Vägverket har ett önskemål om att distribuera trafikinformation till trafikanter. Vi fick uppdraget att undersöka om MMS skulle kunna användas i detta syfte. Eftersom MMS är en ny teknik med multimediala egenskaper som kan leverera stora textmängder, bild, ljud och video, beslöt vi oss för att koncentrera oss på de bilder som kommer från Vägverkets trafik- och väglagskameror som finns längs våra vägar.Det finns en stor mängd av möjliga tjänster som kan utvecklas, riktade till olika målgrupper och som strävar till att ge trafikanter ett beslutsunderlag vid val av färdsätt, färdväg eller starttid. Vi valde i arbetet en storstadspendlare som kan få en insikt om hur det ser ut längs vägen till arbetsplatsen. En annan tjänst är till landsvägspendlaren som kan beställa en bild från en känslig vägsträcka under vintertid. Tillsammans med dessa bilder visas ett textmeddelande om hur trafiksituationen ser ut eller vilket väder det är vid kamerans position. Målet med tjänsterna är att förbättra framkomligheten i trafiken och till följd av det, trafiksäkerheten och miljön.Examensarbetet fokuserar på den tjänsteteori och det systemarkitekturarbete som har ingått i magisterutbildningen. Givetvis har vi också utgått från de önskemål samt den infrastruktur som Vägverket har.

<p>Problem</p><p>The manufacturing industry is a mature industry where the profit margins are small and the competition is hard. This makes it hard for both manufacturers and resellers to gain market shares and reach reasonable profit margins only by selling products. Therefore Swecon who is reseller for Volvo Construction Equipment tries to find alternative methods and ways to increase their profit. An alternative source of income could be to develop the range of services that are connected to the ground products.</p><p>Purpose</p><p>The purpose of the thesis is to examine how Swecon in southern Sweden can improve their offers of existing services connected to the ground product and investigate the demand of new such services.</p><p>Method</p><p>This study is based on a qualitative study of five of Swecons local offices and five of Swecons customers. The empirical framework is mostly based on personal interviews but in some cases information was retrieved by using phone interviews. All interviews were recorded and put into writing.</p><p>Results</p><p>For Swecon to become better in their offerings of services the development and change must come from within the organization. If the employees are not motivated and convinced about the advantages of the services neither is the customer. Not until a clear and correct internal marketing has been implemented an external marketing can be successful. The motivation of the salespeople is best done by changing the rewarding system for machines and contracts and by making clear routines for communication, offerings and customer registration. In the interactive and external marketing towards the customer and drivers Swecon should use the field mechanics more and also present the customers to Swecons employees at the time of purchase of a new machine. In addition to this we see a need for Swecon to become more competitive in their current services, especially financing and insurance. We also see an opportunity to offer the customer services like education and training of drivers. We also see a customers need for renting and leasing machines when the work load is heavy.</p> / <p>Problem</p><p>Tillverkningsindustrin är en mogen industri där vinstmarginalen på produkterna är små och konkurrensen mycket hård. Detta gör det svårt för både tillverkare och återförsäljare att vinna marknadsandelar och uppnå acceptabla vinstmarginalerna enbart med hjälp av grundprodukterna. Swecon som är återförsäljare för Volvo Construction Equipment försöker därför finna alternativa metoder och vägar för att öka sina inkomster. En alternativ inkomstkälla är att utveckla utbud av tjänster som är bundna till företagets grundprodukter.</p><p>Syfte</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Swecon i södra Sverige kan förbättra sina erbjudanden av befintliga tjänster kopplade till grundprodukten samt utreda efterfrågan av nya sådana tjänster.</p><p>Metod</p><p>Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie av fem av Swecons lokalkontor samt fem kunder till dessa kontor. Den empiriska studien bygger främst på personliga intervjuer men även telefonintervjuer har använts. Samtliga intervjuer spelades in samtidigt som de även dokumenterades skriftligen.</p><p>Resultat</p><p>För att Swecon ska kunna förbättra sina erbjudanden av tjänster måste ut-veckling och förändring komma inifrån organisationen. Om inte personalen är motiverad och övertygad om fördelarna med helhetskonceptet och de tjänster som detta innebär kan man inte heller övertyga kunden. Först efter en klar intern marknadsföring kan man gå ut och marknadsföra externt. Motivering av personal sker bäst genom en omarbetning av provisionssystemen för maskiner och avtal samt genom förbättrande av rutiner för kommunikation, offerering och kundregistrering. Den interna marknadsföringen skulle främjas genom en uppdatering och samkörning av datasystem samt genom att anpassa lokaler bättre. I den interaktiva och externa marknadsföringen med kunden och maskinförarna bör Swecon använda fältmekanikerna mer samt presentera kunden för personalen på Swecon då han köper en ny maskin. Utöver detta ser vi ett behov för Swecon att bli mer konkurrenskraftiga i sina avtal, i synnerhet finansiering och försäkring. Vi ser även möjligheter att erbjuda kunden ytterligare tjänster som utbildning av förare samt uthyrning och leasing av maskiner.</p>

No description available.

Digitaliseringen i samhället har medfört att invånarna förväntar sig att offentliga förvaltningar ska erbjuda tjänster elektroniskt, s.k. offentliga e-tjänster. Sett från ett samhällsperspektiv finns det demokratiska och samhällsekonomiska vinster med att skapa bättre vägar mellan invånare och myndigheter. Men införandet av nya offentliga e-tjänster innebär inte per automatik att invånare eller företag använder dem om existerande alternativ upplevs bättre. Invånarnas nöjdhet med en e-tjänst kan vara en faktor som avgör hur framgångsrik e-tjänsten blir. Syftet med detta examensarbete är att med hjälp av en kvalitativ vetenskaplig ansats undersöka vad invånare anser att nöjdhet egentligen innebär med en specifik offentlig e-tjänst, samt vilka anledningar de tillskriver till varför de är nöjda eller missnöjda med e-tjänsten. Respondenterna har utvärderat en e-tjänst de redan använt en längre tid tillbaka. Fynden är att respondenterna fokuserar på nöjdhet i relation till målet att lyckas genomföra sitt ärende. Respondenterna var generellt nöjda med e-tjänsten de utvärderade men kunde enklare återberätta specifika aspekter som gjort dem missnöjda än specifika aspekter som gjort dem nöjda. Ett förslag för att förstå användarnas nöjdhet med en offentlig e-tjänst en längre tid efter användandet är att använda kvalitativa instrument med öppna frågor om vad och varför något skapat nöjdhet eller missnöjdhet.

Bakgrund &amp; problem: Ekonomistyrning inbegriper många områden, ett av de centralaområdena är fördelningen av kostnader. Kommuner har inte obegränsat med resurser utanmåste likt den privata sektorn ha en fungerande ekonomistyrning, vilket bland annatinbegriper kostnadsfördelning. Växjö kommun har i dagsläget ett geografisktinformationssystem (GIS) som används inom olika förvaltningar för bland annat prognoseroch analyser av olika slag. Problemet som stadsbyggnadskontoret inom Växjö kommunupplever är att fördelningen av kostnader för GIS inte är anpassad efter användningen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara den nuvarande modellen förkostnadsfördelning inom stadsbyggnadskontoret samt lämna förslag på hurkostnadsfördelningen alternativt kan hanteras. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ undersökningsmetod i form av en fallstudie.Urvalet till de semi-strukturerade intervjuerna har baserats på ett snöbollsurval. För att ökastudiens kvalitet har vi använt flera källor till det empiriska materialet samt låtitrespondenterna ta del av studien. Slutsats: Studien har utifrån en jämförelse av den nuvarande modellen för kostnadsfördelningoch teori inom området resulterat i tre lösningsförslag som är möjliga att tillämpa för mät- ochGIS-avdelningen.

<p>E-tjänster har enligt litteraturen ett flertal olika definitioner och i denna rapport ses e-tjänster som teknikfrämjande och utifrån detta uppkommer två perspektiv att se på e-tjänster: som en informationstjänst och som en självbetjäningstjänst Affärsnyttorna med e-tjänster kan t.ex. vara att effektivisera administrativa processer eller att skapa utökade tjänster för kunder. Trots de möjligheter som e-tjänster medför upplever inte alla organisationer affärsnytta med e-tjänster. Detta tyder på att det saknas kunskap om hur arbetet med affärsnyttan i e-tjänster kan bedrivas.</p><p>Detta arbete fokuserar på affärsnyttan med e-tjänster. Syftet är att skapa riktlinjer för hur organisationer kan arbete med affärsnyttan från e-tjänster. En litteraturstudie utförs där en klassificering skapas för olika affärsnyttor med e-tjänster som tidigare litteratur identifierat och relationer mellan nyttorna presenteras i en relationsmodell. Dessutom görs en empirisk undersökning bland verkliga organisationer där det undersöks vilka affärsnyttor organisationer ser med e-tjänster samt hur de arbetar med affärsnyttan i dessa. Litteraturstudien och den empiriska undersökningen ligger till grund för utformningen av riktlinjerna.</p><p>Resultatet från detta arbete är 14 riktlinjer för hur organisationer kan arbeta med affärsnyttan i e-tjänster. Dessa riktlinjer kan användas i både ett förberedande och i ett utvärderingsperspektiv i arbetet med affärsnyttan i e-tjänster. Riklinjer som exempelvis att organisationer bör arbeta med affärsnyttan på processnivå och att arbeta med nyttan genom hela projektet har utvecklats. Förutom riktlinjerna presenteras även en relationsmodell som visar relationer mellan identifierade affärsnyttor från litteraturen.</p>

Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för vad företag gör för att uppfylla kunders förväntningar och genom modellen SERVQUAL mäta hur väl de uppfyller dessa förväntningar.  Metod: Studien tillämpar en flermetodsforskning för att skapa förståelse för ämnet och uppnå sitt syfte. Den teoretiska referensramen har skapats med material från olika artikelsök. Kvalitativa intervjuer har genomförts med två företagsägare inom frisörbranschen. Sedan, för att se hur väl företagen uppnår kundernas förväntningar, har vi lagt till en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning med kunder från två företag. SERVQUAL har använts för att forma båda undersökningsmetoder såväl som analys. Resultatet har analyserats med hjälp av gap-modellen och sedan genom differensanalys. Resultat &amp; slutsats: Studiens resultat visar övervägande positiva resultat i enkätundersökningen. Intervjuerna skapar viss förståelse för vad företag inom frisörbranschen gör för att möta kundernas förväntningar, men inom vissa dimensioner uppstod olika åsikter. Enkätundersökningen pekar på att ett utav företagen överlag lyckas med att möta sina kunders förväntningar. Det andra företaget lyckas endast inom vissa dimensioner. Anmärkningsvärt är att frisörsalongens geografiska placering inte uppvisar några högre förväntningar. Förslag till fortsatt forskning: På grund av att enkätundersökningen var kvantitativ fick vi mätbara resultat och det var därför svårt att dra några konkreta slutsatser om vad kunder förväntar sig. Vi vill därför ge förslaget att använda sig av en kvalitativ ansats för att ta reda på detta. Vi ser det också som intressant att undersöka andra branscher för att kunna jämföra dessa och se om det finns några likheter eller skillnader i vad kunderna förväntar sig av en tjänsteprocess. Uppsatsens bidrag: Studien har gett en viss förståelse för vad företag inom frisörbranschen gör för att möta kundernas förväntningar. Den har också gett viss inblick i vilka dimensioner som är av största vikt för kundernas värdering av tjänstekvalité i frisörbranschen.

No description available.

Project management has an important function when it comes to how infrastructure projects are planned and executed today. The rapid development in the industry as well as increased competition has led focus to how these services can be developed and what in these services affects customer value. The industry for infrastructure consultants is moving towards more pressured margins at the same time as costs of consultants are increasing. In order to meet more demanding customers and an increasing price pressure on project management services, it is important to examine the factors that influence customer value for project management services in the infrastructure industry. The purpose of the study is to investigate what influences customer value in project management services and how. To answer the purpose of the study, a theoretical frame of reference was designed. The theoretical frame of reference is based on the factors relationships, quality, price and value network which from a theoretical perspective are considered to be customer value influencing. It is these factors that form the basis of the study’s model of analysis and interview guide which is used to analyze the study's empirical data. The empirical basis of the study consists of respondents from both the study's case company and customers of the case company. The study resulted in showing that several components of the study's main factors could be considered value influencing. The relationship with the customer is considered an important factor in creating customer value, with communication and customer understanding as important sub-factors. An important individual component connected customer value was the project management consultant. This since the consultant has great exposure to the company's customers.

Kommunala e-tjänster i Sverige är ett resultat utav e-förvaltningens syfte att tillgodose invånare med användbara e-tjänster. Flera studier visar dock att kommunernas e-tjänster trots lagstadgade tillgänglighetskrav från DOS-lagen uppvisar stora mängder tillgänglighetsbrister vilket resulterar i att dessa inte är tillgängliga för alla invånare i den utsträckning som de ska vara. Det ökar risken för att användare med funktionsnedsättningar blir exkluderade och hamnar i ett digitalt utanförskap i samhället.  Syftet med den här kandidatuppsatsen är att undersöka hur svenska kommuner utvecklar och utvärderar e-tjänster efter dessa lagstadgade tillgänglighetskrav för att bidra med kunskap kring var i kommunernas arbete som dessa brister kan uppstå till följd. För att undersöka detta har en kvalitativ intervjustudie genomförts med sju respondenter och fem deltagande kommuner som tillhör regioner som lyckats olika bra med sitt tillgänglighetsarbete. Intervjustudiens resultat analyserades genom en tematisk analys och visade att den decentraliserade förvaltningsmodellen som svenska kommuner följer är en möjlig orsak till de tillgänglighetsbrister som existerar idag men även är ett hinder i förbättringsarbetet av detta. Kommunernas utvecklingsprocesser är väldigt snarlika varandra, men tillvägagångssätt för utvärdering och uppföljning skiljer sig åt. Studiens slutsatser visar att det största hindret för förbättringsarbete inom tillgänglighet är den decentraliserade förvaltningsmodellen och avsaknaden utav en utvärderingsstandard. Ett stort behov av kompetens är tydligt och tillgänglighet är något som behöver vara viktigt för alla, inte bara de som utvecklar och utvärderar e-tjänster, vilket innebär att kompetenshöjningen behöver ske i hela kommunen. Hur aktuella utvärderingsmetoder kan anpassas eller ändras för att bättra göra utrymme för lagstadgade tillgänglighetskrav går inte att säkert besvara då inget standardiserat utvärderingssätt existerar i dagsläget. Att förbättra detta är i sin tur en enorm utmaning som kräver en omstrukturering i hur kommunerna är organiserade. Studien belyser ett gap i litteraturen kring utveckling och utvärdering av kommunala e-tjänster kring tillgänglighet specifikt och indikerar ett behov för fortsatta studier både kring detta och kring förbättringsarbetet för tillgänglighet.