Med denna rapport vill vi undersöka och beskriva nyttan lokala producenter och Borlänge kommun skulle ha av en e-handelsplats. I rapporten undersöker vi huruvida en ehandelsplats kan underlätta pappersarbetet i samband med tecknandet av avtal mellan Borlänge kommun och producenter, och om det kan resultera i en ekonomisk vinning för parterna. Rapporten behandlar även den miljömässiga vinst som en e-handelsplats skulle generera. Arbetet är uppdelat i två delar; en teori- och en metodstudie. I teoridelen går vi igenom en del av den litteratur som behandlar det valda ämnet. Metoddelen är uppdelad i en praktisk del, bestående av kvalitativa intervjuer, och en modelldel som består av två faser ur Siegels webbutvecklingsmodell. I resultatdelen av rapporten används summan av intervjuerna som indata i webbutvecklingsmodellen och det totala resultatet utgör underlaget för en prototyp av en e-handelsplats.

Tankar kring mitt nuvarande och mina två tidigare animerade filmprojekt. Referenser, inspiration, tillvägagångssätt etc. / Manus till den animerade kortfilmen Min Börda.

Idag är det vanligt förekommande att konsumenter genomför köp på internet, vilket i många fall kan ersätta köp i fysisk butik. Hur intresset för e-handeln utvecklas återstår att se men idag finns det fortfarande en efterfrågan på fysiska butiker. Tidigare forskning visar på att det finns en komplementär relation mellan den virtuella handelsplatsen, internet, och den fysiska handelsplatsen. I föreliggande studie undersöks samspelet mellan den de två handelsplatserna genom fyra fokusgruppintervjuer varav två grupper består av manliga deltagare och två av kvinnliga. Studien utgår från unga vuxna i en urban miljö och undersöker mer specifikt hur faktorer så som uppfattad risk, bekvämlighet, produkt och genus påverkar handelsplatsernas samspel. Resultatet visar att samspelet mellan den fysiska och virtuella handelsplatsen är komplext, där de ovan nämnda faktorerna har en stor inverkan på hur deltagarna väljer att använda handelsplatserna. Vidare påverkar handelsplatsernas egenskaper deltagarnas val eftersom de uppfyller olika behov hos dem.

Sammanfattning Bakgrund: På grund av att konsumenters beslutsfattande har utvecklats till att ofta grundas i emotionella motiv, har handelsplatser utökat sitt utbud till att erbjuda upplevelser som engagerar flera olika sinnen. Utifrån att den moderna marknadsföringen ofta har utgått ifrån att konsumenter fattar rationella beslut och inte har betonat betydelsen av känslor, upplevelser och sinnesintryck, har en ny typ av marknadsföring uppmärksammats: sinnesmarknadsföring. Det har skett en växling inom handeln, från stadskärnan till köpcentrum utanför stadskärnan, och anledningen verkar vara att köpcentrum har lyckats med en högre attraktivitet. Eftersom köpcentrumet i Jönköping expanderar och formar om både sitt koncept och utseende för att skapa en shoppingupplevelse samtidigt som flera butiker har stängt inne i Jönköpings stadskärna, är det ett intressant och aktuellt område att studera. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur konsumenters upplevda attraktivitet av en handelsplats påverkas av sinnesmarknadsföring. Genom att undersöka hur de olika delarna i sinnesmarknadsföring kan användas och hur de påverkar konsumenterna, kommer denna uppsats att beskriva hur handelplatser kan använda sig av sinnesmarknadsföring för att öka sin attraktivitet. Metod: Undersökningen genomfördes med en kvalitativ utgångspunkt i form av semistrukturerade gruppintervjuer. Tolv stycken personer intervjuades i grupper om två personer för att få så fyllig data som möjligt. Informanterna bestod av sju stycken kvinnor och fem stycken män i olika åldrar med olika sysselsättningar. Urvalet skedde genom bekvämlighets-, och snöbollsurval med anledningen att uppnå ett så relevant urval som möjligt. Slutsats: Sammanfattningsvis kan det konstateras att de konsumenter som denna studie innefattar påverkas av handelsplatsernas atmosfär, genom att den upplevda attraktiviteten ökar genom attribut som engagerar sinnena, oavsett om det är en medveten eller omedveten sinnesmarknadsföring. Detta grundas i informanternas beskrivningar av de båda handelsplatserna då de antingen hade en positiv eller negativ inställning till attributen som stimulerade sinnena samt att det fanns ett visst samband mellan valet av handelsplats och inställningen till attributen. De sinnen som verkar påverka informanterna mer är syn (i form av färger, rymd, ljus och arkitektur), smak (då restaurangutbudet var viktigt) och känsel (genom vädret, temperaturen och mängden människor). Doft-, och hörsinnet påverkade informanterna, men inte på samma sätt som övriga sinnen. Däremot påverkade samtliga sinnesintryck tillsammans deras helhetsupplevelse av handelsplatserna. Hur informanterna resonerade kring valet av handelsplats kan sammanfattas i att, när de ville ”shoppa” valde de köpcentrumet och när de ville ”strosa och umgås” valde de stadskärnan. Detta tyder på att handelsplatserna använder sig av attribut som skapar två olika atmosfärer som passar till olika slags shopping. Samtliga informanter menade att det som är avgörande för en handelsplats attraktivitet, vilket också påverkade deras val av handelsplats, är att det är rymligt, ljust, fräscht (att det hålls efter och utvecklas) och att det är en lugn atmosfär. Detta uppnås genom att använda attribut som engagerar alla våra fem sinnen. Alltså kan arkitektur, möbler, färger, musik, dofter och olika smakupplevelser användas på ett sätt som gör att informanterna upplever en högre attraktivitet. Nyckelord: Sinnesmarknadsföring, attraktivitet, konsumentbeteende, val av handelsplats. / Abstract Background: Due to the fact that consumers decision-making has developed into often being based on emotional motives, merchants have expanded their range to offering experiences using food, entertainment and shopping. Based on the fact that modern marketing has often assumed that consumers make rational decisions and haven’t emphasized the importance of feelings, experiences and sentiments a new type of marketing has been highlighted - sensory marketing. There has been a shift in trade from the city center to shopping centers outside the city center and the reason seems to be that shopping centers have achieved a higher attractiveness. As the shopping center in Jönköping expands and changes its concept and appearance to create a shopping experience, while several stores have closed in Jönköping's city center - it is an interesting and current area to study. Purpose: The purpose of this essay is to describe how consumers' perceived attractiveness of a trading venue is influenced by sensory marketing. By examining how the different parts of sensory marketing are used and how they affect consumers' perceived attractiveness of the trading venue, this essay will provide a review of how sensory marketing  can be used by trading venues to increase their attractiveness. Method: This study was conducted on a qualitative basis in the form of semi-structured group interviews. Twelve people were interviewed in groups of two people to get as comprehensive data as possible. The respondents consisted of seven women and five men of different ages with different occupations. The selection took place through a convenience and snowball selection with the aim of achieving as relevant a selection as possible. Conclusion: In conclusion, the consumers that include this study are influenced by the atmosphere of the venues by increasing their perceived attractiveness through attributes that engage the senses, whether it is a planned or unplanned sensory marketing. This is based on the respondents' descriptions of the two trading venues as they either had a positive or negative attitude to the attributes that stimulated the senses and that there was a certain link between the choice of trading venue and the attitude to the attributes. The senses that seem to affect respondents more are sight (colors, space, light and architecture), taste (because of the importance of a broad restaurant range) and touch (through the weather, the temperature and the amount of people). Smell and hearing also had an effect on the respondents, but not in the same way as the other senses. On the other hand, all the senses together affected the respondents' overall experience of the trading venues. How respondents reason about their choice of trading venue can be summed up, that when they wanted to "shop" they chose the shopping center and when they wanted to "stroll and socialize" they chose the city center. This indicates that the venues use attributes that create two different atmospheres that suit different types of shopping. All respondents said that the most considerable attributes of a trading venue when it comes to its attractiveness, which also affected their choice of trading venue, is that it is spacious, bright, fresh (that it is maintained and developed) and that it is a calm atmosphere. This is accomplished by using attributes that engage all our five senses. Thus, architecture, furniture, colors, music, scents and different types of food experiences can increase the attractiveness of a trading venue.   Key words: Sensory Marketing, attractiveness, consumer behaviour, consumer choice.

Syftet med denna studie är att undersöka handelsfastighetsägares inställning till och erfarenheter av Popup-koncept och korttidskontrakt. Vilka är handelsfastighetsägares incitament att erbjuda korttidskontrakt? Hur ser framtiden ut, fyller denna typ av kontrakt ett behov? Studien är baserad på empirisk materialinsamling som kopplas samman med tidigare forskning inom ämnet Popup, kontraktsteori och shoppinggallerior inom fastighetsbranschen. Författaren har samlat in data genom en kombination av litteraturstudier och intervjuer. Den teoretiska referensramen behandlar frågor kring kontraktsteori samt hur skillnader mellan nyckelkunder och icke-nyckelkunder avspeglas i kontraktsvillkor och hyresgästmix. Popup-konceptet och dess potential behandlas utgående från tidigare forskning inom marknadsföring och image. Slutligen behandlas kort e-handelns påverkan på handeln och dess förväntade effekt på fastighetsbranschen. / The purpose of this study is to investigate the commercial property owner´s attitude to and experiences of the Popup-concept and short-term contracts. What are the commercial property owner´s incentives to offer short-term contracts? Will this type of contract fill a need in the future? The current study is based on empirical data collection linked together with previous research in areas like Popup concept, contract theory and shopping malls. The author has collected data through a combination of literature studies and interviews.The theoretical frame deals with issues of contract theory and how the difference between anchor and non-anchor tenants is reflected in the contract terms and in the tenant mix. The popup-concept and its potential is presented based on previous research in the area of marketing and image. The theoretical frame contains a short presentation about e-commerce impact on trade and retail and its expected impact on the real estate industry.

<p>Vid olika skeden i köpcentrums utveckling har olika faktorer stått i fokus för vad som karaktäriserat svenska köpcentrum. I och med det kulturella värderingsskiftet ställer dagens besökare nya krav på köpcentrum och dess involverade aktörer. Pågående och framtida köpcentrumprojekt skiljer sig från vad som tidigare har karaktäriserat denna handelsplats.</p><p>Köpcentrum har ursprungligen utformats som boxliknande byggnader segregerade från andra funktioner. Trenden visar dock att köpcentrum blir alltmer integrerade med andra funktioner och miljöer i samhället. Rationellt och standardiserat byggande har utvecklats till emotionell och upplevelsebaserad design med inslag av städernas miljö. Därmed har köpcentrum fått en annan innebörd än enbart handelsplats, de kan idag ses som egna varumärken vars identitet återspeglar besökarnas värderingar. När köpcentrum först började etableras i Sverige var det ofta byggföretag som ägde och uppförde anläggningarna. Under utvecklingens gång har köpcentrumbranschen professionaliserats och vi ser allt fler specialiserade köpcentrumutvecklare samt en ökad grad av internationellt ägande. Denna utveckling har bidragit till att köpcentrum expanderat i storlek och anpassats efter besökarnas förändrade konsumtionsmönster och krav. Anpassning till bilen, långa öppettider och ett brett utbud har länge varit centrala faktorer som karaktäriserat köpcentrum och dess roll och funktion i samhället. Vi kan konstatera att dessa faktorer inte längre är tillräckliga och att människors benägenhet att åka alltmer kollektivt samt deras behov av att uppleva och uppehålla sig i integrerade miljöer får ökad betydelse.</p>

<p>Syftet med vår uppsats är att undersöka några effekter på en definierad region kring Charlottenbergs Shoppingcenter som öppnade hösten 2006. De effekter vi valt att studera är effekten på flödet av människor och kapital. Vårt antagande är att ett köpcentrum påverkar en region utifrån ett funktionellt perspektiv. Vårt antagande är att ett köpcentrum påverkar en region huvudsakligen utifrån så stort upptagningsområde som merparten av besökare, kunder och anställda vid köpcentret bor inom. Forskningsfrågorna rörande effekten på flödet av människor fokuseras på boende och resande besökare, kunder och personal vid köpcentret. Forskningsfrågorna rörande effekten på flödet av kapital fokuseras på etablering, omlokalisering och nedläggning av butiker och serviceställen. Vår typ av studieobjekt, är relativt unik med hänsyn taget till de yttre förutsättningarna i form av perifer glesbygd och riksgräns, och därmed relativt obeforskad. Vi finner det därför bäst att använda oss av en explorativ metod för att bevara vår forskningsfråga. Vi använder oss av litteraturstudier, registermaterialstudier, intervjuer och enkäter. Vår slutsats är att Charlottenbergs Shoppingcenter vad gäller flödet av människor har två funktionella regioner. En funktionell region omfattar kunder och besökare där majoriteten kommer från östra delarna av Hedmarks fylke. Den andra funktionella regionen omfattar anställda i butiker och serviceställen på köpcentret där den dominerande delen kommer från Eda och Arvika kommuner. Vad gäller flödet av kapital finns ingen tydlig funktionell region på samma sätt som för flödet av människor.</p> / <p>The purpose with our paper is to examine some effects in a defined region surrounding “Charlottenbergs Shoppingcenter” witch opened in autumn 2006. The effects we have chosen to study are the effects on the flow of humans and capital. Our assumption is that a mall effects a region from a functional perspective. Our assumption is that a mall affects a region principally from the catchment area in witch the most part of the visitors, customers and employees lives in. The research questions concerning the effects on the flow of humans focus on housing and travelling for visitors, costumers and employees at the mall. The research questions concerning the effect on the flow of capital focus on establishment, relocations and close downs of shops and places of service. Our type of object of study, is relatively unique taking in concern the external conditions in form of a periphery sparsely-populated area and the national border, and for that reason relatively unresearched. For that reason we have chosen an explorative method to answer our research questions. We have studied literature, statistics, and done interviews and questionnaires. The result of our study is that “Charlottenbergs Shoppingcenter” has two functional regions the flow of humans. One functional region comprises customers and visitors, where the dominating part comes from the eastern parts of the county of Hedmark, Norway. The other functional region comprises the employees at the mall, where the dominating part comes from the municipalities of Eda and Arvika in Sweden.</p>

Bakgrund: En pågående centralisering av handeln sker med en förflyttning av handel från landsbygd och mindre orter till större städer. Denna urbanisering beror på bland annat de stordriftsfördelar som större butiker och köpcentra erhåller. Den ökade konkurrensen i städerna påverkar därför handeln på mindre orter och kan riskera att utarma denna helt. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur handelssituationen på en mindre ort kan se ut då stark konkurrens föreligger från närbelagda orter samt att kartlägga alternativa förbättringsmöjligheter som skulle kunna tillämpas för att nå ökad lönsamhet. Metod: Fallstudien utgår ifrån en abduktiv ansats där en kvalitativ undersökning har gjorts med sju respondenter. Även en kvantitativ undersökning har genomförts med 25 deltagande företag. Slutsats: På den mindre orten upplevs konkurrensen både genom kraftig extern konkurrens från närliggande orter och en intern konkurrens från andra företag på den egna orten. Ett samarbete mellan företagarna kan bestå i att anordna gemensamma aktiviteter och att tillsammans marknadsföra orten under ett varumärke. För att detta ska fungera behövs att en person är särskilt avsatt för detta ändamål, då kan samarbetet leda till bättre resultat och bättre sammanhållning inom orten. / Background: An ongoing centralization of the trade is carried out with a movement of trade from rural areas and smaller towns to larger cities. This urbanization depends, among other things, on the economies of scale that larger stores and shopping centers receive. The increased competition in the cities therefore affects the trade in small communities and may be likely to impoverish the whole. Purpose: The purpose of this study is to describe what the trade situation in a small town looks like when there is a strong competition from nearby cities and to identify alternative improvement options that could be applied to achieve increased profitability. Research method: The case study is based on an abductive process in which a qualitative study has been made with seven respondents. A quantitative survey has also been carried out with 25 participating companies answering the survey. Conclusion: In the smaller town the competition in experienced by both a strong external competition from nearby cities and an internal competition from other companies in the own town. Collaboration between entrepreneurs can be to organize joint activities and to jointly market the trade in the town under one trademark. For this to work it is required that one person is earmarked for that purpose, then the cooperation can lead to better results and better cohesiveness in the town.

Vid olika skeden i köpcentrums utveckling har olika faktorer stått i fokus för vad som karaktäriserat svenska köpcentrum. I och med det kulturella värderingsskiftet ställer dagens besökare nya krav på köpcentrum och dess involverade aktörer. Pågående och framtida köpcentrumprojekt skiljer sig från vad som tidigare har karaktäriserat denna handelsplats. Köpcentrum har ursprungligen utformats som boxliknande byggnader segregerade från andra funktioner. Trenden visar dock att köpcentrum blir alltmer integrerade med andra funktioner och miljöer i samhället. Rationellt och standardiserat byggande har utvecklats till emotionell och upplevelsebaserad design med inslag av städernas miljö. Därmed har köpcentrum fått en annan innebörd än enbart handelsplats, de kan idag ses som egna varumärken vars identitet återspeglar besökarnas värderingar. När köpcentrum först började etableras i Sverige var det ofta byggföretag som ägde och uppförde anläggningarna. Under utvecklingens gång har köpcentrumbranschen professionaliserats och vi ser allt fler specialiserade köpcentrumutvecklare samt en ökad grad av internationellt ägande. Denna utveckling har bidragit till att köpcentrum expanderat i storlek och anpassats efter besökarnas förändrade konsumtionsmönster och krav. Anpassning till bilen, långa öppettider och ett brett utbud har länge varit centrala faktorer som karaktäriserat köpcentrum och dess roll och funktion i samhället. Vi kan konstatera att dessa faktorer inte längre är tillräckliga och att människors benägenhet att åka alltmer kollektivt samt deras behov av att uppleva och uppehålla sig i integrerade miljöer får ökad betydelse.

Shopping har idag blivit ett fritidsnöje bland konsumenterna och när konsumenterna går till olika shoppingcentrum är det lika viktigt med en bra upplevelse som med själva handlandet. Det läggs ned mycket tid på att få rätt butiksmix i stadskärnan och externa köpcentrum. Under de senaste årtionden har externa köpcentrum vuxit fram och blivit en konkurrens för stadskärnan. Det är därför viktigt att stärka upplevelsen för konsumenten och locka dem till sig. Viktigt är att känna till kundernas behov och önskemål för att lyckas överleva och konkurrera mot de olika köpcentrumen. Uppsatsen har som mål att ta reda på vad det är konsumenten vill uppleva vid shoppingen, och inte själva handlandet i sig. Vi vill få fram faktorer som kan beskriva hur en handelsplats blir attraktiv med avseende på atmosfär och tillgänglighet. Med andra ord hur ser konsumenten på atmosfären och tillgängligheten runt själva stadskärnan och det externa köpcentrumet. Valet föll på en kvalitativ undersökning som går på djupet, den undersökningsmetod som var bäst lämpad för ändamålet blev fokusgrupper. Med fokusgrupper ges uttömmande svar då det diskuteras både fördelar och nackdelar med olika centrum. Grupperna delade vi in i ungdomar, barnfamiljer och parförhållanden utan barn, grupperingarna gjorde vi med tanke på att de troligen har olika värderingar beroende på vilket stadie de är i livet. Det som kan utläsa av undersökningen är att atmosfär har en stor betydelse för både stadskärnan och externt köpcentra speciellt när konsumenterna vill kombinera handlandet och umgänget med vänner och familj. De viktigaste faktorerna som har kommit fram är att torget spelar en stor betydelse och de efterfrågar fler aktiviteter och gröna oaser med bänkar där man kan sitta i lugn och ro och koppla av. Det visade sig ha stor betydelse var någonstans i livet konsumenten befinner sig. De som lever utan barn tänker mer på det kvalitativa och njutningsperspektivet. Medan de som har barn tänker mer på att det ska vara enkelt att handla när barnen är med. Ungdomarnas syn var att ha någonstans att ”hänga på”. Tillgänglighet däremot är något som tas för givet och gav inte så stora diskussioner. Det som gavs mest uppmärksamhet var Öppettider, Utbud av butiker samt Restauranger, Caféer och toaletter. En bra kommentar som vi fick av en respondent var: ”I externa köpcentrum går jag om jag vill ha effektiv shopping och till en stadskärna går jag om jag vill ha ett socialt umgänge”