Bakgrund  Att ha en upplevd hälsa och en känsla av sammanhang är viktigt för att känna en meningsfullhet livet. Cancer är en sjukdom som drabbar många människor varje år och som kan ge både fysiska och psykiska följder som påverkar individen negativt. Att vara ung vuxen och drabbas av cancer är en sårbar situation och eftervården är därmed av yttersta vikt. Sårbarhet är något som många i en beroendesituation kan känna och som bör försöka motverkas. Syfte  Syftet var att beskriva eftervården hos unga vuxna som överlevt cancer. Metod  I denna studie användes litteraturöversikt som metod. I studien inkluderades 15 stycken artiklar som analyserades och sammanställdes med hjälp av en integrerad analysmetod. De databaserna som användes i sökningen av artiklar var PubMed och CINAHL. Resultat  I resultatet framkom tre stycken kategorier, vilka var: information och kommunikation i eftervården, hinder i eftervården samt psykisk hälsa. I kategorin kommunikation och information framkom en bristande kvalitet i kommunikationen och flertalet erhöll inte information om eftervården. I kategorin hinder i eftervården framkom vilka hinder som påverkade eftervården och den sistnämnda kategorin visade att det var många som led av psykisk ohälsa. Slutsats  Eftervården är viktig för unga vuxna som överlevt cancer på grund av den sårbarhet som uppstår. I denna studie framkom brist på information, dålig kommunikationskvalitet och hinder som påverkar eftervården. I den yrkesverksamma rollen som sjuksköterska kan dessa brister åtgärdas. Hur det ska ske kan undersökas i vidare studier.

Syftet med denna uppsats är utforska vad socialsekreterare upplever vara hinder och tillgångar för och hos klienter som genomgår eftervård. Datainsamlingen gjordes via semistrukturerade intervjuer med en hermeneutisk och kvalitativ metodologisk utgångspunkt. Resultatet har tolkats utifrån ett punktuellt och relationellt perspektiv samt Governmentality-perspektivet, vilka båda är de teoretiska perspektiv som använts till uppsatsen. Urvalet innefattar sex socialsekreterare från fyra olika kommuner som alla intervjuades på sin arbetsplats. Resultatet visar på att även om det finns behandlingsinsatser att tillgå för klienter som är föremål för eftervård är en inre motivation från klienten och en god arbetsallians det som socialsekreterarna värderade högst. Ett annat resultat som uppkom i studien var upplevelsen av att det börjar bli ett större inflöde av klienter med samsjuklighet och att det råder en brist på boendemöjligheter för människor med missbruksproblematik. Slutsatsen av studien är att implementering av en Evidensbaserad praktik verkar ha fått genomslag för de socialsekreterare vi har varit i kontakt med då de verkar lägga stor vikt vid att använda klienten som kunskapskälla och att kunna upprätta en god arbetsallians mellan klient och professionell.

No description available.

Forskning inom missbrukarvården visar att eftervården har en avgörande betydelse för klienten i ett behandlingssammanhang. Studiens syfte var att belysa hur professionellt yrkesverksamma inom socialtjänsten och på behandlingshem såg på betydelsen av eftervård, samverkan och helhetssyn för ett positivt behandlingsresultat. Vi utgick från frågor kring vad intervjupersonerna ansåg som betydelsefulla eftervårdsinsatser samt samverkan och helhetssynens betydelse i eftervården. Vi använde oss av en halvstrukturerad kvalitativ intervju med en hermeneutisk ansats. Resultatet visade enhälligt på att eftervårdsinsatserna var viktiga för att bibehålla ett positivt behandlingsresultat och att en tidig och långsiktig behandlingsplanering hade betydelse. Socialtjänsten såg boendet och sysselsättningen som de viktigaste bitarna i eftervården, men man pratade inte mycket om vårdinsatserna. Därutöver var samverkan och helhetssynen viktiga inslag för ett positivt eftervårdsarbete, men man var medveten om att det förekom brister. Utifrån dessa brister föreslår vi framtida studier kring nya arbetsformer när det gäller samverkan, samt matchningens betydelse i förändringsprocessen.

No description available.

Syfte & frågeställning: Huvudsyftet med denna studie är att utforska vilka insatser det finns för sexualbrottsdömda efter avslutad anstaltsvistelse inom kriminalvården. Ytterligare ett syfte är att få inblick i frivårdens arbete med före detta sexualbrottsdömda. Frågeställningarna är: Hur samarbetar kriminalvården och frivården i arbetet med utslussning för sexuellt dömda från anstalter? Hur arbetar frivården med eftervården för sexuellt dömda? Metod: Detta är en kvantitativ studie där enkäter har skickats ut till anstalter och frivårdsenheter, som arbetar med sexualbrottsdömda. Resultat: Samarbetet mellan frivård och anstalt fungerar bättre än med andra myndigheter och verksamheter. Vissa frivårdsenheter kan erbjuda Relations- och samlevnadsprogrammet, (ROS) som en eftervårdsinsats, övriga frivårdsenheter kan erbjuda andra insatser. Slutsats: En slutsats är att före detta sexualbrottsdömda inte blir lämnade vind för våg. Anstalter och frivårdsenheter arbetar aktivt för denna målgrupp. Dock önskas fler utvärderingar av insatser som tillämpas för målgruppen.

<p><p><p><strong>Syfte & frågeställning:</strong> Huvudsyftet med denna studie är att utforska vilka insatser det finns för sexualbrottsdömda efter avslutad anstaltsvistelse inom kriminalvården. Ytterligare ett syfte är att få inblick i frivårdens arbete med före detta sexualbrottsdömda. Frågeställningarna är: Hur samarbetar kriminalvården och frivården i arbetet med utslussning för sexuellt dömda från anstalter? Hur arbetar frivården med eftervården för sexuellt dömda? <strong>Metod:</strong> Detta är en kvantitativ studie där enkäter har skickats ut till anstalter och frivårdsenheter, som arbetar med sexualbrottsdömda. <strong>Resultat:</strong> Samarbetet mellan frivård och anstalt fungerar bättre än med andra myndigheter och verksamheter. Vissa frivårdsenheter kan erbjuda Relations- och samlevnadsprogrammet, (ROS) som en eftervårdsinsats, övriga frivårdsenheter kan erbjuda andra insatser. <strong>Slutsats:</strong> En slutsats är att före detta sexualbrottsdömda inte blir lämnade vind för våg. Anstalter och frivårdsenheter arbetar aktivt för denna målgrupp. Dock önskas fler utvärderingar av insatser som tillämpas för målgruppen.<p> </p></p></p></p>

<p>Forskning inom missbrukarvården visar att eftervården har en avgörande betydelse för klienten i ett behandlingssammanhang. Studiens syfte var att belysa hur professionellt yrkesverksamma inom socialtjänsten och på behandlingshem såg på betydelsen av eftervård, samverkan och helhetssyn för ett positivt behandlingsresultat. Vi utgick från frågor kring vad intervjupersonerna ansåg som betydelsefulla eftervårdsinsatser samt samverkan och helhetssynens betydelse i eftervården. Vi använde oss av en halvstrukturerad kvalitativ intervju med en hermeneutisk ansats. Resultatet visade enhälligt på att eftervårdsinsatserna var viktiga för att bibehålla ett positivt behandlingsresultat och att en tidig och långsiktig behandlingsplanering hade betydelse. Socialtjänsten såg boendet och</p><p>sysselsättningen som de viktigaste bitarna i eftervården, men man pratade inte mycket om vårdinsatserna. Därutöver var samverkan och helhetssynen viktiga inslag för ett positivt eftervårdsarbete, men man var medveten om att det förekom brister. Utifrån dessa brister föreslår vi framtida studier kring nya arbetsformer när det gäller samverkan, samt matchningens betydelse i förändringsprocessen.</p>

Bakgrund: Fysiskt trauma är ett av de största hälsoproblemen i världen. Fysiska skador står för 16 % av den globala sjukdomsbördan. Med nya träningsprogram och arbetssätt har kvalitén på vården förbättrats men vanligen följer en psykisk reaktion på traumat som kan kvarstå under lång tid. Syfte: Syftet var att belysa vuxna personers psykiska hälsa efter ett fysiskt trauma. Metod: Uppsatsen är en litteraturöversikt som baseras på 13 vetenskapliga artiklar. En induktiv innehållsanalys utfördes på artiklarnas resultat. Resultat: Personer som är med om ett fysiskt trauma kan utveckla psykiska störningar relaterat till skadan, bl.a. PTSD (postraumatiskt stress syndrom), ångest, depression och sömnstörningar. Patienter berättar att de inte får hjälp med deras psykiska hälsa. Diskussion: De psykiska påfrestningarna vid trauma är stora. Det är viktigt för vårdpersonal att vara medveten om detta för att inte negligera ev. sjukdomsutveckling hos patienten. Slutsats: Patienters upplevelser av fysiskt trauma är något som behöver uppmärksammas inom vården. Det är viktigt att dessa patienter och anhöriga får möjlighet träffa personal som är utbildad inom krishantering.

Vad är nyktra alkoholisters egna upplevelser av vad som bidrar till ett bibehållande av nykterhet och vad försvårar bibehållandet? Den här kvalitativa studien utförd genom intervjuer (n=5) med nyktra alkoholister visade att vilja, nätverk och sysselsättning är viktiga faktorer när det handlar om att bibehålla nykterhet. Faktorer som försvårar bibehållandet av nykterhet är stress, oro och motgångar. Studien är genomförd med fenomenologisk ansats och har inspirerats av den hermeneutiska meningstolkningen där kognitiv- och systemteori har legat till grund för analysen. Slutsatsen i den här studien är att en konsekvent eftervård, anpassad för individen och ett stödjande nätverk är av största vikt vid bevarandet av nykterhet.