Inom de kommande åren kommer många nya skolor att byggas och renoveras. För att dessa ska fungera så bra som möjligt är det viktigt att erfarenheter från tidigare skolor samlas in och överförs, en så kallad erfarenhetsåterföring. Denna studie är en sådan erfarenhetsåterföring från tre moderna skolor i Sollentuna. Den följer en ramverksmodell framtagen av M. A. Hassanain och A. Iftikhar som kompletteras med metoden för pedagogisk gåtur; en metod där personal och elever från skolan tillsammans med forskaren diskuterar utbildningsmiljöns positiva och negativa aspekter. Det erhållna materialet från metoderna består av intervju- och gåtursanteckningar, enkätsvar och fotografier från de besökta skolorna.  Brukarna på skolorna uppskattar en god uppsyn av lärare och öppenhet för ökad trivsel och trygghet medan för öppna ytor gör att funktioner krockar och skapar trängsel och störande moment. Nischer i väggar skapar en viss avskärmning och kan gömma skåp för en känsla av mer rymd. Skogränserna fungerar inte på alla skolor och de som tar av skorna blir smutsiga, vilket även tas upp i matsalen där elever kan trampa på mat på golvet. Den fast möbleringen på skolorna uppskattas och nyttjas väl men placeringen är bristfällig på en skola. Ett stort problem i skolorna är stora fönsterpartier från klassrummen ut mot hemvister och korridorer som stör elever när folk passerar. Även dålig möjlighet till ljusavskärmning framkommer upprepande som ett problem. Många nämner att grupprum i direkt anslutning till alla klassrum är något som skulle underlätta undervisningen.  Materialet analyseras genom en kvalitativ dataanalys där två av de tre skolorna ställs mot varandra. På den tredje skola kunde inte en pedagogisk gåtur genomföras. Utöver detta presenteras sist i rapporten en sammanställning av analysen i en kunskapsmatris för varje diskussionsämne för att bistå arkitekter, verksamheter och beställare i framtiden. Studien svara på vilka erfarenheter som kan överföras och vad man bör ta hänsyn till vid utformning av skolor. Viktiga punkter så som dimensionering efter verksamhetens storlek, vuxennärvaro i gömda utrymmen, noggrann övervägning av glaspartier mellan klassrum och hemvister samt vikten av inredningsarkitekters kunskap vid val av möbler presenteras.  Slutligen tas nya ämnen från undersökningen upp för vidare forskning som är: inrymning i lokalerna, skolans installationssystem, flexibilitet, F-9 skolor, personalutrymmen, och upphandlingar av skolor. / In the coming years, many new schools will be built and renovated. In order for these to work as well as possible it is important that experiences from previous schools are collected and transferred, so-called post occupancy evaluation. This study is such a post occupancy evaluation from three modern schools in Sollentuna. It follows a framework model developed by M. A. Hassanain and A. Iftikhar which is combined by the method of pedagogical walking; a method where staff and students from the school together with the researcher discuss the positive and negative aspects of the learning environment. The material obtained from the methods consists of interview and walk notes, questionnaire responses and photographs from the schools visited. The users of the schools appreciate a good supervision of teachers and openness for increased well-being and security, while for open spaces, functions collide and create congestion and disturbing elements. Niches in walls create a certain screen and can hide cabinets for a feeling of more space. The forest boundaries do not work in all schools and those who take off their shoes get dirty, which is also taken up in the dining room where students can step on food on the floor. The fixed furniture in the schools is appreciated and used well, but the location is deficient in a school. A major problem in schools is large windows from classrooms to dormitories and corridors that disturb students as people pass by. Poor access to light shielding is also a recurring problem. Many mention that group rooms directly adjacent to all classrooms are something that would facilitate teaching. The material is analysed through a qualitative data analysis where two of the three schools are set against each. In addition, a summary of the analysis is presented at the end of the report in a knowledge matrix for each discussion topic to assist architects, occupants and developers in the future.  The study answers what experiences can be transferred and what should be considered when designing schools. Important points such as dimensioning according to the size of the business, adult presence in hidden spaces, careful consideration of glass between classrooms and dormitories and the importance of interior designers' knowledge when choosing furniture are presented. Finally, new topics from the survey are taken up for further research, which are: evacuation into the premises, the school's installation system, flexibility, F-9 schools, staff rooms, and procurement of schools.

In later years, a number of simulation platforms has utilized video games as training grounds for designing and experimenting with different Machine Learning algorithms. One issue for many is that video games usually do not provide any source code. The Unity ML-Agents toolkit provides both example environments and state-of-the-art Machine Learning algorithms in an attempt solve this. This has sparked curiosity in a local game company which wished to investigate the incorporation of machine-learned agents into their game using the toolkit. As such, the goal was to produce high performing, integrable agents capable of completing locomotive tasks. A pilot study was conducted which contributed with insight in training functionality and aspect which were important to producing a robust behavior model. With the use of Proximal Policy Optimization and different training configurations several neural network models were produced and evaluated on existing and new data. Several of the produced models displayed promising results but did not achieve the defined success rate of 80%. With some additional testing it is believed that the desired result could be reached. Alternatively, different aspect of the toolkit like Soft Actor Critic and Curriculum Learning could be investigated. / På senare tid har ett handfull simulationsplattformar använt datorspel som en träningsmiljö för att designa och experimentera med olika maskininlärningsalgoritmer. Ett problem för många är att dessa spel vanligtvis inte tillhandahåller någon källkod. Unity ML-Agents toolkit ämnar lösa behovet genom att erbjuda befintliga träningsmiljöer tillsammans med de senaste maskininlärningsalgoritmerna. Detta har väckt intresset hos ett lokalt spelföretag som vill undersöka möjligheten att integrera maskininlärda agenter i ett av deras spel. Som följd formulerades målet att skapa högpresterande och integrerbara agenter kapabla att utföra lokomotoriska uppgifter. En förstudie genomfördes och tillhandagav nyttig information om träningsfunktionalitet och kringliggande aspekter om att producera robusta beteendemodeller. Med hjälp av proximal policyoptimering och olika träningskonfigurationer skapades modeller av neurala nätverk som utvärderades på befintlig respektive ny data. Flertalet modeller visade lovande resultat men ingendera nådde det specificerade prestandamålet på 80%. Tron är att med ytterligare tester hade ett önskat resultat kunnat bli nått. Fortsättningsvis är det även möjligt att undersöka andra lärotekniker inkluderade i ML-Agent verktyget.

No description available.

No description available.

The purpose of this study was to examine the effects of Universal Design for Learning, UDL, has on accessibility in the Swedish school system. 12 semistructured interviews with teachers, special education teachers and school principals were conducted . By the qualitative interview method and analysis I have come to the conclusion that UDL aligns with Swedish school laws and theories already being used in the Swedish school system. Experiences made by the teachers, special education teachers and school principals show that UDL gave them support with lesson planning and had a positive effect on pupils learning process, engagement and self-efficacy. This indicates that implementation of UDL could support the aim for accessibility and learning for all pupils in Sweden. Further reasearch on the effects of UDL in the Swedish school system and mulitple means of assessments is required.

The increasing integration of technology in education has led to significant changes in the way teaching and learning is conducted. This study aims to investigate the impact of digitalization on schools and the teaching of social studies subjects. The research focuses on identifying changes in learning, teaching, the role of teachers and student engagement as a result of the implementation of digitalization in the classroom. The study also aims to explore the challenges and opportunities that have been created by the increasing use of digitalization in schools and society-oriented education. Data was collected through five interviews with teachers who use digital ways in their teaching of social science subjects, and the results were analyzed qualitatively. The findings indicate that digitalization has positively impacted student learning and engagement, but also highlighted challenges. The study concludes that while digitalization presents challenges, it also creates opportunities for improving teaching and learning and increasing student engagement. The results of this study can be used to guide teachers and schools in the effective integration of digitalization in society-oriented education.

No description available.

No description available.

[pt] O presente trabalho é um estudo de caso que investiga, segundo os estudos de Etienne Wenger, aspectos da qualidade da experiência de usuários quanto à interface de comunidades virtuais de práticas na ambiência CoPPLA (Plataforma de Comunidade de Práticas), no âmbito da Educação Permanente em Saúde, o projeto Caminhos do Cuidado, uma iniciativa do Ministério da Saúde do Brasil. Partindo de levantamento que apontou a ausência de iniciativas desse tipo no Brasil, a pergunta que orienta esta pesquisa é: a dificuldade de interação afeta a adesão e permanência dos usuários, inibindo sua participação proativa? Para buscar respostas, explora os conceitos de Educação Permanente e de Virtual em suas imbricações com a mídia digital e seus códigos e dimensões próprios de ergonomia e design, para, em seguida, colher dados qualitativos e apresentar breve análise sobre as principais dificuldades e facilidades de interação com a plataforma CoPPLA relatadas por seus usuários: docentes e profissionais com vínculos diversos ligados ao Sistema Único de Saúde (SUS), maior sistema de saúde do mundo. / [en] This paper is a case study that investigates, according to Etienne Wenger studies, aspects of the quality of the user experience regarding the interface of virtual communities of practice in CoPPLA (Community of Practice Platform) ambience within the Permanent Education Health: Care Pathways project, an initiative of the Ministry of Health of Brazil. Starting from a previous survey s findings, pointing to the absence of such initiatives in Brazil, the question that guides this research is: the difficulty of interaction affects the adhesion and permanence of users, inhibiting its proactive participation? To seek answers, explores the concepts of Continuing Education and Virtual in their imbrications with digital media and its codes and proper dimensions of ergonomics and design, to then spoon qualitative data and present brief analysis of the main difficulties and facilities interaction with the platform CoPPLA reported by its users: teachers and professionals with many links connected to the Unified Health System (SUS), the largest health system in the world.

Examensarbetet syftar till att bidra med kunskap om hur flexibla lärmiljöer beskrivs och förstås i forskningspublikationer inom det internationella forskningsfältet Lärmiljöer. Med avstamp i rumslig teori undersöks vilka resultat som tidigare forskning presenterar i relation till flexibla lärmiljöer. Vidare undersöks vilka eventuella rumsliga dimensioner som tillskrivs dem samt hur begreppet flexibilitet beskrivs, förstås och appliceras på flexibla lärmiljöer.   För att söka svar på studiens frågeställningar genomfördes en kvalitativ kunskapsöversikt genom insamling av data via databassökning. Studieobjektet utgörs av tidigare genomförda forskningsstudier från åren mellan 1989-2021. Utvalda vetenskapliga artiklar granskades, kartlades, rapporterades, analyserades och syntetiserades i framträdande teman.  Huvudresultatet visar bland annat att flexibla lärmiljöer blir ett allt vanligare inslag i och med en ökad orientering mot elevcentrerad och individbaserad undervisning. En sådan undervisning kräver att lärmiljöerna baseras på individens behov och möjliggör variationsrika metoder varför många skolor genomgår en övergång från traditionella klassrum till flexibla lärmiljöer. Ytterligare resultat pekar på att en sådan övergång är förenad med många utmaningar på grund av att utformningen av den fysiska miljön med ökad flexibilitet och de öppnare ytorna inte alltid är i samspel med organisering och pedagogisk praxis. En övergripande slutsats utifrån studien är att flexibiliteten leder till ökade valmöjligheter för lärarna vad gäller ändamålsenlig utformning av lärmiljön och att kunskap om rumslig teori och begreppet flexibilitet kan öka lärares rumsliga medvetenhet och kompetens så att den ökade flexibiliteten i högre grad kan uppfattas som möjligheter snarare än hinder.