Syftet med uppsatsen är att fördjupa kunskapen kring hur grön infrastruktur används som verktyg i planeringen av grönytor i urbana miljöer för att bidra till hållbar utveckling utifrån konflikter och synergier som identifieras. Grön infrastruktur beskrivs både i form av multifunktionella grönytor och hur de sammankopplas genom att beakta helheten av grönstrukturen. Metoden för uppsatsen är en tematisk analys utifrån insamlat material som utgörs av semi-strukturerade intervjuer med kommunalt yrkesverksamma i planeringen av grönytor och kompletterande analys av ledande dokument för grönplaneringen. Resultatet visade på att multifunktionell grön infrastruktur integreras inom strategisk planering i form av rumsliga analyser genom kartläggningar av ekosystemtjänster och funktioner för grönytor. Identifiering av konflikter inom hållbar utveckling kan synliggöra lösningar i integreringen av den multifunktionella gröna infrastrukturen. I implementeringen av multifunktionella grönytor beskrivs ekonomisk tillväxt i form av förtätning som en konflikt, men befintliga multifunktionella grönytor kan verka bevarande av sociala och ekologiska värden mot att exploatera grönytor. Synergier mellan social och ekologisk hållbarhet kopplas tydligt till integreringen av multifunktionella grönytor. Däremot är synergier för ekonomiska hållbarheten vagt formulerade i integreringen av multifunktionella grönytor och behöver vidare utvecklas för hur ekonomiska synergier kan kartläggas i rumsliga analyser.

För att möta de klimatförändringar som uppkommer i och med en snabbt ökande urbanisering behöver vi vara proaktiva när vi planerar våra städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster är viktiga att bevara i en snabbt växande stad då de har en stor gynnsam effekt på naturen. Genom att värdera, kvantifiera och identifiera en stads ekologiska gröna och blå värden, det vill säga växter och vatten, samt dess ekosystemtjänster, kan den hållbara staden konkretiseras vilket bidrar till att den blir lättare att förstå för yrkesutövare, beslutsfattare och allmänheten. Ett sätt att kvantifiera stadens grön-blå ytor är att räkna ut ett områdes grönytefaktor (GYF) genom att sätta olika värden på de ekosystemtjänster som finns i ett område. Denna studie syftar till att öka kunskapen om hur ekosystemtjänster kan inkluderas i planprocessen för att skapa en hållbar stads- och boendemiljö. Målet med studien är att undersöka hur behovet av GYF-verktyget ser ut i planprocessen. Detta är viktigt för att säkerställa och bevara ekosystemtjänster i urbana områden. Studien är en jämförande fallstudie som inkluderar en GYF-beräkning med hjälp av GIS samt en platsanalys i Hammarby Sjöstad. Resultatet jämförs sedan med tre kvarter i Norra Djurgårdsstaden. Intervjuer genomförs även med sakkunniga inom området för att ge studien legitimitet. Resultatet visade att GYF-värdet inte skiljer sig avsevärt mycket mellan de valda kvarteren. Däremot är balanseringen väldigt låg i Hammarby Sjöstad till skillnad mot kvarteren i Norra Djurgårdsstaden. Resultatet visade även att ett godkänt GYF-värde inte motsvarar upplevelsen av gården enligt platsanalysen samt att verktyget har utvecklingspotential. Grönytefaktor är ett initialt bra verktyg för att lyfta upp frågor kring ekosystemtjänster men på sikt handlar det om att bygga och planera annorlunda än vad vi gör idag. Denna studie har resulterat i tio kriterier som bör beaktas i planeringen av kvarter i täta områden för att stärka ekosystemtjänsterna i staden. / We need to be proactive when it comes to planning our cities to meet the challenges that arrive with rapid and increasing urbanization. It’s important to preserve biodiversity and ecosystem services in a rapidly growing city since they have a great positive effect on our environment. The sustainable city can be defined through a valuation, quantification and identification of the ecological values and ecosystems in the urban area. One approach to quantify important socio-ecological ecosystem services is to calculate an areas eco-effective surfaces by using the Biotope Area Factor (BAF) tool.This study aim to increase the knowledge of how ecosystem services can be included in the planning process to create a sustainable city- and living environment. The goal of this study is to explore the requirements of BAF in the planning process since it’s important to assure and preserve ecosystem services in urban areas. The study is a comparative case study that includes a BAF-calculation with GIS and an analysis of the courtyards in three blocks in the suburb Hammarby Sjöstad, Stockholm. The result is then compared with three cityblocks in Norra Djurgårdsstaden, Stockholm. Interviews with experts are also included to give the study legitimacy. The result shows that the BAF-value does not differ between the chosen blocks in the districts, although the balancing was very low in Hammarby Sjöstad compared to Norra Djurgårdsstaden. The result also showed that the experince of the courtyard does not correspond to the achieved BAF-value and that the BAF-tool used in this study has developing potential. The BAF-tool is initially a good tool too enhance issues about ecosystem services but in the longterm we need to build and plan differently compared to how we build and plan today. This study has therefor resulted in ten criterias that should be considered when planning in space limited urban areas to enhance ecosystem services in the city.

Denna studie syftar till att synliggöra och utforska vilka möjligheter och utmaningar som finns vid implementering av ekosystemtjänster istadsplanering. Studien bygger på Nacka kommuns arbete med ekosystemtjänster. Empiriskt har en intervjustudie genomförts med berördatjänstemän och ledande politiker kring kommunens praktiska arbete med att förhålla sig till och använda ekosystemtjänster i stadsplanering. Detempiriska materialet analyseras och sätt i relation till tidigare forskning inom frågan. Resultatet visar att det finns både möjligheter ochutmaningar i Nacka kommun med att implementera ekosystemtjänster i stadsplanering. Det framkommer att kommunikation, samverkan ochkunskap är tre viktiga faktorer för en lyckad implementering. För att kommunen ska ha en långsiktig stadsplanering där ekosystemtjänster spelaren viktig roll, krävs en kontinuerlig dialog mellan tjänstemän och politiker, liksom politisk enighet. Ett framträdande projekt är Grönytefaktornsom innefattar mestadels möjligheter med att integrera ekosystemtjänster i stadsplanering.

Andelen människor som flyttar till städer ökar, vilket gör att det blir allt mer konkurrens om markytan. För att skapa fler bostäder tas mark i anspråk som tidigare haft andra syften eller bestått av naturliga grönytor. När växtlighet prioriteras bort minskar ekosystemtjänster som har förmåga att rena stadsluften. Denna studie baseras på Stockholm, där den regionala översiktsplaneringen åsyftar att staden ska förtätas för att skapa mer centrala bostäder. Att stadsluften är förorenad är ett generellt problem som utsätter invånare för hälsorisker.  Detta är en fallstudie som granskar hur luftföroreningar uppmärksammas när nya bostadsprojekt är planerade att etableras. Fem fall har valts ut nära en hårt trafikerad Europaväg, för att undersöka hur luftkvaliteter beaktats i planprocesserna. Dokument har granskats och berörda aktörer har intervjuats. Riskerna med luftföroreningar omnämns ytterst lite i vissa fall, medan de anses som betydande miljöpåverkan i andra. Detta har lett till att miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) krävts vid vissa bostadsprojekt men inte i andra, trots att liknande eller högre nivåer av luftföroreningar eller fordonsmängd uppmätts eller beräknats vid projekten som uppmärksammat aspekten minst. Resultaten i fallstudien belyser den varierande förekomsten av omnämnandet om luftföroreningar och därmed risker för människors hälsa i de olika bostadsprojekten. / The numbers of people that are living in cities are expanding. That means an arising competition of the ground surface. To create enough homes areas that earlier was filled with natural green spaces are sometimes becoming mobilized. Green space’s that seems to clean the air becomes rarer. This study is based on the city of Stockholm, that is planned to expand more towards the central parts of the city. The city air is as in many other cities polluted and citizens are exposed to health risks.  This is a case study that examines how air pollution is being noticed in new residential projects. Five projects located close to a heavy traffic road have been chosen. Documents have been surveyed and relevant stakeholders have been interviewed in reason to find out how air quality is being observed. The different concerns regarding air quality has lead to decisions that environmental impact assessment (EIA) has being required in some cases, but not in others. Thus the levels of air quality or traffic density have approximately been the same or sometimes even higher in the cases that mentioned air quality least. This case study highlights the varied mention about air pollution and thereby the risks for human health in the studied projects.

De nyttor som människan får direkt och indirekt från ekosystemen kallas ekosystemtjänster. Mänsklighetens påverkan på ekosystemen idag leder till degradering av tjänsterna och då mänskligheten ytterst är beroende av vad de tillför, är bevarandet av dessa tjänster viktig. Livscykelanalys, LCA, är ett väletablerat verktyg som används för att fastställa miljöpåverkan från olika produktprocesser men få ekosystemtjänster beaktas i LCA. Det finns därför ett behov av att vidare undersöka och utveckla möjligheterna att med livscykelbaserade metoder analysera påverkan på ekosystemtjänster. Huvudsyftet med denna studie har varit att undersöka om det är möjligt att integrera ekosystemtjänstbegreppet i LCA-metodik. Detta har kartlagts med hjälp av en fallstudie på pelletsproduktion, som bl.a. identifierat berörda ekosystemtjänster och möjligheten att kvantifiera dem, vilka ekosystemtjänster som går att studera med LCA idag samt möjliga sätt att analysera påverkan på ekosystemtjänster med LCA. Ett delmål har varit att grundligt beskriva både ekosystemtjänster och LCA samt aspekter som kan koppla ihop dessa områden. En omfattande litteraturstudie och en LCA modellering rörande pelletsproduktion utgjorde grund för arbetet. I dagsläget är det inte möjligt att integrera ekosystemtjänstbegreppet i LCA-metodiken med undantag för de fåtal ekosystemtjänster som i LCA-metodiken redan beaktas i viss utsträckning. Det stora hindret är att det inte finns någon fullständig och enhetlig metodik för kartläggning, klassificering och kvantifiering av ekosystemtjänsterna, vilket anses nödvändigt för att kunna analysera påverkan på dem. Ett stort antal ekosystemtjänster såsom klimatreglering, näringsflöden, biodiversitet och rekreation kan kopplas till pelletsproduktion men påverkan på dem är inte möjlig att fullt ut analysera med LCA. Detta illustreras av LCA-modelleringen av pelletsproduktion där endast påverkan på tjänsterna förnybara energikällor och vattenanvändning ingår. Då kunskapen rörande olika ekosystemtjänster skiljer sig mycket åt varierar förutsättningarna för att inkludera dem i LCA-metodiken. Befintliga tillvägagångssätt för att försöka analysera påverkan på ekosystemtjänster med hjälp av LCA föreslår nya miljöpåverkanskategorier och samlandet av tjänsterna i gemensamma enheter såsom exergi och solekvivalenter. Metoderna är dock begränsade och täcker inte in ekosystemtjänsterna på ett fullgott sätt. Mer forskning behövs för att bättre utveckla tillvägagångsätten för analys av påverkan på ekosystemtjänster genom LCA. / The profits humankind obtains directly and indirectly from ecosystems are called ecosystem services. The impact human activities have on ecosystems lead to degradation of the ecosystem services and since humankind fully depends on what the ecosystems provide, the preservation of these services is crucial. Lifecycle assessment, LCA, is a well-established tool used to assess environmental impacts from different product processes but few ecosystem services are considered. Thus, there is a need to study and develop the possibilities to analyze ecosystem services through LCA based methods. The project aimed to determine whether it is possible to integrate the ecosystem-service concept into LCA-methodology. A case study on pellet production was carried out to identify relevant ecosystem services and the possibilities to quantify them, which ecosystem services that could be analyzed in LCA today and also available approaches to study impacts on ecosystem services with LCA. An intermediate goal was to present a comprehensive description of both ecosystem services and LCA and to map common aspects that connect the two fields. The analysis was based on a comprehensive literature study, and a specific LCA-modeling of pellet production. At present, it is not possible to integrate the ecosystem-service concept into LCA-methodology, except for the few ecosystem services that to some extent already are covered in the methodology. The main obstacle is the lack of coherent approaches to map, classify, and foremost quantify ecosystem services, which is considered crucial for analyzing the impact on them. A large number of ecosystem services such as climate regulation, nutrient cycling, biodiversity and recreation can be influenced by pellet production but it is not possible to fully analyze these impacts with LCA. This is illustrated by the LCA-modeling on pellet production where only impacts on the services renewable resources and water use could be included. The possibilities to analyze ecosystem services within LCA vary due to the variation in knowledge about certain services. The present approaches for analyzing more services with LCA propose new environmental impact categories an aggregation of services into common units such as exergy and solar equivalents. The methods are limited due to the fact that they are not able to cover the diversity of the services. More research is needed to develop the approaches for analyzing impacts on ecosystem services through LCA.

För att belysa värdeförlusten som utarmandet av ekosystem leder till och poängtera vårt beroende av naturen har begreppet ekosystemtjänster tagits i bruk. Ekosystemtjänster är samlingsnamnet på allt det vi får från naturen, så som syre, fibrer, rent vatten och naturupplevelser. I de nya kurspla-nerna i biologi (Skolverket, 2011a) tas ekosystemtjänster upp som centralt innehåll. Denna studie har till syfte att belysa hur lärare i årskurs 4-6 tolkar begreppet ekosystemtjänster i relation till sin undervisning, samt att undersöka vilka kunskapsemfaser lärarna ger uttryck för. Med kunskapsemfaser menas uppfattningar om varför vi undervisar om något. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med fyra lärare som undervisar i biologi i årskurs 4-6 på olika skolor. Resultatet av analysen visar att lärarna är mycket engagerade i under-visningen för hållbar utveckling. De lyfter fram förståelsen av naturens kretslopp och hänsynstagande till miljön som mycket viktigt. Lärarna tenderar att tolka begreppet ekosystemtjänster som ett nytt samlingsbegrepp för något de redan undervisar om, snarare än som ett nytt perspektiv. Under intervjuernas framskridande visar lärarna dock tecken på att fördjupa sitt resonemang kring ekosystemtjänster, vilket kan tyda på att en djupare och mer komplex förståelse kan komma att infinna sig när begreppet är väl implementerat. Kommentarmaterialet till kursplanen bidrar sannolikt till en snäv syn på ekosystemtjänster. Lärarna ger i huvudsak uttryck för de två kunskapsemfaserna som Östman (1992) benämner vardagsemfasen och naturvetenskap, normer och beslut, där syftet med kunskap är att eleverna bättre ska kunna agera i och förstå sin vardag.

Innebörden av begreppet   ekosystemtjänster och värdet av dessa behöver spridas och förankras i   samhället i större utsträckning än vad som görs idag. Det har bland annat   uppmärksammas i ett av etappmålen inom de nationella miljökvalitetsmålen. Med   anledning av detta har Naturvårdsverket fått i uppdrag av regeringen att   genomföra en kommunikationssatsning om ekosystemtjänster, där det   övergripande målet är att öka förståelsen för den biologiska mångfaldens och   ekosystemtjänsternas värden samt deras betydelse i samhället.   Naturvårdsverket har inom ramen för detta regeringsuppdrag tagit fram en   vägledning för att integrera ekosystemtjänster i myndigheters verksamhet.   Vägledningen, som presenterades i november 2016, är indelad i fem steg och   vänder sig främst till centrala och regionala myndigheter men även till   kommuner. Med anledning av att vägledningen är ny så finns det få exempel på   hur vägledningens 5-stegsmetod kan tillämpas i praktiken. Denna fallstudie är   ett första exempel på hur den föreslagna 5-stegsmetoden kan användas inom en   nationell myndighet vilket gör fallstudien unik i sitt slag. Fallstudien   omfattar vildsvinsförvaltning och tar sin utgångspunkt i Naturvårdsverkets   förvaltningsplan för vildsvin. I enlighet med vägledningens metod hölls en   workshop på Naturvårdsverket där personer från tre olika enheter medverkade.   Under workshopen identifierades och diskuterades möjliga kopplingar mellan   vildsvin och ekosystemtjänster, både i form av direkta ekosystemtjänster som   vildsvinen tillhandahåller, men även i form av de miljöeffekter som   vildsvinen har på ekosystemtjänster av både positiv och negativ karaktär.   Vidare diskuterades även förslag på hur detta skulle kunna integreras i en   uppdaterad version av nuvarande nationella förvaltningsplan för vildsvin.   Workshopen resulterade i en bruttolista på relevanta kopplingar som i ett   nästa steg bör verifieras genom att stämma av resultatet med aktuell   forskning, något som gjorts i begränsad utsträckning i denna fallstudie på   grund av tidsmässiga skäl. Däremot jämfördes den bruttolista med relevanta   kopplingar som identifierats i nuvarande nationella förvaltningsplanen för   vildsvin. Resultatet visade att 5-stegsmetoden hjälpte till att identifiera   tio nya kopplingar mellan vildsvin och ekosystemtjänster, främst inom   kategorin kulturella ekosystemtjänster. Dessutom bidrog resultatet till fler   infallsvinklar samt en mer nyanserad bild av de kopplingar som redan berörs i   den nuvarande nationella förvaltningsplanen för vildsvin. Sammanfattningsvis   erbjöd vägledningen ett användbart verktyg för att systematiskt identifiera   relevanta ekosystemtjänster samt belysa påverkan på dessa. Det har ett värde   inom viltförvaltningsarbetet, både i enlighet med den nationella   förvaltningsplanen för vildsvin som är ämnad att revideras i takt med att ny   kunskap genereras och nya erfarenheter, och i enlighet med Naturvårdsverkets   Strategi för Svensk Viltförvaltning som förespråkar att viltförvaltningen ska   vara adaptiv och hela tiden utvecklas genom ny kunskap. Att identifiera   relevanta ekosystemtjänster bidrar dessutom till att uppnå ett av etappmålen   inom de svenska miljömålen som säger att ”senast år 2018 ska betydelsen av   biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster vara allmänt kända och   integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra   beslut i samhället där så är relevant och skäligt”. / The meaning of the concept ecosystem services and their values needs   to be disseminated and established to a greater extent than it is today   which, for instance, are acknowledged in one of the milestone targets among   the Swedish Environmental Objectives. With that in mind, the Swedish   Environmental Protection Agency has been given a mandate from the Government   which comprises communication efforts regarding ecosystem services where the   overall objective is to increase the understanding of biodiversity and the   values of ecosystem services, including their importance to society. As a   result, the Swedish Environmental Protection Agency has developed guidance in   order to integrate ecosystem services in authorities’ activities. The   guidance, which was presented in November 2016, is divided into five steps   and is primarily to be used by central authorities, as well as county administrative   boards or municipalities. However, there are currently few examples available   regarding how to practically apply this 5-step method. Thus, the purpose of   this case study is to present the first example of how the 5-step method can   be used within a central authority, which makes this case study unique of its   kind. The case study focuses on wild boar management and Sweden’s national   management plan for wild boar. A workshop was held at the Swedish   Environmental Protection Agency in accordance with the 5-step method and   people from three different units participated. Possible connections between   wild boar and ecosystem services were identified and discussed during the   workshop, both in terms of direct ecosystem services provided by wild boar,   but also in terms of the positive or negative impacts that wild boar has on   ecosystem services. Possible ways to integrate these findings into an updated   version of the national management plan for wild boar were also discussed.   The workshop resulted in a “gross list” of relevant connections, which, as a   next step, needs to be verified by adding findings from current research.   This has only been done to a smaller extent in this case study due to a   limited timeframe. However, the gross list was compared to relevant   connections that could be identified in the current national management plan   for wild boar. The results showed that the 5-step method helped to identify   ten new connections between wild boar and ecosystem services, primarily   within the category of cultural ecosystem services. The discussions during   the workshop also contributed to a deeper understanding of the connections   that had already been identified in the current national management plan for   wild boar. In summary, the guidance provided a useful tool to systematically   identify relevant ecosystem services and to address the impacts on these   services. The identified connections has a value for wildlife management   work, both in accordance with the national management plan for wild boar   which is intended to be updated when new knowledge and new experiences are   generated, but also in accordance to the Swedish Environmental Protection   Agency’s Strategy for Swedish Wildlife Management which also says that   wildlife management should be adaptive and constantly developed through new   knowledge. To identify relevant ecosystem services also contributes towards   achieving one of the milestone target within the Swedish Environmental   Objectives, which says that “the importance of biodiversity and the value of   ecosystem services are to be generally known and integrated into economic   positions, political considerations and other decisions in society where it   is relevant and reasonable to do so”. / <p>2018-07-17</p>

A majority of Sweden’s population, about 80 %, lives in urban environments, and a majority of them live in residential complexes with shared residential yards. People spend a large part of their time in or around their home, which is why the outside environment and the green space in the area play an important part in a person’s well being. The green yard offers space for children’s activities, recreation, solitude, relaxation and gardening and gives the opportunity to learn and understand nature and its processes. The green yard also constitutes a part of the city’s factual green structure, informal green spaces that are not owned by the city and are therefore not included in the formal planning processes. The green residential yards also provide a number of ecosystem services such as climate regulation, purification of water and air and rainwater infiltration, all of which are of importance in the fight against climate change. The goal of this thesis has been to present the advantages an improved planning and maintenance of the urban green space and the residential yard in particular can offer. A number of important properties and functions that affect a yard’s functionality and how it is perceived are also presented and explained. The paper also aims to offer a better understanding of the garden’s role in improving the social conditions in the neighbourhood, and of the importance of involving the residents in planning and maintaining the green spaces. A number of case studies and analyses offer a more concrete perspective on the real world situations, and of successful refurbishment projects. Involving the residents in the formal planning and building processes has been proved to have positive effects on revitalising areas such as Gårdsten in Göteborg. Tenant involvement in open space management can lead to a positive spiral where people start caring for and identifying themselves with their neighbourhood, which can reduce the degree of stigmatisation and marginalisation.

We depend on the ecosystem services that nature provides, such as water and air purification. In cities, ecosystem services are decreasing because of anthropogenic activities. To avoid a further reduction in ecosystem services, it is necessary to start mapping ecosystem services. The aim of this study is to develop a GIS-based mapping methodology for these services and to validate this methodology by applying it to two urban areas in Varberg, Sweden. The urban ecosystem services we selected to map in this study are habitats, biodiversity, food production, freshwater, noise reduction, climate regulation, air filtration, pollination, social interactions and health. This study includes a literature review, a field study and a GIS-based working process containing geographic data in ArcMap 10.5.1. Thirteen different policy options, which increase ecosystem services, are listed in the report. The developed five-step methodology include processing, mapping, visualization and analysis. The results show that being able to map urban ecosystem services is a prerequisite to incorporating ecosystem services into city planning. The developed method can also help to map and protect ecosystem services in cities when new urban areas are developed and to promote a sustainable development.

Enligt FAO kommer världsbefolkningen stiga till över nio miljarder till år 2050 och efterfrågan på livsmedel öka med 70 procent. Framtiden med dess ökade befolkningsmängd och efterfrågan på en hållbar livsmedelsproduktion kräver ett livsmedelssystem som ger hög avkastning, men inte påverkar miljön negativt. Syftet med denna studie är att undersöka agroforestry som potentiellt jordbrukssystem i tempererade områden, med fokus på åkermark. Studien innehåller en litteraturstudie samt intervjuer med två svenska lantbrukare. Agroforestry innebär integrering av träd och buskar i jordbrukslandskapet. Träd integrerade på jordbruksmark har lång tradition i Europa, men har försvunnit under de senaste decennierna i och med en ökad mekanisering under efterkrigstiden. Agroforestrysystemen beskrivs i vetenskapliga studier ha potential att ge en rad olika ekosystemtjänster och fördelar som ökad biologisk mångfald, ökad kolinlagring, högre produktivitet, förbättrat näringsflöde samt bättre skadedjurs- och ogräsbekämpning. Dessa ekosystemtjänster och fördelar är betydande i och med dagens klimatutmaningar. Men att anlägga agroforestrysystem innebär även svårigheter då systemen kostar och tar tid att anlägga. En risk är att interaktioner mellan träd och grödor kan bli negativa. Det saknas fortfarande tillräcklig mycket forskning gällande agroforestry i tempererade områden. Idag är agroforestry relativt okänt bland lantbrukare. Att det finns en tveksamhet hos dem kan även ha historiska orsaker. Information kring systemen har dock givit en mer positiv bild av agroforestry vilket tyder på att tveksamhet kan bero på att lantbrukare idag generellt inte har tillräckligt med kunskap och information kring systemen. Det är viktigt att överväga möjligheterna och svårigheterna för vidare integrering av agroforestry. Mer forskning och kunskap samt ökat jordbrukspolitiskt stöd och ekonomisk stimulans tillsammans med noggrann planering av systemen krävs för att agroforestry ska kunna utnyttjas till sin fulla potential i framtidens jordbruk.