<p>Essän är en reflektion som drivs fram av tvivel, missnöje och förhoppningar. I försöket att svara på frågan: Vad är scenografi? blir essän en beskrivning över hur min kunskap kring teaterscenografi har byggts upp. Den beskriver även min förhoppning av vad scenografen och scenografin kan bidra med i en utveckling av teatern och jag föreslår ett tillvägagångssätt.</p><p>Sven-Åke Heed hänför teatern till de föreställande konsterna och låter mimesis i Aristoteles beskrivning, som en imitation av handlingar ge oss en av förutsättningarna för scenografens arbete. Konsekvenserna av detta framgår i beskrivningen av mitt arbete som scenograf.</p><p>Genom en hermeneutisk rörelse mellan delar och helhet inom både scenografin och scenografens arbetsmiljö och den större helheten teaterförställningen, klarnar bilden och scenografens nödvändiga kunskaper framträder.</p><p>Scenografen använder kunskaper och färdigheter från teoretisk - vetenskaplig kunskap - episteme, även om den inte har en framträdande roll i arbetet. En annan form är, praktisk - produktiv kunskap – techne. Den har en dominerande roll då den förknippas med det synliga estetiska resultatet, vilket är det finala beviset för scenografin. I min framställning hävdar jag dock, att den tredje formen, praktisk klokskap – fronesis, är den som styr de övriga två i arbetet med scenografi. Den är tätt sammanvävd med syfte och mål för föreställningen och berör etik och moral. Den leder scenografens arbete genom att avgöra när mina insatser skall ske, i vilken omfattning och med vilka medel jag genomför mitt arbetet. Fronesis är kunskapen som rytmiserar min process. Jag har utgått från Bengt Gustavsson och hans indelning i tre olika kunskapsformer. Han hänvisar till att hans utgångspunkt är Aristoteles och det som han skriver i Den Nichomakiska etiken</p><p>Med hjälp av Hans-Georg Gadamer och Paul Ricoeur fördjupas min reflektion över dilemman och möjligheter i arbetet kring teaterföreställningen. Regissören och scenografens möte kring föreställningsarbetet undersöks i relation till horisonten och dess sammansmältning.</p>

Studiens syfte är att analysera fyra pedagogers upplevda motivation att använda sig av dramapedagogik och se vilka eventuella variationer som påvisas. Den använda metoden är fokussamtal och intervju. Undersökningen är fenomenografisk och tre olika teman som tycks upplevas motiverande är: dramapedagogikens förmåga att beröra, ge möjlighet till ett fördjupat lärande och främja utveckling. Resultatet analyseras ytterligare utifrån Herzbergs och Ryan och Decis teorier om motivation. Trots ett antal kontaktpunkter med båda dessa teorier uppstår svårigheter i jämförandet. De beror främst på att fokus är annorlunda i de nämnda motivationsteorierna än i de faktorer informanterna verkar uppleva sig motiverade av: i teorierna är det tillfredsställelsen av de personliga behoven som ger motivation medan informanterna ger exempel på att det som händer andra motiverar dem.

Essän är en reflektion som drivs fram av tvivel, missnöje och förhoppningar. I försöket att svara på frågan: Vad är scenografi? blir essän en beskrivning över hur min kunskap kring teaterscenografi har byggts upp. Den beskriver även min förhoppning av vad scenografen och scenografin kan bidra med i en utveckling av teatern och jag föreslår ett tillvägagångssätt. Sven-Åke Heed hänför teatern till de föreställande konsterna och låter mimesis i Aristoteles beskrivning, som en imitation av handlingar ge oss en av förutsättningarna för scenografens arbete. Konsekvenserna av detta framgår i beskrivningen av mitt arbete som scenograf. Genom en hermeneutisk rörelse mellan delar och helhet inom både scenografin och scenografens arbetsmiljö och den större helheten teaterförställningen, klarnar bilden och scenografens nödvändiga kunskaper framträder. Scenografen använder kunskaper och färdigheter från teoretisk - vetenskaplig kunskap - episteme, även om den inte har en framträdande roll i arbetet. En annan form är, praktisk - produktiv kunskap – techne. Den har en dominerande roll då den förknippas med det synliga estetiska resultatet, vilket är det finala beviset för scenografin. I min framställning hävdar jag dock, att den tredje formen, praktisk klokskap – fronesis, är den som styr de övriga två i arbetet med scenografi. Den är tätt sammanvävd med syfte och mål för föreställningen och berör etik och moral. Den leder scenografens arbete genom att avgöra när mina insatser skall ske, i vilken omfattning och med vilka medel jag genomför mitt arbetet. Fronesis är kunskapen som rytmiserar min process. Jag har utgått från Bengt Gustavsson och hans indelning i tre olika kunskapsformer. Han hänvisar till att hans utgångspunkt är Aristoteles och det som han skriver i Den Nichomakiska etiken Med hjälp av Hans-Georg Gadamer och Paul Ricoeur fördjupas min reflektion över dilemman och möjligheter i arbetet kring teaterföreställningen. Regissören och scenografens möte kring föreställningsarbetet undersöks i relation till horisonten och dess sammansmältning.

I sjuksköterskans undervisande funktion ingår att främja livsstilsförändringar. Motiverande samtal är en klientcentrerad, empatisk, förändringsinriktad, patientcentrerad samtalsmetod som används främst inom livsstilsområdet. Sjuksköterskan och patienten delar på ansvaret och sjuksköterskan hjälper till att ta ett genomtänkt beslut. Belöningen blir då bättre och ger även bättre behandlingsresultat. Syftet med litteraturstudien var att belysa inom vilka områden motiverande samtal kan användas för att främja livsstilsförändringar. En litteratursökning gjordes, 16 artiklar motsvarade studiens syfte och är grunden för denna litteraturstudie. Resultatet visar att MI verkar vara väl fungerande speciellt på ungdomar med drog problem och för både unga och vuxna med alkoholproblem. Det visar även på goda resultat hos typ II diabetiker och för att öka den fysiska aktiviteten hos äldre patienter med hjärtproblem. Negativa resultat sågs främst i samband med rökstopp och bland låginkomsttagare. Bland sjuksköterskorna som får lära sig MI är de flesta positiva och anser att det är en bra metod. Vår slutsats är att MI är en bra metod då sjuksköterskan är rätt utbildad och att det används på patienter där man kan förvänta sig ett gott resultat.

Titel: Vägen till toppen; Vilka faktorer har betydelse för att nå en ledarposition? Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Ida Backman &amp; Victoria Kurt Handledare: Stig Sörling Datum: 2012 - Maj Syfte: Syftet med detta examensarbete är att belysa faktorer som har betydelse för att nå ledande positioner inom företag och organisationer. Finns det exempelvis något samband mellan personer med ledarposition vad gäller personliga egenskaper och utbildning? Är det något som är medfött hos ledaren och är en del av dennes karaktär, eller något människan kan lära sig att utveckla? Vår strävan är att belysa olika metoder, utbildningar och bearbetade strategier/teorier som kan bidra till att en person lyckas gå långt som ledare. Finns det något recept att följa eller beror det helt på slumpen? Eller är det kanske så att människan under uppväxten formas till en framgångsrik ledare? Metod: Studien bygger på ett hermeneutiskt synsätt och vi använder våra tankar och intryck vi får tillsammans med den kunskap vi har för att förstå och tolka det vi studerar. I vår studie intervjuar vi fem personer med ledarbefattning, vi ställer öppna frågor för att få reda på så mycket som möjligt om deras bakgrund. Ämnet studerar vi även i litteratur, uppsatser och vetenskapliga artiklar. Utifrån dessa grunder drar vi sedan paralleller och slutsatser. Resultat &amp; slutsats: Slutsatsen i studien är att personliga egenskaper är något som är av stor vikt. På denna punkt framträder ett tydligt samband mellan teori och praktik. Inre drivkraft är en personlig egenskap som i detta arbete identifieras som en viktig framgångsfaktor. Även utbildning är enligt vår slutsats av stor betydelse för att nå framgång som ledare. Slutligen konstaterar vi att det finns skillnader beroende på vilken generation ledaren tillhör. Den yngre generationen som idag är i 30 årsåldern har ofta en mer medveten karriärplan i förhållande till den äldre generationen. Förslag till fortsatt forskning: Det finns inte så mycket forskning kring hur människor konkret går tillväga för att nå en chefsposition. Ett förslag till framtida forskning är att djupare studera fenomenet inre drivkraft. Det är svårt att hitta vetenskapliga artiklar, litteratur och andra studier inom detta område. Inre drivkraft är ett område som enligt denna studie är av stor vikt för att nå en chefsposition. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till en förståelse för hur viktigt det är med utbildning och kompetens för att nå ledande positioner samt att hårt arbete inte går obemärkt. Det krävs drivkraft och självförtroende och även "rätt" egenskaper för att nå toppen. Nyckelord: Utbildning, drivkraft, ledaregenskaper, självförtroende. / Title: The way to the top: what factors are significant to reach a leadership position? Level: C-essay in the subject of business Author: Ida Backman &amp; Victoria Kurt Supervisor: Stig Sörling Date: 2012 - May Aim: The purpose of this essay is to identify what it takes to achieve leadership positions in organizations. For example, is there a relationship between education and leadership qualities? We also want to find out if good leadership is something that is inborn or can be developed. We want to examine methods, educations and theories that help a person to become a successful leader. Is there a certain recipe to follow or is it all about chance? Method: The study is based on a hermeneutic approach. We have in our study interviewed five people with leadership positions. We asked open questions to find out as much as possible about their background. We have also reviewed preview studies on the subject. On these bases, we have drawn parallels and conclusions. Result &amp; Conclusion: What we have found in our study is that personal qualities are something that proves to be of great importance, we see a clear link between theory and practice on this point. Inner motivation is a personal attribute that we have identified as a key success factor. We have further concluded that education is vital for success as a leader. Finally, we note that there are differences depending on which generation you belong to. The younger generation around 30 years old has a more conscious career plan than the older generation. Suggestions for future research: There is not much research about how to concretely go about to reach a management position. A proposal for future research is to more deeply study the phenomenon of Inner motivation. It is difficult to find scientific articles, literature and other studies in this area. This is an area that we have found to be very important to reach managerial positions. Contribution of the thesis: The study has contributed to an understanding of the importance of education and skills to reach senior positions, and that hard work does not go unnoticed. It takes energy and confidence, and even the "right" personality to reach the top. Keywords: Education, motivation, leadership skills, self-confidence

De senaste decenniernas ökade globalisering och konkurrensutsättning har inneburit högre krav på styrmetoder hos såväl privata som offentliga organisationer. Innes &amp; Mitchell (1990) har utvecklat en modell för förändringar i styrmetod (på engelska management accounting change) som Cobb, et al. (1995) och Kasurinen (2002) sedan vidareutvecklat. Denna modell beskriver vad som på företagsnivå driver förändring i styrmetod och vilka barriärer som organisationen måste övervinna för att lyckas med förändringen. Offentliga organisationer styrs ofta av andra mål än privata organisationer vars mål många gånger är att tjäna pengar. I vår studie undersöker vi om det, trots skillnaderna på organisationstyp, går att tillämpa Kasurinens (2002) modell på en offentlig organisation. Detta görs genom att studera införandet av Balanserat styrkort i den offentliga organisationen Ålands hälso- och sjukvård. Vi kommer fram till att modellen kan beskriva förändringen i styrmetod i den studerade organisationen. Mer forskning behöver dock genomföras för att säga om våra slutsatser är applicerbara på alla offentliga organisationer. Vår studie argumenterar även för att ledares roll i förändring av styrmetod kan vara större än vad som framgått av Kasurinens (2002) modell.

Detta arbete bygger på ett utvecklingsarbete, vars syfte är identifiera möjligheter till hur planerade bildskapande aktiviteter på fritidshemmet praktiskt kan utformas för att främja ett entreprenöriellt förhållningssätt hos barnen. Arbetet avgränsas till att undersöka vilka aspekter som är centrala för att erbjuda barnen möjligheter att använda sin kreativitet, drivkraft, kommunikations- och samarbetsförmåga. Studien är uppdelad delstudie I och II. I delstudie I intervjuades verksamma pedagoger i syfte att generera kunskaper inför planering och genomförande av delstudie II, som består av en aktion. Aktionen innehåller ett bildskapande projekt som genomfördes under fem veckor på ett fritidshem för årskurs 3. Under aktionen användes observationer och samtal med barn, vårdnadshavare och fritidspedagoger. Dessa dokumenterades genom fältanteckningar/loggbok och till viss del fotografier och ljudupptagningar. Resultatet av delstudie I visar tendenser på att det finns en betydande skillnad mellan reproducerat och kreativt skapande, och aktionen fokuserades därmed till kreativt skapande. Resultatet av delstudie II visar att barnen under aktionen använt sig av samtliga studerade förmågor. Framtydande i både delstudie I och II är att stor betydelse ges åt pedagogernas förhållningssätt och aktivitetens utformning. Även andra ramfaktorer, och pedagogernas förmåga att hantera dessa, anses kunna ha en betydande effekt på resultatet.

No description available.

Ett problem gällande skolämnet språkval är att många elever avbryter sina språkvalsstudier. Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om motivation hos språkvalselever. Undersökningsmetoden i studien är enkäter, vilka har besvarats av språkvalselever i årskurs 6-9. Analysmetoden är en kombination av statistisk analys och tematisk innehållsanalys. Dels jämförs motiverade elevers motivation med omotiverade elevers, dels undersöks vad eleverna upplever ökar, respektive minskar motivation, samt skillnaden mellan elever med höga respektive lägre betyg gällande drivkraft och inställningen till lärande. Resultatet indikerar att informanternas motivation minskar med tiden från att ha varit hög när de började med språkvalet, samt att motivationen upplevs öka av känslan av att vara duktig, medan många tappade motivation när det blev för svårt och man inte förstod undervisningen. En faktor som anges som viktig gällande förståelsen är grammatiken. Resultatet tyder också på skillnader mellan de två undersökta betygsgrupperna, där eleverna med högre betyg i högre utsträckning tror på att man blir bättre genom att träna, samt att man är beredd att anstränga sig mer för att lära sig ett språk. Detta kan tolkas som att det finns en koppling mellan viljan att anstränga sig och höga betyg. Eleverna med högre betyg anger i hög utsträckning konkreta mål kopplade till att bemästra språket. I uppsatsen föreslås att det finns behov av vidare forskning på hur man behåller motivationen hos språkvalselever och hur man som lärare specifikt kan få språkvalselever att känna sig duktigare. Vidare föreslås forskning gällande framgångsrikt ämnesövergripande arbete för att förbättra elevernas grammatiska förförståelse.

I studier gjorda av Lärarnas Riksförbund framkommer det att studie och yrkesvägledarna inte upplever att de får den utveckling i arbetet som de skulle önska samt att de upplever sig begränsade i sitt nätverkande. Att ges möjlighet att få definiera sig själv i relation till andra och få möjlighet till att bygga på sin kompetens är några faktorer som spelar in för att en yrkesidentitet ska utvecklas optimalt. Den här studiens syfte är att undersöka om samspelet mellan motivation, kompetens och en upplevelse av att befinna sig i ett sammanhang har en betydelse för en ökad drivkraft hos studie-och yrkesvägledarna i grundskolan. Uppsatsen är av kvalitativ natur och bygger på sex djupintervjuer som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att de sex intervjuade studie- och vägledarna upplevde ett stort behov av att få ges möjlighet till kollegialt utbyte. En del av de intervjuade saknade feedback från kolleger, vilket de önskade, och det var i den bristen som deras yrkesidentitet vacklade och drivkraften blev svag. Andra upplevde eleverna som sina starkaste motivationsfaktorer, hade en stark yrkesidentitet vilket ledde till en drivkraft att ansvara för sin utveckling i större utsträckning