En stillasittande livsstil utgör idag ett mycket stort folkhälsoproblem och fysisk aktivitet är något som förespråkas i samhället. Motivation är en förutsättning för att en person skall kunna förändra sin livsstil. Distriktssköterskan skall befrämja den fysiska, psykiska och sociala hälsan och kan göra det genom att hjälpa människor att finna sin egen motivation. Distriktssköterskan möter patienter med skilda hälsoproblem och olika grad av motivation. För att kunna möta människors olika behov är det av betydelse att ha kunskap och förståelse för vad motivation innebär och hur det uttrycks. Syftet med denna studie är att beskriva och belysa begreppet motivation ur ett generellt perspektiv och utifrån ett specifikt kontext, patienters motivation i samband med fysisk aktivitet. En begreppsanalys har gjorts utifrån Walker och Avants analysmodell (2005). De egenskaper som karaktäriserar begreppet motivation har definierats, ett modellfall, ett gränsfall och ett motsatt fall har beskrivits för att ge en tydligare bild av motivationens karaktäristiska egenskaper. Förutsättningar och konsekvenser för begreppets existens har lyfts fram och därefter beskrivs empiriska referenser för ytterligare beskriva och tydliggöra begreppet. Den slutliga beskrivningen av begreppet motivation resulterade i ett mångfasetterat svar. I ett specifikt kontext med patienters motivation i samband med fysisk aktivitet beskrivs oftast motivation utifrån vad som är motiverande. De vanligaste motiverande faktorerna är; En tro på de positiva hälsokonsekvenserna, skapa självkontroll/självförtroende och social kontakt. Det framkom att självkontroll, social kontakt, att ha ett mål och övertygelse var förutsättningar för motivation i samband med fysisk aktivitet i det analyserade materialet. Distriktssköterskan bör vara medveten om värdet av motivation och framför allt att människor drivs av olika motiv och därmed motiveras av olika faktorer. Enligt analysmodellen kan de definierade egenskaperna för begreppet inte vara det samma som förutsättningarna för begreppet. Utifrån analysen framkom det ändå att vissa av de definierande egenskaperna var förutsättningar, vilket presenteras trots att det strider mot modellen. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Utflyttningar av huvudkontor ökade kraftigt i Sverige under slutet av 1990-talet och medförde en stor debatt i det svenska näringslivet. Ämnet fick även ökad uppmärksamhet i ekonomisk forskning eftersom det befarades leda till långsiktiga negativa effekter för samhället. Frågan om företagens huvudkontor aktualiserades återigen under 2017 med en rad uppmärksammade fall, bland annat Nordeas flytt från Sverige. Behovet av studier som följer upp huvudkontorens lokalisering och de bakomliggande drivkrafterna ansågs därmed fortfarande vara lika aktuellt och nödvändigt. Därför bestämde vi oss för att studera vad som hänt med huvudkontorens lokalisering under 2010-talet och särskilt drivkrafterna för lokaliseringen baserade på företagens berättelser. Undersökningen bestod av två delar. Den första delen var en upprepad tvärsnittsstudie och huvudkontoren kartlades för företagen på Veckans Affärers (2018) lista över Sveriges 500 största företag. Likt tidigare studier undersöktes drivkrafterna ägarstruktur, skatter, branschtillhörighet och storlek. I undersökningens andra del undersöktes drivkrafterna närmare genom att följa upp alla de företag som flyttat sitt huvudkontor till eller från Sverige sedan 2010. Detta hade inte gjorts i tidigare studier. Första delen av undersökningen visade att 30 procent av företagen hade sina huvudkontor utomlands. Detta innebar en minskning sedan 2010 och nivån var även under den som uppmättes vid millennieskiftet. Vidare visade undersökningen att ägarstruktur utgjorde den enskilt starkaste drivkraften för huvudkontorets lokalisering. Undersökningen visade också att det svenska ägandet fortfarande dominerade bland de största företagen i Sverige. Nivån av utlandsägande konstaterades vara fortsatt stabil. Det tidigare dominerande ägandet från USA hade dock upphört och istället hade det europeiska ägandet ökat. De nationaliteter som var mest framträdande som ägare till de största företagen i Sverige år 2019 var Nederländerna och Luxemburg. Detta förklarades som en följd av uppköp och förvärv, men ägande från dessa länder var främst skattemässigt motiverande vilket kunde påstås ligga bakom ökningen i andelen utlandsägda företag med huvudkontor i Sverige. Dock kunde undersökningen inte fastslå skatter som en drivkraft för huvudkontorens lokalisering. Utifrån undersökningen kunde inte branschtillhörighet fastslås som en drivkraft för huvudkontorets lokalisering, däremot fanns skillnader mellan olika branscher. Inom bank och finans, fastighet samt mediebranschen fanns inget eller endast ett fåtal företag som lokaliserat huvudkontoret utomlands. Vidare visade undersökningen att företagets storlek inte var en drivkraft för huvudkontorens lokalisering. Undersökningens andra del visade att samtliga företag som flyttat sina huvudkontor till Sverige sedan 2010 kunde kopplas till ägande och handlade om en återflyttning tillbaka till Sverige. Ett av fallen utmärkte sig dock genom att ägarförändringar utlöst flytten av huvudkontoret, men lokaliseringen i Sverige förklarades inte av ägarens nationalitet. Även de företag som flyttat sina huvudkontor från Sverige sedan 2010 kunde förklaras av ägandeförändringar, men motiverades även av förbättrade regelverk och skatter.

<p>Bakgrunden till denna studie är den massiva samhällssatsning som görs för att stimulera entreprenörskap och skapa fler företagare. Forskningsfältet visar dock på en problematik som härleds ur otydligt definierade begrepp vilket skapar förvirring och missförstånd om vad entreprenörer och entreprenörskap egentligen innebär. Den dominerande tendensen att fokusera på den enskilda entreprenören som en individ med specifika talanger och kvaliteter får numera konkurrens och idag efterfrågas forskning som belyser interaktionen mellan aktör och struktur. Syftet med studien är att belysa hur entreprenöriella individer konstruerar sin verklighetsbild samt öka förståelsen för hur diskurser och maktstrukturer i samhället ger människor olika möjligheter att utöva och utveckla entreprenörskap och därmed skapa möjligheter i arbetet att stimulera till entreprenöriella förhållningssätt. På grund av detta så valdes respondenter ut i enlighet med studiens stipulativa definition av entreprenörskap som social handling och inte i enlighet med traditionella bilder av entreprenörer. Undersökningen består av en diskurspsykologisk analys av narrativ och kvalitativa intervjuer med respondenter i olika kontexter. Resultatet visar på en komplex konstruktion av vekligheten som rymmer alla de olika definitionerna av entreprenörer och entreprenörskap och som hanteras genom en känslighet för kontexter. Hur detta görs diskursivt utvecklas i en analyserande diskussion av diskursiva strategier. Dessa sammanfattas i två kategorier: försvara och förklara med syftet att göra entreprenörskapet i en samhällelig kontext, medan den andra kategorin flexibelt växelspel är del av individens egen konstruktion av själva entreprenörskapet. I en avslutande diskussion förs ett resonemang om ifall nya konstruktioner av entreprenören å ena sidan och entreprenörskap å andra sidan skulle kunna underlätta för människor att använda och utveckla drivkrafter och entreprenöriella förmågor.</p>

<p>Bakgrunden till denna rapport är ett gemensamt intresse av motivationsarbete med understimulerade elever. Syftet med rapporten är att undersöka hur pedagoger i grundskolans tidigare år motiverar understimulerade elever till kunskapsinhämtning. Detta för att blivande lärare skall få flera verktyg att motivera elever till att känna lust att lära och ta in kunskap. Det förekommer understimulerade elever i grundskolan. Dessa stimuleras inte att arbeta med tillräckligt intressanta och utmanande uppgifter utifrån den enskilda elevens proximala zon. Rapportens frågeställning är vilka tankar kring och erfarenheter av motivationsarbete med understimulerade elever som pedagoger anser sig ha? För att undersöka detta gjordes en intervjustudie med fyra aktiva tidigarelärare på tre olika skolor. Resultatet av undersökningen visade att pedagogerna hade olika erfarenheter och pedagogisk filosofi och arbetade på olika sätt med att motivera understimulerade elever till lust att lära. Detta trots att målet med motivationsarbetet hos samtliga pedagoger var detsamma.</p>

<p>Women who support themselves through self-employment are relatively low compared to men, in Sweden. Women make up around 30 percent of newly started enterprises. The Swedish government considers that the Swedish economical growth would increase if there were more companies. Through encouraging women to start enterprises to the same extent as men, Sweden can increase growth rate and create more employment. Despite all efforts being made, advances are not really reached. The ratio of businesswomen to businessmen has decreased in the past 20 years according to the Statistical Central Bureau.</p><p>A previous survey showed that almost 60 percent of the students at the Swedish colleges would consider starting their own company. Despite that, there is a mapping by University of Economics and Business Administration in Jönköping and Stockholm that only 3, 5 percent of the university graduates really take on their self-owned enterprises. It is astonishing that so few proceed from thought to action.</p><p>This study is limited to examine female students’ views of what motivates them to start up a business. The paper also takes notice of what changes that are needed be done to encourage new enterprise start-ups.</p><p>The aims of the study are to give a deeper understanding of the female students’ situation by envisaging their thoughts on starting self-owned enterprises. And try to contribute with some research on female students and their relationship to self-owned enterprises.</p><p>The basis of the empirical material consists of 40 questionnaires, two personal interviews and two e-mail interviews. The questionnaires where sent to Business Administration students at Södertörns University College, studying bachelor and master level courses during spring term 2007. The personal interviews and the e-mail interviews were conducted of complementive reasons to the study.</p><p>On the basis of our empirical data and analysis we conclude that there are many different points of views of which the environment and individuals- have the biggest significance for motivation, being a source of information and guidance. The environment and the school must mediate a more positive attitude to entrepreneurship. This is adequate to make female students feel more motivated to start self-owned enterprises. The more female students can picture themselves as enterprisers, the bigger is the possibility to increase business activity/ business initiative. Nevertheless, it is in the end the woman’s own driving force, will, and courage to take risks that remains the decisive factors for starting a self-owned enterprise.</p> / <p>Det är relativt få kvinnor i Sverige som försörjer sig som företagare jämfört med män. Kvinnor utgör cirka 30 procent av nyföretagande. Den svenska regeringen anser att Sveriges ekonomiska tillväxt skulle öka om det förekom fler företag. Företagande är viktigt för att få en ökning av landets arbetsmarknad, vilket även skulle leda till en minskning av arbetslösheten. Det har under årens lopp alstrats ett intresse från samhällets sida till företagande bland kvinnor. Enligt statistiska centralbyrån har andelen kvinnor bland företagarna minskat under de senaste 20 åren. En tidigare undersökning gjord av Drivhuset, visade att närmare 60 procent av studenterna på landets högskolor kan tänka sig att starta företag. Trots det visar en kartläggning vid handelshögskolan i Jönköping och Stockholm att endast 3,5 procent av högskoleutbildade studenter verkligen satsar på eget företagande. Det är häpnadsväckande att det är så få som går från tanke till handling.</p><p>Uppsatsens syfte är att skapa en större förståelse för de kvinnliga studenternas tankar kring att starta eget. Men vi hoppas även på att kunna bidra med en liten del till forskningen som berör kvinnliga studenter och företagande.</p><p>Underlaget för det empiriska materialet utgörs av 40 enkäter, två personliga intervjuer och två intervjuer via e-post för att uppnå vårt syfte. Dessa enkäter skickades till studenter på Södertörns högskola som är planerade att slutföra påbyggnad och fördjupningskurser inom Företagsekonomi under våren 2007. Utifrån dessa utfördes två personliga intervjuer och två e-post intervjuer ï syfte att få en mer djupare förståelse.</p><p>Utifrån vår empiri och analys har vi kommit fram till att det finns en mängd olika aspekter varav skolan, omgivningen och individerna har den största betydelsen för motivering, informationskälla och vägledning. För att fler kvinnliga studenter skall känna sig mer motiverade till att starta eget måste omgivningen förmedla en mer positiv attityd till entreprenörskap. Ju fler kvinnliga studenter som kan tänka sig att bli företagare, desto större är möjligheterna till ett ökat nyföretagande. Dock är det i slutändan kvinnornas egen drivkraft och att hon själv måste vilja, våga och riskera som förblir den avgörande delen i eget företagande.</p>

<p>Syftet med denna undersökning har varit att kartlägga vad som driver människor att söka sig till eller anta mellanchefspositioner. En kvalitativ intervjustudie har genomförts utifrån en induktiv ansats då intresseområdet tidigare har varit obeforskat och ambitionen har varit att undersöka det unika inom detta. Tio intervjuer har utförts i vilka samtliga respondenter, vid undersökningstillfället, har befunnit sig på mellanchefspositioner inom antingen privat- eller offentlig sektor. Data har transkriberats och senare analyserats utifrån en induktiv tematisk analys vilken har resulterat i fyra övergripande teman för vad som driver människor att söka sig till eller anta mellanchefspositioner. Dessa teman benämns som: Utvecklingen – en strävan efter utveckling på det personliga planet, Makten – att ha makt och därigenom kunna påverka såväl organisationen som sin egen arbetssituation, Att klättra i karriären – mellanchefspositionen som en fas i karriären på väg uppåt i karriärvärlden, Bekräftelsen – en önskan om att bli omtyckt, att få bekräftelse från folk i sin omgivning för att man har lyckats åstadkomma något. Resultatet har jämförts mot befintliga psykologiska teorier och slutsats har dragits i form av att ovanstående teman beskriver vad som driver människor att söka sig till eller anta mellanchefspositioner. Avslutningsvis har förslag till vidare forskning presenterats för att exemplifiera hur man vidare kan kartlägga det som här har undersökts.</p> / <p>The purpose of this research has been to map out what drives people to strive towards or accept middle management positions. A qualitative interview study has been conducted with an inductive approach since the area of interest until now had not been researched and that the ambition has been to examine the unique within this. Ten interviews were carried out in which all of the respondents, at the time of the study, were working as middle position managers within either the private or public sector. The data has been transcribed and then analyzed using an inductive thematic analysis which resulted in four overall themes answering what drives people to strive towards or accept middle management positions. These themes are denominated as following: The Development – a strive towards a development on a personal level, The Power – to have power and through it the possibility to influence as well the organization as the own work situation, Career advancement – the mid-level management position is seen as but a step in the career advancement, The Confirmation – a wish to be liked, to be confirmed by those in your surroundings for having accomplished something. The results have been compared with existing psychological theories and a conclusion has been made that the above themes describe what drives people to strive towards or accept middle management positions. To conclude, suggestions about future research have been presented to exemplify how to further map out what has been researched here.</p>

<p>Uppsatsen undersöker om MQ har lyckats behålla entreprenörskapet efter denstrukturförändring som skedde 2006, när företaget blev uppköpta av CapMan.Strukturförändringen innebar att MQ gick från en franchiseliknande kedja med ett lokaltägarskap till att bli en helintegrerad kedja med många centralt styrda funktioner,samtidigt som ledningen ville behålla entreprenörs- och affärsmannaskapet. Enligt teorifinns det en paradox i att ha central styrning, som behövs för samordningens skull,samtidigt som utveckling måste bedrivas och beslut måste tas lokalt och nära kunden.Denna fallstudie undersöker om det är möjligt att kombinera dessa två arbetssätt, samtvilka karaktärsdrag av entreprenörskap som går att återfinna inom MQ efterstrukturförändringen. I samband med entreprenörskap används begreppet intraprenörskapi uppsatsen, vilket beskrivs som en annan benämning för entreprenörskap inom storaföretag. Resultatet visade att två av tre karaktärsdrag går att identifiera i viss utsträckninginom MQ men att dessa inte är tillräckliga för att kunna föda entreprenörskap.</p>

Bakgrund: Projekt är en arbetsform som får allt större utbredning. Projekt kräver nya former av ledarskap, som skiljer sig från linjeledarskap. I detta sammanhang blir därför projektledaren en mycket viktig person. Syfte: Syftet är att ur ett individperspektiv skapa djupare förståelse med avseende på vad som karaktäriserar framgångsrika projektledare. Genomförande: Intervjuer har genomförts med fyra framgångsrika projektledare med avseende på karaktärsdrag, beteende/ledarstil samt motivation/drivkraft. Resultat: Projektledare är starkt resultatinriktade och har förkärlek till utmaningar. De tror starkt på sin egen förmåga att prestera och har en stark vilja. De ställer höga krav på sig själva men är prestigelösa och stresståliga. Framgångsrika projektledare är både uppgifts- och relationsorienterade. Den starkaste drivkraften i deras arbete är den utmaning projektledarskap innebär. Att få se ett konkret resultat av deras hårda arbete är också en stark drivkraft.

Det övergripande syftet med detta examensarbete är att få kunskap om vad några skolbarn anser motiverar eller driver dem till att göra sitt bästa i skolan och på fritiden. Arbetet består av en litteraturgenomgång samt en empirisk kvalitativ studie i form av intervju med sju elever i år 6, där jag söker svaren på mina frågeställningar. Resultatet visar att barn drivs av inre faktorer såsom att bestämma sig, eget val och känna frihet. Dessutom drivs de av yttre faktorer såsom mål, få hjälp/sakna hjälp och miljö. Barnen upplever att de har större valmöjligheter på fritiden än i skolan. Eleverna upplever även att de kan bestämma sig för att prestera.

Fokus i denna antologi kommer att ligga på individens engagemang inom fyra olika organisationer i en mellanstor stad i Sverige. Vi kommer att undersöka drivkraften bakom individernas engagemang. Ämnet för denna antologi har vi valt på grund av att vi besitter en fascination för den drivkraft som engagerade individer tycks besitta. Våra gemensamma teoretiska utgångspunkter rör identitetsprocesser och socialt kapital. För att samla empiri har vi använt oss av kvalitativa intervjuer samt observationer. Vårt material har transkriberats, kodats och analyserats i enlighet med Grundad Teori. Vi inleder med en gemensam introduktion kring syftet och övergripande tillvägagångssätt. Thirése Berg inleder med den första av tre studier med Det ideella engagemanget ger livet ett nytt innehåll för både samhället, frivilligarbetaren och dem insatsen avser där hon undersöker varför hennes informanter valt att engagera sig inom BRIS. I den andra studien ”Jag älskar att få folk att trivas tillsammans – Engagemang inom Norrköpings Kulturhus undersöker Natalie Bertling varför individer väljer att söka sig och engagera sig inom Norrköpings Kulturhus. Kadir Yusuf avslutar studien med ”Jag vill få andra att må bra” – Frivilligarbetares syn på sitt engagemang. Han undersöker den bakomliggande tanken med individers frivilliga engagemang i två organisationer som båda syftar till att hjälpa individer i olika livsfaser på olika sätt. Vi sammanfattar antologin med att jämföra våra resultat från våra individuella delar.