Denna studie grundar sig i en forskning gällande arbetet kring genus och jämställdhet i två olika yrkesbranscher inom samma organisation. Den svenska arbetsmarknaden är könssegregerad och granskas arbetsmarknaden närmare framträder den interna könssegregeringen. Det betyder att kvinnor och män med samma yrke och ibland samma arbetsgivare utför olika arbetsuppgifter. Enligt tidigare forskning har kvinnors andel av arbetskraften ökat kraftigt sedan 1960 och detta har medfört att ett stort steg tagits mot ökad jämställdhet. Kvinnor och män har valt olika yrkesinriktningar som resulterat i en könssegregerad arbetsmarknad. En bidragande orsak till att den svenska arbetsmarknaden fortfarande är starkt könssegregerad är beskrivningen av yrken och branscher såsom "typiskt kvinnliga" och "typiskt manliga". Utgångspunkten för denna studie är att ta fram mer forskning kring genus och jämställdhet. Syftet med studien är således att undersöka två olika yrkesbranscher som uppvisar kvinnodominans respektive mansdominans inom en och samma organisation. Tidigare forskning påvisar att olikheter i traditioner, förhållningssätt samt värderingar som är relaterade till genusmönstret bidrar till att kvinnor dominerar i hemtjänsten och män i de tekniska verksamheterna. Dessa genusmönster har stor betydelse för arbetsmiljöförhållandena eftersom det påverkar alla delar av vårt samhälle. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer sett ur ett hermeneutiskt perspektiv. Intervjuer har genomförts med personer med olika befattningar från räddningstjänsten, vård och omsorg (hemtjänst) samt personalchef. Resultaten från intervjuerna har analyserats utifrån den teoretiska referensramen. I denna studie har vi kommit fram till att den mansdominerade yrkesbranschen har kommit längre i arbetet för jämställdhet genom exempelvis lön och ombyggnationer till kvinnliga omklädningsrum. Samt att vissa av brandmännens partners är emot kvinnliga brandmän. / This study is based on research into the work of gender and equality in two different professions within the same organization. The Swedish labor market is gender segregated and is the labor market to be examined closer stands the internal gender segregation. This means that women and men with the same occupation and sometimes the same employer perform different tasks. According to previous research, women's share of labor has increased significantly since 1960, and this has led to a major step towards increased gender equality. Women and men have chosen different professions that resulted in a gender segregated labor market. A contributory reason why the Swedish labor market is still highly gender segregated is the description of professions and industries such as "typically female" and "typically male". The starting point for this study is to develop more research on the importance of the Swedish gender-based labor market. The purpose of the study is thus to investigate two different professions that exhibit women dominance and men dominance within one and the same organization. Previous research shows that differences in traditions, attitudes and values are related to gender patterns. This makes women dominate the home care services and men in the technical activities. These gender patterns are of great importance to the working environment, as it affects all parts of our society. The study has been conducted with qualitative interviews from a hermeneutic perspective. Interviews have been conducted with people with different positions from the emergency services, health and social care (home care service), and the staff manager. The study has been analyzed with qualitative interviews from a hermeneutic perspective. Interviews have been conducted with people with different positions from the emergency services, healthcare and home care services and the responsible human resource manager. The results from the interviews have been analyzed based on the theoretical reference frame-work. In this study we have come to the conclusion that the male-dominated occupational field has gone further in the work of gender equality, for example, new dressing rooms for women. And some of the firemen's partners are against female firefighters.

Tidigare forskning visar att kvinnor i mansdominerade branscher upplever ett antal utmaningar i formav långa arbetsdagar, manlig jargong och sexism. Stor del av den tidigare forskningen jag har tagit delav fokuserar på manligt och kvinnligt ur ett perspektiv där kvinnors utvecklings- och karriärmöjligheterär i fokus. Syftet med denna studie är istället att skapa fördjupad förståelse av kvinnor med finansiellayrkens upplevelser och erfarenheter av att arbeta i en mansdominerad bransch. Detta gjordes genom attstudera hur kvinnorna uppfattar sig själva i relation till sin yrkesroll samt hur de beskriver och förhållersig till den arbetsplatskontext de arbetar i. Studien utgår från en socialkonstruktionistisk ontologi med ett strukturalistiskt ochsocialkonstruktionistisk perspektiv på kön i organisationer. Det empiriska materialet utgörs av tiosemistrukturerade intervjuer med kvinnor som arbetar med finansiella yrken i ett antal olikaorganisationer inom finansbranschen. Materialet har analyserats utifrån det teoretiska ramverketbestående av Kanters strukturella teori, ett ”doing gender”-perspektiv samt begreppet könsstereotyper.Resultatet visar hur kvinnorna är delaktiga i processen av skapandet av kön genom att de upprätthålleroch anpassar sig efter den manliga normen. När kvinnor och mäns stereotypiska egenskaper ställs motvarandra, framträder mannens egenskaper som mest eftersträvansvärda. Kvinnorna beskriver själva attde främst upplevt fördelar av att arbeta i en mansdominerad bransch där synligheten hjälpt dem på vägenframåt i karriären. Analysen visar däremot att deras upplevelser även kantas av en ständig anpassningtill den manliga normen samt en verklighet där de stundtals blir ifrågasatta och förminskade.

En del socionomer kan uppleva obehag att samtala med människor som är i kris eller mår dåligt. Skolkuratorer är en av de som kan uppleva en osäkerhet huruvida de ska samtala med barn och ungdomar. Syftet med denna studie är att undersöka vilka metoder skolkuratorer från Malmös grundskolor använder i sina samtal med elever, men även hur skolkuratorerna beskriver sina kompetenser i samtalsmetodik. Vi har utgått ifrån en kvalitativ metod där vi har intervjuat sex skolkuratorer med olika långa anställningar inom skolkuratorsyrket. Studiens resultat visar att skolkuratorer inte följer någon metod på hur de ska förhålla sig i samtal med elever. Det finns ingen mall på hur skolkuratorer ska utföra sitt arbete vilket innebär att de arbetar väldigt olika och utvecklar olika sätt att utföra samtalen som de själva anser ger bäst resultat. Istället för en metod så blir det en “plock” av alla möjliga metoder för att anpassa elevernas behov. Däremot såg vi flera likheter i modeller som de nämnde att de utgår ifrån, såsom motiverande samtal och empatiskt förhållningssätt där olika faktorer spelar en väsentlig roll för samtalets utveckling såsom ett gott bemötande. I enlighet med learning by doing visar resultatet på studien att skolkuratorerna får mer kunskap på hur man samtalar desto fler samtal de genomför. För att få bättre kompetenser i samtalsmetodik önskar skolkuratorer mer praktik och djupare kurser i samtalsmetodik från socionomutbildningen. / Some social workers can experience discomfort when speaking with people in a state of crisis or who are mentally unwell. School counselors are among those who can experience insecurity on how they should talk with children and teenagers. The purpose of this study is to examine what models school counselors from Malmö’s elementary schools use in their conversations with students and how the school counselors describe their speech methodic competences. We used a qualitative method where we interviewed six school counselors with varying lengths of employments within the profession. The result of the study shows that school counselors do not follow any model on how to act in conversations with students. There is no template on how school counselors should conduct their work which means that they work very differently and develop different ways to conduct conversations according to what they themselves believe give the best results. Instead of one method it becomes a pick of all sorts of different methods to adapt to the student’s needs. We did, however, see many similarities in models that they mentioned they use as a foundation, such as motivating talks and an empathic approach, where different factors play an essential part for the development of the conversations, such as a good reception. Furthermore, the result shows that school counselors learn to converse the more conversations they have, in accordance with learning by doing. To achieve better competences in conversation methodics, school counselors wish for more internships and more in-depth courses in conversation methodics from the social worker education.

Syftet med denna studie var att ta reda på vilka förhållningssätt verksamma lärare har till svenskundervisning som genomförs med estetiska och multimodala lärprocesser inom årskurs 1 – 3. För att ta reda på detta har en kvalitativ intervjustudie utförts, där åtta verksamma lärare deltagit som är aktiva inom skolans verksamhet, årskurs 1–3 och undervisar i ämnet svenska. Intervjuerna utfördes via Zoom på grund av den rådande pandemin. Resultatet av intervjuerna visade en medvetenhet kring estetiska och multimodala lärprocesser hos lärarna. Dock efterlystes tydligare riktlinjer i styrdokumenten kring estetiska och multimodala lärprocesser inom ämnet svenska samt djupare utbildning kring estetiska och multimodala aspekter och lärprocesser inom svenskämnet i grundärarutbildningen. Dessutom visade det sig utifrån intervjuerna att det krävs vissa resurser, fantasi och kunskap för att lärarna ska kunna implementera estetiska och multimodala lärprocesser i sin undervisning. Slutligen ges också exempel på hur lärarna arbetar estetiskt och multimodalt samt förslag på hur framtida forskning kan bedrivas. / The main purpose of this particular study was to examine what attitudes teachers have towards teaching Swedish using both aesthetical and multimodal methods. To formulate a conclusion a qualitative interview was conducted. Eight teachers were selected and chose to participate. All of the teachers are active in their school ́s activities and teach Swedish in grades 1–3. These interviews were conducted via Zoom due to the current prevailing pandemic. The result of these conducted interviews shows that the teachers have knowledge about both aesthetic and multimodal learning processes. However, based on the gathered information, it also reveals a need to for clearer guidelines outlined in the governing documents regarding both aesthetic and multimodal learning practices. In addition, the interview process showed that certain resources, imagination and a knowledge base are required for these teachers in order to implement both aesthetic and multimodal methods in their teaching practices. Several examples are given of how the teachers employ both aesthetically and multimodal methods. Finally, the study presents ideas for future research in this field.

Concept "value-action gap" is most often mentioned in frame of behavioral studies of individial approach to ecological issues. Its meaning lies in description of a gap that opens between values claimed by respondents and their consequent actions (people act in accordance with values which are different than those pro-environmental values that they originally signed up to). There also is a concept of "knowing-doing gap" which stems from a different context and describes different situations. Its authors demonstrate how many corporations/firms/organizations employ disfunctional/ineffective management practices and ways of work organization - and all that in a situation when responsible employees and managers know about better practices. Furthermore, those employees are being continually educated about those more effective practices; corporation/firm also has plans of implementation of those done by hired consultants and all those plans would have had better results, should they be implemented. But despite this knowledge and good experiences of other organizations - managers keep on working using old inefective means. In this text I examined whether it is possible to identify a combination of those two concepts/phenomena in a frame of discourse related to expert knowledge about a state of natural...

This essay explores the usage of history in the historical video game Assassin’s Creed: Unity. Taking a theoretical approach from Nordgren, Karlsson and Landsbergs theories on historical consciousness, historical meaning and the usage of history, the game is analysed from the perspective of the content creator. The essay looks at the perspective of the gamer, through Chapmans theory of reading and doing as a basis for interaction within the game world. The results show that Assassin's Creed: Unity’s narration contains messages that can be linked to genetic functions that intend to link the past, through development, to the present and vice versa. The usage of history in Assassin's Creed: Unity can be seen as mostly scientific and it usually comes from what Bordwell calls an explicit level. This in the sense that the historical content of the gaming world and the elements based on real historical events are clearly presented by the game developer with the aim of offering players, with a need to learn about the French revolution, factual knowledge. In other words, the game assumes the role of a kind of teacher and the player can choose to absorb this content or ignore it to focus only on the game’s ludicrous aspects and drama of the game's action. Reading and doing creates a sense of empathy in the gaming world. It invites the player to take part in a kind of museum visit where one can, based on the rules of the game and an inherent randomness in the gaming world, create one’s own historical narrative and through this, make sense of the historical content of game world. However, this element is partially destroyed by a constantly recurring element of violence.

Under år 2022 uppmärksammades och diskuterades socionomutbildningens utformning, både i debattartiklar och av undervisande lektorer på socionomprogrammen. Inom socionomprogrammen diskuterades det även bland elever om hur pass förberedda de kände sig inför det kommande yrkeslivet som socionom. Många studenter tycktes förespråka praktiska moment under sin utbildning. Med anledning av studenternas syn på praktiska förberedelser används i studien det teoretiska ramverket Learning by Doing utifrån dess lämplighet att tillämpa praktisk kunskap för att stärka inlärning hos individen. Denna bakgrund ligger till grund för studiens syfte, att utifrån en kvantitativ metod undersöka hur pass förberedda socionomstudenter under termin sex upper sig vara inför sitt framtida yrkesliv. Utifrån ambitionen att kvantifiera studenternas känslor och bereda tillgång till en större mängd data användes webbenkät som datainsamlingsmetod. Totalt valde sex universitet att medverka, vilket resulterade i totalt 103 respondenter, vilket har bidragit till studiens resultat. Studiens resultat visade på intressanta fynd. För det första fanns ingen association mellan tidigare erfarenhet och respondenternas känsla av förberedelse inför det kommande yrkeslivet. För det andra fanns det en association, likt det teoretiska ramverket och tidigare forskning, mellan studenternas verksamhetsförlagda utbildning och deras förberedelse för det kommande yrkeslivet. För det tredje testades även respondenternas association mellan erhållen kunskap inom myndighetsutövning och professionella samtal, vilket resulterade i att det fanns en association mellan respondenternas kunskap och känslan av förberedelse. Slutligen visade studiens tester rimligtvis på att desto mer kunskap studenterna uppgav sig fått från utbildningen, desto mer förberedda kände de sig. Sammantaget och utifrån studiens resultat föreslås ytterligare praktiska moment inom utbildningen för att stärka socionomstudenters känsla av förberedelse inför det kommande yrkeslivet.

The question of working hours, their length and allocation engages workers around the world. Today we see an increasing flexibility in the working life and an increasing interest regarding the question of working hours. Being able to balance work-family life is universally accepted to be a challenge for living a sustainable life. Previous research regarding a shortened working week indicates that shorter working hours increase well-being and reduce stress. The aim of this study is to create an understanding for the puzzling everyday life of families and for the extent to which men and women believe that a four-day work week could ease their everyday challenges. The aim of the investigation is to focus on the allocation of household work between men and women, thus if these opinions and experiences differ between men and women. The purpose is to create an understanding of how the individual demands and expectations within family-life differ depending on gender. In this study, twelve qualitative interviews with six women and six men were carried out to compare their feelings, opinions, and reflections regarding a four-day work week. The result shows that most men and women are positive to the idea of a four-day work week: women to a somewhat greater extent than men. It also shows that women would use their free day to do household chores to a greater extent than men, who would to a greater degree prioritize their own activities for free time and hobbies. The results raise important questions regarding the allocation of household chores in families. / Diskussionerna om arbetstiden, dess längd och förläggning engagerar medarbetare världen över. Idag ser vi en ökad flexibilisering i arbetslivet och ett växande intresse kring frågan om arbetstid. Att kunna balansera familje-och arbetsliv är en universell utmaning för att kunna leva ett hållbart liv. Tidigare forskning om förkortad arbetsvecka visar att minskad arbetstid leder till ökat välmående och minskad stress. I denna studie undersöks hur livspusslet ter sig för familjer och i vilken utsträckning män och kvinnor tror att en fyra dagars arbetsvecka skulle förändra vardagslivet. Undersökningen ämnar fokusera på fördelning av hushållsarbete mellan könen genom att undersöka hur åsikter och erfarenheter skiljer sig åt mellan kvinnor och män. Syftet är att skapa en förståelse för hur individuella krav och förväntningar i familjelivet skiljer sig åt beroende på kön. I studien genomförs tolv kvalitativa intervjuer med sex kvinnor och sex män där fokus ligger på att jämföra deras känslor, åsikter och reflektioner kring en fyra dagars arbetsvecka. Resultaten visar att majoriteten av män och kvinnor är positiva till idén om genomförandet av en fyra dagars arbetsvecka, kvinnor i något större omfattning än män. Det visar även att kvinnor skulle använda sin lediga dag till att göra hushållsarbete i högre utsträckning än män, som till större grad skulle prioritera egna aktiviteter och hobbys. Resultaten lyfter viktiga frågor om upplevelser av fördelningen av hushållsarbete inom familjer.

No description available.

Syftet med studien är att studera om det finns könsskillnader i jobb, som är en riskfaktor för stress, samt se om detta delvis kan förklaras med hjälp av tid en lägger på hushållsarbete. Det har formulerats fyra hypoteser för att söka besvara denna frågeställning. Teorier vi använt oss av är Karaseks krav/kontroll-modell, Antonovskys teori om KASAM (känsla av samhörighet), Hochshilds teori om “The second shift”, “Doing gender”, samt även kön som utgör en stor del. Datan som använts är tagen från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010 och för denna studie blev det slutgiltiga urvalet 1637 personer mellan 18-65 år, som förvärvsarbetar och är samboende. Det används Chi2, ANOVA och logistiska regressioner för att besvara hypoteserna. En slutsats är att det är vanligare för kvinnor att känna jobbanspänning än vad det är för män, och det är även vanligare att kvinnor lägger mer tid på hushållsarbete än män.