Entuela Capani (2023). Digital vs analog teaching tools in Swedish education. Swedish, independent work in Swedish, basic level 15 higher education credits, specialization 4–6, spring term 2023. Department of Humanities, Education and Social Sciences. In the revised curriculum, the use of digital tools has been given considerable space in Swedish teaching. Thus, the purpose of this study is to investigate how the middle school teachers design teaching by combining both digital and analog teaching aids. What perceptions do teachers have when students’ learning and meaning making takes place via digital and analog teaching aids. Associated to this, it is also investigated whether the teachers have sufficient digital skills to conduct multimodal teaching and develop student’s critical insights and understanding. To answer the study’s questions, a qualitative study based on six semi-structured teacher interviews is used. The teacher’s perceptions are analyzed based on a phenomenographic method approach where five categories of description have been crystallized. The results of the study show that the interviewed teachers vary teaching between digital and analogue teaching aids because they consider that the teaching aids complement each other. Implementation of digital tools in teaching as mediated tools is considered a major challenge for middle school teachers. The fundamental factor lies behind their digital competences and that the development of digitization is not at the same pace as these competences. New didactic methods need to be implemented to deal with the new changes that digitization has created.

Historien är speglad av bedrifter från både män och kvinnor som på ett eller annat sätt gjort avtryck och fortfarande påverkar det samhälle vi lever i idag. Utifrån det perspektivet borde både kvinnor och män finnas med i historieläromedel och bli uppmärksammade men istället är det många olika kategorier av kvinnor som lyser med sin frånvaro. Syftet med studien var att belysa hur kvinnor framställs i historieläromedel för åk 1-6 utifrån ett intersektionalitetsperspektiv. I studien analyserades sex historieläromedel från årskurs 1-6, tre från årskurs 1-3 och tre från årskurs 4-6, i fyra steg. Metoden som användes för att analysera historieläromedlen var Faircloughs kritiska diskursanalys. Den fördjupade analysen i studien utgick från två delar av Faircloughs tredimensionella modell diskursiv praktik och text. Resultatet av granskningen visade att kvinnors representation i historieläromedel är begränsat och behöver utvecklas till olika kategorier av kvinnor för att bli mer inkluderande.

The purpose of the study is to investigate how four professional music teachers’ reason about and use teaching materials for music teaching in practice. Four semi-structured interviews have been conducted to investigate the extent to which teaching materials in music are used and what potential for improvement there is in terms of the current range of teaching materials for music teaching. The study is based on a socio-cultural perspective, previous research on teaching aids and the use of teaching aids. The results show that digital teaching materials are used mainly in music teachers' teaching. Analog teaching materials are used less partly because the supply is perceived as deficient or because what is offered does not meet the music teachers' requirements for teaching materials. The use of self-produced teaching materials occurs in the music teachers' teaching. The potential for improvement for teaching materials is based on two aspects. One aspect concerns how the connection between theory and practice is significant. Teaching materials with a clear connection to the curriculum, syllabus and knowledge requirements can ensure that the teacher's assignment is fulfilled. The second aspect concerns how teaching materials are modern in relation to the present. This is to be experienced as more attractive to the students, which can lead to increased interest in the subject of music.

Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur verksamma lärare använder läromedel i samhällskunskapsämnet. Undersökningen utgår från sex lärare och hur deras användande av läromedel ser ut. Samtliga lärare undervisar inom SO-blocket, varav fem av lärarna undervisar i ämnet samhällskunskap för årskurs 4-6. Den återstående läraren har undervisat i ämnet men gjorde det inte under tiden intervjun genomfördes. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod och intervjuerna var semistrukturerade. Resultatet i undersökningen visar att alla lärare som deltog i undersökningen använder läromedel, dock i olika grad och på olika sätt. Resultatet visar också att lärarna använder olika typer av läromedel, så som läroböcker, eget material, digitala läromedel och filmer. Lärarna är eniga om att olika typer av läromedel innebär olika arbetssätt, vilket ska gynna elever. I resultatet framgår också att lärarna inte var eniga kring vad som ansågs vara fördelar och nackdelar med de olika läromedlen. Nästan alla lärare anser att läromedlet är ett hjälpmedel, för dem själva och för eleverna. / The purpose of this study is to investigate if and how active teachers use teaching aids in the social studies subject. The survey is based on six teachers and what their use of teaching materials is like. All teachers teach within the subjects; social studies, history, geography and religion, of which five of the teachers teach the subject of social studies for grades 4-6. The remaining teacher has recently taught the subject but did not do so during the interview. The survey was conducted using a qualitative method and the interviews were semi-structured. The result of the survey shows that all teachers who took part in the survey use teaching aids, although to varying degrees and in various ways. It also shows that the teachers use different types of teaching aids, such as textbooks, their own material, digital teaching aids and films. The teachers agree that different types of teaching aids involve different ways of working, which should benefit students. The results also show that the teachers did not agree on what were considered to be advantages and disadvantages of the various teaching aids. Almost all teachers consider the teaching material to be an aid, for themselves and for the students.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur ett antal läromedel i biologi för årskurserna 4-6 behandlar sexualitet och sexuella identiteter i avsnitt om sex och samlevnad. De frågeställningar som studien haft för avsikt att besvara är: Vilka sexualiteter nämns och presenteras i läromedlen? Vilka uttryck för heteronormativa perspektiv på sexualitet innehåller läromedlen? Vilka uttryck för icke heteronormativa perspektiv på sexualitet innehåller läromedlen? Genom en kvalitativ textanalys kompletterad med en kritisk diskursanalys har avsnitt om sex och samlevnad i tre läromedel analyserats. Analysen har även utgått från ett queerteoretiskt perspektiv för att uppmärksamma heteronormativa aspekter i materialet. Resultatet av undersökningen var att det är stor skillnad på materialet gällande information om sexualitet och sexuella identiteter. Trots detta innehöll alla tre studerade läromedel ett heteronormativt tema som endast ett av läromedlen på ett aktivt sätt försökt kompensera för.

Den har studien har undersökt tre läromedel för spanska som moderna språk, två för årskurs 9 samt ett för gymnasieskolan. Då läromedel använder sig av så väl bild som text, har studien utgått från ett multimodalt perspektiv. Syftet var att skapa förståelse kring hur kvinnor och män porträtteras i läromedel för spanska som moderna språk. Genusrepresentationen har beräknats och analyserats utifrån ett kodningsschema, vilket grundades i antal individer, placering i hemmiljö samt yrkestillhörighet. Empirin har betraktats utifrån tidigare forskning kring ämnet, Connells genusteori och Lukes tredje maktdimenson som syftar till det undermedvetna. Ur Connells har fokus lagts på genusrelationerna, då dessa blir synliga utifrån hur män och kvinnor porträtteras. Genusrepresentationen i de insamlade data kan förstås utifrån ett maktperspektiv där män är överordnade kvinnan i arbetslivet, samtidigt som den visar en jämnare bild av det totala antalet manliga och kvinnligare individer än vad som presenterats tidigare. Därtill kan den förstås utifrån en samhällelig kontext, där den bild som visas i läromedel inte stämmer överens med verklighetens yrkesfördelning.

No description available.

The aim of the thesis is to observe how causal explanations are expressed in different textbooks written for various curriculums for upper secondary school, and to determine whether the causal explanations in the narrative has been made clearer depending on if the textbook was written for Lpf 94 or GY11. The focus of this analysis is the historical thinking’s aspect Cause and Consequence. The applied method is a qualitative analysis of the both curriculums and two textbooks. The theoretical concepts that have been used are the Anglo-Saxon’s historical thinking and causal explanations. The qualitative analysis has been applied to the chapter Antiquity and the subchapters about the French revolution and Napoleon’s glory days and the First World War from both textbooks. From the curriculums the analysis is based on the course History A from Lpf 94’s add on SKOLFS 2000:60 and the course History 1b from GY11. The result showed a difference in how the causal explanations were expressed in the different textbooks. This result also applied on the two curriculums. Keywords: Causal explanations, textbooks, historical thinking. / Syftet med det här examensarbetet är att se hur kausaliteten beskrivs i två olika läromedel skrivna för olika läroplaner i gymnasieskolan. Samt om de kausala sambanden i den narrativa texten har blivit tydligare beroende på om läromedlet skrevs för Lpf 94 eller GY11. Det är tankeredskapet orsak och verkan/konsekvens ur den anglosaxiska historiedidaktiken som undersökningen har fokuserat på. Metoden som har använts är en kvalitativ analys av både läroplanerna och två läromedel. Teorin är den anglosaxiska historiedidaktikens historiskt tänkande samt teoretiska begreppet kausalitet. Den kvalitativa analysen appliceras på kapitlet Antiken och delkapitlen om den franska revolutionen och Napoleons storhetstid samt första världskriget i båda läromedlen. I läroplanerna så är det kurserna Historia A ifrån Lpf 94s tillägg SKOLFS 2000:60 samt Historia 1b ur GY11. Resultatet visade att det är en skillnad i hur kausala samband uttrycks i de olika läromedlen. Detta resultat stämmer även överens med skillnaden mellan de båda läroplanerna. Nyckelord: Kausala samband, kausalitet, läromedel, historiskt tänkande.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka huruvida läromedel kan underlätta individanpassningen i ämnet idrott och hälsa på mellanstadiet. Då läromedel är ett brett begrepp har vi fokuserat på läromedel i form av läroböcker, lärarhandledningar och digitala läromedel. Studiens undersökningsmetod har varit av kvalitativ art och bestått av åtta intervjuer. Intervjupersonerna är alla verksamma inom ämnet idrott och hälsa och består av sju idrottslärare på mellanstadiet och en läromedelsförfattare som har skrivit läroböcker i idrott och hälsa. Den insamlade datan har därefter analyserats utifrån de teoretiska begreppen differentiering, inkludering och individanpassning. Resultatet av analysen visar att idrottslärarna i liten grad använder läromedel i undervisningen. Flera idrottslärare har inte undersökt vilka läromedel som finns inom idrott och hälsa och dessutom har några lärare slutat leta då de anser att läromedelsutbudet är för dåligt. Lärarna vill att ett läromedel inom idrott och hälsa ska vara utformat som en idébank där materialet har en tydlig koppling till läroplanen och involverar idrottsämnets teoretiska delar. Majoriteten anser att det finns svårigheter med att individanpassa undervisningen i idrott och hälsa och många menar att hinderbanor är en bra aktivitet för att inkludera samtliga elever. De moment i undervisningen som ansågs svårast var bedömning och betygssättning, vilket även känns igen i den tidigare forskning som studien presenterar. Bedömning och betygssättning var dessutom moment som idrottslärarna ansåg att läromedel skulle vara mest behjälpligt inom. Ett läromedel som är bra utformat och som används som ett stöd i undervisningen ansågs positivt av majoriteten av idrottslärarna, dock uttryckte många att läromedlet inte fick styra undervisningen. Denna studie visar på att idrottslärare är i ett stort behov av metoder och hjälpmedel för att bedöma, dokumentera och individanpassa undervisningen. Vår slutsats är att läromedel skulle kunna vara just det hjälpmedel som idrottslärare behöver för att underlätta dessa utmaningar.

I studien har vi uppmärksammat att det råder bristande representation gällande mångfald i läseboksserien Småböcker Tessan och Marius Paket 1 och Småböcker Tessan och Marius Paket 2 författad av Tomsby & Wennberg och illustrerad av Mill (2016) för grundskolans tidigare år. Med hjälp av kvantitativ bildanalys och kvalitativ textanalys har vi analyserat hur och till vilken grad icke-rasifierade kontra rasifierade karaktärer kommer till uttryck i bilder och textavsnitt i läseboksserien. Resultatet visar att icke-rasifierade karaktärer får ett större utrymme i läseboksserien, både i bild och i text. Vidare visar den kvalitativa textanalysen att rasifierade karaktärer tilldelas en marginaliserad position gällande hur mycket utrymme de får i tal, tanke och aktion.