I denna uppsats har vi undersökt hur etnicitet framställs och beskrivs isamhällskunskapsläromedel för gymnasiet. Vi har också haft för avsikt att undersöka ometnicitetsbegreppet problematiseras i relation till dess komplexitet. Vi har genomfört enkvalitativ textanalys av tre nyutgivna läromedels beskrivning och diskussion kring etnicitet irelation till två framstående perspektiv inom etnicitetsforskningen, essentialism ochkonstruktivism. Etnicitet kan genom dessa perspektiv antingen ses som biologiskt och statiskt(essentialism) eller som socialt konstruerat och föränderligt (konstruktivism). Detessentialistiska perspektivet anses i dagens forskning vara föråldrat medan detkonstruktivistiska anses vara mer nyanserat och därmed att föredra. Vår teoretiskautgångspunkt om individens meningsskapande genom distansering till andra har genomsyratuppsatsen. Genom att systematiskt ställa frågor till texten och utgå från de centralaståndpunkterna inom respektive perspektiv har vi genomfört vår analys och som sedanmynnat ut i vårt resultat. Studiens resultat visade att i de samhällskunskapsläromedel viundersökt framträder företrädesvis ett konstruktivistiskt perspektiv i förklarandet av etnicitet.Vi har dock även funnit vissa tendenser på essentialistiska inslag i läromedlen. Viktigt attpoängtera är att framställningen i läromedlen inte alltid gått att placera inom ramen för någotav dessa två perspektiv. Vidare förklarar vi i uppsatsen vikten av att läromedel är nyanseradeläromedel eftersom innehållet i läromedlen styr vad eleverna lär sig och bär med sig.

<p>Syftet med detta arbete är att undersöka om eleverna i årskurs 3 kan nåmålen i matematik enbart genom att räkna i matematikboken.Utgångspunkt för analysen har varit de nya målen i matematik som finnssom förslag från Skolverket. För att nå syftet har en läromedelsanalyssamt en intervjustudie på en skola i södra Sverige med lärare i årskurs 1-3 genomförts.Resultatet av både läromedelsanalysen och intervjustudien visar atteleverna inte kan nå samtliga mål för det tredje skolåret enbart genom atträkna i matematikboken. En individualisering av matematiken behövsför att ge alla elever möjlighet att nå målen. Med de nya målen villregeringen ge alla elever en likvärdig utbildning. Då krävs att lärarna tarin annat material, för att konkretisera matematiken och inte binda upp sigvid en lärobok.</p>

Detta examensarbete är en läromedelsanalys av två olika sorters läromedel för årskurs 7i matematik. Läromedlen är en klassisk matematikbok och ett modernt digitalt läromedeli matematik. Läromedlen som ingick i analysen var Matematikboken X och MatematikX direkt, båda utgivna av Liber. I en tid då digitala läromedel tar steget in i skolan ser jagatt det saknas både forskning och erfarenhetsbaserad kunskap om hur de digitalaläromedlen skiljer sig från de analoga och om hur de digitala läromedlen förändrarmatematikundervisningen som bedrivs. Syftet var därför att analysera och jämföra denanaloga och digitala formen av ett läromedel i matematik, som används i Skåne idag. Arbetet är en dokumentanalys av läromedlens avsnitt om omkrets.Analysen gjordes utifrån följande två frågeställningar;- Vilka uppgiftstyper kan identifieras inom området omkrets i analoga och digitalaläromedel i matematik i årskurs 7?- Vilka skillnader finns i fråga om hur instruktionsdelarna om omkrets i analoga och digitala läromedel för årskurs 7 är utformade? Som verktyg för analys användes Anthropological Theory of Didactics samt multimodalsocialsemiotik.Totalt åtta uppgiftstyper identifierades; Mäta sträcka i en figur, Rita figur enligt givnakriterier, Beräkna omkrets av en figur, Beräkna en cirkels radie från dess omkrets,Beräkna omkrets av cirkel från diameter, Beräkna sidan av en fyrhörning från dessomkrets, Resonera, Förklara hur du tänker. Uppgiftstyp, lösningsmetod samtförklaringsmodell var samma i fem av uppgiftstyperna. För uppgiftstyperna Mäta sträckai en figur, Rita figur enligt givna kriterier samt Förklara hur du tänker identifieradesskillnader mellan uppgiftstyp, lösningsmetod och / -eller förklaringsmodell. Skillnadernalåg i lösningsmetoden eller i uttrycksformen eleven kan använda för att svara.Innehållet i instruktionsdelarna i de båda läromedlen var mycket snarlikt. Formuleringar,upplägg, figurer och exempeluppgifter återkom. Skillnader som identifierades var främstatt det digitala läromedlet innehöll film, samt avseende hur elever uttrycker sinalösningar.

Denna forskningsstudie är en enkätundersökning genomförd i en mellanstor kommun i Sverige år 2021. Studiens syfte har varit att ta reda på hur lärare på lågstadiet arbetar inom de olika matematiska områden som beskrivs i det centrala innehållet i lgr 11. Som det ser ut nu finns det flera val för den enskilda läraren att ta ställning till, när det handlar om hur man ska arbeta med matematik. Efter inledningen presenteras frågeställningen som lyder: När lärare ska arbeta med ett område inom matematiken, väljer de då att arbeta enbart med läroboken eller använde de olika hjälpmedel?Skiljer detta sig åt mellan de olika matematiska områdena och vilka av de bakomliggande faktorerna påverkar lärarens val av arbetssätt. Sedan redogörs det för relevant litteratur och artiklar innan enkätundersökningen presenteras. Enkäten bestod av både kvalitativa och kvantitativa frågor. Resultatet presenteras neutralt och i analysen genomfördes korstabuleringar utifrån fyra kategorier kopplade till de sex kärnfrågorna, det vill säga frågorna om det matematiska området. Analysen visar att det finns skillnader för hur lärarna i studien väljer att arbeta med antingen läromedel eller hjälpmedel beroende på vilket matematiskt område som behandlas. Faktorer bakom kan vara ålder, examinerande universitet, året läraren examinerades samt eventuell fördjupning inom matematik.

Examensarbetet utgör en läromedelsstudie som granskar området imperialismen i fem läroböcker i historia för gymnasiet kurs A. Metoden arbetet använder sig av en innehållsanalys och en syftesrelaterad analys med en exponerande kritik. Arbetet utgår ifrån orientalisten Edward Saids postkoloniala teori och övertar även Luis Ajagán-Lester och Masoud Kamalis begreppsapparater vid analysen av de granskade läroböckerna. Syftet med examensarbetet är att undersöka om läroböcker i historia för gymnasieskolan innehåller ett företrädelsevis västerländskt perspektiv, det vill säga om lärobokstexterna utgår från aktörer i Västeuropa och USA. Om så är fallet, vad ett sådant västerländskt perspektiv kan medföra. Resultatet visar på att alla de granskade lärobokstexterna använder sig av ett västerländskt perspektiv då historien förmedlas. / A study of how the imperialism are represented in Swedish history textbooks

Då jag anser att det inte finns ett lättillgängligt och tillfredställande läromedel för frisörelever inom hud- och hårbottensproblem. Jag valde därför att sammanställa ett läromedel för detta område. För att göra ett eget läromedel har jag först gjort en enkätundersökning bland frisörelever för att se om kunskapen är lika på olika frisörskolor i olika delar av landet. Jag sammanställde sedan ett häfte från lämplig litteratur, internet och egen erfarenhet som kan användas i undervisningen inom hud- och hårbottensproblem för frisörelever.

AbstractDetta är en undersökning av diskursiva förändringar i läromedel. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur lärobokstexten i historieläromedel har förändrats under de senaste decennierna.Frågeställning: Hur har diskursen kring framställningen av socialismen förändrats i historieläromedel? Teorierna som ligger till grund för undersökningen är hämtade dels från Staffan Selanders Lärobokskunskap från 1988 och dels från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Metoden grundar sig i Selanders tankar om vad som bör undersökas i en läromedelsanalys. Vad som undersöks är därför de tre områdena urval, stil och förklaringar. Dessa tre områden analyseras utifrån Faircloughs dimensioner; text och diskursiv praktik. Materialet som undersökts är ett äldre läromedel och två nyare.Undersökningens resultat är att förändringar har skett på alla de tre områdena urval, stil och förklaringar. Betydande omstruktureringar har gjorts av texterna och sättet att framställa historien på har förändrats i flera avseenden. / AbstractThis is an examination of discursive change in textbooks. The purpose of the examination is to find out how the text in history textbooks has changed during the last decades. Question at issue: How has the discourse surrounding the description of socialism changed in history textbooks?The theoretical basis for this essay is collected partially from Staffan Selanders Lärobokskunskap (1988) and partially from Norman Faircloughs critical discourse analysis. The method is founded upon Selanders ideas of what to investigate in a textbook analysis. What is examined is therefore the three areas selection, style and explanations. These three areas are analyzed on the basis of Faircloughs dimensions; text and discursive practice. The corpus is constituted of one old textbook and two new textbooks.The research findings are that changes have taken place in all the three areas selection, style and explanations. Significant structural changes have been made and the way of historical description has changed in many respects.

I denna studie undersöktes hur analogier kunde användas i fysikundervisning. Studien var avgränsad till att enbart behandla analogier om Bohrs modell av väteatomen och dess energitillstånd. Analogierna var hämtade från olika svenska läromedel för kursen Fysik 2. Studiens syfte var att reda ut hur läromedlen presenterade analogierna för läsaren samt vad lärare och elever själva tänkte om dessa. För att uppnå syftet besvarade studien vad som karaktäriserade läromedlens analogier samt hur lärare och elever karaktäriserade och värderade analogierna. För att besvara studiens frågeställningar användes metodtriangulering, där en del av metoden innebar att analysera läromedlens analogier med Dedre Gentners strukturmappningsteori. Därefter genomfördes semistrukturerade fokusgruppsintervjuer, en med en grupp lärare och en med elever som läste kursen Fysik 2. Intervjusvaren analyserades utifrån resultaten från mappningen. Resultatet av analysen visade att av de tre analogierna som ingick i studien var satellitanalogin den som värderades högst av strukturmappningsteorin. Dock visade analysen av intervjuerna att den lite enklare hyllanalogin respektive gruvschaktsanalogin värderades högre av intervjupersonerna. Över lag kan konstateras att användandet av analogier i både texter och undervisning är positivt för en stegvis utveckling av elevers förförståelse mot vetenskapliga förklaringsmodeller. Studien visade även att elever spontant använder sig av analogier. En slutsats blev att klassrumsdiskussioner kan vara ett viktigt men tidskrävande inslag för att analogier av hög kvalitét ska vara effektiva för inlärning. Dock kan flera enklare analogier med mer begränsade användningsområden vara effektiva om de kompletterar varandra.

Sammanfattning  Denna kunskapsöversikt syftar till att få en överblick av vad som kännetecknar forskning kring sambandet mellan läromedel och läsförståelse i skolämnet svenska. Översikten har i syfte att presentera ett resultat ur en beskrivande och objektiv karta. Genom det presenterade resultatet hoppas vi att översikten kan bli gynnsam för lärare som undervisar i läsförståelse. I urvalet återfinns vetenskapliga artiklar som är insamlade både genom systematisk litteratursökning i databaserna Primo och ERIC (ProQuest) samt genom manuell sökning. Dessa vetenskapliga artiklar är vetenskapligt granskade och är skrivna på engelska. Samtliga artiklar belyser forskning kring läromedel eller läsförståelse.  Resultaten i studierna i denna kunskapsöversikt visar på att lärare använder läromedel kontinuerligt och att lärarna använder sig av både fysiska- och digitala läromedel. Det finns ett tydligt samband mellan läromedel och läsförståelse där resultatet visar att läromedel har en direkt påverkan på läsförståelse. Påtagligt utifrån resultatet i studierna som presenteras i denna kunskapsöversikt är att fysiska läromedel ger bättre resultat för läsförståelse än digitala läromedel. Vidare beskrivs att elevers läsförståelse försvåras vid läsning av digitala texter, samtidigt som det påvisas att digitala läromedel ger elever en bättre självkänsla. Användningen av digitala läromedel påtalas vara oundvikligt och troligtvis kommer användandet av digitala läromedel att öka i skolan framöver. Att möjliggöra för eleverna att utveckla kunskaper kring användandet av digitala läromedlen är essentiellt för deras kunskapsutveckling.

Syftet med denna uppsats är att göra en kvalitativ läromedelsanalys av ett digitalt läromedel för att se hur det kan påverka undervisningen. Detta görs genom att bryta ner läromedlet till dess komponenter, analysera dem och koppla till teori för att se möjliga konsekvenser av dess struktur och möjliga användning. Ursprunget till intresset av denna studie har mycket att göra med det ökande kravet av digital kompetens för både pedagog och elev ifrån Läroplanen vilket i sin tur skapar relevans för ämnet. Underlaget till studien är baserad på ett digitalt läromedel från Gleerups vid namn Samhällskunskap 4–6, digitalt som används som konkret bevis på olika teorier som det kopplas till i analysen. Den slutsats som kan dras av resultatet är att läromedlet i sig själv kan, på grund av sin flexibla och versatila natur och struktur, vara givande för undervisningen under omständigheterna av att pedagogen har uppnått digital kompetens sen tidigare. Annars, enligt forskning, tar det en längre tid innan man uppnår samma effektivitet och kompabilitet med verktygen som man annars hade med de traditionella fysiska läromedlen. Detta på grund av att det nämnda digitala läromedlet innehåller funktioner som de fysiska läromedlen inte kan besitta, så som multimodalitet med videos, interaktiva funktioner och länkar. Det krävs även en del kunskap inom värdering av digitala läromedel för att avgöra om det kan vara värdefullt för ens klassrum då det inte nödvändigtvis behöver fungera för alla. / The purpose of this bachelors thesis is to make a qualitative analysis of a digital teaching aid to see how it could affect the day to day education. This is done by breaking down the teaching aid by its different components, analysing them and then connecting them to adequate theories to see possible consequences and possibilities. My interest in this subject originates from the fact that there’s a constant rising pressure to accomplish digital competence for both pedagogue and student in the swedish curriculum. The foundation of this study is based on a teaching aid from Gleerups which is called Samhällskunskap 4–6, digitalt which is used to connect the chosen theories and how it can look in reality in my analysis. The conclusion that can be drawn from the results is that the teaching aid in itself can, because of it’s flexible and versatile nature and structure, be rewarding. However only under the circumstances that the pedagogue has previously achieved what is known as digital competence. If this is not the case, then according to research shown in my study it will take a longer time to accomplish the results that otherwise would be reached earlier with traditional teaching aids. This is because of the fact that digital teaching aids including functions that physical teaching aids can not. Such as multimodality with videos, interactive functions and links. It takes certain knowledge of evaluating digital teaching aids to be able to decide if it can be useful to your classroom since that is not necessarily the case for everyone.