Detta examensarbete studerar hur begreppet läsförståelse framställs i vald forskning och litteratur med fokus på hur undervisning i området kan utformas för att öka elevers läsförståelse. I arbetet analyseras både boksamtal och läromedlet Läsförståelse för att se hur läsförståelse övas i dem. Boksamtal är ett stort begrepp och detta arbete utgår från Aidan Chambers tankar kring boksamtal och dess struktur. Metoden som använts för att analysera Läsförståelse är närläsning. Svaren på forskningsfrågorna baseras på forskning och litteratur ur forskningsbakgrunden samt efter närläsningen av Läsförståelse. I arbetet används de nationella proven för årskurs 3 som en riktlinje för hur undervisningen bör utformas. Detta då de nationella proven är en av de faktorer som visar på försämrade resultat i läsförståelse. I studiens resultat har Läsförståelse jämförts med forskning och litteratur som finns i forskningsbakgrunden och det visar på att läromedlet inte förhåller sig till de riktlinjer och tips forskningen förespråkar. Flera av forskarna och författarna i forskningsbakgrunden poängterar vikten av att samtala i grupp kring den text en elev tagit till sig för ökad läsförståelse.

Charlotte Dahlström Att undervisa i ett mångkulturellt klassrum – fyra lärares erfarenheter av religionsundervisning. Pedagogiskt arbete III, 15 hp, Högskolan Dalarna. Temat för uppsatsen är religionsundervisning i ett klassrum med religiös mångfald sett ur perspektiv från fyra grundskolelärare. Studien fokuserar på vilka strategier lärarna har för att lära ut, hur de utnyttjar läroplanen, olika typer av läromedel samt om det finns utrymme för läraren att välja bort delar av innehållet i kursplanen när denne planerar sin undervisning. En kort presentation av de senaste två läroplanerna samt litteratur som behandlar religionsundervisning i skolan utgör bakgrunden till studien. Intervjuer med fyra lärare är det primära källmaterialet. Efter genomförd studie har det kommit fram att lärarna ser religiös mångfald i klassrummet som en stor fördel i undervisningen samt att läroplanen oftast ses som ett gott stöd vid själva planerandet av undervisningen. Vilka läromedel som används är högst individuellt och beror till stor del på lärarens egen förmåga att hålla sig ajour men även vilka ekonomiska förutsättningar ämnet ges. Avslutningsvis finns en bilaga med intervjufrågorna vilka ger en bild av vad informanterna fått ta ställning till när de intervjuats.

Kultur är ett mångtydigt begrepp som kan uppvisa flera olika definitioner beroende på vilken kontext ordet används i. I ämnet moderna språk är kultur ett centralt begrepp, där elever förväntas förvärva kunskap om målspråkslandets kultur. Eftersom kultur är ett brett begrepp kan kunskap om landets kultur se ut på olika sätt beroende på hur kulturbegreppet tolkas. Denna studie har som övergripande syfte att undersöka hur kultur förmedlas i svenska steg 1 läromedel i ryska, som används i dagens svenska klassrum. Urvalet utgörs av alla ryska läromedel utgivna i Sverige på svenska de senaste 25 åren, där de två senast utgivna steg 1 läromedlens textböcker undersöks i denna studie. Det ena textboken heter Trojka – Da 1(2000) utgiven av Scripta textproduktion och den andra heter Mozjno av Liber AB (2004). Det ryska språket har funnits som skolspråk sedan 1960-talet och i dagsläget erbjuder endast ett fåtal skolor ryska som ett alternativt i moderna språkundervisningen. Den analytiska utgångspunkten för studien utgörs av tre perspektiv på kultur framtagna av språkdidaktikern Ulrika Tornberg. De tre perspektiven är: ett fullbordat faktum, en kompetens för framtiden och ett möte i öppet landskap. Dessa tre perspektiv används för att analysera hur de två läromedlen i ryska förmedlar kultur.  Metoden består av en kvantitativ innehållsanalys, i vilken analysenheterna utgörs av texter i de båda läromedlen. De tre perspektiven på kultur operationaliseras och en mätning görs på frekvensen av de olika perspektiven i de två läromedlen.  De båda läromedlen i ryska, Mozjno och Trojka – Da 1, uppvisar liknande resultat. Kulturperspektivet ett fullbordat faktum är det dominerande, följt av en kompetens för framtiden. Ett möte i öppet landskap är det perspektiv som får minst utrymme i läromedlen. Resultatet visar att kultur ses som något knutet till nation och där undervisningen om kultur inriktar sig på faktabaserad kunskap. Mitt resultat kan även ses svara mot en traditionell uppfattning om hur kultur bör undervisas i.

Bakgrund: Bakgrunden till denna studie grundas i det generella problem som uppstår när elever har med sig varierande förkunskaper från grundskolan. Detta kan i sin tur leda till problematik i gymnasieskolan för lärare som där ska planera undervisning. Det som blir relevant att studera i samband med detta är det urval av innehåll historielärare i mellanstadiet gör i sin undervisning och vilka faktorer som påverkar dem. Syfte: Syftet med studien har varit att ta reda på vilka föreställningar och uppfattningar lärare har och hur de planerar och genomför sin undervisning i historia. Vi har även undersökt vilka arbetssätt lärarna använder sig av för att få ett bredare perspektiv på lärares förhållningssätt och uppfattningar kring undervisningen. Metod: I studien har vi använt oss av kvalitativa tillvägagångssätt i form av semistrukturerade intervjuer med fyra olika lärare. Resultat: När intervjumaterialet analyserades upptäckte vi generella mönster i lärarnas föreställningar och uppfattningar kopplat till deras mål och urval av innehåll. Analysen visar att det finns mönster som kan ses som grundläggande för historielärarna som deltog i denna studie. Dessa mönster påverkar och formar undervisningen på olika vis. Gemensamt för lärarna när det gäller dessa mönster var urvalet av innehåll då lärarna baserar sin undervisning exempelvis på eget intresse, elevernas intresse och förkunskaper samt kritiskt tänkande. Denna kanon skiljer sig åt beroende på olika omformningsfaktorer. Lärarna använder sig av en kronologisk historiedidaktik för att strukturera upp detta innehåll. Synen på läromedel och det utrymme det får i undervisningen varierar mellan lärarna. Narrativt berättande visar sig vara den undervisningsform lärarna använder kontinuerligt då de menar att undervisningen blir mer intressant för eleverna. Skillnad visade sig finnas i lärarnas mål då en grupp lärare uttrycker konkreta uttalade mål som delvis har sin grund i läroplanen. Den andra gruppen lärare har mer implicita mål samt en mer erfarenhetsbaserad känsla för läroplanen och därmed baseras lärarnas mål i mindre utsträckning utifrån läroplanen. Gemensamt för lärarna när det gäller målen är att eleverna ska utveckla sitt historiemedvetande och sin identitet och det kan ses som syften med undervisningen. LGR11 visar sig inte vara den mest styrande faktorn för lärarna i deras planering och genomförande av undervisning i historieämnet.

Syftet med denna studie har varit att med en diskursanalys granska tre läsläror för årskurs 1-3ur ett genusperspektiv för att uppmärksamma hur könsnormer konstrueras och reproducerasi texten. Jag har undersökt hur karaktärerna skildras, resonerat kring hur eleverna kan påverkasav böckerna och sett om läslärorna är förenliga med läroplanen. Studien är kvalitativ med etthermeneutiskt förhållningssätt. Hirdmans teorier kring genuskontraktet, isärhållandet avkönen och hierarkin med mannen som norm, är grunden till analysen.Resultatet visar att traditionella könsnormer både konstrueras och reproduceras i läslärornastext och bild men i varierande mängd. Alla tre läsläror genomsyras av en mansnorm och dentydliga uppdelningen mellan barnen bidrar till ett upprätthållande av patriarkala strukturer.Huruvida läslärorna är förenliga med läroplanen är svårt att avgöra eftersom resultatet frånanalyserna inte är entydigt och läroplanen ger utrymme för en egen tolkning.

<p>This study is about language learning and language development. The purpose of the survey is to investigate how current learning theory and language research reflect on teaching instructions for the teaching material in spanish, with focus on the student´s awareness and reflection.</p><p>The survey is based on a comparative textanalysis of four teaching instructions for the seventh year in the nineyear compulsory school.</p><p>The result show great variations between the teaching instructions, regarding execercises as well as instructions. A theoretical approach and an explicit connection to research is something that is constantly missing in the instructions to the teachers.</p>

I den här konsumtionsuppsatsen ligger fokus på hur livet i Sverige skildras för både en etnisk svensk och för en invandrare i läroböcker för SFI samt svenska som andraspråk. Forskningsområdet är tämligen outforskat och litteraturen som har använts i arbetet har hittats via litteratursökningar i olika databaser samt bibliotekets katalog. Som metod har jag använt mig av allmän litteraturstudie och har valt studier utifrån ämnesrelevans för uppsatsen.Först och främst skildras lärobokens roll i samhället och vikten av läromedelsanalyser samt de relevanta forskningsfrågorna. Därefter får man läsa om hur arbetet har skrivits och analyserats utifrån ett forskningsöversiktligt perspektiv. Detta följs av själva analysen där man kommer fram till att den analyserade litteraturen pekar på att det ofta skildras en stereotyp bild av Sverige och dess invånare i läroböcker inom SFI och svenska som andraspråk. Sist får man läsa en avslutande diskussion där ämnet problematiseras, metoderna jämförs, vilka didaktiska implikationer ämnet har samt förslag till vidare studier.

This study uses a text analysis and an interpretive approach to examine literatures function in three teaching materials for the subject Swedish in upper secondary school and the abilities that reading literature will develop. The analysis has been done on the primary texts, secondary texts and teaching primary texts to determine which readings that are rewarded, which subjectconceptions that occur and how the teaching materials legitimizes reading literature. The results showed that “the action-oriented reading” was rewarded which means that the reading is aimed at sorting out the course of action that is expressed explicitly in the text. It was not possible to derive only one subjectconception. You can see the tendency for everyone and their scope vary. Reading literature and its function legitimized evident in the material's preface with explicit references to the curriculum. The reading will lead to the understanding of the relationship between fiction and social development, writing, and be a tool to develop self-awareness and understanding of other people's experiences, thoughts and imaginary worlds.

I denna litteraturstudie undersöks det om läroböcker inom religionskunskap stämmer överens med läroplaner. Sex läroböcker studeras, tre läroböcker som är anpassade för läroplanen Lpf94 och tre läroböcker anpassade för läroplanen Gy11. Studien begränsas till hur världsreligionerna presenteras i läroböckerna och perspektiven som studeras närmare är kvinnans betydelse, traditioner samt trosuppfattningen/gudsbilden. Studiens syfte var att se hur författarna väljer att presentera världsreligioner samt hur mycket varje världsreligion får ta plats i läroböckerna. Detta har jämförts med vad respektive läroplan säger om kursen religionskunskap. Studiens metod består av en kvalitativ metod med stöd i den hermeneutiska vetenskapsteorin.   Resultatet visar att det är stor skillnad på hur författarna i de olika böckerna väljer att presentera världsreligionerna utifrån de valda perspektiven. Kristendomen får ta mer plats i läroböckerna och detta beror troligtvis på att kristendomen har en speciell ställning i läroplanen och den svenska skolan. Resultatet visar också att de böcker som anpassats utifrån Gy11 stämmer i högre grad mer överens med läroplanen jämfört med de böcker som skrivits utifrån Lpf94.

Den australienska genrepedagogiken har formulerat en metod där genrer ska göras explicita i undervisningen för att ge fler elever tillgång till en utvecklad litteracitet. Metoden bygger på användandet av en cirkelmodell med fyra fält. Föreliggande undersökning ämnar undersöka om den genrepedagogiska metoden gjort avtryck i tre läroböcker för svenskämnet i gymnasieskolan, varav ett är uttalat genrepedagogiskt. Undersökningen baseras på innehållsanalys och närläsning av texterna i läroböckerna. Analysen visar det inte finns någon större skillnad mellan den uttalat genrepedagogiska läroboken och en av de andra läroböckerna. Det finns inslag av genreskolans metod i samtliga läroböcker, och två av dem innehåller i viss utsträckning stöd för samtliga delar i cirkelmodellen, oavsett om läroboken är uttalat genrepedagogiskt inriktad eller inte.