Bakgrund: I Sverige lever cirka 100 000 personer med någon typ av ätstörning och den mest omtalade är Anorexia Nervosa. Sjukdomen är allvarlig, långvarig och drabbar främst unga kvinnor. Ett flertal olika faktorer orsakar och påverkar utvecklingen av sjukdomen. Anorexia Nervosa är svår att behandla optimalt och kan kräva både psykiatrisk och somatisk vård. Även omvårdnaden av denna patientgrupp är problematisk, då vårdpersonalen uttrycker en svårighet att förhålla sig professionellt till patientgruppen som visar ambivalens kring sitt tillfrisknande. Syfte: Att beskriva upplevelser av att leva med Anorexia Nervosa hos unga kvinnor under de sex första månaderna efter utskrivning från slutenvården. Metod: En kvalitativ innehållsanalys tillämpades på fem bloggar från bloggportalen och Google. Bloggarna var skrivna av 18 till 21-åriga kvinnor som vårdats inom slutenvården för Anorexia Nervosa. Upplevelser av att leva med sjukdomen eftersöktes i deras bloggar de första sex månaderna efter utskrivning. 407 meningsenheter identifierades och grupperades efter likheter och skillnader i tre kategorier. Resultat: Kategorierna som framkom i analysen var Kampen mot beteendet, Kampen om självbilden och Kampens villkor. De tre kategorierna redovisar olika upplevelser av att leva med sjukdomen efter utskrivning från slutenvården. Slutsats: Positiva upplevelser, som att lyckas eller att få stöd var hälsofrämjande och upplevelser av utsatthet eller att misslyckas ledde till att beteendet relaterat till AN förstärktes. Klinisk betydelse: Studien kan leda till en större förståelse för personer med Anorexia Nervosa, vilket leder till att sjuksköterskan kan ge ett bättre bemötande och bättre omvårdnad. / Background: Approximately 100 000 people in Sweden are living with an eating disorder and the most frequently mentioned is Anorexia Nervosa. The disorder is severe, time consuming and primarily affects young women. Several factors affect the development of the disease. Anorexia nervosa is complex to treat and requires both psychiatric and somatic care. The nursing of the patients is found problematic, as health care staff expresses difficulties in meeting the group of patients, who are showing ambivalence about recovery. Aim: Describing the experience of living with Anorexia Nervosa in young women the first six months after discharge from inpatient care. Method: A qualitative content analysis was applied on five blogs that were found on bloggportalen and Google. The blog were written by 18 to 21 year old women who been treated for Anorexia Nervosa in inpatient care. The experiences of living with the disease were examined the first six months after discharge, 407 meaning units were identified and sorted on similarities and differences to three main categories. Results: The categories were; The fight with the behavior, The fight with the self-image and The conditions of the fight. The three categories represented the experience of living with the disease after patient discharge. Conclusion: Positive experiences, such as succeeding in the treatment or feeling social support were health promoting. Negative experiences on the other hand, such as feeling vulnerable, reinforced the behavior related to AN. Clinical implication: The result may be used to increase the understanding of patients with Anorexia Nervosa, which could improve the nurse’s approach and nursing.

The aim with our study was to understand former addict´s experience of social networks from the Lewi Pethrus foundation (LP foundation) aftercare. The method we have used is qualitative semi-structured interviews. We have interviewed eight persons, four men and four women. They have all been in contact with the LP foundation and are today drug free. The result of the study has shown that the fellowship, in the different social networks have been very important to maintain a drug free life. A feeling of affinity, being seen, feel supported and trusted, experience that someone believe in you, has been the most regarded in the social networks. The contact with the LP foundation and the church appeared to have a significant role in the LP foundation and the church appeared to have a significant role in the LP foundation aftercare to create new social networks. Having a job or study is also a key to build new relationships and is something that the LP foundations aftercare has contributed to. Our study also showed the necessity to break up with old friends from the time when they were addicts, who had a negative influence. Furthermore it was vital to re-establish the relationship with their children and also with their siblings.

Vi lever alla i olika typer av organiserade sammanhang men vad innebär det i praktiken? Antologin bygger på studier av fyra olika verksamhetsområden. Vi har studerat ideella arbetare i ett ungdomsförbunds verksamhet, anställda och deras upplevelser av jämställdhetsarbete på en arbetsplats, personal som möter frigivna kvinnor i eftervårdsarbete och slutligen modersmålsundervisningen i en skola genom flerspråkiga elever och modersmålslärare. Den vetenskapliga metoden för studien har varit grundad teori som för oss har inneburit att vi arbetat med etnografiskt fältarbete genom observationer och kvalitativa intervjuer. Utgångspunkten för arbetet har varit ett socialkonstruktivistiskt perspektiv där individer anses vara delaktiga i skapandet av såväl sin identitet som sin omgivning. Vår fokus har varit hur aktörer verkar inom verksamheter med uttrycka mål och visioner och deras relation till de institutionella sammanhangen. Genom våra studier har vi sett att det finns ett glapp mellan verksamheternas visioner och mål och hur dessa verkställs på lokal nivå. Vi har sett hur bristande resurser i form av kontakter, samarbete, materiella resurser, kunskap och informationsförmedling verkar utgöra ett hinder för arbetet. En annan förutsättning för att målen ska kunna uppfyllas verkar vara de enskildas personliga engagemang. En dimension av detta är att flera informanter upplever ett ökat individuellt ansvar.

Bakgrund: Sepsis är ett globalt hälsoproblem ibland jordens befolkning. 49 miljoner drabbas runt om i världen och de patienter som överlevt riskerar att få komplicerade komplikationer som följd. Det innebär att de drabbade är i behov av hjälp och stöd för att kunna ta sig tillbaka till det vardagliga livet. Syfte: Syftet är att belysa hur eftervården upplevs av individer som drabbats av sepsis. Metod: Studien är en empirisk enkätstudie som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Informanterna kontaktades via ett sepsisforum på Facebook och även kontakter via sepsisfonden. Informanterna besvarade fyra frågor som berörde upplevelsen av eftervården. Resultat: Resultatet består av fyra olika teman: Frånvaro av uppföljning, försummad av vården, kunskapsbrist i vården och god vårdkontakt. Utifrån informanternas egna ord i studien, som beskriver individernas egen upplevelse av eftervården, kunna få en ökad förståelse om det finns positiva eller negativa erfarenheter om eftervården. Slutsats: Vården har ett ansvar att guida, informera och följa upp patienterna på bästa sätt. / Background: Sepsis has become a global health problem among the population in the world, about 49 million people are affected around the world. The patients who have survived are at risk of getting complications. This means that some people need care and support to be able to go back to their normal life. Aim: The purpose of the study is to illustrate how the aftercare is experienced by individuals affected by sepsis. Method: The study is made of a qualitative content analysis with a questionnaire. Participants were contacted on a sepsis-forum on Facebook and sepsis foundation. Participants answered four questions that concerned the experience of aftercare. Choice of method and analysis produced four themes that form the basis for the results. Result: The result is made of four different themes: Lack of follow-up, neglected by care, lack of knowledge care and god care. The study is based on the informant’s own words, which describe the people's own experience of aftercare, to gain an increased understanding of whether there are positive or negative experiences about aftercare. Conclusion: The healthcare system has a responsibility to educate, guide and follow up this group.

Coronapandemin som utbröt år 2020 tvingade samhället att anpassas, vården inom obstetriken var inget undantag. Restriktioner infördes som ett led i att minska smittspridningen och medförde att partnern till den gravida och födande i många delar av Sverige inte fick närvara under varken antenatal eller postnatal vård. Forskning har i flera år visat på de gynnsamma effekterna hos hela familjen av en närvarande och delaktig partner, trots detta bedömdes exkluderandet av partnern som nödvändigt. Barnmorskans ansvar i arbetet inom sexuell och reproduktiv hälsa innebär bland annat att tillgodose patientens och familjens behov av stöd och att främja anknytning och interaktion mellan föräldrar och barn. Restriktionerna har försvårat detta uppdrag och kan därför ifrågasättas. Restriktionerna mottogs inte heller positivt av de gravida varför deras upplevelser kändes viktiga att åhöra. Studien syftar därför till att belysa förstföderskors upplevelser av att vårdas genom graviditet, förlossning och eftervård under coronapandemin och dess restriktioner. Metoden som användes var kvalitativ med induktiv ansats i form av skrivna berättelser från 12 deltagande kvinnor samt en intervju. Berättelserna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Det övergripande temat, oviss ensamhet, beskrivs närmre under huvudkategorierna graviditeten – ensamt sökande längs havandeskapets väg, att föda är att inte längre vara ensam och BB, en tid av att vara instängd och åter ensam - men inte själv. Resultatet visar att kvinnorna upplevde en oviss ensamhet på grund av de föränderliga restriktionerna som i den större delen av vårdkedjan innebar att partnern exkluderades. Effekterna av restriktionerna visar genom resultatet tillsammans med annan forskning att kvinnorna upplevt en försämrad psykisk hälsa. Vidare diskuteras effekterna av partnerns roll samt vad konsekvenserna kan tänkas bli när partnerns stöd uteblir eftersom det kan påverka barnet direkt och i ett längre perspektiv.

Syftet med denna uppsats har varit att söka förståelse och få en inblick i vad en Minnesotabehandling för kemiskt beroende innebär. Vi har sökt förklaringar på vad som menas med de begrepp man använder sig av inom tolvstegsprogrammet och inom tolvstegsbaserad behandling för att deras klienter skall kunna upprätthålla en varaktig drogfrihet och nykterhet. Vi har mött begrepp förutom Minnesotamodell, behandling och kemiskt beroende, även begrepp såsom sjukdomsbegreppet och tillfrisknande och har försökt förstå vad innebörden och dess betydelse av dessa begrepp har för betydelse för klienter under behandling. Vi har i allmänhet sökt definitionen som beskriver för vem, vad och vilka som innefattas av begreppet kemiskt beroende, även har vi sökt en vidare förståelse om vad som menas med sjukdomsbegreppet och hur detta kopplas till tillfrisknandebegreppet. Uppsatsen bygger på halvstrukturerade intervjuer och observationer, där metoden har varit av kvalitativ art. Vårt arbete har inte lett till några definitiva sanningar, men till en del förklaringar och förstålelse vad som är av vikt i arbetet med kemiskt beroende. En del av de sanningar vi upptäckt, är språkets betydelse för en förändring vad det gäller att byta ut utanförskapet och ett destruktivt liv, genom tolvstegsbaserad Minnesotabehandling.

I Sverige drabbas årligen cirka 9000 människor av hjärtstopp där hjärt- och lungräddning (HLR) påbörjas. Sannolikheten att överleva ett hjärtstopp ökar om någon annan är närvarande vid händelsen och påbörjar HLR. Att vara närstående till någon som drabbas av hjärtstopp har en stor påverkan på livet och akut allvarlig sjukdom kan innebära en kris för individen. Vårdpersonal har en viktig roll genom att stödja närstående som befinner sig i en kris.  Syftet med uppsatsen är att belysa upplevelser och erfarenheter efter hjärtstopp hos en vuxen anhörig.  Metoden är en litteraturöversikt med systematisk sökning. Datainsamlingen utfördes via databaserna Cinahl och PubMed. Totalt inkluderades 15 artiklar varav 12 var kvalitativa, en kvantitativ och två av mixad kvalitativ och kvantitativ metod. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades med hjälp av ett bedömningsformulär. Dataanalys genomfördes som en integrerad analys.  Litteraturöversiktens resultat presenteras i fyra huvudkategorier: “upplevelse av den akuta händelsen”, “upplevelse av den kritiska tiden på sjukhus”, “upplevelse av att återgå till vardagen” och “behov av stöd från sjukhuspersonal”. Resultatet visar att vara närstående till någon som drabbats av hjärtstopp genererar i en rad olika känslor både då hjärtstoppet inträffar och en tid efteråt. Närstående upplevde behov av information och kommunikation från sjukvårdspersonal och beskrev att det var en utmaning att återgå till vardagen.  Slutsatsen var att vara närstående till någon som drabbas av ett hjärtstopp är en traumatisk upplevelse. Närstående har ett behov av att känna sig inkluderade och sedda av vårdpersonalen under alla delar av vårdkedjan. Efter utskrivning upplever närstående saknad av stöd från vården. / In Sweden, approximately 9000 people suffer cardiac arrest each year where cardiopulmonary resuscitation (CPR) is started. The probability of surviving a cardiac arrest increase if someone else is present during the event and begins CPR. Being close to someone who suffers a cardiac arrest has a big impact on life and acute serious illness can mean a crisis for the individual. Nursing staff has an important role when it comes to supporting relatives who are in crisis.  The aim was to illustrate the experiences after cardiac arrest in an adult relative.  The method was a literature review with systematic search. Database searches were performed in Cinahl and PubMed. A total of 15 articles were included, of which 12 were qualitative, one quantitative and two of mixed qualitative and quantitative method. All articles were reviewed using an assessment form. Data analysis was conducted with an integrated analysis.  The results of the literature review are presented in four main categories: “experience of the acute event”, “experience of the critical time in hospital”, “experience of returning back to normal” and “need for support from healthcare professionals”. The results show that being close to someone who has suffered a cardiac arrest generates a range of different emotions, both when the cardiac arrest occurs and afterwards. The relatives experienced a need for information and communication from healthcare professionals and it was a challenge to return to everyday life.  The conclusion is being a relative to someone who suffers a cardiac arrest is a traumatic experience. Relatives have a need to feel included and seen by the healthcare professionals during all parts of the care process. After discharge, relatives experience a lack of support from care.

Holmqvist, L & Niia, K. SOCIETY’S FORGOTTEN CHILDREN. A STUDY OF THE SOCIAL SERVICE’S WORK WITH YOUNG PEOPLE WHO AGE-OUT OF FOSTER CARE. Degree project in Social Work, 15 Credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social Work, 2017This is an essay dedicated to the young people who has been placed in out-of-home care, and because of their age has to leave their placements to stand on their own. International, as well as swedish research shows that this is a vulnerable group of young people who often both has a broken past and an uncertain future ahead of them, and that many of them has a hard time faring as independent adults. In many other countries, the transitional period these young care leavers goes through when they make their journey to independence is high on the agenda. In Sweden however, this group and their unique situation has gotten very little attention, neither in the legislation, from scientists or from social workers. In Sweden we put in a lot of resources and effort to support children in care, but very little to when it's time for these young people to leave the system. The purpose of this essay has been to find out why this group of young people seems to be invisible in the swedish context. To do that we’ve studied previous research, legislation and conducted interviews with social workers working with these youths. To help analyse our empiricism and find an explanation to the problem, we’ve used theories about the social workers room for manoeuvre, the individualisation of the swedish society and how New Public Management has come to effect the public sector. We’ve found that Sweden’s general and universal laws which puts a big responsibility on the individual, combined with the fact that these young people falls right in the crack between childhood and adulthood -both according to law and in the eyes of the population, are factors that plays a big part in the reasons as to why these young care leavers in Sweden seems to become a “hidden-population”.

Bakgrund: Hjärtstopp är ett komplext fenomen som drabbar tusentals personer årligen i Sverige. De flesta hjärtstopp föranleds av hjärt- kärlsjukdom men oavsett bakomliggande orsak är händelsen plötslig och går inte att förbereda sig på. Då ett hjärtstopp inträffar är ett snabbt återupprättande av hjärtrytm och cirkulation livsavgörande vilket kan uppnås med hjälp av hjärt-lungräddning. Vid hjärtstopp som inträffar på sjukhus har sjuksköterskor en viktig roll i det akuta omhändertagandet men faktumet att överlevnadsprevalensen vid hjärtstopp ständigt ökar innebär även att högre krav ställs på sjuksköterskor när det kommer till utformandet av eftervården.  Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att ha överlevt hjärtstopp.  Metod: Begränsad litteraturöversikt utifrån tio stycken kvalitativa vetenskapliga artiklar som har analyserats i enlighet med Fribergs fyra steg. Datainsamlingen gjordes i databaserna CINAHL complete och PubMed.  Resultat: Fyra kategorier framkom: Kroppsliga erfarenheter, Känslomässiga erfarenheter, Existentiella erfarenheter och Bristande stöd från sjukvården.  Sammanfattning: Resultatet visade att livet hos de som överlevt hjärtstopp påverkades på flera plan, såväl kroppsligt som känslomässigt och existentiellt. Den huvudsakliga orsaken till att många hade svårt att hantera de livsomvälvande förändringar som hjärtstoppet innebar var bristande stöd från sjukvården. / Background: Cardiac arrest is a complex phenomenon that affects thousands of people annually in Sweden. Most cardiac arrests are caused by cardiovascular disease, but regardless of the underlying cause, the event is sudden and impossible to prepare for. When a cardiac arrest occurs, a rapid restoration of heart rhythm and circulation is vital, which can be achieved with the help of cardiopulmonary resuscitation. In the case of cardiac arrest that occurs in hospitals, nurses have an important role in the acute care, but the fact that the survival prevalence in cardiac arrest is constantly increasing also means that higher demands are placed on nurses when it comes to the construction of aftercare. Aim: The aim is to describe patients’ experiences of surviving cardiac arrest. Method: A limited literature review based on ten qualitative scientific articles that has been analysed in accordance with Friberg’s four steps. The data collection was done in the databases CINAHL complete and PubMed. Results: Four categories emerged: Bodily experiences, Emotional experiences, Existential experiences and Lack of support from the health care. Summary: The results of this study showed that the lives of thos who survived cardiac arrest were affected on several levels, physically as well as emotionally and existentially. The main reason why many had difficulties in coping with this life changin event that the cardiac arrest entailed was a lack of support from the health care.

Denna studie syftar på att undersöka klienternas, inom Öppenvård missbruk, utmaningar efter avslutad behandling. Vidare avser studien att framföra det stöd som klienterna framhåller som viktigt i en övergång till en stabil och drogfri tillvaro. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med respondenter från Öppenvård missbruk. För att analysera den insamlade datan används teorierna KASAM (Känsla av sammanhang) och systemteori för att förstå respondenternas erfarenheter och belysa vikten av en holistisk syn på återhämtning från missbruk. Resultaten ger insikt i respondenternas emotionella och sociala erfarenheter samt betonar vikten av samhörighet och gemenskap inom öppenvården. Studien understryker behovet av att inte bara behandla beroendet utan även att skapa starka sociala nätverk för långsiktig återhämtning från missbruk. Ångest inför framtiden och risken för återfall är centrala teman, kopplade till arbetslivet och behovet av balans för att undvika överprestation och stress. / This study aims to explore the challenges faced by clients in substance abuse outpatient care after completing treatment. Additionally, the study seeks to highlight the support that clients emphasize as crucial in transitioning to a stable and drug-free life. To address the research purpose and questions, a qualitative study with semi-structured interviews was conducted with respondents from substance abuse outpatient care. The collected data were analyzed using the theories of SOC (Sense of Coherence) and systems theory to understand respondents' experiences and emphasize the importance of a holistic approach to recovery from substance abuse. The results provide insight into respondents' emotional and social experiences, emphasizing the significance of solidarity and community within outpatient care. The study underscores the need not only to address addiction but also to build strong social networks for long-term recovery from substance abuse. Anxiety about the future and the risk of relapse are central themes, linked to the workplace and the need for balance to avoid overexertion and stress.