Denna studie belyser den påverkan som socialsekreterare inom barn och unga upplever att LVU-kampanjen haft på deras arbete. Kampanjen som startade i slutet av 2021, sprider bland annat desinformation som hävdar att den svenska socialtjänsten missbrukar lagen om vård av unga (LVU) för att tvångsomhänderta barn från muslimska familjer. Genom kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med sju socialsekreterare utforskar studien kampanjens upplevda effekter på relationer med klienter, deras arbetssituation samt socialförvaltningars hantering av LVU-kampanjens konsekvenser. Studiens resultat visar att socialsekreterarna upplever att en ökad misstro mot socialtjänsten har lett till svårigheter med att skapa tillitsfulla relationer med familjerna, samt utmaningar i form av manifestationer och ökad risk för otillåten påverkan. Resultatet visar vidare på att de implementerade anpassningar som skett inom olika socialförvaltningar, såsom bland annat användning av kulturtolkar och kontaktpersoner i skolor, inte upplevs vara tillräckliga för att motverka de negativa effekterna av LVU-kampanjen. Socialsekreterarna efterfrågar bättre kommunikationshantering från myndighetens sida och bättre samverkan med andra samhällsaktörer. Framtida forskning bör fokusera på att undersöka vilka både kort- och långsiktiga strategier som är bäst lämpade för att öka förtroendet för socialtjänsten som myndighet. Detta för att möjliggöra att hantera desinformation, skapa en bättre förståelse över socialtjänstens uppdrag och för att säkerställa barns rätt till en trygg uppväxt.

A form of political disinformation that had a prominent place in journalism during the US presidential election in 2016 was called fake news. There were, however, uncertainties what could be called fake news. The purpose of this study was to explore qualitatively how mainstream media described the word fake news. The data collection approach was inductive. Data were collected primarily by searching the electronic media databases. The qualitative analysis of 212 articles resulted in two overarching themes which outlines how the concept of fake news has been described in meanstream media. The results of the analysis resulted in the two themes: fabricated lie and distorted truth. The main conclusion is that it circulates two different meanings for the concept of fake news. These definitions of fake news have different meanings, areas of action, actors behind och motives.

Digitaliseringens ständiga utveckling inom samhället och verksamheter har lett till nya fenomen och förutsättningar vilket har medfört nya utmaningar. Desinformation är ett avdessa begrepp som har fått allt större betydelse inom det digitala samhället som finns idag. Begreppet som har uppmärksammats alltmer syftar till missvisande, felaktig och falskutformad information. Desinformation blir allt vanligare och det problemområde som identifierats är hur verksamheter hanterar existensen av desinformation. Därmed strävade studien mot att svara på frågeställningen: Vilka tillvägagångssätt har verksamheter för att hantera desinformation i sin användning av digital teknik? Studien genomfördes med en kvalitativ forsknings- och metodansats som syftar till att skapa förståelse kring begreppet desinformation, dess bakomliggande faktorer samt vilka tillvägagångssätt verksamheter använder sig av samt hanteringen av begreppet för att minska risken av dess konsekvenser. Datainsamling genomfördes genom en intervjustudie med sju verksamheter samt fem stycken fokusgruppsintervjuer. Resultatet från datainsamlingen påvisade att det finns en bred definition kring betydelsen av desinformation samt att det inom verksamheterna inte finns någon uttalad strategi eller tillvägagångssätt för att hantera desinformation. Det upplevdes finnas tillräckligt med stort förtroende för medarbetarnas egna ansvar i att agera källkritiskt. Befintlig litteratur identifierar att det finns svårigheter kring att upptäcka om informationen är sann eller inte men även att den mänskliga faktorn har betydelse för bedömningen av informationen. Även individens tidigare erfarenheter har betydelse. Det som däremot framkom som studiens slutsats var att följande faktorer var en del av verksamhetens tillvägagångssätt för att avgöra trovärdigheten i information: arbeta med kända aktörer och källor, agera källkritiskt, avgränsa hur intern information hanteras inom verksamheten och bedöma utseende av informationen såsom grammatik och språkbruk. / The digitalization’s constant development in society and in businesses has led to new phenomena and concepts that have not previously existed, which have caused problems. Misinformation is a new concept that has gotten a greater meaning with the digital society that exists today. Misinformation has received increasing attention and refers to misleading, incorrect and falsely designed information. The problem area that is identified is how companies handle the existence of misinformation. The purpose of the study was to answer the research question: What approaches do businesses apply to handle misinformation in their use of digital technology? The study was conducted with a qualitative research and method approach that aims to create an understanding of the concept of misinformation, its underlying factors and what approaches business use when dealing with misinformation to reduce the risk of its consequences. Data collection was conducted through an interview study with seven businesses and five focus group interviews. The results from the data collection showed that there is a broad definition of misinformation and that there is no stated strategy or approach within the operations to deal with misinformation. It was identified that there was enough confidence in the employee's own responsibility in acting source critical. Existing literature identifies that there are difficulties in discovering whether the information is true or not. The human factor has meaning and whether the information is in line with the individual’s opinions. The study's conclusion was that the following factors were a part of the business's approach to determining credibility in information: working with well-known sources, acting with source criticism, defining how information is handled within the business and assessing the appearance of the information such as grammar and language usage.

The storming of the U.S. Capitol on January 6, 2021, came to shock the entire world. An angry mob of Trump supporters had, after months of encouragement from President Trump, attacked the heart of American democracy in an attempt to overturn the results of the 2020 presidential election. The attempt failed, when a new president, Joe Biden, was inaugurated on January 20, 2021. The aim of this case study is to create an understanding of how President Donald Trump, his administration and allied Republicans tried to overthrow American democracy in connection with the 2020 presidential election, and why they didn’t succeed. Using Steven Levitsky and Daniel Ziblatt's 2018 book “How Democracies Die” as the theoretical framework of the thesis, an ideal-type definition of “how to overthrow a democracy” was formed. Based on this ideal-type definition, the source material, consisting of documents, social media posts, newspaper reports and transcribed speeches, was examined. The results indicate that President Trump largely fulfilled almost all signs and variables of the ideal-type definition, by spreading disinformation to systematically undermine election results, interfering with and pressuring institutions, such as the DOJ, to accept conspiracy theories of election fraud, inciting large-scale protests, refusing to condemn threats against government officials and refusing to stop the attack of the Capitol on January 6, 2021. The results also indicate that democracy survived mostly because of the brave civil servants and politicians who, even under threat, secured the election result and protected the democratic institutions during the 2020 presidential election and on January 6, 2021. But even though it's been a year since Trump's attempt to overturn the election results, democracy is still under attack. Trump´s strong hold on the Republican Party has resulted in, for example, the exclusion of Republicans who stood against Trump´s attempt to overthrow American democracy and the introduction of new election laws that make it harder for people to vote.

The extensive digital development has fundamentally changed the way we receive information. As a result, new security policy challenges have arisen, and it is therefore important to increase resilience to the dissemination of deceptive information that risks harming society and democracy. The purpose of this study is to investigate which factors covariate with an uncritical approach to misleading information in social media among the Swedish population, with the hope that the results can form the basis for targeted attempts to strengthen resilience. The study examines the specific factors age, trust in traditional news media as well as politicians, and opinion on the factual issue that the misleading information expresses. Using survey data collected by Statistics Sweden and the Swedish Defense Research Agency, the covariation of these factors with the respondents' degree of critical approach to information on social media is analyzed through multiple regression analysis (OLS). The study finds that middle-aged individuals are somewhat more critical of information than other age groups are, especially the older age groups. The differences between the age groups are, however, very small. Individuals who have a high level of trust in traditional news media are, on average, slightly less critical of false information on social media than those who have a lower level of trust. The same applies to individuals who have a high level of trust in politicians. The most prominent finding of the study is that respondents are significantly less critical of false posts when they agree with the opinion expressed in the post. Thus, confirmation bias seems to be of great importance for how we value the credibility of information. This indicates that efforts to convert misconceptions in people who have been misled by false information are ineffective, as individuals have difficulty believing in information that challenges their existing position. Preventive efforts to promote critical thinking in society could therefore be more effective to avoid people getting misled in the future. / Den omfattande digitala utvecklingen har förändrat vårt sätt att ta till oss information i grunden. Till följd av detta har nya säkerhetspolitiska utmaningar uppkommit, och att öka motståndskraften mot spridning av vilseledande information som riskerar att skada samhället och demokratin är därför angeläget. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som samvarierar med ett okritiskt förhållningssätt till vilseledande information i sociala medier hos den svenska befolkningen, med förhoppningen om att resultaten ska kunna ligga till grund för riktade insatser för att stärka motståndskraften mot påverkansförsök. I studien undersöks de specifika faktorerna ålder, förtroende för traditionell nyhetsmedia samt för politiker och åsikt i sakfrågan som den vilseledande informationen uttrycker. Med hjälp av enkätdata insamlad av SCB och FOI analyseras dessa faktorers samvariation med respondenternas grad av kritiskt förhållningssätt till information i sociala medier genom multipel regressionsanalys (OLS). Studien finner att individer i medelåldern förhåller sig något mer kritiskt till information än resterande åldersgrupper, särskilt jämfört med de äldsta respondenterna. Skillnaderna mellan åldersgrupperna är dock väldigt små. Individer som har ett högt förtroende för traditionell nyhetsmedia är i genomsnitt något mindre kritiska till falsk information i sociala medier än de som har ett lägre förtroende. Detsamma gäller för individer som har ett högt förtroende för politiker. Den mest framträdande upptäckten som studien gör är att respondenterna är betydligt mindre kritiska till falska inlägg när de håller med om den åsikt som inlägget uttrycker. Således tycks konfirmeringsbias ha en stor betydelse för hur vi värderar trovärdigheten hos information. Detta indikerar att insatser för att konvertera felaktiga uppfattningar hos personer som har blivit vilseledda av falsk information är ineffektiva, eftersom individer har svårt att tro på information som utmanar deras befintliga ståndpunkt. Insatser som verkar förebyggande för att främja det kritiska tänkandet i samhället skulle därför kunna vara mer verksamma för att förhindra att människor vilseleds i framtiden.

TikTok är en snabbt växande plattform som främst används av generation Z. Innehållet på plattformen har förändrats de senaste åren, där det har gått från att i störst del bestå av dans och musik till att numera även beröra ämnen som politik, aktivism och nyheter. Detta kräver ett källkritiskt förhållningssätt av användarna eftersom det tenderar att spridas desinformation. Därför syftar studien till att undersöka hur källkritiska generation Z är till samhällsnyttig information på TikTok samt deras förmåga att källkritiskt granska innehållet. Vidare diskuterar studien hur plattformens funktioner påverkar generation Z och deras förmåga att avgöra vad som är sant eller falskt.  Studien baseras på en kvantitativ och kvalitativ metodansats i form av enkät- och intervjuundersökningar. Intervjun genomfördes med sju personer inom generation Z fördelat på tre åldersgrupper, 16–19 år, 20–23 år och 24–27 år. Resultatet visade att generation Z har kännedom om innebörden av källkritik, men att de inte utnyttjar deras källkritiska kunskaper på plattformen. Respondenterna uppgav även att de sällan granskar innehåll på TikTok och att de tenderar att referera till innehållet i samtal med andra. Studien konstaterar även att generation Z använder TikTok framför allt för underhållning och tidsfördriv vilket bidrar till att det dels saknas intresse av att ifrågasätta innehåll som bekräftar deras egna övertygelser. Dels saknas det förutsättningar för att de ska kunna vara källkritiska på grund av det korta videoformatet och avsaknad av bakgrundsinformation från avsändaren. Utifrån studiens resultat kan slutsatsen dras att ansvaret gällande att vara källkritisk enbart ligger på användaren, men det krävs även ansvar från avsändare. Vidare visade även resultatet från intervjuerna att TikToks funktioner i form av gilla-markeringar, kommentarsfält och tillägg av bilder har en påverkan på generation Z:s tillförlitlighet till innehållet, både positivt och negativt. / TikTok is a rapidly growing platform used mainly by Generation Z. The content of the platform has changed in recent years, moving from a predominantly dance and music content to topics such as politics, activism and news. This requires a source-critical approach from the users as there is a tendency to spread misinformation. Therefore, the study aims to investigate how source-critical Generation Z is to socially useful information on TikTok and their ability to critically review the content. Furthermore, the study discusses how the platform's functions affect generation z's trustworthiness of TikTok content.  The study is based on a quantitative and qualitative methodological approach in the form of surveys and interviews. The interviews were conducted with seven people in Generation Z divided into three age groups, 16-19 years, 20-23 years and 24-27 years. The results showed that Generation Z is aware of the meaning of source criticism, but that they do not utilize their source criticism knowledge on the platform. The respondents also stated that they rarely review content on TikTok and that they tend to refer to the content in conversations with others. The study also notes that Generation Z uses TikTok mainly for entertainment and amusement, which contributes to a lack of interest in questioning content that confirms their own beliefs. On the other hand, there are no conditions for them to be critical of the source due to the short video format and the lack of background information from the creator. Based on the results of the study, it can be concluded that the responsibility for being source-critical lies solely with the user, but responsibility is also required from the creators. Furthermore, the results from the interviews also showed that TikTok's functions in the form of likes, the comment section and the addition of images have an impact on generation Z's credibility to the content, both positively and negatively.

Denna studie undersöker hur desinformationskampanjen mot socialtjänsten har påverkat socialsekreterares arbete, framför allt i möten med klienter. Empiriskt material har samlats in genom sju semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma socialsekreterare inom området barn och unga. Intervjumaterialet analyserades därefter genom en tematisk analys. Utifrån den tematiska analysen kunde fyra huvudteman urskiljas, vilka innefattar socialtjänstens arbetssätt, bemötande av klienter, förtroende gentemot socialtjänsten samt desinformationskampanjens spridning och möjliga åtgärder. Studien visar på att socialsekreterare upplever att desinformationskampanjens påverkan på deras arbete inte är helt tydlig, men att de har vissa erfarenheter från klientmöten som tros kunna kopplas till desinformationskampanjen. Studien belyser även att det finns ett bristande förtroende för socialtjänsten bland klienter samt en redan existerande negativ syn på myndigheten. Desinformationskampanjen tros bidra till denna negativa uppfattning ytterligare. Studien visar på att klienters förtroende för socialtjänsten är av vikt för att socialsekreterarna ska kunna genomföra sina utredningsarbeten. Därmed behöver åtgärder för att motverka spridningen av desinformation samt förtroendeskapande insatser implementeras. Studien visar att socialsekreterarna, genom klientmöten, kan bemöta fördomar och okunskap om socialtjänsten på individnivå. Dock krävs även insatser på högre nivåer för att kunna åstadkomma en allomfattande inverkan på allmänhetens inställning till socialtjänsten. / This study examines how the disinformation campaign aimed towards social services in Sweden has affected the work of social workers, specifically in regards to meetings with service-users. The empirical data has been collected through seven semi-structured interviews with professional social workers who operate within the Swedish child-welfare system. The data was analyzed through thematic analysis. From the thematic analysis four main themes could be identified, which include how social services operate, meetings with service-users, trust towards social services and the spread of the disinformation campaign and possible measures. The study shows that the social workers rarely have experienced any particular effects in their work that could be directly tied to the disinformation campaign. However, they shed light on some instances in meetings with service-users that could potentially be connected to the disinformation campaign. The study also highlights that distrust among service-users towards social services exists and that an already-existing negative perception of social services prevails. The spread of the disinformation campaign is believed to further contribute to this poor perception. The study shows that trust among service-users towards social services is of high importance in order for social workers to be able to execute their tasks. Thus, measures towards counteracting the spread of desinformation as well as measures towards creating trust must be implemented. The study highlights that social workers, through one-on-one meetings with service-users, have the ability to directly respond to prejudice and lack of knowledge in regards to social services among service-users. However, measures on larger scales must also be implemented in order to achieve a comprehensive impact on the public’s perception of social services.

2019/20 zeigte der Hartware MedienKunstVerein in Dortmund die Ausstellung „Artists & Agents – Performancekunst und Geheimdienste“. Die von Inke Arns, Kata Krasznahorkai und Sylvia Sasse kuratierte Ausstellung ging zurück auf Ergebnisse des mehrjährigen Forschungsprojekts „Performance Art in Eastern Europe 1950–1990. History and Theory” am Slavischen Seminar der Universität Zürich. Seit nach 1990 viele Geheimdienstarchive der ehemaligen Ostblock-Länder für die wissenschaftliche Forschung geöffnet wurden, war es erstmals möglich, die Dokumentation von Kunst durch Spitzel und die Einflussnahme der Geheimdienste auf künstlerische Arbeiten zu untersuchen. Die Ausstellung versammelte z. T. noch nie gezeigte Beispiele künstlerischer Subversion und geheimdienstlicher Unterwanderung und wollte vor allem die Interaktion von Geheimdienstaktionen und Performancekunst zeigen, jener Kunstrichtung, vor der sich die sozialistischen Staaten Osteuropas am meisten fürchteten. Der Beitrag ist ein Auszug aus dem die Ausstellung begleitenden Magazin.

Ett problem svenska socialtjänsten står inför är att förtroendet från medborgarna minskar, desinformation delas i större utsträckning och år 2021 började LVU-kampanjen att spridas. Kampanjen hävdar att socialtjänsten omhändertar muslimska barn utan rättsligt stöd. Syftet med studien är att undersöka hur socialsekreterare upplever att deras arbete påverkas av den pågående LVU-kampanjen. Uppsatsen är en kvalitativ studie utförd med semistrukturerade intervjuer, fem respondenter deltog vilka samtliga är socialsekreterare från olika kommuner i Sverige. En tematisk analys har sedan använts för att hitta mönster och teman i empirin. Teorier som sedan applicerats i analysavsnittet är handlingsutrymme, socialkonstruktionism och makt. Studiens resultat visar att socialsekreterarnas arbetssituation påverkas av LVU-kampanjen men i varierande utsträckning. Bland annat så framkommer det att socialsekreterarnas relation och kontakt med deras klienter har förändrats och försämrats. Det framkommer även att det tar längre tid i möten med klienterna vilket är en bidragande faktor till att arbetsbelastningen har ökat. Dessutom visar resultatet att fler klienter avstår från att söka hjälp av socialtjänsten på grund av ökad rädsla att deras barn ska omhändertas. Socialsekreterarna upplever dessutom en större oro inför att utsättas för hot relaterat till kampanjen och dess anhängare. Vidare framkommer det att LVU-kampanjen diskuteras på samtliga arbetsplatser men att detta sker i olika forum och i varierande utsträckning. Socialsekreterarna själva uppfattar fenomenet bland annat som skadligt och oroväckande. Det framkommer även att få förändringar har gjorts på arbetsplatsen relaterat till kampanjen men att det som har förändrats är relaterat till säkerhet, likt begränsningar att filma och spela in ljud i offentliga utrymmen på socialkontoren. Resultatet visar även att handläggningsprocessen i ärenden inte påverkats av kampanjen. De förändringar som socialsekreterare anses krävs för att minska desinformationen är mer resurser, bättre kommunikationsvägar mellan klienter och myndigheter, fler politiker som intresserar sig för problematiken samt ett ökat samhällsengagemang. Slutligen framkom det att kampanjen som inledningsvis handlat om att muslimska barn omhändertagits utan rättsligt stöd, nu inkluderar oro från fler familjer oberoende av religiös tillhörighet / The Swedish social services are facing a problem where the citizens' trust is declining, disinformation is spreading and in 2021 a campaign started claiming that Muslim children are being taken into immediate care without legal support. The purpose of the study is to examine how Swedish social workers experience that their work is affected by the ongoing LVU-campaign. The study was carried out with a qualitative method and semi-structured interviews and five social secretaries from different municipalities participated. A thematic analysis was used to find patterns and themes in the material extracted from the interviews. Theories that were applied in the analysis section were margin for maneuver in work, social constructionism and power. The study’s results showed that social workers' situations are affected by the LVU-campaign in different ways. The meetings with clients take more time which is a contributory factor to the increased workload. Some of the study's key findings are that the contact and relationships with the clients have changed for the worse and also that clients are seeking less help because of fear. Social secretaries are also more worried about being threatened because of the campaign. The study also shows that the campaign is discussed at all of the social secretaries’ workplaces but that they talk about it in different forms and variations. The social workers themselves describe the phenomenon as damaging and alarming. Some more findings show that the different workplaces have made certain changes related to the campaign but that these are mostly related to security, like limitations to record sound or video inside public spaces in social services offices. The result also shows that the social secretary's work process in client cases has not changed due to the campaign. The changes that the social workers consider necessary in order to reduce the disinformation are more resources, better lines of communication between clients and authorities, more politicians who are interested in the problem as well as increased community involvement. Lastly the campaign is also considered to have spread from just being about muslim children being taken into immediate care without legal support to include concerns about the social services from more families regardless of their religion or nationality.

Syftet med den här studien är att undersöka vilka konspirationsteorier som förekommer bland medlemmar i tre Facebookgrupper utifrån sex inlägg om Covid-19. Studien jämför även inläggen om Covid-19 i Facebook-grupperna med information från de officiella källorna World Health Organization och Folkhälsomyndigheten, hur informationen från de olika källorna framställs och skillnaderna i informationen mellan dem. Detta bidrar till en bättre förståelse om användningen och olika typer av vilseledande information. Studien utgår från en kvalitativ språklig analys eftersom det sällan förekommer studier om textens innehåll i vilseledande information.  Studien uppmärksammar tidigare forskning om sambandet mellan sociala medier och konspirationsteorier. De teoretiska utgångspunkterna är tre typer av vilseledande information och begrepp såsom social kontroll och selektiv exponering förekommer. Resultatet visar att det förekommer fyra huvudsakliga konspirationsteorier och sex tillhörande konspirationsteorier i diskussioner om Covid-19 i de undersökta grupperna på Facebook. I dessa diskussioner är desinformation mest förekommande. Resultatet diskuteras i jämförelse med information från World Health Organization och Folkhälsomyndigheten. Den vilseledande informationen bildar budskap och tolkningar genom tecken och språk i form av texter. Diskussionerna belyser slutligen att den tidigare forskningen, till viss del, stämmer överens med vår studie samt ger förslag på eventuell framtida forskning om konspirationsteorier. / The purpose of this study is to investigate the conspiracy theories that exist among members of three Facebook groups based on six posts about Covid-19. The study also compares the posts about Covid-19 in the Facebook groups with information from the official sources World Health Organization and the Swedish Public Health Authority, how the information from the different sources is presented and the differences in the information between them. This contributes to a better understanding of the use and different types of misleading information. The study is based on a qualitative linguistic analysis since there are only a few studies on the text's content in misleading information. The study draws attention to previous research on the connection between social media and conspiracy theories. The theoretical starting points are three different types of misinformation and concepts such as social control and selective exposure occur. The results show that there are four main conspiracy theories and six related conspiracy theories in discussions about Covid-19 in the analyzed groups on Facebook. In these discussions, disinformation is most common. The result is discussed in comparison with information from the World Health Organization and the Swedish Public Health Authority. The misleading information forms messages and interpretations through signs and language in the form of texts. Finally, the discussions highlight that the previous research, to some extent, is consistent with our study and provide suggestions for possible future research on conspiracy theories.