Denna studie syftar till att undersöka hur personliga tränare som ledare arbetar med motivation, för att deras kunder ska bevara sin egen träningsmotivation och därigenom nå sina valda mål. Ett delsyfte är att se om skillnad föreligger i deras uppfattning av hur kunderna når målen beroende på om motivationens ursprung är av inre eller yttre karaktär. Fyra stycken personliga tränare har intervjuats med hjälp av semistrukturerade intervjuer om hur de arbetar med motivation och målsättning, samt hur de ser på sig själva som ledare och pedagoger. Även svårigheter och andra påverkande faktorer de stöter på i arbetet med att motivera kunder tas upp. Resultatet visar att det finns olika typer av motivation, att den kan vara både inre och yttre (eller blandad), där respondenterna i denna studie är överens om att människor med inre motivation lättare når sina träningsmål samt att den inre motivationen bibehålls längre.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka hur träningsentreprenörer motiverar sig professionellt och privat, samt vilka drivkrafter som ligger till grund för deras fysiskt aktiva livsstil. Studien kommer dessutom undersöka vilka egenskaper som kännetecknar en träningsentreprenör för att få en djupare förståelse om vad som ligger till grund för deras driv. Med hjälp av den erhållna empirin är tanken att presentera konkreta råd på vad som behövs för att finna motivationen i livet och hur man bör gå tillväga för att bli mer fysiskt aktiv. Metoden för att få en djup förståelse i hur de tänker och agerar utgick ifrån kvalitativa och semistrukturerade intervjuer. Den erhållna empirin analyserades sedan med hjälp av Deci & Ryan’s motivationsteori, nämligen Self-Determination Theory. Frågeställningarna som studien ämnar undersöka är följande: Vad karaktäriserar en träningsentreprenör? Hur motiverar träningsentreprenörer sig i sin vardag? Vilka drivkrafter har träningsentreprenören för att fortsätta arbeta? Vilka strategier lyfter träningsentreprenören fram för att motivera till fysisk aktivitet? Resultatet visar att träningsentreprenören besitter de psykologiska behoven som behövs för en inre motivation. De håller sig fysiskt aktiva minst 60 minuter om dagen och konstaterar att det stärker deras välbefinnande markant. För att lyckas uppnå sina mål behöver man ha tålamod, en stark självtro och våga misslyckas. Var nyfiken till livet och säg ja till nya utmaningar. Låt dig påverkas av bra saker och glöm inte att en själv måste ta eget ansvar. Slutsatsen är att respektive träningsentreprenör är välutbildad inom området träning och hälsa samt ytterst autonoma i sitt handlande. Deras framgång kan i mångt och mycket förklaras med hjälp av deras starka välbefinnande, tydliga målsättning och tålmodighet. Så var i livet manän befinner sig, glöm inte bort att “med ett leende går allting lättare”. Med definierade mål och en stark tro på sin kompetens har träningsentreprenören bevisat att självförverkligandet sällanhar några begränsningar, det gäller bara att ta första steget.

Sweden is heading towards a larger portion of renewable, weather dependent energy sources as a part of climate policy. To integrate such energy sources there is an increasing demand of flexibility in the Swedish electricity system. This further indicates a need to understand the rationality behind investments in flexibility resources, such as energy storage and demand response. The purpose of this study is to investigate whether the measurement Levelised Cost of Storage (LCOS) is reflecting the way Swedish actors reason about investments in flexibility resources. By qualitative interviews with actors and calculations of LCOS in seven different use cases the investment logic related to energy storage is analysed in a Swedish context. By doing so this study aims to form a basis of how to encourage an effective utilization of the values that flexibility resources can provide. Investments in energy storage and demand response technology are in studied use cases driven by soft values as goodwill, knowledge and comfort. Possible economic savings are often the rational argument for an investment, however, a greater benefit accrue to network operators, technology suppliers, and most of all, the electricity system. Regulations regarding network operators’ required rate of return, ownership and bid requirements on the Swedish power regulation market are currently not promoting a transformation to a completely renewable energy system, in which flexibility resources are seen as presumptions. Soft values and system values are difficult to quantify, which aggravates an understanding of the investment rationality regarding energy storage and demand response in a Swedish context. Several actors pointed out power, primary to energy, as the deficient resource, which increases the problem to assess when investments will occur by using LCOS methodology.

Inledning: Vilka drivkrafter manifesta och latenta får den blivande terapeuten att påbörja och gå vägen till att bli terapeut? Vilka drivkrafter driver vidare? Hur kan de latenta drivkrafterna nås och förstås? Syftet med studien är att utforska drivkrafterna och betydelsen av en psykoterapeutisk process.  Frågeställningar: Hur beskriver terapeuten sina drivkrafter på sin väg att bli terapeut? Bildar drivkrafterna något mönster? Vilken betydelse har en psykoterapeutisk process på vägen att bli psykoterapeut?  Metod: Studien är en hermeneutisk fenomenologisk studie ur ett narrativt perspektiv. Den har genomförts som semistrukturerade djupintervjuer med öppna grundfrågor. Det insamlade materialet har efter att ha analyserats samlats i teman.  Resultat: Under arbetets gång har ett mönster blivit allt tydligare: drivkrafterna tillsammans med den existentiella kampen mellan ratio, ett rationellt förnuft och en emotionell sanning är en psykoterapeutisk process. Diskussion: Tillsammans ger drivkrafterna bilden av kampen mellan ratio, det rationella förnuftets sanning och känslans, den emotionella sanningen. Det är också bilden av den psykoterapeutiska processen som väg och nav i utbildningen och i livet, ett personligt integrationsarbete av teori, erfarenhet och metod. Detta åskådliggörs i uppsatsens text av de i de teoretiskt logiskt resonerande avsnitten som små pilar inskjutna lyrikcitaten, ett synliggörande av den emotionella sidan i människan, inflätad i det logiska, rationella tänkandet. Denna process är en reparation, ett försonings- och läkningsarbete intrapsykiskt och interpersonellt. Det är en självgranskning och ett personligt integrationsarbete, en integration av teori, metod, erfarenhet och personlighet som blir en väg till identitetsförståelse. Den psykoterapeutiska processen med egenterapi och handledning leder vidare och djupare i ett sökande efter drivkraftens upphov, dess grund och rotfäste: en väg med ett mål, men utan ände. / Introduction: What forces, apparent and hidden drive the future psychotherapist to take the first steps on the path to become a therapist and what forces drive hir to continue?. The aim of the study is to explore these impelling/motivating forces and the relevance of psychological process on that path.  Questions: How does the therapist describe these forces on hir way to become a therapist?Do they form a pattern to analyse? What is the relevance of a psychotherapeutic process on that path? Method: The study is hermeneutic, phenomenological in a narrative perspective, based on semi structured interviews in depth with open questions. The resulting material was organized in themes.   Results: While working with the study an emerging pattern has become clearer: the impelling forces, interlaced with the existential struggle between ratio, rational reasoning and emotional truth can be interpreted as a psychotherapeutic process.   Discussion: The impelling forces in the study give together a picture of life’s fundamental struggle between ratio, intellectual reasoning and emotional truth. These forces also give the picture of the therapeutic process as a path and hub in the therapists training and life, an individual, personal labour of integrating theory, experience and method. The use of poetic citations, little arrows in the theoretical, logical texts in the study illustrate the emotional side of the human being interlaced with the logical and rational. This process is a task of mending, reconciliation and healing. It means selfexamination, a personal integration of theory, experience and personality leading to a sense of identity. The psychotherapeutic process with personal therapy and counselling leads on to a further search for the origins of the compelling forces, their foundations and roots. A path with a goal but no end.

Föreliggande studie undersökte personalens upplevelse inom äldreomsorgen om möjligheten till påverkan av minskad smittspridning av Covid-19. Deltagarna i studien var fyra personer mellan 47 och 65 år som intervjuades individuellt i en kvalitativ undersökning om upplevelsen kring smittspridning av Covid-19 inom äldreomsorgen.               Resultatet visade att de viktigaste aspekterna när det kom till möjlighet till påverkan av minskad smittspridning var genom engagemang och driv, att aktivt kunna påverka genom kommunikation och samarbete, genom innovativt nytänkande och anpassning till nya utmaningar.               Studien använde sig av en tematisk analys som resulterade i tre teman; Drivkraft, aktiv påverkan samt anpassning till utmaningar.

Då jag i mitt arbete som lärare i svenska undervisar eleverna med processkrivande som grundsyn och upplever att det underlättar skrivandet för eleverna, fann jag det intressant att undersöka om min uppfattning stämde. Jag har noterat att eleverna, även de med skrivsvårigheter, tar sig igenom den utmaning som skrivande kan innebära i skolan. Syftet med undersökningen var att finna svar på om undervisning med processkrivande som grundsyn kan ses som motiverande för eleverna. Utifrån självbestämmandeteorin kopplad till motivation gjorde jag en kvalitativ studie som relaterar till tidigare forskning kring processkrivande och motivation. Tidigare forskning visar bland annat på att processkrivande kan bidra till motivation och goda skribenter. Likväl finns det även studier som inte har visat samma resultat. Mitt resultat visade att mina elever ser processkrivande som hjälpsamt i undervisningen vilket jag tolkar som att det kan anses vara motiverande. Än tydligare i resultatet var att jag som lärare kan påverka elevens motivation på flera olika sätt. Återkoppling var den faktor som stack ut allra mest. Jag kan alltså bekräfta min uppfattning om att processkrivande som grundsyn i undervisning är hjälpsam och motiverande för eleverna.

Syftet med studien är att undersöka hur begreppet motivation uppfattas i klassrumssituationer. Vad anser lärarna om motivation och hur väl stämmer det med elevernas bild av motivation. Jag har valt att besöka och intervjua elever och lärare i årskurs tre och årskurs sex. Detta för att se om det finns en skillnad i hur man motiverar när betyg blir en del av ekvationen i skolarbetet i årskurs sex. Arbetets frågeställning har besvarats genom det empiriska materialet, vilket består av observationer i klassrummet och intervjuer av lärare och elever. Resultatet visar hur lärarna arbetar med sina elever i respektive årskurs och vad elever uppfattar som motiverande. Resultatet visar skillnader mellan årskurserna men också likheter, hur struktur och sociala relationer kan påverka elevernas motivation.

Syfte: Att studera hur tidigare kariesaktiva patienter har ändrat sina vanor med resultatet minskad kariesaktivitet. Frågeställningen var: ”Hur lyckas tidigare kariesaktiva patienter ändra sina vanor?”. Material och metod: Studien genomfördes på Tandvårdshögskolan i Malmö med ett slutgiltigt urval som bestod av sex informanter varav fyra var patienter på Tandvårdshögskolan och två på Folktandvården i Malmö. Inklusionskriterierna var tidigare kariesaktiva med nu avstannad kariessjukdom, fyllda 18 år och som talade flytande svenska. För datainsamlingen genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med efterföljande dataanalys med kvalitativ innehållsanalys.     Resultat: Den ena kategorin som identifierades var: Den varierande drivkraften som omfattade subkategorierna den positiva drivkraften och den negativa drivkraften. Den andra kategorin var: Det externa stödets vara eller icke vara omfattande externt positivt inflytande och en önskan om externt stöd (under sårbara tider).  Slutsats: Informanterna lyckades med en beteendeförändring som initierades av stöd, i form av information, eller drivkrafter, i form av funktion, estetik eller rädsla. När informanterna kände sig lyssnade på, involverade, motiverade och handlingskraftiga kunde de förstå hur de skulle kunna förändras från att vara kariesaktiva till kariesinaktiva. / Aim: To study how previously caries-active patients have changed their habits with the result reduced caries activity. The research question was, "How does previous caries-active patients manage to change their habits?" Material and method: The study was conducted at The Faculty of Odontology at Malmö University with a final sample of six informants, of whom four were patients at the faculty and two at the Public Dental Health Service in Malmö. The inclusion criteria were previously caries-active with now arrested caries disease, 18 years and above and fluent in Swedish. For data collection, qualitative semi-structured interviews were conducted with subsequent data analysis using qualitative content analysis. Results: One category that was identified was: The varied driving force which included the subcategories the positive driving force and the negative driving force. The second category was: The presence or absence of external support including external positive influence and a desire for external support (during vulnerable times). Conclusion: The study showed that the informants managed a behavioral change which was initiated by support, in the form of information, or by driving force, in the form of function, aesthetics or fear. When the informants felt listened to, involved, motivated and driven, they could understand how they could change from being caries-active to caries-inactive.

I följande uppsats undersöktes framgång ur skivbolag, artisters samt idoldeltagares perspektiv.Det undersöktes även vilka faktorer och egenskaper som ansågs essentiella i syfte att genereraen lyckad artistkarriär. Svaren som uppkom var att framgång kan definieras olika beroende påindividuella delmål samt på vilken genre en artist är verksam inom. Det framgick även att föratt generera framgång krävs driv, image, vision och unikum. Även engagemang inom socialamedier och varumärkesbyggande ansågs viktigt. Att bli framgångsrik idag gentemot 15 årsedan menades ha förändrats genom externa faktorer som sociala medier och teknik dåkonkurrensen blivit större. Samtidigt framstod de interna faktorerna vara desamma. Relevantateorier och begrepp som tvåvägskommunikation, varumärkeskontakt, varumärkesrelationsamt varumärkesengagemang användes frekvent som understöd för frågeställningarna

Denna fallstudie är en undersökning om lärande vid arbetsplatsförlagd undervisning i den yrkesförberedande gymnasieskolan. Undersökningens syfte vara att studera hur samspelet mellan handledare och elev påverkar elevens lärande, vad handledaren ser som viktigt att bedöma och vilken betydelse elevens egen drivkraft och intresse har för utfallet. Informationen samlades in via systematiska observationer, anteckningar, samtal, ostrukturerade intervjuer, analys av både muntliga och skriftliga omdömen samt elevers loggböcker. Undersökningens slutsatser handlar i stort om att ett bra samspel mellan handledare och elev är en absolut avgörande faktor för att ett lärande ska ske och att handledaren formulerar ett omdöme. Vidare handlar det om att utformandet av och innehållet i omdömet står i relation till både elevens och handledarens egen drivkraft och intresse för vald yrkesinriktning.