<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna studie är att lyfta fram hur specialpedagoger och klasslärare arbetar med individualisering och individanpassning för alla elever och tydliggöra vilka strategier yrkesgrupperna använder sig av för att individualisera och individanpassa. I Lpo 94 står det att: ”Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov”<em> </em>(s.4). Genom att ha gjort sju kvalitativa intervjuer, med fyra specialpedagoger och tre klasslärare, och studerat olika författares teorier om individualisering har vi försökt att se över goda strategier i att individualisera och även problematiserat dem. Goda strategier som framkom var bland annat att arbeta multisensoriskt, se över elevens styrkor samt att ha tillgång och använda sig av rätt hjälpmedel. Genom ledande frågor har vi undersökt ifall författarnas teorier förekommer i pedagogernas arbete, vilket de gjort i olika former. Resultat visar på att individualisering ger möjligheten att nå alla elever, men att denna möjlighet påverkas av bland annat gruppstorlek, ekonomi och tid. Vi ville också se ifall det finns resurser för att individualisera för alla elever i den kommunala skolan eller om det behövs specifika skolor för exempelvis elever med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Utifrån denna studie kom vi fram till att resurserna finns, men att det handlar om att förvalta dem rätt.</p>

<p>Sex personer har intervjuats för att ta reda på hur de ser på sin arbetssituation, samt vad skillnaden är mellan deras upplevelser. Vi intervjuade växeltelefonister och fritidsledare. Samtliga respondenter saknade fast anställning alltså, tillsvidareanställning. Växeltelefonister och fritidsledare är två exempel på yrken som har många timanställda och vikarier. Som timanställd och vikarie lever man under en viss press. Det finns många teorier om vad som krävs för att man ska må bra på arbetet. Deltagande, kontroll, självbestämmande, erkännande, gemenskap och kommunikation är de viktigaste bitarna enligt Dahlgren & Dahlgren (1981). Socialt stöd är en angelägen del för att tillfredsställelse ska uppnås på arbetet (Karasek och Theorell, 1990; Dahlgren & Dahlgren, 1981; Näswall, 2003). Som timanställd och vikarie uppfylls inte alla dessa kriterier. Trots detta skiljer sig dessa två yrken åt. Växeltelefonisterna som är timanställda, känner sig mer utsatta på arbetsplatsen än vad vikarierna som arbetar som fritidsledare gör. Exempelvis genom att de inte kände sig som en del av gemenskapen.</p>

<p>Bakgrund: Har externredovisningens ursprungliga mål att tillgodose informationsbehovet hos ägarna förskjutits för att tillgodose andra intressenter i så stor utsträckning att relationen mellan räntabilitet på eget kapital och ett företags marknadsvärde väsentligt har försvagats? </p><p>Syfte: Att studera sambandet mellan börsföretagens marknadsvärde och redovisningsmåttet räntabilitet på eget kapital. </p><p>Avgränsningar: Studien undersöker att urval av företag noterade vid Stockholms fondbörs under perioden 1996 till 2000. </p><p>Genomförande: Uppgifter om de undersökta företagens räntabilitet på eget kapital och resultatprognoser samlades in. Dessa uppgifter analyserades sedan med regressionsanalys där vi studerade förklaringsgraden som fick utgöra ett mått på sambandets styrka. Vidare gjordes en jämförelse med den erhållna förklaringsgraden och fluktuationer i generalindex.</p><p>Resultat: Ett entydigt resultat för undersökningsperioden går inte att fastställa, då förklaringsgraden kraftigt varierar. Tre av de fem undersökta åren påvisar med 95 procents signifikans ett statistiskt säkerställt resultat. För de två övriga åren går det att utläsa att en frikoppling mellan ett företags marknadsvärde och dess räntabilitet på eget kapital vid kraftiga börsrörelser.</p>

<p>Bakgrund: De onoterade företagen står för en betydande och ökande del av svenskt näringsliv. De små onoterade företagens utmärkande drag, vilka inte behandlas i traditionella värderingsmetoder (till exempel CAPM), kan få stor inverkan på det framräknade företagsvärdet varför det är viktigt att hitta modeller som på ett rättvisande sätt kan avspegla även de onoterade företagens unika egenskaper och risker. Brister i nuvarande modeller har lett till försök att utveckla nya modeller som bättre kan fånga de onoterade företagens riskexponering i kapitalkostnaden. En sådan modell är AHP-modellen (Analytical Hierarchy Process) som har arbetats fram och publicerats av Cotner & Fletcher i American Business Review år 2000.</p><p>Syfte: Studien beskriver, testar och analyserar AHP-modellen samt andra alternativa modeller som används inom företagsvärderingsområdet för att skatta kapitalkostnaden för eget kapital i onoterade bolag. Två centrala frågor genomsyrar uppsatsen: 1) I vilka fall kan AHP-modellen eller andra alternativa modeller användas till grund för en extern värdering av onoterade företag? 2) Kan AHP-modellen utvecklas för att bli mer praktiskt tillämbar och vilka förändringar behöver göras i sådana fall?</p><p>Genomförande: Studien skattar fram kapitalkostnader för eget kapital på två fallföretag med hjälp av de vanligaste modellerna inom värderingsområdet. Resultaten jämförs och analyseras sedan utifrån ett användbarhetsperspektiv.</p><p>Slutsats: Endast få externa intressenter bör och kan använda sig av AHP-modellen som värderingsinstrument. Modellen präglas av hög komplexitet och subjektivitet, risk för mulitkolineäritet, matematisk inkonsekvens samt till viss mån felaktiga och ofullständiga riskfaktorer. En odiversifierad investerare kan i vissa fall använda modellen, förutsatt att ovan uppräknade fallgropar kan undvikas. För att undvika dessa har vi i uppsatsen föreslagit tre större och tre mindre förändringar av modellen. För övriga investerare rekommenderas metoderna bottom up i kombination med BCG-metoden.</p> / <p>Background: The unlisted companies compose a substantial and an increasingly important part of Swedish business. The small unlisted companies’ distinctive characteristics, which are not accounted for in traditional valuation methods (for example CAPM), could have great implications on the estimated company value. That is why it is so important to find and develop models and methods, which properly and correctly reflect the special characteristics of unlisted companies. The limitations and shortcomings in existing models have resulted in attempts to develop new models that better mirror the risk in unlisted companies. One such model is the AHP-model (Analytical Hierarchy Process), which in 2000 was developed and published by Cotner & Fletcher in American Business Review.</p><p>Purpose: The study describes, tests and analyses the AHP-model as well as other alternative models used in company valuation in order to estimate the cost of equity in unlisted companies. Two central problems permeate the study: 1) In what cases could the AHP-model or other alternative models be used by an external investor to estimate the company value of an unlisted firm? 2) Could the AHP-model be developed further in order to become more practical and functional and what changes are needed in that case?</p><p>Realization: The study estimates cost of equity for two case companies using the major models in the valuation area. The results are then compared and analysed from a user friendly perspective.</p><p>Findings: Our conclusion is that only a very limited number of external investors should and can use the AHP-model as a valuation tool. The model is characterized by a high degree of complexity and subjectivity, risk for multicolinearity, mathematical inconsistency as well as incorrect and incomplete risk factors. An undiversified investor could, in some limited cases, use the model, assumed that the above mentioned pitfalls are avoided. In order to avoid those we have proposed three major and three minor changes in the model. For remaining investors we recommend the bottom up method in combination with the BCG-method.</p>

<p>Studiens syfte är att öka kunskapen om hur unga vuxna utvecklar kunskap och kompetens om eget boende och vuxen liv utifrån ett sociokulturellt perspektiv och begreppen delaktighet, social praktik och handlingserbjudande. De unga vuxna som ingår i studien lever i eget boende genom socialbiståndet Ungbo i Halmstad.   Studien är kvalitativ och datainsamlingen skedde löpande under fyra månader genom chatt, intervjuer och observationer. Resultatet visar att de unga vuxna utvecklar kunskap och kompetens på egen hand och genom egna erfarenheter utan någon större tillgång till sociala praktiker med socialrådgivare eller andra. Centralt är de unga vuxnas stora brist på lärsituationer och artefakter inom det efterfrågade kunskaps- och kompetensområdet vilket försvårar etableringsprocessen in i vuxenlivet.  Förslag till framtida forskning är implementering av pedagogik i teori och praktik inom socialbiståndsinsatser.</p> / <p>The aim of this study was to increase the knowledge of how young adults develop skills and knowledge about housing and adult life with a socialculture perspective in terms of involvement, social practice and activity offers. The young adults in this study lived in their own homes thru social care named Ungbo in Halmstad. The study is qualitative and data collecting were done by chat, interviews and observations. The result shows that the young adults develop knowledge and skills mostly on their own and through own experience without any asset to social practices with the social workers or other people. Central is the Young adult lack of learning situations and artefacts with in the acquired skill- and competence which makes the stabling process in to adult life much harder. More studies in the future should be bases in pedagogy theory and practice in social care efforts.</p>

<p>Women who support themselves through self-employment are relatively low compared to men, in Sweden. Women make up around 30 percent of newly started enterprises. The Swedish government considers that the Swedish economical growth would increase if there were more companies. Through encouraging women to start enterprises to the same extent as men, Sweden can increase growth rate and create more employment. Despite all efforts being made, advances are not really reached. The ratio of businesswomen to businessmen has decreased in the past 20 years according to the Statistical Central Bureau.</p><p>A previous survey showed that almost 60 percent of the students at the Swedish colleges would consider starting their own company. Despite that, there is a mapping by University of Economics and Business Administration in Jönköping and Stockholm that only 3, 5 percent of the university graduates really take on their self-owned enterprises. It is astonishing that so few proceed from thought to action.</p><p>This study is limited to examine female students’ views of what motivates them to start up a business. The paper also takes notice of what changes that are needed be done to encourage new enterprise start-ups.</p><p>The aims of the study are to give a deeper understanding of the female students’ situation by envisaging their thoughts on starting self-owned enterprises. And try to contribute with some research on female students and their relationship to self-owned enterprises.</p><p>The basis of the empirical material consists of 40 questionnaires, two personal interviews and two e-mail interviews. The questionnaires where sent to Business Administration students at Södertörns University College, studying bachelor and master level courses during spring term 2007. The personal interviews and the e-mail interviews were conducted of complementive reasons to the study.</p><p>On the basis of our empirical data and analysis we conclude that there are many different points of views of which the environment and individuals- have the biggest significance for motivation, being a source of information and guidance. The environment and the school must mediate a more positive attitude to entrepreneurship. This is adequate to make female students feel more motivated to start self-owned enterprises. The more female students can picture themselves as enterprisers, the bigger is the possibility to increase business activity/ business initiative. Nevertheless, it is in the end the woman’s own driving force, will, and courage to take risks that remains the decisive factors for starting a self-owned enterprise.</p> / <p>Det är relativt få kvinnor i Sverige som försörjer sig som företagare jämfört med män. Kvinnor utgör cirka 30 procent av nyföretagande. Den svenska regeringen anser att Sveriges ekonomiska tillväxt skulle öka om det förekom fler företag. Företagande är viktigt för att få en ökning av landets arbetsmarknad, vilket även skulle leda till en minskning av arbetslösheten. Det har under årens lopp alstrats ett intresse från samhällets sida till företagande bland kvinnor. Enligt statistiska centralbyrån har andelen kvinnor bland företagarna minskat under de senaste 20 åren. En tidigare undersökning gjord av Drivhuset, visade att närmare 60 procent av studenterna på landets högskolor kan tänka sig att starta företag. Trots det visar en kartläggning vid handelshögskolan i Jönköping och Stockholm att endast 3,5 procent av högskoleutbildade studenter verkligen satsar på eget företagande. Det är häpnadsväckande att det är så få som går från tanke till handling.</p><p>Uppsatsens syfte är att skapa en större förståelse för de kvinnliga studenternas tankar kring att starta eget. Men vi hoppas även på att kunna bidra med en liten del till forskningen som berör kvinnliga studenter och företagande.</p><p>Underlaget för det empiriska materialet utgörs av 40 enkäter, två personliga intervjuer och två intervjuer via e-post för att uppnå vårt syfte. Dessa enkäter skickades till studenter på Södertörns högskola som är planerade att slutföra påbyggnad och fördjupningskurser inom Företagsekonomi under våren 2007. Utifrån dessa utfördes två personliga intervjuer och två e-post intervjuer ï syfte att få en mer djupare förståelse.</p><p>Utifrån vår empiri och analys har vi kommit fram till att det finns en mängd olika aspekter varav skolan, omgivningen och individerna har den största betydelsen för motivering, informationskälla och vägledning. För att fler kvinnliga studenter skall känna sig mer motiverade till att starta eget måste omgivningen förmedla en mer positiv attityd till entreprenörskap. Ju fler kvinnliga studenter som kan tänka sig att bli företagare, desto större är möjligheterna till ett ökat nyföretagande. Dock är det i slutändan kvinnornas egen drivkraft och att hon själv måste vilja, våga och riskera som förblir den avgörande delen i eget företagande.</p>

<p>The pension audit has been a hot topic for the listed companies for the last years. New rules have been applied which have caused discussions and difficulties for the companies. EU’s ministry of council accepted the so called IAS 2005 Regulation on the 7th June 2002. This means that all companies listed on the stock market must follow IAS regulations in their consolidated accounts latest 2005. RR 29 / IAS 19, grounds for our study, came into place already 1st January 2005. Svenska Redovisningsrådets Recommendation No 29, “Reimbursements to employees”, essentially corresponds to International Accounting Standard No 19, “Employee Benefits”.</p><p>The purpose with this graduate paper is to see what effects the transformation to RR 29 / IAS 19 has had on the companies capitalistic structure, i.e. how liabilities, equity and certain business ratio have changed for the researched companies on the A-list at Stockholm Stock Exchange.</p><p>We have chosen to use a quantitative method by studying annual reports and analyzing certain figures. The research strategy we use is a total investigative survey. This creates a portrayal in the form of descriptive statistics.</p><p>The total lump sum of RR 29 / IAS 19 is -11972,8m SEK .This amount is of course the same for equity as for liabilities, but viewed across the entire survey population the equity was a lesser amount than the net amount due. The majority of the researched companies had a negative lump sum, although a few had a positive lump sum. Two out of three ratios have increased in value.</p> / <p>Det senaste året har pensionsredovisning varit ett hett ämne för börsbolagen. Nya regler har tillkommit vilka har skapat diskussioner och svårigheter för företagen.</p><p>Den 7 juni 2002 godtog EU:s ministerråd den så kallade IAS 2005 förordningen. Denna innebär att alla börsnoterade bolag senast 2005 skall följa IAS anvisningar i sin koncernredovisning. Redan från och med 1 januari 2004 började RR 29/ IAS 19, underlaget för vår studie, att gälla. Svenska Redovisningsrådets Rekommendation nr 29 ”Ersättningar till anställda” överensstämmer i all väsentligt med International Accounting Standard nr 19 ”Employee benefits”.</p><p>Syftet med denna kandidatuppsats är att se vilka effekter övergången till RR 29 / IAS 19 har haft på företagens kapitalstruktur, alltså hur skulder, eget kapital och särskilda nyckeltal har förändrats för de undersöka företagen på A-listan.</p><p>Vi har valt att använda oss av en kvantitativ metod genom att studera årsredovisningar och analysera viss sifferdata. Forskningsstrategin vi använder oss av är en surveyundersökning i totalundersökningsformat. Detta skapar sedan en framställning i form av deskriptiv statistik.</p><p>Den totala engångseffekten av RR 29 / IAS 19 blev -11972,8 miljoner kronor. Summan var självklart densamma för eget kapital som för skulder, men totalt sett över hela undersökningspopulationen var det egna kapitalet en mindre summa än nettoskulden. Majoriteten av de undersökta företagen fick en negativ engångseffekt, dock var det ett fåtal som fick en positiv engångseffekt. Två av tre nyckeltal har fått ett mer positivt värde.</p>

No description available.

<p><em>Titel:</em> - Gör någonting roligt! Vaddå ska vi kasta pil eller?! En studie kring betydelsefulla variabler vid skapandet av ett eget event.</p><p><em>Författare: </em>Ida Södersten och Ida Östman</p><p><em>Handledare: </em>Yvonne von Friedrichs</p><p><em>Problemformulering: </em>Hur skapar företag ett eget event och vilka variabler är av betydelse?</p><p><em>Syfte: </em>Syftet med denna studie är att analysera och öka förståelsen kring de variabler som är betydelsefulla när företag skapar ett eget event.</p><p><em>Studiens metod: </em>Kvalitativ</p><p><em>Nyckelord: </em>Eventmarknadsföring, eget event, interaktion, kommunikation, upplevelser, varumärket, nyskapande/unikt</p><p>Dagens mediemättade konsumenter söker individualiserade och värdeskapande lösningar och är inte längre lika intresserade av att lyssna på budskap som är massproducerade. Följaktligen har detta resulterat i ett behov hos företag att hitta nya sätt att differentiera sig från andra konkurrerande aktörer på marknaden och därigenom väcka konsumenternas uppmärksamhet och intresse.</p><p>Eventmarknadsföring är en strategi som har vuxit sig allt starkare de senaste decennierna och används till stor del av organisationer som ett verktyg i deras försök att differentiera sig. Ett event har olika uttrycksformer och kan arrangeras som ett <em>eget event</em> eller ett <em>sponsrat event</em>. Trots att eventmarknadsföring som marknadsföringsstrategi ökat kraftigt i popularitet bland praktiker har forskningen kring tillvägagångssättet inte hållit jämna steg.  De studier som finns inom ämnet har till stor del utförts och fokuserat på sponsrade event och egna event har inte fått lika stort utrymme i den befintliga litteraturen. Utifrån forskningen kring eventmarknadsföring, både sponsrade och egna event, hittade vi en koppling mellan eventmarknadsföring och <em>interaktion, kommunikation, upplevelser, varumärket</em> och <em>nyskapande/unikt</em>. Vi valde därför att undersöka hur betydelsefulla dessa fem variabler är när man skapar ett eget event genom att utföra intervjuer med företag som arrangerar event.</p><p>Studien visar att det är av betydelse att företaget utgår från sig själva när de skapar ett eget event och anledningen till varför de faktiskt genomför det egna eventet. Vidare är det av betydelse att de kommunicerar och interagerar innan eventet för att bygga förväntningar hos målgruppen, under eventet för att skapa en tvåvägskommunikation och därmed en starkare relation till deltagarna och efter eventet genom uppföljning och utvärdering. Upplevelsen används för att skapa en emotionell förankring till varumärket hos målgruppen och miljön som eventet utspelar sig i bör utformas med samtliga nämnda variabler i beaktande.</p>

Bakgrund: Har externredovisningens ursprungliga mål att tillgodose informationsbehovet hos ägarna förskjutits för att tillgodose andra intressenter i så stor utsträckning att relationen mellan räntabilitet på eget kapital och ett företags marknadsvärde väsentligt har försvagats? Syfte: Att studera sambandet mellan börsföretagens marknadsvärde och redovisningsmåttet räntabilitet på eget kapital. Avgränsningar: Studien undersöker att urval av företag noterade vid Stockholms fondbörs under perioden 1996 till 2000. Genomförande: Uppgifter om de undersökta företagens räntabilitet på eget kapital och resultatprognoser samlades in. Dessa uppgifter analyserades sedan med regressionsanalys där vi studerade förklaringsgraden som fick utgöra ett mått på sambandets styrka. Vidare gjordes en jämförelse med den erhållna förklaringsgraden och fluktuationer i generalindex. Resultat: Ett entydigt resultat för undersökningsperioden går inte att fastställa, då förklaringsgraden kraftigt varierar. Tre av de fem undersökta åren påvisar med 95 procents signifikans ett statistiskt säkerställt resultat. För de två övriga åren går det att utläsa att en frikoppling mellan ett företags marknadsvärde och dess räntabilitet på eget kapital vid kraftiga börsrörelser.