<p>I Sverige finns nästan en halv miljon företag varav 99 % kan betraktas som småföretag. Småföretagen är en viktig del av näringslivet för att skapa sysselsättning, tillväxt och bidra till att kunna hålla den höga välfärdsnivå som vi har idag, trots detta fokuserar den största delen av forskningen mot de större företagen. Småföretag har helt andra utgångspunkter och unika förutsättningar i jämförelse med de större företagen: Färre anställda, lägre arbetsspecialisering, mindre resurser i form av tid och pengar, svårare att attrahera lämplig arbetskraft, flexiblare organisation, ett närmare samarbete mellan de anställda, färre personalledande funktioner såsom rekrytering och HRM.</p><p>Författaren har genom en hermeneutisk kunskapssyn genomfört en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer med fyra småföretag inom Örnsköldsviks kommun. Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur respondenterna inom respektive företag genomför sina rekryteringar. Delsyftet är att ge rekommendationer för tillvägagångssätt som fokuserar på de särskilda behov småföretagare kan ha vid rekrytering av nya medarbetare. Med detta som övergripande mål besvaras problemformuleringen;</p><p>Hur kan småföretag på ett bättre sätt matcha sina behov vid rekryteringar där det finns krav på dubbel kompetens?</p><p>Den teoretiska referensramen består av två delar, den första behandlar grundkunskaper inom rekryteringsprocessen såsom arbetsanalys, bedömning och urval. Den senare delen av teorin tar upp bland annat upp småföretagens speciella situation genom tidigare forskning kring ämnet, personlighet och perception.</p><p>Studien finner att småföretag alltid har ett underförstått krav på dubbla kompetenser genom de särskilda förutsättningar som småföretagandet bygger på. För att bättre kunna matcha sina behov bör företagen bland annat utföra en arbetsanalys och därigenom bättre förstå sina egna möjligheter och begränsningar, ställa upp en prioritetsordning av de kriterier arbetet i företaget kräver och för att klara av den aktuella tjänsten gentemot de övriga i personalen och de dubbla kompetenserna, småföretagen måste även häva sig bättre i konkurrensen om arbetskraften och förmedla sin attraktionskraft utåt.</p>

<p>Under senare år har samsjuklighet mellan psykiatriska sjukdomar och missbruksproblem uppmärksammats allt mer både i Sverige och internationellt. Vårdpersonal inom både psykiatrin och missbruksvården möter patienter med dubbla diagnoser. Termen dubbeldiagnos (DD) började användas inom litteraturen under 1980-talet. Syftet med studien var att ta reda på hur vårdpersonalen upplever det att vårda DD patienter samt vad vårdpersonalen behöver för att ge omvårdnad. Studien genomfördes som en litteraturstudie. I resultatet användes 10 vetenskapliga artiklar varav fyra var kvalitativa och sex kvantitativa. I resultatavsnittet redogörs en sammanställning för hur vårdpersonalen upplever omvårdnaden av DD patienter. Upplevelserna som identifierades kunde delas in i två positiva upplevelser, att det är en utmaning att vårda DD patienter samt att vårdpersonalen känner tillfredställelse i sitt arbete. De 3 negativa upplevelserna vårdpersonalen kände var frustration och otillräcklighet samt att DD patienter upplevdes svåra att behandla. Vårdpersonalens behov kunde delas i de fyra kategorierna utbildning, samarbete, intresse samt tid. Dessa behov ansåg vårdpersonalen vara viktiga för att kunna vårda patienter med DD.</p>

I Sverige finns nästan en halv miljon företag varav 99 % kan betraktas som småföretag. Småföretagen är en viktig del av näringslivet för att skapa sysselsättning, tillväxt och bidra till att kunna hålla den höga välfärdsnivå som vi har idag, trots detta fokuserar den största delen av forskningen mot de större företagen. Småföretag har helt andra utgångspunkter och unika förutsättningar i jämförelse med de större företagen: Färre anställda, lägre arbetsspecialisering, mindre resurser i form av tid och pengar, svårare att attrahera lämplig arbetskraft, flexiblare organisation, ett närmare samarbete mellan de anställda, färre personalledande funktioner såsom rekrytering och HRM. Författaren har genom en hermeneutisk kunskapssyn genomfört en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer med fyra småföretag inom Örnsköldsviks kommun. Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur respondenterna inom respektive företag genomför sina rekryteringar. Delsyftet är att ge rekommendationer för tillvägagångssätt som fokuserar på de särskilda behov småföretagare kan ha vid rekrytering av nya medarbetare. Med detta som övergripande mål besvaras problemformuleringen; Hur kan småföretag på ett bättre sätt matcha sina behov vid rekryteringar där det finns krav på dubbel kompetens? Den teoretiska referensramen består av två delar, den första behandlar grundkunskaper inom rekryteringsprocessen såsom arbetsanalys, bedömning och urval. Den senare delen av teorin tar upp bland annat upp småföretagens speciella situation genom tidigare forskning kring ämnet, personlighet och perception. Studien finner att småföretag alltid har ett underförstått krav på dubbla kompetenser genom de särskilda förutsättningar som småföretagandet bygger på. För att bättre kunna matcha sina behov bör företagen bland annat utföra en arbetsanalys och därigenom bättre förstå sina egna möjligheter och begränsningar, ställa upp en prioritetsordning av de kriterier arbetet i företaget kräver och för att klara av den aktuella tjänsten gentemot de övriga i personalen och de dubbla kompetenserna, småföretagen måste även häva sig bättre i konkurrensen om arbetskraften och förmedla sin attraktionskraft utåt.

Under senare år har samsjuklighet mellan psykiatriska sjukdomar och missbruksproblem uppmärksammats allt mer både i Sverige och internationellt. Vårdpersonal inom både psykiatrin och missbruksvården möter patienter med dubbla diagnoser. Termen dubbeldiagnos (DD) började användas inom litteraturen under 1980-talet. Syftet med studien var att ta reda på hur vårdpersonalen upplever det att vårda DD patienter samt vad vårdpersonalen behöver för att ge omvårdnad. Studien genomfördes som en litteraturstudie. I resultatet användes 10 vetenskapliga artiklar varav fyra var kvalitativa och sex kvantitativa. I resultatavsnittet redogörs en sammanställning för hur vårdpersonalen upplever omvårdnaden av DD patienter. Upplevelserna som identifierades kunde delas in i två positiva upplevelser, att det är en utmaning att vårda DD patienter samt att vårdpersonalen känner tillfredställelse i sitt arbete. De 3 negativa upplevelserna vårdpersonalen kände var frustration och otillräcklighet samt att DD patienter upplevdes svåra att behandla. Vårdpersonalens behov kunde delas i de fyra kategorierna utbildning, samarbete, intresse samt tid. Dessa behov ansåg vårdpersonalen vara viktiga för att kunna vårda patienter med DD.

No description available.

Denna uppsats syftar till att studera hur frontlinjebyråkrater, på två av ArbetsförmedlingensEtableringsenheter, uppfattar sitt handlingsutrymme i relation till regelverket, den dubbla rollen ochinvandrarklienten. Utgångspunkten i studien är att handlingsutrymmet är en viktig faktor iintegrationen av invandrare i det svenska samhället. Det blir därför intressant att undersöka vilkenbetydelse frontlinjebyråkraters uppfattningar har för implementeringen av integrationspolitiken.Uppsatsens teoretiska ram bygger på Schierenbecks (2003b) studie av frontlinjebyråkratens trerelationer (regelverket, dubbla rollen och invandrarklienten) och jag utgår ifrån hennes intervjuguidesamt analysschema. Det empiriska materialet i uppsatsen har samlats in genom semi-struktureradeintervjuer med frontlinjebyråkrater på Arbetsförmedlingens Etableringsenheter i Göteborg ochStockholm. Resultatet visar att samtliga frontlinjebyråkrater i studien uppfattarmyndighetsutövningen till de tre relationerna på ett liknande vis. De ser regelverket som flexibelt,orienterar sig mer mot organisationen än klienten och tillskriver invandrarklienter kulturella attribut.Sett till att frontlinjebyråkraterna ser invandrarklienten som bärare av kulturella attribut ikombination med att frontlinjebyråkraterna uppfattar sin tillämpning av regelverket som flexibel ochanvänder sig av sitt handlingsutrymme i myndighetsutövningen, finns risken enligt Schierenbeck(2003b:32ff) att dessa uppfattningar kan avspegla sig i frontlinjebyråkraterna myndighetsutövningoch på så vis få en negativ inverkan på det integrationspolitiken. / <p>2016-06-03</p>

Styrelserepresentanter i blåsväder och skandalartade affärer är medialt frekvent förekommande begrepp. Bolagsstyrningsfrågor blir därför allt mer uppmärksammade och styrelser bevakas av medias ombud. Bolagsstyrelser har som företagets bärande pelare en framträdande roll, vilket orsakar viss problematik vid valet av medlemmar. Många gånger väljs externa representanter in, vilka ska bidra till att bolaget styrs optimalt. Inte sällan består dessa av företrädare för konkurrerande bolag, innebärande att nyttomaximering försvåras och en maktkamp blir följden. Vald problemformulering lyder därför enligt följande: Hur kan ledamöter med ett flertal styrelseuppdrag med framgång driva företagen utan att lojaliteten gentemot bolagen sviktar? Syftet är att analysera huruvida styrelseledamöter med flera uppdrag kan fullfölja sina förpliktelser samt hur deras lojalitet gentemot bolagen påverkas av engagemangen. Det valda problemområdet studeras utifrån en tolkningsvetenskaplig prägel i en öppen och engagerad roll, vilket föranleder ett antagande av ett hermeneutiskt förhållningssätt. Vidare kommer studien att anta en kvalitativ karaktär där en djupgående undersökning, inkluderande en beskrivning och tolkning av helheten sker. Ett fåtal undersökningsobjekt observeras, genom vilka vi avser att utifrån en abduktiv ansats diskutera samt dra slutsatser. Styrelsen tillskrivs en roll som är av största vikt gällande att kunna anpassa en organisation och dess förutsättningar till rådande omvärldsförändringar. Förmågan att framgångsrikt driva företagen blir avhängig handlingskraften och styrelsens samlade kompetens. Sammansättningen av en styrelses ledamöter blir därför en högst dominant fråga för bolagets kommande utveckling och grunderna för urval en viktig stomme för dess fortsatta existens, då representation och förvaltning vid bolagsstyrningsfrågor kommer att baseras på dessa. Känsliga aspekter gör sig gällande när valberedningen tillsätter ledamöter. Nomineringar som sker på basis av rena ägarmandat kan föranleda mycket komplexa situationer när strategier utformas och affärsmöjligheter tas i anspråk. Exempelvis äventyras förtroenden och lojaliteten sviktar när ekonomisk vinning finns att hämta. Med pengar som drivkraft kolliderar intressen, egna agendor tar överhand och etikens roll undermineras. Styrelseuppdraget är ett arbete i ständig progress och med detta följer ett krav på lojalitet som aldrig vilar. Uppsatsens slutsats är således att styrelseledamöter aldrig med fullt engagemang kan fullfölja sina samtliga åtaganden. Ledamotens insatser är i slutändan avhängiga den egna agendan – lojalitetens bästa motor. / Uppsatsnivå: D

<p>Supervisors ansvarar för den dagliga ledningen av kabinkåren och delar sin tjänst mellan att vara administrativ ledare och att arbeta som kabinanställd i organisationen. Syftet med studien var att med hjälp av en kvalitativ induktiv metod få ökad förståelse för hur arbetsrollen ser ut och upplevs. Resultatet baseras på enskilda intervjuer, vilka tolkades i enlighet med en induktiv tematisk analys. En Supervisor rekryteras från kabinkåren och innehar två olika roller i verksamheten. Supervisorrollen har förändrats över tid. Arbetsrollen upplevs som komplex. Från att tidigare varit ett tidsbegränsat förtroendeuppdrag till tillsvidareanställd chef idag. Från att fokus har legat på praktiska göromål, till fokus på personalfrågor. Det framkommer att ett behov av kompetensutveckling har uppstått. Förväntningarna går isär och är otydliga, vilket leder till rollkonflikt. Oklara riktlinjer leder till rollotydlighet. Distansledarskap innebär avstånd till medarbetarna och ställer andra krav på kommunikationskanaler. Delar av resultatet kan kopplas till tidigare forskning om roller; rollförväntningar, rollbeteende, rollotydlighet, rollkonflikt.</p>

<p>Det här arbetet handlar om lärares bemötande av elever. Syftet med undersökningen är att undersöka om eleverna i årskurs 7, 8 och 9 uppfattar att lärare bemöter eleverna olika beroende på elevernas könstillhörighet. Vidare är även syftet att undersöka hur eventuella skillnader yttrar sig. Elevenkäter delas ut. Uppsatsen bygger på en litteraturstudie för att därigenom få fram tidigare forskning som ska ligga till grund för vår undersökning. Den bygger även på kvantitativa studier där 144 enkäter kommer att delas ut till två olika skolor i årskurserna 7, 8 och 9 i totalt 6 klasser. Vi undersöker bemötandet ur ett elevperspektiv, även uppdelat på kön och bortser således från lärarperspektivet då det har varit svårt att undersöka något som är dolt och speciellt av dem som döljer det. Slutsatsen med undersökningen är att eleverna uppfattar att den dubbla dolda läroplanen existerar även om den inte förekommer i lika vid utsträckning som tidigare forskning påvisar.</p>

<p>Inom sjukvården är det vanligt att chefer har samma yrke som sina</p><p>medarbetare och att de dessutom är verksamma inom professionen</p><p>samtidigt med sitt chefsuppdrag. Denna kvalitativa intervjustudie har</p><p>undersökt hur klinikchefer och avdelningschefer inom svensk sjukvård</p><p>upplever att dubbla roller påverkar ledarskapet och om de är</p><p>uppgifts- eller relationsinriktade i sin ledarstil. Båda kategorierna</p><p>tycker att det är en fördel att ha samma yrkeskompetens och</p><p>klinikcheferna uttrycker att det ger pondus åt besluten. Klinikcheferna</p><p>upplever att de arbetar för mycket och att det är höga krav på</p><p>positionen. Ledarstilen skiljer sig inte markant mellan grupperna</p><p>ändå förefaller klinikchefernas stil att väga mer åt det</p><p>uppgiftsorienterade hållet. Dubbla roller upplevs påverka</p><p>tillgängligheten i chefskapet, vilket minskar medarbetarkontakten.</p> / <p>In Swedish healthcare it’s common that managers have the same</p><p>professional background as their employees. Furthermore most</p><p>managers still practice their medical profession. This qualitative study</p><p>has examined how managers of clinics and departments experience</p><p>that dual roles affect the leadership and if they are result- or relation</p><p>oriented in their leadership style. Both categories think that it’s an</p><p>advantage to have the same professional background. The clinical</p><p>managers express that it gives them authority, but that the demands</p><p>and the workload are too high. The leadership style doesn’t differ</p><p>much between the groups, still the clinical managers interpret</p><p>themselves as more result oriented. Dual roles affect the availability of</p><p>the leadership, which reduces the contact with the employees.</p>