Det här arbetet handlar om lärares bemötande av elever. Syftet med undersökningen är att undersöka om eleverna i årskurs 7, 8 och 9 uppfattar att lärare bemöter eleverna olika beroende på elevernas könstillhörighet. Vidare är även syftet att undersöka hur eventuella skillnader yttrar sig. Elevenkäter delas ut. Uppsatsen bygger på en litteraturstudie för att därigenom få fram tidigare forskning som ska ligga till grund för vår undersökning. Den bygger även på kvantitativa studier där 144 enkäter kommer att delas ut till två olika skolor i årskurserna 7, 8 och 9 i totalt 6 klasser. Vi undersöker bemötandet ur ett elevperspektiv, även uppdelat på kön och bortser således från lärarperspektivet då det har varit svårt att undersöka något som är dolt och speciellt av dem som döljer det. Slutsatsen med undersökningen är att eleverna uppfattar att den dubbla dolda läroplanen existerar även om den inte förekommer i lika vid utsträckning som tidigare forskning påvisar.

Inom sjukvården är det vanligt att chefer har samma yrke som sina medarbetare och att de dessutom är verksamma inom professionen samtidigt med sitt chefsuppdrag. Denna kvalitativa intervjustudie har undersökt hur klinikchefer och avdelningschefer inom svensk sjukvård upplever att dubbla roller påverkar ledarskapet och om de är uppgifts- eller relationsinriktade i sin ledarstil. Båda kategorierna tycker att det är en fördel att ha samma yrkeskompetens och klinikcheferna uttrycker att det ger pondus åt besluten. Klinikcheferna upplever att de arbetar för mycket och att det är höga krav på positionen. Ledarstilen skiljer sig inte markant mellan grupperna ändå förefaller klinikchefernas stil att väga mer åt det uppgiftsorienterade hållet. Dubbla roller upplevs påverka tillgängligheten i chefskapet, vilket minskar medarbetarkontakten. / In Swedish healthcare it’s common that managers have the same professional background as their employees. Furthermore most managers still practice their medical profession. This qualitative study has examined how managers of clinics and departments experience that dual roles affect the leadership and if they are result- or relation oriented in their leadership style. Both categories think that it’s an advantage to have the same professional background. The clinical managers express that it gives them authority, but that the demands and the workload are too high. The leadership style doesn’t differ much between the groups, still the clinical managers interpret themselves as more result oriented. Dual roles affect the availability of the leadership, which reduces the contact with the employees.

För drygt tio år sedan blev det allt vanligare på operationsavdelningarna i Sverige att använda sig av dubbla sterila operationshandskar vid kirurgiska operationer och interventioner, även i situationer då patienten inte hade en känd blodsmitta. Den sterila operationshandsken utgör en hygienisk barriär mellan personal och patient som förhindrar mikroorganismer att infektera dessa båda parter. Socialstyrelsen har rekommendationer för användning av dubbla operationshandskar men följsamheten bland operationspersonalen varierar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva evidens för användning av dubbla sterila operationshandskar vid sterila kirurgiska operationer och interventioner. Metoden är en allmän litteraturstudie med beskrivande design. Resultatet grundade sig på 11 kvantitativa studier varav nio var RCT- studier. Resultatet visade att användandet av dubbla indikatorhandskar signifikant reducerade risken för att exponeras för blod intraoperativt. Den vanligaste lokaliseringen av handskperforationer var på den icke dominanta handen och operatören och instrumenterande operationssjuksköterska var de i operationsteamet som stod för de flesta perforationerna. Större kirurgiska ingrepp med en operationstid över två timmar under akuta förhållanden bidrog med en större frekvens av omedvetna handskperforationer. Konklusionen var att det fanns evidens för att operationsteamet ska använda dubbla operationshandskar. Den dubbla indikatorhandsken gav operationssjuksköterskan en bra förutsättning att under operationens gång säkerställa den sterila barriären mellan patient och personal.

I en alltmer konkurrensutsatt värld ser många organisationer över sina strukturer i syfte att effektivisera och maximera sin verksamhet. Det ställs ett allt större krav på ledarskapet i organisationer idag och Linköpings Stadsmission är en av de organisationer som planerar för en översyn av sin verksamhet och som till en början fokuserar på ledarskapet. På Linköpings Stadsmission deltar nästintill samtliga föreståndare aktivt, utöver sitt chefskap, i respektive verksamhets operativa arbete på olika tjänstgöringsgrad. Hur väl fungerar ledarskapet när individer på chefsposition både är verksamma i sin profession med övriga medarbetare samtidigt som de innehar ett chefsuppdrag? Syftet med studien är att beskriva och analysera föreståndarnas upplevelser av sitt ledarskap på Linköpings Stadsmission med avseende på de dubbla rollerna. Empirin i denna studie har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att föreståndarna upplever en känsla av otillräcklighet i sitt ledarskap. Det råder en delad mening om huruvida organiseringen av ett ledarskap med dubbla roller är av positiv eller negativ karaktär. God inblick i verksamheten upplevs som positivt medan för hög arbetsbelastning och en känsla av splittring var negativa aspekter som redogjordes för i relation till ett ledarskap med dubbla roller. Många föreståndare önskade en bättre anpassad organisationsstruktur för Linköpings Stadsmission och flertalet föreståndare menade på att en utmaning som låg framför organisationen handlade om att bibehålla ett ideologiskt fokus samtidigt som Linköpings Stadsmission fortsatte att växa. Utifrån tidigare forskning och teori inom ledarskap och organisation har vi försökt belysa föreståndarnas upplevelser av sitt ledarskap och vår analys visar på en komplex bild. Ett ledarskap med dubbla roller i en idéburen verksamhet på en konkurrensutsatt marknad skapar alldeles särskilda förutsättningar, hinder och möjligheter för organisationen och dess ledare.

Supervisors ansvarar för den dagliga ledningen av kabinkåren och delar sin tjänst mellan att vara administrativ ledare och att arbeta som kabinanställd i organisationen. Syftet med studien var att med hjälp av en kvalitativ induktiv metod få ökad förståelse för hur arbetsrollen ser ut och upplevs. Resultatet baseras på enskilda intervjuer, vilka tolkades i enlighet med en induktiv tematisk analys. En Supervisor rekryteras från kabinkåren och innehar två olika roller i verksamheten. Supervisorrollen har förändrats över tid. Arbetsrollen upplevs som komplex. Från att tidigare varit ett tidsbegränsat förtroendeuppdrag till tillsvidareanställd chef idag. Från att fokus har legat på praktiska göromål, till fokus på personalfrågor. Det framkommer att ett behov av kompetensutveckling har uppstått. Förväntningarna går isär och är otydliga, vilket leder till rollkonflikt. Oklara riktlinjer leder till rollotydlighet. Distansledarskap innebär avstånd till medarbetarna och ställer andra krav på kommunikationskanaler. Delar av resultatet kan kopplas till tidigare forskning om roller; rollförväntningar, rollbeteende, rollotydlighet, rollkonflikt.

No description available.

Syfte och frågeställningar  Syftet med denna studie är att undersöka om vad som motiverar elitidrottare att kombinera sin elitsatsning med högskolestudier. Studiens frågeställningar är: -Vilka motivationsfaktorer är centrala hos elitidrottare med dubbla karriärer? -Vilka fördelar och utmaningar upplever elitidrottare det finns med att bedriva sin elitsatsning parallellt med högskolestudier? Metod  Studien har en kvalitativ design där semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. I studien deltog fyra studenter som kombinerade sin elitsatsning med högskolestudier, tre manliga och en kvinnlig. Alla var aktiva på den högsta nivån i sin respektive idrott. Studien utgår från Self Determination Theory som teoretisk utgångspunkt. Resultat Samtliga deltagare menade att en inre motivation är väsentlig, för att bedriva kombinationen elitsatsning och studier. De mest centrala motivationsfaktorerna var glädje, personlig utveckling, och gemenskap. Deltagarna uppfattade och upplevde kombinationen elitsatsning och studier som väldigt fysiskt, psykiskt och kognitivt stimulerande och utvecklande. Det fanns flera utmaningar så som schematiska svårigheter, tidsbrist och stress. Men i samband med att de fick mer erfarenhet och rutin så lärde sig idrottarna att hantera utmaningarna bättre. Slutsats Elitidrott och studier förhåller sig i en beroende relation till varandra. De såg den kognitiva stimulansen studierna medförde väldig utvecklande samtidigt som de såg sin elitsatsning som en resurs för att klara sina studier. Med tydlig struktur har de påverkat varandra positivt åt båda hållen vilket har tillfört ökad balans och meningsfullhet. Kombinationen fungerade bra men kunde periodvis vara väldig krävande. Fördelarna med kombinationen övervägde utmaningarna. Stödet från skolan fungerar bra men fler resurser kan förbättras för att underlätta kombinationen. / Aim  The purpose of this study is to investigate what motivates elite athletes to combine their elite efforts with college studies. The study's questions are: -What motivational factors are central to elite athletes with dual careers? -What advantages and challenges do elite athletes experience with pursuing their elite efforts in parallel with college studies? Metod The study has a qualitative design where semi-structured interviews were used as a data collection method. Four students participated in the study, which combined their elite investment with college studies, three male and one female. Everyone was active at the highest level in their respective sports. The studie is based on Self Determination Theory as a theoretical starting point. Results All participants believed that an intrinsic motivation is essential, to combine studies and elite efforts. The most central motivating factors were joy, personal development, and community. The participants perceived and experienced the combination of elite initiative and studies as very physically, mentally, and cognitively stimulating and developing. There were several challenges such as schematic difficulties, lack of time and stress. But as they gained more experience and routine, the athletes learned how to handle the challenges better. Conclusion Elite sports and studies relate in an interdependent relationship to each other. They saw the cognitive stimulus the studies brought with it a lot of development while at the same time they saw their elite initiative as a resource for completing their studies. With a clear structure, they have positively influenced each other in both directions, which has added increased balance and meaningfulness. The combination worked well but could periodically be very demanding. The benefits of the combination outweighed the challenges. The support from the school works well but more resources can be improved to facilitate the combination.

Syftet med denna studie är att undersöka verksamma fritidspedagoger som arbetar i det dubbla uppdraget inom skol- och fritidsverksamhet. I bakgrunden har vi en genomgång om fritidshemmets utveckling samt personalens historia inom fritidshem. I tidigare forskning ges en genomgång för fritidspedagogers förändrade yrkesroll och deras tidigare upplevelser av det dubbla uppdraget. Vi använder oss av kvalitativ metod och intervjuar åtta verksamma fritidspedagoger för att ta reda på hur de ser på det dubbla uppdraget. Vi tar även reda på vad de ser för utmaningar och möjligheter med att arbeta i det dubbla uppdraget. I intervjuerna använder vi oss av bekvämlighetsurval och till den insamlade datan använder vi oss av meningskoncentrering, kategorisering och meningstolkning som metodanalys. Resultatet grundas sedan i den insamlade data vi fått ifrån intervjuer med respondenterna. Resultatet visar att pedagogers synsätt på det dubbla uppdraget varierar och de ser utmaningar och möjligheter på olika sätt. Möjligheter som tas upp är att elevgruppen blir tryggare då de ser pedagoger under hela dagen samt att det gynnar samverkan med lärarna. Utmaningarna kan bli att fokuset bara blir på skolan och planeringstid från fritidspedagogerna kan försvinna. De slutsatser som presenteras är att pedagoger upplever att möjligheterna väger tyngre än utmaningarna samt att pedagoger i fritidshemmet har en positiv syn på det dubbla uppdraget.

Syftet med studien var att undersöka hur svenska kvinnliga studenter med barn under 10 år kombinerar studier på universitetsnivå och föräldraskap. För den här kvalitativa studien tillämpades intervjuer som datainsamlingsmetod. Datamaterial analyserades tematiskt. Datainsamlingen bestod av 13 semi-strukturerade intervjuer. Huvudkriteriet krävde att deltagarna i studien 1) vara mamma till barn på max 10 år, 2) vara student på ett svenskt universitet. Den tematiska analysen genererade sex teman: Planering och prioritering som berör hur respondenterna planerar och prioriterar för att axla de dubbla ansvarsrollerna av att vara mamma och student. Tidspress och att vara en närvarande mamma/partner/vän som handlar om den tidspress respondenterna upplever som studerande mammor och vilka konsekvenser den har på deras relationer. Stöd från anhöriga och samhället avser för vilket stöd respondenterna får/behöver från sina anhöriga och från samhället. Ekonomi, handlar om hur respondenternas ekonomi påverkats av att vara studerande mammor samt hur de får ekonomin att gå runt. Känsla av att vara otillräcklig och sviktande självkänsla tar upp respondenterna känsla av otillräcklighet samt hur det påverkar självkänslan hos respondenterna. Motivation till studier och förväntningar på framtiden avser, syftet med respondenternas val att studera och förväntningar av utbildning som eventuellt ska ge bättre jobbmöjligheter och livskvalitet i framtiden.

Inför gymnasiet kan idrottande elever välja att inkorporera sin idrottssatsning i sina kommande gymnasiestudier genom att söka sig till ett Riksidrottsgymnasium (RIG) eller en nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU). Dessa idrottsprogram går ut på att maximera möjligheterna till framgångsrika karriärer genom både skolan och idrotten och är en del av Riksidrottsförbundets system för dubbla karriärer. Gymnasievalet för idrottande elever kan därmed betraktas som ett dubbelt karriärval, där eleverna behöver ta ställning till om de vill hantera dubbla karriärer under gymnasietiden.Syftet med studien var att utveckla en förståelse för idrottande elevers dubbla karriärval utifrån begreppen identitet, upplevd självförmåga och förväntat utfall inom de båda karriärerna. För varje begrepp definierades således en idrottslig dimension och en skolrelaterad dimension. Social Cognitive Career Theory användes som teoretiskt ramverk för karriärbeslut och kombinerades med aktuell forskning på området för att konstruera en relevant forskningsansats. I populationen ingick samtliga niondeklassare på en idrottsgrundskola i Malmö, varav totalt 78 idrottande elever besvarade den digitala enkät som var studiens instrument för datainsamling.Resultatet visade att den idrottsliga dimensionen av samtliga begrepp varierade i betydande utsträckning med respondenternas beslut att söka idrottsprogram. Regressionsanalys demonstrerade att graden av identifiering med idrottarrollen kunde förutse 92 procent av respondenternas beslut och därmed var den i särklass starkaste prediktorn för beslutet att söka idrottsprogram. Den skolrelaterade dimensionen av begreppen hade inget signifikant samband med beslutet, vilket talade för att det dubbla karriärvalet gjordes oberoende av elevernas relation till skola och studier.