Studiens syfte var att undersöka hur unga vuxna (18–35 år) som tidigare har varit placerade inom familjehem, stödboende eller HVB, har erfarit sin övergång mot vuxenlivet, när placeringen upphört. Studien är kvalitativ och sex semistrukturerade intervjuer utfördes. Tidigare forskning inom området har använts som kunskapsgrund för att stärka studiens tillförlitlighet. Denna studie tyder på liknande resultat som forskningen, att tidigare placerade unga saknade delvis stöd och delaktighet i sin utslussningsprocess och i övergången mot vuxenlivet. Empowerment och KASAM ligger som teoretisk grund i studien.En tematisk analys ledde fram till två centrala teman: Vikten av sociala hållbara relationer och, känsla av maktlöshet och brist på stöd. Hållbara sociala relationer var av vikt utifrån teorierna då kontinuitet och trygga relationer kunde stärka ungdomarnas egenmakt och förmåga att ta egna beslut samt göra övergången begriplig, hanterbar och meningsfull. Brister som identifierades var att en del av ungdomarna uppgav att de blev helt ”släppta” när de lämnade sin placering och inte fick något stöd efter det att de fyllt 18 år, vilket gjorde dem sårbara. Slutsatsen visar att det krävs en förändring i form av skärpta riktlinjer kring eftervården och uppföljningsansvar efter ungdomar har avslutat sin placering. / The purpose of the study was to investigate how young adults (18–35 years) that hadpreviously been placed in foster care, supported housing or HVB, have experienced their transition towards adulthood, when the placement has ended. The study is qualitative and six semi-structured interviews were conducted. Previous research has been used to strengthen the study and indicates that previously placed youths lacked support and participation in their aftercare and transition towards adulthood. Empowerment and KASAM form the theoretical basis of the study. A Thematic Analysis led the study to identify two themes: The importance of sustainable social relationships and, Feeling of powerlessness and deficiencies in support. Sustainable social relationships were important as continuity and secure relationships could strengthen young people's empowerment, ability to make their own decisions and make the transition understandable, manageable, and meaningful. Deficienciesthat were identified were that some of the informants were "let go" when they left their placement and did not receive any support after they turned 18, which made them vulnerable. Furthermore, the results indicate that a change is required in the form of stricter guidelines regarding aftercare and follow-up responsibility.

Syfte: Att kartlägga mammors erfarenheter av amningsstöd på BB.Metod och Material: Webbaserad tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Inklusionskriterier; mammor som fått barn och vårdats på en specifik BB-avdelning i Mellansverige under åren 2019–2021 samt valt att amma. Enkäten bestod av 60 slutna frågor och 5 fritextfrågor. Redovisas med deskriptiv statistik samt kvantifiering av fritextsvaren. Resultat: Baserades på n=146 mammor. Både positiva och negativa erfarenheter beskrevs av mammorna. En majoritet av deltagarna önskade högre närvaro av barnmorskan och mer stöd i samband med amning. Det rapporterades erfarenheter av att ha blivit lämnade ensamma med barnet större delen av vårdtiden och fann det bästa stödet i partnern. Få beskrev dock att partnern involverades i amningsstödet. Olika råd gavs av personalen vilket skapade en känsla av otrygghet och tvivel till personalens kompetens. Många beskrev att hands-on metod användes i samband med amningsstöd. Upprättande av amningsplan saknades för majoriteten och bristfällig information om amningssignaler gavs. Slutsatser: Många mammor var missnöjda med amningsstödet och kände en otrygghetmed amningen vid hemgång. Det önskades mer stöd och bekräftelse i samband med amning. Möjligtvis kan det initiala bristande stödet ha påverkat mammornas fortsatta amning och lett till ett tidigare amningsavslut. / Purpose: To map mothers' experiences of breastfeeding support at BB.Method and Material: Web-based cross-sectional study with quantitative approach. Inclusion criteria: mothers that had children and been cared for in a specific BB ward in Central Sweden during the years 2019–2021 and have chosen to breastfeed. The questionnaire consisted of 60 closed questions and 5 free text questions. Reported with descriptive statistics and quantification of the free text answers.Results: Based on n=146 mothers. Both positive and negative experiences were described by the mothers. Most of the participants wanted a higher presence of the midwife and more support with breastfeeding. Experiences of being left alone with the child for most of the care period were reported and found the best support in the partner. Few described that the partner was involved in breastfeeding. Various advice was given by the staff, which created a feeling of insecurity and doubt about the staff's competence. Many described that the hands-on method was used in connection with breastfeeding support. Establishment of a breastfeeding plan was lacking for the majority and inadequate information on breastfeeding signals was provided.Conclusions: Many mothers were dissatisfied with breastfeeding support and felt insecure about breastfeeding at home. More support and confirmation in connection with breastfeeding was desirable. Possibly, the initial lack of support may have affected the mothers' continued breastfeeding and led to an earlier termination of breastfeeding.

Syfte och frågeställningar Syftet var att undersöka i vilken utsträckning mödrahälsovården i Stockholms läns landsting följer de riktlinjer som finns gällande bäckenbottenbedömning och information om knipträning vid eftervårdsbesöket och om det skiljer sig mot övriga landet. Syftet följs av ett flertal frågeställningar men den primära lyder; i vilken utsträckning har nyförlösta kvinnor fått information gällande knipövningsinstruktioner samt blivit erbjudna en vaginal undersökning hos mödrahälsovården? Metod Kvinnor i Sverige som fött barn 2018 deltog. Tillsammans med ett brev skickades en enkät ut till 6155 personer i 3 olika facebookgrupper och fanns tillgänglig i två veckor. Resultaten sammanställdes via överföring från Google formulär till tabeller i Excel. De data som samlades in analyserades i programmet SPSS. Av 155 svar inkluderades totalt 108 svar i analysen, 32 från Stockholm och 76 från övriga landet. 48 svar togs bort på grund av att de inte nådde upp till inklusionskriterierna. Resultat Sett till hela landet blev 73% (n=79) av kvinnorna erbjudna en vaginal undersökning vid eftervårdsbesöket hos mödrahälsovården medan 23% (n=25) inte blev det (vet ej, n=1, bortfall, n=3). I Stockholm blev 75% (n=24) erbjudna en undersökning. 51% (n=55) av alla kvinnor fick instruktioner om knipövningar, 44% (n=48) fick inte det (vet ej, n=3, bortfall n=2). Resultaten i Stockholm säger att 50% (n=16) fick knipinstruktioner. Av de kvinnor som förlösts vaginalt blev 79% (n=71) erbjudna en vaginal undersökning vid eftervårdsbesöket samtidigt som endast 44% (n=8) av de som förlösts med kejsarsnitt blev erbjudna samma undersökning (p=0,001). 10% (n=11) av kvinnorna uppgav att de hade urininkontinens och 73% (n=8) av de här kvinnorna ville ha fler träffar med utbildad personal för stöd och hjälp med knipträning. Slutsats Resultaten bekräftade hypotesen om att riktlinjerna ej efterföljdes i den utsträckning de borde, både gällande bäckenbottenbedömning och information om träning. Inga direkta skillnader kan ses vid jämförelser mellan Stockholm och övriga landet, med undantag för förekomst av urininkontinens, vilken var större i Stockholm. En viktig skillnad kan dock ses vid jämförelsen av att de som förlösts vaginalt i större utsträckning blev erbjudna en vaginal undersökning vid eftervårdsbesöket än de som förlösts med kejsarsnitt. Från de kommentarer kvinnorna lämnat går även att utläsa att flertalet vill ha mer och personligare information.

The aim of this study was to investigate the leaving care services provided to youth leaving residential care in Sweden. Through the use of qualitative research interviews residential care workers perception of what practical and emotional needs youth leaving care have, and whether current aftercare services meet these needs, were examined. The study further sought to compare the swedish and english leaving care services. The main findings of the study were that the residential care workers interviewed expressed that they had a good working relationship with the local social services and that they through the residential care services were able to provide some degree of aftercare. They further identified loneliness as the most prominent emotional need of youth had after leaving care. The most pressing practical need youth leaving care were described as help concerning apartment and job searching, how and when to pay bills as well as managing a budget. The residential care staff further conveyed a wish for a higher degree of regulation surrounding aftercare services. Their main reasoning was to assure that youth leaving care received aftercare regardless of the economic situation of the local municipalities.

Spontanabort i tidig graviditet hos kvinnor är den vanligaste typen av spontanabort och drabbar 10-35 % av alla gravida kvinnor. Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av omvårdnad i samband med spontanabort i tidig graviditet. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie som totalt inkluderade nio studier. Datainsamlingen genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Studierna kvalitetsgranskades, och resultatet analyserades utifrån syftet. Materialet färgkodades utifrån funna mönster och tre kategorier växte fram. Kategorierna blev slutligen: kvinnors upplevelser av emotionellt stöd, kvinnors upplevelser av information och förklaring samt kvinnors upplevelser och behov av eftervård. Litteraturstudiens övervägande resultat innefattade upplevelser av otillfredsställelse med omvårdnaden bland de drabbade kvinnorna. Många kvinnor upplevde ett osympatiskt bemötande, bristande medicinsk förklaring av orsaken till spontanaborten samt en avsaknad av eftervård. Slutsatsen var att majoriteten av kvinnorna inte upplevde tillfredsställelse med det emotionella stödet, den medicinska förklaringen samt att de saknade eftervård i samband med spontanaborten i tidig graviditet. Ny forskning föreslås ur patientperspektivet med fokus på kvinnornas unika känslor och behov och ur personalperspektivet om bemötande och eftervård av kvinnor som nyligen varit med om spontanabort i tidig graviditet. / Early pregnancy loss occurs to 10-35% of all pregnant women and it is the most common type of pregnancy loss. The aim was to describe women’s experiences of nursing care in relation to early pregnancy loss. The used method was systematic literature review and resulted in totally used nine articles. The data collection was accomplished in the databases Cinahl, PubMed and PsycINFO. The articles quality was checked and the result was analyzed with regard to the aim. The material was coded in to colours from the found patterns and three categories took place. The categories were finally women’s experiences of emotional support, women’s experiences of information and explanation and women’s experiences and needs of aftercare. The greater part of the result included experiences of dissatisfaction with the nursing care among the women. Many women experienced an unsympathetic attitude, lack of medical explanation to the course and lack of aftercare. The conclusion was that the majority of the women didn’t experience satisfaction with the emotional support, the medical explanation and the aftercare, in relation to early pregnancy loss. Suggestion for new research is made, with focus on women’s unique feelings and needs, and also with focus on the nurses’ attitude and aftercare of these women.

This thesis follows a group of youths placed in secure unit care who have participated in a chain-of-care project aiming to better plan their discharge and aftercare. The overall aim of the thesis is to link a detailed description of these young people with an analysis of the project they participated in, and to undertake one- and two-year follow-up studies. Analytic focus is on the significance of gender, class and ethnicity. The study is mainly based on structured interviews performed at the secure units upon entry into care, discharge and at a one-year follow up. Data have also been used from criminal records and interviews with project staff. When entering care, these youths exhibited extensive problems in both family conditions and own behaviour. The major problem in boys was criminality while girls reported poor mental health. Professionals judge youth of foreign background as more criminal than youth of Swedish background despite a lack of difference in self-reported data. Some difference is also noticeable regarding class. Analysis of the project shows that out-of-home care was the most frequent intervention after leaving secure unit care, while other interventions were difficult to uphold over time. Few girls received help with their mental health problems. At the one-year follow up, the youths reported an overall better situation, although extensive problems still remained. Above all, girls’ mental health problems remained as before. At the 2-year follow up the study group was compared with a control group in order to investigate effects of the project regarding criminality and recommitment to secure unit care. The comparison shows that the project had no effect. This is discussed in relation to poor organization and the difficulty of adjusting a project like this to the target group, along with the substantial part played by gender, class and ethnicity in how the youth are construed and treated.

<p>Spontanabort i tidig graviditet hos kvinnor är den vanligaste typen av spontanabort och drabbar 10-35 % av alla gravida kvinnor. Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av omvårdnad i samband med spontanabort i tidig graviditet. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie som totalt inkluderade nio studier. Datainsamlingen genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Studierna kvalitetsgranskades, och resultatet analyserades utifrån syftet. Materialet färgkodades utifrån funna mönster och tre kategorier växte fram. Kategorierna blev slutligen: kvinnors upplevelser av emotionellt stöd, kvinnors upplevelser av information och förklaring samt kvinnors upplevelser och behov av eftervård. Litteraturstudiens övervägande resultat innefattade upplevelser av otillfredsställelse med omvårdnaden bland de drabbade kvinnorna. Många kvinnor upplevde ett osympatiskt bemötande, bristande medicinsk förklaring av orsaken till spontanaborten samt en avsaknad av eftervård. Slutsatsen var att majoriteten av kvinnorna inte upplevde tillfredsställelse med det emotionella stödet, den medicinska förklaringen samt att de saknade eftervård i samband med spontanaborten i tidig graviditet. Ny forskning föreslås ur patientperspektivet med fokus på kvinnornas unika känslor och behov och ur personalperspektivet om bemötande och eftervård av kvinnor som nyligen varit med om spontanabort i tidig graviditet.</p> / <p>Early pregnancy loss occurs to 10-35% of all pregnant women and it is the most common type of pregnancy loss. The aim was to describe women’s experiences of nursing care in relation to early pregnancy loss. The used method was systematic literature review and resulted in totally used nine articles. The data collection was accomplished in the databases Cinahl, PubMed and PsycINFO. The articles quality was checked and the result was analyzed with regard to the aim. The material was coded in to colours from the found patterns and three categories took place. The categories were finally women’s experiences of emotional support, women’s experiences of information and explanation and women’s experiences and needs of aftercare. The greater part of the result included experiences of dissatisfaction with the nursing care among the women. Many women experienced an unsympathetic attitude, lack of medical explanation to the course and lack of aftercare. The conclusion was that the majority of the women didn’t experience satisfaction with the emotional support, the medical explanation and the aftercare, in relation to early pregnancy loss. Suggestion for new research is made, with focus on women’s unique feelings and needs, and also with focus on the nurses’ attitude and aftercare of these women.</p>

Bakgrund: Grad II-bristningar är vanligt förekommande efter vaginal förlossning och kan medföra komplikationer. Svenska myndigheter och föreningar rapporterar brister i eftervården av förlossningsbristningar. Forskning kring kvinnors erfarenheter av eftervård efter uppkommen grad II-bristning är begränsad.  Syfte: Att undersöka kvinnors erfarenhet av eftervård vid uppkommen grad II-bristning. Metod: Strukturerade telefonintervjuer med öppna frågor genomfördes. Femton kvinnor deltog. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.  Resultat: I resultatet framkommer tre huvudkategorier: ”Stöd postpatum”, ”När eftervården brister” och ”Eftervårdens förändring”. Kvinnornas erfarenheter av eftervården efter uppkommen grad II-bristning är överlag positiva och resultatet visar att eftervården har förbättrats de senaste åren. Kvinnorna tenderar dock att vara otrygga under läkningsprocessen och osäkra på vart de ska vända sig för att få hjälp.  Slutsats: Studiens resultat indikerar att eftervården behöver utvecklas och bygga på bekräftelse och delaktighet. Kvinnorna behöver tydlig information efter uppkommen grad II-bristning eftersom de saknar kunskap. Det finns brister i eftervården under läkningsprocessen och kvinnorna är i behov av en tydlig vårdkedja. Bäckenbottenmottagningen ger kvinnorna en given instans att vända sig till och har en betydande roll i eftervården av grad II-bristningar. / Background: Second degree perineal tears after vaginal childbirth is common and can lead to complications. Swedish authorities and associations report shortage in the postpartum care after perineal trauma. Research about postpartum care after a second degree perineal tear is limited. Aim: To explore women´s experiences of postpartum care in the event of a second degree perineal tear. Method: Data was collected through structured phone interviews with open-ended questions. Fifteen women participated. Inductive qualitative content analysis was applied to the data. Outcome: The result shows three main categories: ”Support postpartum”, ”When aftercare fails” and ”The change of aftercare”. Women’s experiences of post partum care after the onset of a second degree perineal tear are generally positive and the results show that the post partum care has improved in recent years. However, women tend to be insecure during the healing process and unsure of where to turn for help. Conclusion: The results of the study indicate that post partum care needs to be developed and based on confirmation and participation. The women need clear information after the onset of a second degree perineal tear because they lack knowledge. There are shortcomings in the post partum care during the healing process and women are in need of a distinct care chain. The pelvic floor clinic gives women a given instance to turn to and has a significant role in the post partum care of a second degree perineal tear.

Titel: Vi måste trolla med knäna- Socialsekreterares erfarenheter av eftervård till unga som lämnar dygnsvården Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad socialsekreterare anser attsamhällsplacerade unga har för behov i övergången mot ett självständigt vuxenliv, samtderas erfarenheter av de stöd- och hjälpinsatser som erbjuds de unga eftersamhällsplaceringens avslut. Metod: För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes tvåfokusgruppsintervjuer på två olika avdelningar inom en Socialtjänst i Sverige. Resultat: Resultatet av studien visade att socialsekreterarna anser att de unga somlämnar dygnsvården har olika förutsättningar och är i stort behov av socialt stöd ochpraktiskt stöd. Resultatet visade även att de eftervårdsinsatser som erbjuds idag intetillgodoser de identifierade behoven. Socialsekreterarna måste således trolla med knänaoch hitta egna lösningar. Diskussion: Samhället har ett stort ansvar för de placerade barnen även efter avslutadplacering och därför behöver lagen kring eftervård bli tydligare. / Title: Leaving social care in Sweden- Social workers experiences of working with young care leavers Aim: The study aims at examining what social workers consider necessary for youngcare leavers during their transition to adulthood, together with social workers experiences of working with aftercare. Method: To achieve the aim of the study, two focus group interviews were conductedwith social workers from two different sections of social services in one municipality in Sweden. Results: The result showed that according to the social workers, the young care leaversare a vulnerable group and in need of social and practical support. The study alsoshowed that the existing aftercare policies and services offered to care leavers does notmeet the identified needs. The social workers cannot therefore provide for the needs ofthe care leavers thus being forced to make things work out of the impossible. Discussion: The social services within municipalities are solely responsible for care andaftercare of the out of home placed children and youth. Therefore, there is need fordistinct policies and guidelines on aftercare.

Introduction: Approximately 10 000 people suffer each year from out-of-hospital cardiac arrest in Sweden. At the turn of the millennia the survival rate for out-of-hospital cardiac arrest was circa three precent and in 2022 the survival rate had increased to around eleven percent. Survivors face cognitive, psychological, and motor problems post arrest which impacts their health-related quality of life (HRQoL) – ie. their perception of their own social and physical environment and health. The research regarding HRQoL following cardiac arrest is limited. With increasing survival rates comes an increasing need for extensive research mapping the HRQoL of cardiac arrest survivors. Aim: The aim of this study was to investigate patients’ perceived health-related quality of life after surviving cardiac arrest.   Method: This study was conducted as a quantitative general literature review with an inductive content analysis. This study used articles that included the SF-36 instrument to measure the HRQoL in cardiac arrest survivors. Main- and subcategories were created based on the data extracted from the included articles. Result: Cardiac arrest patients generally experience their health-related quality of life as worse compared to the general population. Physical, psychological and social factors were identified as the main components whose effect on HRQoL was found to be the greatest. Conclusion: Cardiac arrest survivors experience a reduced HRQoL compared to the general population. The HRQoL is affected in both the psychological and physical dimensions with long term consequences. These results create a foundation for the nurse in the work to improve the HRQoL for the patient.