På senare år har ett nytt sorts chefskap blivit mer och mer vanligt, ett chefskap där man är både chef och kollega. Detta sätt att vara chef på är vanligt inom många branscher i dag, även inom förskolans värld, där jag är verksam. Att balansera mellan olika roller på ett övertygande sätt är långt ifrån en lätt sak, men de dubbla rollerna har även positiva sidor. Mitt syfte med denna essä, som är baserad på självupplevda händelser, är att försöka reda ut för- och nackdelar med att vara en chef som sitter på två stolar, och att få svar på frågan: Är det möjligt för en och samma person att gå i och ur sina olika roller och vilka egenskaper behöver denna person ha?  För att få svar på mina frågor har jag fört diskussioner med den teoretiska litteraturen. Jag har samtidigt fått möjligheten att använda mig av min erfarenhetsgrundade kunskap genom ett reflekterande skrivande. För att få tillfälle att studera dessa fördelar och nackdelar har jag tittat på betydelsen av förhållningssätt hos medlemmarna i en liten arbetsgrupp, hur den skiljer sig mot förhållningssättet i större organisationer. Jag har också försökt ta reda på ledarskapets roll och betydelse i en liten arbetsgrupp i dagens samhälle, men även resonerat kring ledarskapet ur en historisk synvinkel. Jag avslutar med en artikel ur tidningen Chefs nätupplaga som visserligen inte kan räknas som vetenskaplig, men som jag tycker ger bra och tydliga exempel på hur det faktiskt kan se ut för den som är en ”chef på två stolar”. Tack vare detta essäskrivande, som gett mig tillfälle till att reflektera över mina handlingar och tankar, har jag fått möjligheten att se på mitt chefskap med nya ögon. Jag inser mer och mer att en person som har dubbla roller måste vara stresstålig, beslutskraftig och ha ett genuint intresse för verksamheten och personalen. Det viktigaste av allt är att personen har förmågan att lära sig av sina praktiska erfarenheter och göra den till en kunskap som är användbar i sitt chefskap. / In recent years, a new kind of leadership has become more and more common, a leadership which includes being both manager and colleague. This kind of leadership is today common in the business world and even in the preschool where I am active. To balance these two different roles in a convincing manner is far from easy to handle. But at the same time the dual roles also have their positive sides. The purpose with writing this essay, which is based on self-experienced situations, is to try to sort out the advantages and disadvantages of being a manager “sitting on two chairs” and to try to find the answer for the question: Is it possible for a person to step in and out of different roles and which kind of personality is suited for this?   To find answers of my questions I have used the method of reflective writing and referred to and discussed different theoretical perspectives and positions. I also have the opportunity to use the knowledge I have gained through experience. I have considered the importance of the attitude in a small work group, and how it differs from a larger organization. I have tried to find out the importance of leadership in today`s society and I have also look at leadership from a historical point of view. At the end I used an article from a web magazine called Chef. The article shows good examples of the reality for a “manager who sits on two chairs”. By writing this essay, I have got the opportunity to reflect of my own thoughts and actions in the role of manager. I now realize that a person with dual roles must be stress-resistant, decisive and have a genuine interest in the business as well as in the employees.   One of the most important skills is the ability to learn from ones practical experiences, and make it useful in the future leadership.

Revisorns oberoende är ett ämne som det har diskuterats mycket kring det senaste årtiondet och efter de senaste årens redovisningsskandaler har äm-net aktualiserats igen. Det är ett svårgripbart ämne och det är upp till revisorn själv att avgöra om han/hon är oberoende och när detta är hotat. Revisorns huvudsakliga uppgift är att granska företagens årsredovisning, bokföring samt dess förvaltning. Det här ska genomföras självständigt och oberoende från företaget och andra intressenter. Revisorns roll har utvecklats från att endast vara en renodlad kontrollant till att idag även agera som konsult, vilket medfört att revisorns oberoende ställning ifrågasatts allt oftare. För att förhindra det här har Revisorslagen (2001:883) utökats med analysmodellen som både prövar och kan säkerställa revisorns oberoende. Syftet med uppsatsen är att beskriva vilka uppfattningar som föreligger vad avser revisorns oberoende och analysmodellen i små revisionsbyråer bland godkända revisorer, kreditgivare och Skatteverket samt förklara vad eventuella skillnader i uppfattningarna beror på. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning där vi undersökt hur revisorerna själva samt hur olika intressenter förhåller sig till oberoendeproblematiken och analysmodellen. Personliga intervjuer har genomförts med två godkända revisorer, två kreditgivare och en representant från Skatteverket. Studien visar på att oberoendeproblematiken inte är ett så stort problem som media uppmålar. Revisorerna anser sig själva som mycket oberoende, vilket även kreditgivarna och Skatteverket gör. Intressenterna har stort förtroende för revisorerna. Revisorerna anser att analysmodellen är ett hjälpmedel för att säkerställa oberoendet. När de tillämpar modellen upptäcker de lättare olika omständigheter som kan hota oberoendet och kan då i ett tidigt stadie vidta motåt-gärder för att eliminera hoten så att revisorerna kan ta sig an uppdragen. Dock är övriga respondenter inte direkt medvetna och analysmodellen och dess effekter, vilket troligen beror på att modellen är ett internt verktyg för revisorsyrket. Revisorerna upprätthåller sitt oberoende genom att inte sätta sig i beslutande ställning, d.v.s. agera rådgivare i samband med granskningen. Det är enligt alla respondenter viktigt att skilja på revisionsrådgivning och fristående rådgivning för att revisorn inte ska få ett inflytande och beroendeförhållande till sina klienter. / Auditor independence is a subject that has been discussed a lot the last ten years and after the last years accounting scandals the subject is up for discussion again. It is a subject that is very difficult to grasp and it has been up to the auditor to judge when he/she is independent and when it is threatened. The auditor’s primary task is to control a company’s annual statement, book-keeping and how the company is managed and the auditor is supposed to do this independently. The role of auditing has developed from being a controlling function to a more consultant function and the results of this have been that the independence of the auditor has been questioned. To prevent this, a new Auditor Act (Revisorslagen 2001:883) has been added with the Analysis model. The auditor should test every new audit commission according to the model before accepting the mission. The purpose in this thesis is to describe conceptions regarding auditor’s in-dependence and the Analysis model within small firms of auditors, according to auditors themselves, credit granters and Tax department. We will also explain what possible differences in the conceptions depends on. We have used a qualitative method where we have investigated how auditors themselves and different participants’ remain to the problematic within audit independence and the Analysis model. We have carried out personal interviews with two auditors, two credit granters and one person from the Tax department. This research shows that the problematic with audit independence is not that huge as media says. The auditors’ see their self as independent and the credit grantors and the Tax department also agree. The auditors consider the Analysis model as a support to remain their independence. The model helps them to see obstacles with different audit commissions, but the model also helps them to eliminate these obstacles so that they can accept the mission. The other respondents are not conscious about the model and its effects. We believe this depends on the fact that the model is an internal support for the auditor professions. The auditor maintains their independence by not being a deciding part for the company, i.e. act as a consultant in connection to the controlling function. It is important to distinguish between the consulting part within the auditing and the non-audit services, in order for the auditor to not reach dependency to their clients.

Bakgrund: Dödshjälp är ett debatterat ämne som berör sjuksköterskans arbetsuppgifter. Flera länder och stater har legaliserat dödshjälp. Dödshjälp kan ses som ett sätt att respektera patientens önskemål, att lindra lidande och bevara värdighet. Det kan även ställas mot vårdpersonalens egen autonomi eller ICN:s etiska kod som menar att sjukvårdens uppgift är att lindra och bota sjukdom och inte skada patienten. Vårdpersonal beskriver svårigheter i att hantera situationer där dessa komponenter på olika sätt ställs emot varandra. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenheter upplevelser och faktorer som kan påverka upplevelser av att arbeta med personer som önskar eller kommer att genomgå dödshjälp. Metod: En litteraturöversikt i enlighet med Friberg genomfördes. Resultatet byggde på tio originalartiklar som togs fram genom systematisk sökning. Analysen genomfördes genom tematisering och färgkodning.   Resultat: Arbetet med dödshjälp upplevdes olika beroende på vilken typ av dödshjälp som genomfördes, patientens och anhörigas upplevelser, deltagandet i beslutsfattandet, etiska koder och lagar som gällde samt sjuksköterskornas egna värderingar och erfarenheter. Detta ledde till både positiva och negativa upplevelser för sjuksköterskan. Dessa upplevelser kunde också hanteras genom formellt eller informellt stöd, vilket i sin tur bidrog till sjuksköterskans upplevelser. Diskussion: Resultatet diskuteras utefter Travelbees teori om den mellanmänskliga relationen och hur vårdandet utan roller kan bidra till en bättre vård, men även påverka sjuksköterskans upplevelser av vården. Dessutom diskuteras om hur sjuksköterskans egna värderingar och erfarenheter påverkar upplevelserna i vården. / Background: Euthanasia is a debated subject that concerns nurses’ duties. Several countries and states have legalized euthanasia. Euthanasia can be seen as a way of respecting patients wishes, relieving suffering and preserving dignity. However, it can also be considered against healthcare personnels own autonomy or ICN ethical code, which means that the health care task is to alleviate and cure and not harm the patient. Healthcare professionals describe difficulties in dealing with situations where these components differ in a variety of ways. Aim: The aim of the study was to highlight nurses’ experiences and factors that may affect experiences of working with people who want or will undergo euthanasia.  Method: A literature review according to Friberg was conducted. The result is based on ten original articles that were obtained through systematic search. The analysis was conducted by thematization and color-coding. Results: Workning with assistens in death was experienced differently depending on the type of euthanasia that was carried out, the experiences of patients and relatives, participation in decision making, ethical codes and laws, as well as nurses’ own values and experiences. This led to both positive and negative experiences for the nurse. These experiences could also be managed through formal or informal support, which in turn contributed to nurses’ experiences. Discussion: The discussion is based on Travelbees theory of interpersonal relationships and how care without rolls can contribute to better care, but also affect nurses’ experiences of care. In addition, there is discussion about how nurses own values ​​and understandings affect experiences in health care.

Denna studie görs i samarbete med ett modeföretag som ska ta fram en ny modell av sport-bh med dubbla kupstorlekar. Då företaget tidigare inte haft en liknande produkt utan bara använt sig av enkla kupstorlekar behövs en måttlista med graderingsintervaller. Dessa intervaller ska vara anpassade för denna typ av dubbla kupstorlekar. Företagets graderingsintervaller sammanställs och ett grundmönster för en bh graderas enligt detta och även efter svensk standard. För att kunna jämföra vilken gradering som passar bäst för sport-bh:n sys de graderade bh:arna upp i två olika storlekar och provas av. De dubbla kupstorlekarna jämförs med samma bh modell graderad i enkla kupstorlekar, här bedöms om passform och volym på kupan är likvärdig. Resultatet av graderingen och avprovningarna visar på att de dubbla kupstorlekarna graderade efter företagets intervaller ger bäst passform för de önskade dubbla kupstorlekarna. / This study is performed in collaboration with a fashion company to develop a sports bra with double cup sizes instead of cups with single sizes. The company doesn’t have this type of product in its current line and needs a grading that is adapted for this type of cup and a measurement chart with grading intervals. Grading intervals from both the company and SIS (Swedish standard) are compared to determine which grading intervals fit this purpose best.  A bra pattern is then graded for each different interval. The two different graded bras are sewn in two different sizes each that are evaluated during a fitting session. The test person also compares the fit and size of the double cup size to a single cup size. The result of the grading and the fittings show that the grading according to the company provides the best fit for the desired double cup sizes.

The aim of this study has been to investigate future history teachers’ perspectives of the development of the subject of history, in conjunction with the democratic mission of the curriculum. Based on critically constructivist theories, the history subject is reproducing oppressive structures, especially related to gender, sexuality, and ethnicity, which is not in line with the democratic mission, teachers are obliged to comply with. History didactic research also shows that the subject of history tends to be characterized by eurocentrism, ethnocentrism and a perspective based on male domination which problematizes an inclusive, democratic education.

Second-generation immigrants have attested to different experiences they encountered during their upbringing, which were marked by two cultural affiliations. They are regularlyre minded by society that they are not real "Swedes" even though they are born and raised in Sweden in the same way as their Swedish friends. The study aims to examine the second generation of Chinese in Sweden and gain a deeper understanding of their experiences of having dual cultural affiliations, one of which is internalized from home and the other originates from society. The study also aims to examine how second-generation Chinese people identify with their environment and cultural groups and how their ethnic identity is shaped and changed based on their cultural affiliations. Previous research within this subject has studied other ethnic groups of second-generation immigrants abroad and come to conclusions that have contributed to an understanding of our study. This study, which is based on six qualitative semi-structured interviews with second-generation Chinese between the ages 22-34, has been analyzed based on a the oretical framework consisting of Goffman'sdramaturgical perspective, Bourdieu's theory of habitus and Jenkin's theory of social identity.The results show three experiences linked to dual cultural affiliations amongsecond-generation Chinese: cultural clash, feeling ashamed of their heritage culture and in-betweenship. Furthermore, the study shows that individuals adapt to the different culturalcontext in which they find themselves and that their ethnic identity is shaped by different factors that result in them having different identities. The study shows that they have gone from being insecure about their ethnic identity to feeling proud of it. / Andra generationens invandrare har vittnat om olika upplevelser som de stött på under sin uppväxt som präglats av två kulturtillhörigheter. De blir regelbundet påminda av samhället att de inte är riktiga “svenskar” trots att de är födda och uppväxta i Sverige på samma sätt som sina svenska vänner. Studien syftar till att undersöka andra generationens invandrare i Sverige med kinesiskt ursprung och få en djupare förståelse för deras upplevelser av att ha dubbla kulturtillhörigheter, varav den ena är internaliserad från hemmet och den andra har sitt ursprung från samhället. Studien avser även att undersöka hur andra generationens invandrare med kinesiskt ursprung förhåller sig till sin omgivning och sina kulturella grupper samt hur deras etniska identitet formas och förändras utifrån sina kulturtillhörigheter. Tidigare forskning inom ämnesområdet har studerat andra folkgrupper av andra generationens invandrare utomlands och kommit med slutsatser som bidragit till en förståelse för vår studie. Denna studie som baseras på sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med andra generationens invandrare med kinesiskt ursprung i åldrarna 22–34 år har analyserats utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av Goffmans dramaturgiska perspektiv, Bourdieus teori om habitus och Jenkins teori om social identitet. Resultatet visar tre upplevelser kopplat till dubbla kulturtillhörigheter hos andra generationens invandrare med kinesiskt ursprung:kulturkrock, känna skam över sin arvskultur och mellanförskap. Vidare visar studien attindividerna anpassar sig till de olika kulturella kontexterna de befinner sig i och att deras etniska identitet formas av olika faktorer som resulterar i att de får olika identiteter. Studien visar att de har gått från att vara osäkra på sin etniska identitet till att känna sig stolta överden.

Denna studie syftar till att fördjupa kunskapen om hur samhällskunskapslärare uppfattar förhållandet mellan det värdetraderande uppdraget och det kritiska uppdraget i sin undervisning i demokrati, samt på det sätt vilket samhällskunskapslärare beskriver att de undervisar i demokrati utifrån dessa uppdrag. Bakgrunden till studien är att det av läroplanen framgår att skolan både ska utbilda eleverna i grundläggande demokratiska värderingar och samtidigt uppmuntra till skilda åsikter och kritiskt tänkande. Inom den samhällskunskapsdidaktiska forskningen finns det uppfattningar om att detta representerar ett dubbelt uppdrag samt att det finns en motsättning mellan dessa uppdrag. Studien bygger på en kvalitativ metodansats med inspiration från fenomenografin, där empirin utgörs av semi-strukturerade intervjuer med fyra gymnasielärare i samhällskunskap. Resultatet har sorterats, kategoriserats och tematiserats med hjälp av analysmodellen och har sedan analyserats utifrån studiens teoretiska ramverk. Varje tema bygger på kategorier som rymmer lärarnas uppfattningar av det värdetraderande och det kritiska uppdraget samt uppfattningen av förhållandet mellan dem. Slutsatser i studien är att lärarna har förhållandevis gemensam syn kring innebörden det värdetraderande uppdraget respektive det kritiska uppdraget. Sammanfattningsvis upplever lärarna inte några motsättningar eller konflikter mellan uppdragen men det finns en underliggande problematik som är svårfångad för lärarna. Problematiken kan möjligtvis förklaras genom att det är skillnad på hur de uppfattar uppdragen i relation till det övergripande demokratiuppdraget i läroplanen och hur de uppfattar uppdragen i den praktiska undervisningskontexten.

I min uppsats undersöker jag hur svensklärare på gymnasiet menar att de arbetar med jämställdhet och förebyggande arbete mot mäns våld mot kvinnor i praktiken. Jag har utfört kvalitativa intervjuer. Med hjälp av begrepp gällande skolans dubbla uppdrag, flerstämmighet och ämneskonceptioner har jag analyserat mitt material. Min undersökning visar att elever främst möterfrågor som rör normer kring kön och mäns våld mot kvinnor via olika texttyper, så som skönlitteratur och film i svenskämnet. Jag undersöker hur lärarnas undervisningspraktik står i relation till vilken ämnessyn de har på svenskämnet och vilka kunskaper de anser sig ha om jämställdhet och mäns våld mot kvinnor. Jag konstaterar att samtliga lärare enbart har införskaffat sig kunskaper om mäns våld mot kvinnor av eget intresse på sin fritid, vilket kan göra att undervisningen blir godtycklig och baserad på fördomar.

Denna uppsats utgår från en observation av ett interaktionellt fenomen som jag har valt att kalla fördubbla anföringsfraser. Syftet med uppsatsen är att undersöka detta fenomen och synliggöra hur ochvarför dubbla anföringsfraser används för att introducera citat. För att uppnå syftet analyseras trettonutdrag då dubbla anföringsfraser förekommer i ett vardagligt flerpartssamtal på svenska. Studien utgårfrån multimodal interaktionsanalys som teori och metod, vilket innebär en holistisk syn påkommunikation där resurser som blick, mimik och gester analyseras, utöver verbalspråkliga aspekter.Tidigare forskning om citat i interaktion har traditionellt fokuserat på verbalspråk och ett multimodaltperspektiv bidrar därför med en ökad förståelse för hur olika kommunikativa resurser används i samspelför att introducera citat. Dubbla anföringsfraser är ett begrepp som introduceras i denna uppsats och ärett fenomen som enligt min vetskap inte tidigare har studerats i detalj. Uppsatsen bidrar därför dessutomtill att sätta ljus på ett outforskat interaktionellt fenomen. Analysresultaten visar att samtalsdeltagarnaanvänder verbala och multimodala resurser koordinerat i samband med dubbla anföringsfraser, samt attcitaten som följer efter dubbla anföringsfraser är lexikala och leder till att samtalsdeltagarna uppnårgemensam hållning i stunden. I den avslutande diskussionen lyfts även frågor kring den dubblaanföringsfrasens struktur och hur denna förhåller sig till uppsatsens analysresultat och till tidigareforskning om lexikala anföringsmetoder.

Utifrån utbildningen grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem med tillvalsämne får examinerade en dubbel yrkesroll. Det är en relativt ny utbildning vilket gör att det inte finns många som i dagens läge utövar båda yrkesrollerna. Denna studie fokuserar på vilka förutsättningar grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem konstruerar och vilka skäl de uppger är avgörande i valet av utförandet av yrkesrollerna. Syftet med vår studie är att undersöka vilka förutsättningar lärare i fritidshem definierar som centralt för att arbeta i både fritidshem och skola samt ta reda på hur lärare i fritidshem preciserar valet att utöva båda yrkesrollerna, lärare i fritidshem och i ett PREST-ämne eller en av dessa. Detta är en kvalitativ studie med utgångspunkt i socialkonstruktivismen och den har genomförts med semistrukturerade intervjuer med informanter från två kommuner i södra Sverige. Empirin har sedan analyserats tematiskt med utgångspunkt i socialkonstruktivismen och delats in i teman. Resultatet i denna studie pekar på att det finns förutsättningar för att kombinera yrkesrollerna men att de inte alltid tillgodoses. Det går att se både i den tidigare forskningen och i resultatet att det som behövs för att tillgodose förutsättningarna är bland annat en rektor som ser yrkesrollerna för vilka de är. En önskan om bra strukturerad planeringstid och tydlighet i uppdragsbeskrivning är också det en förutsättning som behöver tillgodoses för utövandet av båda yrkesrollerna. Ytterligare en förutsättning till att lyckas med detta är att viljan om ett bra samarbete finns hos all inblandad personal.