Elite sport is becoming more professional, and elite athletes have to be more committed to spend several hours in training to achieve elite level and this means that the time to pursue a university academic career to the side of elite sport is minimized. Still only few elite athletes will be able to make a living of their sport. The objective of this study is to gain a better understanding of the opportunities and difficulties for a student who combines academic study with elite sport. Data was collected through semi-structured interviews with eight students studying at the University of Umeå, combining elite sport with academic studies. Results show that there are high demands on elite students to structure and plan for the combination of studies and elite sport. The study also shows that environmental factors in the form of university teachers and directors of studies, but also coaches and leaders in the various compounds have a major impact on how favorable combination becomes.

The background of this paper is the dual role that the social worker can have, of beeing both supportive and controlling in the meeting with clients. It is also about the power the social worker can have, how they handle the power in their profession and how they remain to it in the relationship with the client. The study is qualitative and built on interviews with eight social workers that work in different areas in the social services. We have chosen to see this dual role as if the social workers have to, in their daily work, handle the roles as one authority role and one supportive role towards the client. The purpose of this study is to understand how the dual role as the social worker has in the profession, as a helper and a authority, is expressed in the work and relationship with the client. We have turned this purpose into two questions: How do social workers with authority remain to the dual roles of the profession? How do the social workers describe and understand power? We don´t want to generalize in this study, we want to give an example of the social workers own experiences about the dual role. Our theoretical point of view is the pastoral power, street-level bureaucracy and human service organizations. We have also been using earlier research. The analyze and result is presented together, split into five themes. The result shows that the social workers does not see the roles as two different, they see it as one intertwined. The results also show that the social workers see power only when they take decisions that are negative for the clients. We finish of the paper with a discussion about our reflections on the results and some thoughts on how to proceed with research in this subject.

Det senaste decenniet har kantats av skandaler runtom i världen som bidragit till en diskussion om revisorns oberoendeställning vilket medfört negativ påverkan på intressenternas förtroende för revisorn. Oberoendeställningen kan påverkas av revisorns dubbla roller som granskare och rådgivare då dessa inte är förenliga med varandra. Då innehavet av de dubbla rollerna innebär att revisorn ställs inför kritiska situationer blir moralen en viktig aspekt. Syftet med studien är således att öka förståelsen för den personliga moralens påverkan på revisorns oberoendeställning. I vår studie har vi ett hermeneutiskt synsätt då vi ämnar tolka hur respondenterna upplever sin verklighet. Vi har genomfört en kvalitativ studie utifrån revisorns perspektiv för att få en djupare förståelse för hur respondenterna anser att den personliga moralen påverkar yrkesrollen. Genom semistrukturerade intervjuer med revisorer på mindre revisionsbyråer har vi fått fram vårt empiriska material. Intervjuerna har genomförts på åtta olika byråer med revisorer som arbetar med mindre klientföretag. Den teoretiska referensramen inleds med teorier kring avsikten med revision, revisorns funktion och dennes syfte. Vidare beskrivs den normativa etiken, Kohlbergs teori om moralisk utveckling samt de inre och yttre faktorer som kan påverka moralen och revisorns beslutsfattande. Kapitlet avslutas med en sammanfattande teoretisk referensram. Där framkommer att kritiska situationer kan uppstå när revisorn innehar dubbla roller vilket medför att denne måste fatta moraliska beslut för att förhålla sig oberoende. För att förtydliga detta återfinns en egenkonstruerad modell. Det som framkommit i studien är att revisorn, som arbetar med mindre klientföretag, inte anser de dubbla rollerna vara ett problem. Detta då mindre klientföretag är i behov av rådgivning i annan utsträckning än större företag. Regler och lagar är dock samma oberoende av företagets storlek vilket respondenterna menar försvårar deras arbete. Det kan uppstå kritiska situationer när revisorn måste bedöma om denne ska handla utefter lagar och regler eller vara klientföretaget till lags. Detta är en av de situationer som visat sig vara kritisk för revisorn och där moralen kan ha påverkan på hur denne agerar. Det har framkommit att det är vid sådana kritiska situationer som moralen kan ha påverkan.

Denna uppsats undersöker hur det dubbla karriär-problemet och utlandslokaliseringen påverkar den medföljande partnern, då dennes anpassningssvårigheter i uppdragslandet tenderar att vara anledningen till varför expatriaten misslyckas. Det dubbla karriär-problemet används som utgångspunkt för att fördjupa studien. Tidigare forskning indikerar att företag måste förse det dubbla karriär-paret med förberedande träning och socialt stöd för att underlätta den medföljande partnerns anpassning i den nya kulturen. Sex stycken medföljande har intervjuats, varav tre av dem har bott i ett uppdragsland i Asien och resterande tre i Europa. Syftet med tre respondenter från respektive kontinent är för att kunna applicera ett jämförelseperspektiv. Slutsatsen är att det dubbla karriär-problemet och utlandslokaliseringen påverkar den medföljande partnern men att graden av påverkan beror dels på den medföljandes inställning och motivation till uppdraget och dels vilken kontinent denne placeras på. Studien tyder även på att företags hantering av den medföljande partnerns påverkar dennes förutsättningar och totala upplevelse.

Syftet med denna studie är att undersöka skolpersonals syn på hur utbildning i konflikthantering påverkar elevers och fritidshemspersonals delaktighet i konflikthanteringsarbetet. Vi vill även undersöka skolpersonals uppfattning om effekterna av de olika konflikthanteringsmodeller och/eller rutiner som man använder sig av vid konflikthantering. Som metod har vi i denna studie använt semistrukturerade intervjuer där vi har intervjuat biträdande rektorer, klasslärare med och utan bakgrund som fritidspedagog, fritidslärare, beteendevetare, socialpedagog samt utbildare i konflikthanteringsmodeller. Vi har använt oss av tematisk analys vid analys av de transkriberade intervjuerna. Den tematiska analysen utmynnade i fem teman som är formade av våra frågeställningar. I uppsatsens slutsats argumenterar vi att fritidspersonalen borde ges mer utbildning och därefter ansvar i arbetet med värdegrund och konflikthantering samt att vi även argumenterar för att eleverna borde bli mer delaktiga i arbetet med konflikter för att kunna lösa konflikter konstruktivt. Detta i enighet med teorin om dubbla angelägenheter där individen som ger sig in i en konflikt har olika strategier som tar sig form i annan-angelägenhet och egen-angelägenhet.

Trots att Sverige är ett av världens mest jämställda länder drabbas fortfarande kvinnor av psykisk ohälsa i större utsträckning än män. På arbetsmarknaden visar sig detta genom kvinnors högre grad av sjukfrånvaro. Det kan finnas olika förklaringar till dessa könsskillnader. Tidigare studier föreslår teorier om hur flera sociala roller antingen kan skapa rollansträngningar och negativt påverka den psykiska hälsan, eller skapa s.k. rollackumulering och påverka den psykiska hälsan positivt. Denna studie syftar till att undersöka skillnader i risken för psykisk ohälsa mellan män och kvinnor med och utan barn. Vi undersöker även om förvärvsarbete kan ha en skyddande effekt mot psykisk ohälsa, samt om denna effekt skiljer sig åt mellan män och kvinnor. Vi hoppas kunna bidra till forskningsfältet jämställdhet inom arbetslivet genom att belysa att ojämställdhet inte bara handlar om skillnader i inkomst och makt mellan könen utan också om skillnader i psykisk ohälsa, vilket i större utsträckning drabbar kvinnor. Studien använder data från en europeisk surveyundersökning från 2014 där personer boende i Sverige i arbetsför ålder ingår. Ett index på psykisk ohälsa konstrueras utifrån självskattade mått för att undersöka utfallet av risken för psykisk ohälsa utifrån oberoende kombinationsvariabeln Kön och föräldraskap samt den oberoende variabeln förvärvsarbete. Den kvantitativa metod som används för att besvara studiens frågeställningar är multinomial logistisk regression och analys sker först med hela urvalet och sedan i två urval uppdelade för män och kvinnor.  Resultaten visar att kvinnor med och utan barn tenderar att ha större risk för psykisk ohälsa än män utan barn. Män med barn kan däremot ha en minskad risk för psykisk ohälsa jämfört med män utan barn. Vidare visar studiens resultat att förvärvsarbete kan ha en skyddseffekt mot psykisk ohälsa för både män och kvinnor.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever inom specialidrottsutbildningen med ishockey som inriktning, värderar sin elitsatsning i relation till sin studiegång. Utifrån en kvalitativ forskningsmetod har sex gymnasieelever intervjuats. Kodningen av intervjun skedde enligt Hjerm, Lindgren och Nilssons trestegsmetod. Sedan har materialet analyserats utifrån Stambulova, Engström, Franck, och Linnérs (2013) och Stambulova och Wyllemans (2015), holistiska idrottspsykologiska modeller för dubbla karriärer, som bygger på att hitta hållbara utvecklingsanpassningar för unga idrottare i deras strävan att nå eliten. Resultatet visar att eleverna i studien har tendenser till att planera kortsiktigt och inte se bortom horisonten på det som komma skall. Vissa av eleverna saknar även ett stödsystem i skolan, vilket påverkar dem negativt då fokus mellan elitsatsningen och studierna blir obalanserad. Vidare visar studien att ett starkt socialt stöd spelar en stor vikt i elevernas liv och motverkar skolans brister. Generellt har även resultaten från studien visat att det finns en viss skillnad i resonemangen hos elever som studerar sitt första år kontra de elever som är inne på år tre och sista terminen på gymnasiet. De elever som studerar sitt avslutande år på gymnasiet har börjat fundera mer på sin framtid efter utbildningen och vad den övergångsfasen kommer att innebära. Ishockeyn är inte en lika hög prioritering i vissa fall, och detta skapar en form av tomhet hos vissa respondenter. Eleverna som är i början på sin gymnasiekarriär visar däremot inga sådana tendenser utan är fullt fokuserade på att uppnå sina mål och har svårt att föreställa sig en alternativ karriär utanför ishockeyn.

Syftet med denna studie är att granska hur personal på olika fritidsgårdar ser på pojkarnas och de unga männens situation och roller kopplat till hedersrelaterat våld och förtryck. Undersökningen har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer där en kvalitativ innehållsanalys har använts för att koda materialet. De teoretiska utgångspunkter som har legat till grund för vår studie har varit differenta associationer, det ideala offret samt det viktimologiska begreppet rollblandning. Resultatet visade på hur pojkarna och de unga männen som lever inom en hederskultur där våld och förtryck förekommer ofta kan bli tilldelade en tvådelad roll som både offer och förövare. Detta då de både utsätter andra för våld och förtryck men även då de många gånger själva blir utsatta för samma typer av våldshandlingar. Slutsatserna som dragits ligger i linje med tidigare forskning där männens utsatthet och gärningsmannaskap kan förklaras med hjälp av deras uppväxtförhållanden och synen på könsrollernas betydelse inom kollektivet.

The Lutheran reformers Martin Luther and Philipp Melanchton had clear views about the possibility that some people will end up in a tormenting hell after death. For them, hell is a likely destiny for those who have not received the gift of righteousness from God. Other theologians have been skeptical about the idea of hell, for different reasons. For example, some think that it is impossible to combine the belief in a loving God with the thought of an everlasting punishment. Others think that those who go to heaven cannot be truly happy if they are divided from some of their family and friends, who are in hell. The purpose of this essay is to examine if it is possible to affirm universal salvation within the Lutheran tradition. To do so, I have examined different theological views on what happens after death: the belief in hell, the belief that there is no hell, and the belief that nothing happens at all after death. Some of those who believe in hell think that it is a place of everlasting agony as a punishment for sins committed on earth, some believe that hell is painful because God is the source of life and joy and therefore eternity without God is a place of misery. Some think of hell in terms of annihilation or conditional immortalism: that the souls of those who do not enter heaven are destroyed after death, or that those who do not enter heaven will not be resurrected and will stay dead. Since the purpose of this essay is to study universalism within the Lutheran tradition, I have discussed what the core of Lutheran theology is, namely justification through faith. An important question is that of predestination and free will. Those who defend the doctrine of hell often argue that people must be able to have a free choice: to choose God or not to choose God. If someone does not want to meet God after death, there must be an alternative. Traditional Lutheran theologians are skeptical about the idea that people have a free will, especially in relationship with God. They believe that the act of justification and the gift of righteousness is a gift from God, it is not something that people can chose themselves. In the discussion, a central issue is how theology can change within a tradition. My conclusion is that it is possible to be a universalist as a Lutheran if you believe that God choses to predestinate all people. The main problem is about faith: how the believer responds to God’s calling. Belief must be understood in a different way from Luther’s and Melanchthon’s views.

Hedersrelaterade frågor har fått alltmer uppmärksamhet i samhället, dock har debatten kring hederskultur endast fokuserat på kvinnors utsatthet. Studiens syfte är därför att undersöka samt öka kunskapen om mäns utsatthet inom hedersrelaterat våld och förtryck. Denna studie bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra unga män som har personliga erfarenheter av att leva inom ramarna av hederskultur. Resultatet av studien visar på att ungdomarna känner press på att fylla kraven som familjen och släkten ställer på en för att bli accepterade samt ansedda som hederliga. Ett motstånd resulterar i bestraffning. Följer man inte de normer och regler som existerar i familjen förekommer det konsekvenser. Ungdomarna känner ett tvång över att underkasta sig familjens värderingar för att behålla tryggheten i familjen. De slutsatser vi drar är att män också utsätts för hedersförtryck och våld. De unga männen får dubbla roller som förövare och offer då de med tvång utför kontrollerande handlingar mot kvinnliga familjemedlemmar samtidigt som de själva blir kontrollerade av familj och släkt, vilket försvårar anpassningen av samhällsinsatser för detta dilemma.