showed that no relationship between the feeling of inclusion and attitude to disinformation, as well as between disinformation linked to gender or age could be established. The conclusion that can be drawn is that the lack of significant results can be attributed either to a missed correlation that was not captured in this study or to the fact that disinformation is such a pervasive societal issue that it is viewed negatively by most individuals, making it difficult to find significant differences between different groups. However, a separate survey found some association between conspiratorial beliefs and individuals on the political right, suggesting a potential link between political ideologies and attitudes toward disinformation. Further research is needed to explore this aspect.

Svensk socialtjänst, och framför allt socialsekreterare inom barn och unga är idag i blickfånget på grund av desinformationskampanjer på sociala medier.Desinformationskampanjerna består av ryktesspridning som uttrycker att socialsekreterare kidnappar barn utan stöd i lagstiftning. Detta har eskalerat och medför att socialsekreterare hamnar i hotfulla situationer. Forskning visar attdesinformationskampanjer, hot och våld mot socialsekreterare är ett problem i samhället och påverkar demokratiska processer. Det framgår att det kan öka risken för att medborgare inte får, eller vågar söka hjälp hos socialtjänsten. Syftet med studien var därav att undersöka om desinformationskampanjer och hot och våld på sociala medier, riktade mot socialtjänst påverkar myndighetsutövningen hos socialsekreterare, och iså fall hur. Studien genomfördes utifrån kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod och utfördes digitalt via Teams. Urvalet bestod av två socialsekreterare och en enhetschef med erfarenhet av myndighetsutövning inom individ- och familjeomsorg, barn och unga. Empirin analyserades med tematisk analys utifrån Michael Lipskys teori om Street-Level Bureaucracy - gräsrotsbyråkrati medbegreppet handlingsutrymme som en lins. I resultatet framgår att socialsekreterares myndighetsutövning, utredningsprocesser och handlingsutrymme påverkas av desinformationskampanjer och hot och våld på sociala medier. Slutsatser som dras är att arbetet med att mota desinformation är tidskrävande och påverkar socialsekreteraresandra arbetsuppgifter. Hot, våld och uthängning leder till rädsla vilket kan ställarättssäkerheten på sin spets. Det resulterar även i ett mer begränsat handlingsutrymme vilket påverkar socialsekreterares arbete. Sammantaget påverkar detta hela myndighetsutövningen på olika sätt.

This study aims to analyze the crisis communication conveyed on social media by the Swedish government and public authorities in connection to the crisis concerning the burnings of the Quran in Sweden in the summer 2023. The study maps the messages and framings conveyed by the government, as well as which stakeholders they addressed. Furthermore, the study outlines the crisis response strategies found in the communication, and assesses which level of responsibility the government took on. The study found that messages highlighted the government’s limited room for manoeuver in the crisis, although also framing the government as actionable. Messages also focused on the importance of dialogue with foreign muslim communities, even though communication was mostly directed towards Swedish-speaking stakeholders. The Swedish government used crisis response strategies that implied both rejection and acceptance of blame. This suggests that they took responsibility for the consequences of the crisis, although not taking responsibility for the crisis itself. Furthermore, we conclude that the crisis has become complex, as it has turned into both a reputational and a societal crisis. The actionable steps that the government communicates about revolve more around the societal crisis, and ensuring citizens safety, than around the reputational crisis, and distancing themselves from the burnings, although this was done as well. This study shows that social media has become a central arena for crisis communication and highlights the complexities of navigating both are putational and societal crisis with multiple multicultural stakeholders.

LVU-kampanjen beskrivs i media vara den största påverkanskampanj som någonsin träffat Sverige och uppges vara en av anledningarna till att landets terrorhotnivå höjdes från tre till fyra på den femgradiga skalan sommaren 2023. Vad handlar egentligen LVU-kampanjen om? Hur framställs den av media? I denna kvalitativa dokumentstudie är syftet att undersöka just detta samt hur regeringen och berörda myndigheter har bemött LVU-kampanjen. Studien ämnar även att undersöka vilka eventuella konsekvenser för Socialstyrelsen och socialtjänsten som media beskrivit förorsakats av LVU-kampanjen. För att undersöka detta utgår studien från nyhetsartiklar funna på internet. Det empiriska materialet utgörs således av 54 nyhetsartiklar och därtill har rapporter samt officiella dokument använts. Det empiriska materialet har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys och studiens teori utgörs av gestaltningsteorin samt de teoretiska begreppen motstånd och social rörelse. LVU-kampanjen beskrivs handla om en form av ryktesspridning gällande att svensk socialtjänst omhändertar barn och i synnerhet muslimska barn utan några legitima grunder. Vidare beskrivs kampanjen ha fått stor nationell och internationell spridning med anledning av sociala medier, där personer enades kring frågan. Personer i andra länder, med miljontals följare på sociala medier spred denna så kallade desinformation, vilket nådde människor världen över. Studiens resultat visar att media har framställt en sammantagen bild av att porträttera och beskriva  LVU-kampanjen som en desinformationskampanj och bemötandet av kampanjen verkar, av de officiella dokumenten att läsa, till största del handla om hur desinformation ska motverkas. Avslutningsvis beskrivs LVU-kampanjen ha drabbat socialarbetare, vilka fått motta hot mot både sig själva och sina familjer. Dessutom beskrivs rädsla och minskad tillit till socialtjänsten vara en konsekvens av, men även orsak till, LVU-kampanjen, vilket drabbar barn som är i behov av stöd. Sammantaget är hot och våld gentemot socialarbetare samt en rädsla för socialtjänsten hos utsatta människor att betrakta som ytterst allvarliga konsekvenser för det sociala arbetets praktik.