Trots teknologisk utveckling och effektivisering inom lantbruksbranschen finns ett behov av arbetskraft. Samtidigt har det visat sig att nyanlända flyktingar har kompetens och erfarenhet inom lantbruk som inte tas tillvara men att de har svårt att få tillträde till branschen. Vårt syfte var att undersöka och förstå de förutsättningar som finns för att Sveriges lantbruksföretag ska kunna arbeta med kompetensförsörjning genom att rikta sig mot nyanlända flyktingar. Vi intervjuade därför fem nyanlända flyktingar, tre lantbrukare, tre projektledare och två representanter från Arbetsförmedlingen. Resultatet visar att det finns flera parter som har betydelse för att kunna möjliggöra att kompetensförsörjning inom lantbruksföretag kan ske genom att tillvarata kompetens hos nyanlända flyktingar. Dessa parter har utifrån sin situation olika förutsättningar och syften att förhålla sig till vid en sådan strategisk utformning. Resultatet visar på ett antal olika hinder och möjligheter på såväl individ- organisations som samhällsnivå som är viktiga att ta i beaktande vid utformandet av en sådan kompetensförsörjningsstrategi. / Despite technological progress and efficiency in the agricultural sector there is a need for labor. Meanwhile it has been shown that newly arrived refugees have skills and experience in agriculture that are not taken advantage of but they have difficulty accessing the farming industry. Our purpose was to examine and understand the conditions existing in the Swedish Agricultural business and to be able to develop an employment strategy involving newly arrived refugees. In order to achieve that purpose we interviewed five newly arrived refugees, three farmers, three project managers and two representatives from the Employment Service. The result shows that there are several parts involved that are significant to enable an employment strategy in acricultural business by utilizing the skills of newly arrived refugees. Due to the different situations, conditions and purposes of these parts it is found to be a comlex process. The result shows a number of different obstacles and opportunities on both an individual, organizational and societal level which are important and should be considered in the design of such an employment strategy.

An increased use of social media has enabled a new arena for HR functions and the work with HR issues. Proponents are critical of this, as it can lead to ethical and legal dilemmas. So far the research on this area is limited. On this basis I found it interesting to study how social media is used in connection with the recruitment process. Those who will benefit from this study are primarily those dealing with recruitment, but also others working with HR issues. Therefore an empirical study was conducted among different organizations in Sweden, with the help of a web survey. The purpose of the survey was to map the use of social media in recruitment process and investigate any directives/guidelines, and to find out what knowledge in the field that is available out there among the organizations. A survey was distributed to 250 HR functions around Sweden, I received 57 responses. The results showed that a large portion of respondents used social media as a tool in the recruitment process. However, the results showed that many HR functions lacks directives and guidelines for the use and that many respondents also felt that they lacked knowledge in the field, both theoretical and practical knowledge. Among the respondents in which social media was not used, it turned out be a hesitancy and uncertainty to these kind of media. The reliability and what social media could really contribute was questioned. Finally, with the help of the previous research and the empirical study two perspectives could be distinguished, one which suggests that there are many advantages of takingthe plunge and try to take advantage of social media in HR work. While others argue tha tHR managers should take a critical approach in working with social media, questioning the reliability and validity of these media and making decisions based on the information available online, and in conclusion proactively address ethical and legal dilemmas that can arise in the use of social media in the recruiting process.

The thesis focuses on human resources management specifically individual area of personnel activity and their approach in a firm. The first part of this work is focused on theoretical outcome and their precise limitation of the topic. In the second part, there is an analysis of human resources management in a particular firm. At the end of this dissertation there are formulated specific proposals and recommendations for a given corporation.The changes are with regards to personal management, which are based from the practical survey founded on the theoretical findings. All recommendations and suggestions were set in accordance with current state of the company.

The diploma thesis deals with all the steps necessary for preparing a company for the entry of a strategic partner. The output of the analytic part is the SWOT analysis of the company and its field of business. Based on theoretical outputs regarding the investors´deciding over capital input, two major weaknesses are highlighted, the solution to which is the contents of my practical part of the thesis. More specifically, it deals with the changes concerning property evaluation and HR management of the company.

This diploma thesis deals with managers' approach to human resources management in the non-profit, profitable and state sector. This is a topic that is currently the foundation for every well-functioning organization. It is highly relevant for all three types of sectors. The diploma thesis is divided into the conceptual and research part (including the methodological part). The conceptual part of the diploma thesis deals first with description of individual sectors and the relations between them. It also deals with the general concepts that are related to the given issue as a human resources management and its individual components. The research part uses qualitative research in human resources management in selected state institutions. The form of a semi-structured interview is about how managers approach human resources management in their organization. Key words: human resources, employee adaptation, HR, personnel activity, manager, profit sector, non-profit sector, government sector.

Hintergrund: Für eine sicherheitsorientierte Versorgung in der Zentralen Notaufnahme (ZNA) bedarf es einer Sicherheitskultur, die aufbauend auf einem transparenten Umgang mit Fehlern das Lernen fördert. Insbesondere in Hochzuverlässigkeitsorganisationen (HRO) wird das Lernen als Chance für die stetige Verbesserung der Sicherheit gesehen. Ein Einflussfaktor für eine sicherheitsorientierte Patientenversorgung ist das Individuum. Aufbauend auf den individuellen Kompetenzen können die Kompetenzen auf allen Ebenen weiterentwickelt werden, welches in einer Lernenden Organisation angestrebt wird. Die Gestaltung einer Sicherheitskultur in einer ZNA im Sinne der Hochzuverlässigkeit durch Kompetenzen von Individuen und Kompetenzentwicklungsmaßnahmen erfolgt durch die Verknüpfung von den Fachdisziplinen der Organisationstheorie und der Bildungswissenschaft. Methodik: Für die Identifikation von Kompetenzen und Kompetenzentwicklungsmaßnahmen wurde ein Multi-Methoden-Ansatz gewählt. Zunächst wurden mögliche Risikofelder in der ZNA durch eine Analyse von 230 Critical Incident Reporting System (CRIS)-Fällen aus der CIRSmedical Datenbank identifiziert. Daraufhin wurde ein Kompetenzkatalog: Patientensicherheit in der Zentralen Notaufnahme aufbauend auf dem Kompetenzkatalog Europäisches Curriculum für Notfallmedizin sowie 34 weiteren Quellen entwickelt. Neben dem Kompetenzkatalog wurde der Basiskompetenzkatalog: Patientensicherheit hochzuverlässig gestalten für die Identifikation von Kompetenzen zugrunde gelegt. Weitere Informationen hinsichtlich der Identifikation und Entwicklung von Kompetenzen wurden durch Interviews mit zehn Experten und sieben Führungskräfte eines Kooperationskrankenhauses generiert. Ergebnisse aus dem Multi-Methoden Ansatz: Die Sicherheitskultur wird durch die Führungskräfte, die Institutionalisierung von Risikomanagementinstrumenten und durch das Individuum gestaltet. Für Professionals in der ZNA bedarf es fachlicher, methodischer, personeller und hochzuverlässiger Kompetenzen, um interprofessionelle, interdisziplinäre und situationsadäquate Entscheidungen zu treffen. Zudem sind die situative Sensibilität und Resilienz erforderlich. Von den Interviewpartnern wurde der kontinuierliche Lernprozess als ein entscheidender Einflussfaktor für die Sicherheitskultur in einer ZNA im Sinne der Hochzuverlässigkeit bezeichnet. Die Kompetenzentwicklung kann neben Personalentwicklungsmaßnahmen auch durch Risikomanagementinstrumente erfolgen. Dennoch gibt es hinsichtlich der Kompetenzentwicklung von Professionals in ZNA auch Herausforderungen. Schlussfolgerung: Die Sicherheitskultur in einer ZNA im Sinne der Hochzuverlässigkeit kann durch ein Kompetenzset aus fachlichen, methodischen, personellen und hochzuverlässigen Kompetenzen sowie der kontinuierlichen Kompetenzentwicklung gestaltet werden. Da bisher ein differenziertes Grundverständnis für die Hochzuverlässigkeit in der ZNA vorliegt und lernfördernde Rahmenbedingungen zu schaffen sind, sollte die ZNA im Hinblick auf den Zusammenhang mit der Hochzuverlässigkeit als high reliability seeking organization (HR-S-O) bezeichnet werden.

Konkurrensen och transparensen på arbetsmarknaden har ökat och det blir därmed allt viktigare för företag att arbeta med sitt arbetsgivarvarumärke för att tilltala potentiell och befintlig arbetskraft. I och med gig-ekonomins framväxt har det även skapats en ny trend på arbetsmarknaden, där allt fler väljer att arbeta under tidsbegränsade anställningsformer. Den ökade konkurrensen, transparensen och användningen av tillfälliga anställningsformer är förändringar på arbetsmarknaden företag måste ta hänsyn till och bidrar till utmaningar företag möter i sitt arbete med sitt arbetsgivarvarumärke för att tilltala potentiell och befintlig arbetskraft med olika anställningsformer. I och med dessa förändringar på arbetsmarknaden finns skäl för forskning som tar ett helhetsgrepp kring arbetet med arbetsgivarvarumärken mot tillfällig arbetskraft.  Syftet med denna studie är att identifiera utmaningar företag möter gällande deras arbete med sitt arbetsgivarvarumärke för att tilltala tillfällig arbetskraft. För att besvara studiens syfte har vi undersökt hur tillfällig arbetskraft upplever företags arbete med sitt arbetsgivarvarumärke. Studien har utförts genom kvalitativa intervjuer med fyra personer som arbetar som konsulter inom högkomptensområden. Intervjuerna utgick från en intervjuguide baserad på tidigare forskning inom arbetsgivarvarumärken med vissa förbestämda teman, men som också gav utrymme för respondenterna att leda in intervjun på andra områden. Resultatet från dessa intervjuer har sedan analyserats i koppling till relevanta teoriområden för att nå studiens slutsatser.  Studien visar på fyra övergripande utmaningar företag möter i arbetet med sitt arbetsgivarvarumärke för att tilltala tillfällig arbetskraft. Företag möter en utmaning i att ha kontroll över den information som finns att tillgå för tillfällig arbetskraft innan uppdraget, dels via företagets egna kanaler men också via ambassadörer. Företag möter även utmaningar gällande att ha effektiva lösningar för att den tillfälliga arbetskraften ska kunna utföra sitt arbete på ett tillfredsställande sätt inom den tidsram som finns till förfogande, detta är kopplat till deras introduktion, företagets kultur samt relationer på företaget. Det finns också en tvetydighet kring hur stort ansvar företag har för den tillfälliga arbetskraften vilket leder till en utmaning för företag att förstå hur dessa otydliga förhållanden påverkar hur företag ska arbeta med sitt arbetsgivarvarumärke. Slutligen möter företag också en utmaning kopplad till deras strategiska arbete med sitt arbetsgivarvarumärke för att tilltala tillfällig arbetskraft, gällande vad det ska innehålla samt att inte förlita sig på att enskilda fast anställda ser till att tillfällig arbetskrafts upplevelse av företaget blir bra.  Baserat på dessa slutsatser presenteras rekommendationer för företag att använda sig av i sitt arbete med sitt arbetsgivarvarumärke för att tilltala tillfällig arbetskraft både internt och externt.

Monitoring key performance indicators (KPI) give practitioners immersive experience that is priceless when it comes to decision making and performance-enhancing in software companies. Used together with different tools that enable visualization of KPIs, users obtain big advantages that enable quick troubleshooting and detections of errors that could emerge in a product or a system. Many studies have been followed out in the field of data visualization using KPIs and digital dashboards. Still, the subject of KPIs providing valuable information to companies that are developing HR and payroll systems is relatively unexplored. The purpose of this thesis has been to investigate how essential KPIs should be visualized on a digital dashboard using a case company that focuses on developing HR and payroll systems. To investigate the phenomenon, five different interviews were conducted, and a digital dashboard was developed. The interviewees that participated in the empiric data collection were employees stationed in different teams with various authorities and experiences in the field of dashboards and KPIs. Previous works in the field of data visualization indicates that KPIs can be used and presented in various ways. When presenting KPIs on a dashboard, there are different factors that are of big influence of how successful the visualization gets. There are no complete templates on how KPIs should be visualized, however there are guidelines on how a dashboard could be shaped. Something that previous works and different interviewees in the present study agreed on was that a dashboard should consist of 4 to 8 KPIs. Too many KPIs can decrease the chance of obtaining the advantages that monitoring and visualizing KPIs on a digital dashboard can bring. Something that emerged from the study is the importance of first identify what to visualize and then implement how. Among the answers during the data collection, many interviewees found the number of users that were logged in on their products as something that would be useful to monitor. The reason for this was partly that the interviewees considered that by monitoring these numbers, it could increase the pride among the colleagues. The interviewees thought that it might boost morale among the employees if they visualized the many users of the products they are developing. / Genom att övervaka nyckeltal (KPIer) kan användare erhålla fördelar som är ovärderliga när det gäller beslutsfattande och prestandaförbättring hos mjukvaruföretag. Tillsammans med olika verktyg som möjliggör visualisering av KPIer får användare stora fördelar som gör det möjligt att snabbt upptäcka fel som kan uppstå i en produkt eller i ett system. Många studier berör ämnet datavisualisering och digitala instrumentpaneler. Trots det här är ämnet KPIer, specifikt de som ger värdefull information till företag som utvecklar HR- och lönesystem outforskat. Syftet med den här studien har varit att undersöka hur viktiga KPIer bör visualiseras på en digital instrumentpanel hos ett företag som fokuserar på att utveckla HR- och lönesystem. För att undersöka fenomenet genomfördes fem olika intervjuer. En digital instrumentpanel utvecklades även som ett komplement till att svara på forskningsfrågan utifrån tidigare forskning och de empiriska resultat som framkom under studiens gång. Informanterna som deltog i den empiriska datainsamlingen var anställda på ett fallföretag och stationerade i olika utvecklingsteam. Informanterna hade sedan tidigare olika erfarenheter av att använda instrumentpaneler och KPIer. Tidigare studier inom datavisualisering indikerar att KPIer kan användas och visualiseras på olika sätt. När KPIer presenteras på en instrumentpanel finns det olika faktorer som har stort inflytande på hur framgångsrik visualiseringen blir. Det finns inga kompletta mallar för hur KPIer ska visualiseras men det finns riktlinjer för hur en instrumentpanel kan utformas. Något som tidigare studier samt informanterna i den här studien enades om var att en instrumentpanel bör bestå av ett antal mellan fyra och åtta KPIer. Genom att använda för många KPIer så minskar chansen att få de fördelar som övervakning och visualisering av KPIer på en digital instrumentpanel kan ge. Något som den här studien belyser är vikten av att först identifiera vad som ska visualiseras för att sedan implementera hur. En av flera KPIer som ansågs värdefulla för informanterna var antalet användare som var inloggade i deras produkt. Anledningen till det här var delvis att informanterna ansåg att övervakning av användare skulle skapa ökad stolthet bland kollegorna på kontoret.

The Swedish Police Authority is the largest Authority in Sweden. One small part of the organization is the International Units and the section for Peace Support Operations.   The unit gets its objectives from the Swedish Government which are transformed into governing documents within The Swedish Police Authority. Among many directives are the policy and guideline for implementing the gained knowledge and experience achieved by the Police Officers being sent abroad. Earlier studies have concluded there might be a gap between the policies and the practice regarding the implementation within the Swedish Police Authority and its different organizational bodies.    A digital survey was sent out to Swedish Police officers that had spent time abroad in the line of duty. Questions about the fulfillment of the policies was imbedded with questions about their own opinions about what their service abroad had led to. It seems to be some sort of organizational disconnection between the policies intent and the organizational practice.

Preventable medical errors are the third leading cause of death in the United States. Healthcare leaders must consistently promote the delivery of quality and safe care of patients to reduce unnecessary errors and prevent harm. The purpose of this case study was to explore human resource strategies for improving organizational performance to reduce medical errors. The study included face-to-face interviews with 5 healthcare clinical managers who work within a multifaceted health system in the Midwestern region of the United States. Complex adaptive systems theory was used to frame this study. Interview notes, publicly available documents, and audio recordings were transcribed and analyzed to identify themes regarding strategies used by managers to find effective ways for improvement. Four themes emerged: addressing seminal/never events, ongoing training programs, communication/collaboration, and promoting a culture of safety and quality. Results may directly benefit healthcare managers by facilitating successful strategies to reduce preventable medical errors through education, feedback, innovation, and leadership. Implications for social change for healthcare managers include continued training, building a culture of safety, and using collaborative and communicative efforts while making contributions to the best practices within healthcare organizations to reduce the likelihood of medical errors.