Märgelgravar är småbiotoper i odlingslandskapet som ofta hyser höga naturvärden och är viktiga för bevarandet av den biologiska mångfalden i slättlandskapet. De utgör också synliga kulturlämningar från 1800 - talets jordbruk och den agrara utveckling som skedde då. Märgelgravarna är idag skyddade som generella biotopskyddsområden. Biotopskyddsområdena bidrar till att uppfylla de svenska miljökvalitetsmålen samt FN - konventionen om biologisk mångfald. Märglingen var som mest omfattande mellan cirka 1850 fram till 1890 i södra Sveriges slättbygd. Märgeln användes som jordförbättringsmedel och grävdes upp där det fanns kalkhaltig lera. Där den bröts bildades bestående gravar som ofta vattenfylldes. Syftet med studien är att kartlägga hur många märgelgravar som försvunnit i Åstorps kommun, var de ursprungligen placerades och vad som kännetecknar de som finns kvar idag. Undersökningen grundas på kartmateriel från ca. 1930, ca. 1970 och 2015 som bearbetats och analyserats i ett GIS - program. Resultaten visar att endast 23% av märgelgravarna finns kvar 2015 jämfört med 1930 och att de ursprungligen grävdes i lerjordar nära bebyggelse, men att de som finns kvar idag i högre utsträckning ligger längre ifrån bebyggelse och till större del i sluttningar. Borttagandet av märgelgravarna tros bero på de omfattande rationaliseringar som jordbruket genomgick speciellt efter andra världskriget, då de sågs som odlingshinder eller som lämpliga platser att dumpa sopor och rivningsmateriel i.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka världens konsumtion och produktion av soja samt den påverkan sojaodlingarna har på ekosystem och ekosystemtjänster. Sojan är rik på protein vilket har gjort den till en viktig gröda för människan, framförallt för vår utfodring av djur. Men den används också i framställningen av biobränsle. Konsumtionen av sojabönorna är störst i Kina men mycket av sojan stannar också kvar i produktionsländerna. Vi har identifierat USA och Brasilien som nutidens största producenter och har fördjupat oss i deras sojaproduktion. I USA påverkar produktionen främst inlandsvåtmarker, gräsmarker och lövskog. Ekosystemtjänster som vattenreglering, kolinlagring och uppväxtmiljöer går förlorade. I Brasilien odlas soja i Amazonas där tropisk regnskog är det ursprungliga ekosystemet, och på Cerradon, vilket är ett tropiskt gräs- och skogslandskap. De främsta förlusterna av ekosystemtjänster är den biologiska mångfalden och flödet av vatten. En för kraftig avskogning av regnskogen har potential till att orsaka en kollaps av ekosystemet som då ersätts av savann. Utöver detta finns en tvåvägsinteraktion i flödet av vatten mellan Cerradon och Amazonas, där båda ekosystemen stöttar varandra. Sojaodlingarna bidrar med ekosystemtjänster i form av mat och råmaterial och har potential till att kompensera en del av sitt ekosystemtjänstavtryck via vattenfiltrering, pollinering och skadedjursbekämpning. Vår slutsats är att sojan även i framtiden kommer vara en viktig gröda på grund av sitt proteininnehåll. Dock behövs en förändring i hur den används då direkt konsumtion av växtprotein är mer effektivt än protein från animaliska källor i en värld där resurserna blir alltmer knappa.  Syftet var även att skapa ett didaktiskt arbetsområde grundat i kunskapen om sojan och dess roll i världen vilken tagits fram i litteraturstudien. Arbetsområdet hittas under rubrik 10. ”Pedagogisk planering”.

Idag sker ett samspel mellan alla levande organismer, växter och djur som gör det möjligt att våra levnadsbehov kan tillgodoses. Vid nybyggnation av hus är det många som inte tänker på att man kan anpassa villatomten så att den bidrar till en mindre klimatpåverkan. En villaträdgård där hänsyn tagits till ekosystemtjänster kan t.ex. bestå av växtlighet som hjälper bin att pollinera grödor, växter som ger syre samt träd och buskar som reglerar temperaturen. Det är därför intressant hur ekosystemtjänster fungerar i en mindre skala och vad småhusföretag kan göra för att bidra till en klimatsmart villaträdgård och därav öka den biologiska mångfalden.  Naturvårdsverket vill öka medvetenheten om hur beroende vi människor är av biologisk mångfald, naturen och fungerande ekosystem för växter, djur och människor. Med en ökad kunskap om de ekosystemtjänster som finns idag växer förståelsen som hjälper till att bevara biologisk mångfald samt skapa ett större engagemang för ett hållbart sätt att leva.  Syftet är att undersöka hur en villatomt kan anpassas för att bidra till en mer klimatsmart trädgård med hjälp av ekosystemtjänster. Syftet är inte undersöka VillaZero utan hela tomten där flera perspektiv vägs in för att en familj ska kunna göra skillnad för ekosystemtjänster jämfört mot ett mer traditionellt sätt. Målsättningen med arbetet är att komma fram till ett förslag hur man kan utforma en villatomt som gynnar de ekosystemtjänster som finns i dagsläget. Skillnaden blir påverkbar om flera i ett villaområde eller samhälle väljer denna lösning, där det finns en genomtänkt tanke över helheten.  Studien visade att att det finns goda möjligheter att utforma sin trädgård för att gynna de ekosystemtjänster som finns. Med hjälp av t.ex växthus, pallkragar, en damm och grönska ökar de stödjande, kulturella, reglerande och försörjande ekosystemtjänsterna. Tomten har med hjälp av en mall från Stockholm Stad lyckas uppnå en högre grönytefaktor efter utformning av tomt än innan vilket gör att tomten blir mer ekoeffektiv. / Today, there is an interplay between all living organisms, plants and animals that makes it possible for our living needs to be met. When building a new house, many people do not think that it is possible to adapt the residential plot so that it contributes to a smaller climate impact. A villa garden where ecosystem services have been taken into account can e.g. consist of vegetation that helps bees pollinate crops, plants that provide oxygen as well as trees and shrubs that regulate temperature. It is therefore interesting how ecosystem services work on a smaller scale and what single-family homes can do to contribute to a climate-smart home garden and thereby increase biodiversity. The Swedish Environmental Protection Agency wants to increase awareness of how dependent we humans are on biodiversity, nature and functioning ecosystems for plants, animals and humans. With an increased knowledge of the ecosystem services that exist today, the understanding that helps to preserve biological diversity and create a greater commitment to a sustainable way of life grows. The purpose is to investigate how a residential plot can be adapted to contribute to a more climate-smart garden with the help of ecosystem services. The purpose is not to investigate VillaZero but the whole plot where several perspectives are weighed in so that a family can make a difference for ecosystem services compared to a more traditional way. The aim of the work is to come up with a proposal on how to design a residential plot that benefits the ecosystem services that currently exist. The difference will be noticeable if several people in a residential area or community choose this solution, where there is a well-thought-out idea of ​​the whole. The study showed that there are good opportunities to design their garden to benefit the ecosystem services that exist. With the help of, for example, greenhouses, pallet collars, a pond and greenery, the supportive, cultural, regulatory and livelihood ecosystem services are increasing. With the help of a template from the City of Stockholm, the site has succeeded in achieving a higher green area factor after the design of the site than before, which makes the site more eco-efficient.

No description available.

Detta kandidatarbete behandlar ekologisk hållbarhet i stadsmiljöer. Flera projekt i Sverige har använt certifieringssystemet, citylab för att uppnå ekologisk hållbarhet. I studien behandlas två projekt, Masthuggskajen och Barkarbystaden tre. Flera likheter och skillnader i arbetet med ekologisk hållbarhet synliggörs. Det handlar exempelvis om hur projekten hanterar målkonflikter och synergier.  I undersökningen behandlas biologisk mångfald, ekosystemtjänster och grönytefaktorn, genom en avgränsning av ekologisk hållbarhet. Detta är begrepp som också används i citylab. Det finns därmed möjlighet att jämföra hur projekten hanterar de ekologiska aspekterna i förhållande till citylab.  Studien utgår ifrån modellerna The Doughnut och Planetary boundaries research, som utgör det teoretiska perspektivet. Modellerna synliggör jordens ekologiska gränser, som tillsammans bildar ett ekologiskt tak.

The purpose of this thesis is to analyse the discourse of the Swedish state´s view of biodiversity and ecosystem services. The analyse is made through the Poststructural WPR-approach described in Carol Lee Bacchi and Susan Goodwin´s book Poststructural policy analysis: a guide to practice.[1] Biodiversity is, as the famous 2nd article of the Convention of describes it: “A collective term for all variations that exist within, as well as between, species and ecological systems. Biodiversity focuses on the genetic variation that occurs naturally in the world”.   The problem of this thesis is to examine the discourse of biodiversity and how the representation of the problem looks like. It examines how the policy worker within the Swedish state expresses problem representations in a specific law proposition (Prop. 2013/14:141) which is about A Swedish strategy for biodiversity and ecosystem services. The study object was chosen through a search for suitable policy documents.   This thesis uses Carol Lee Bacchi’s WPR-approach as a methodological and theoretical framework. The research questions for this thesis are therefore inspired by Carol Bacchi´s research questions. Although I use a modified version in Swedish adapted to this study´s purpose.    The thesis shows that the policy-document gives higher emphasis to anthropocentrism than biocentrism. Conclusions are also drawn that the values of nature are given lower priority than values related to humans.  [1] Bacchi, C.L. & Goodwin, S. (2016). Poststructural policy analysis: a guide to practice. New York, NY: Palgrave Pivot. och Bacchi, C.L.

No description available.

Denna studie undersöker hur urbana ekosystemtjänster integreras i den svenska samhällsbyggnadsprocessen med anledning av deras alltmer betydande värden för staden och dess invånare. Dagens utmaningar med framför allt globala klimatförändringar och folksjukdomar är centrala frågor som stadsplaneringen behöver hantera då bland annat översvämningar, extremtemperaturer och ohälsa är problem som visar sig i den urbana miljön. För att minska, men även hindra, en negativ utveckling av stadens utmaningar pekas urbana ekosystemtjänster ut som en av flera avgörande aspekter för att skapa förutsättningar för framtidens hållbara städer. Trots ekosystemtjänsternas unika funktioner som såväl bidrar till vår välfärd som till kvalitativa livsmiljöer visar forskning att dagens städer inte sällan präglas av en avsaknad av ekosystemtjänster. Syftet med studien är därför att undersöka hur mål och strategier för att integrera urbana ekosystemtjänster översätts genom samhällsbyggnadsprocessens olika skeden för att slutligen landa i praktisk handling. För att undersöka denna process har en tvåfallstudie utformats där Örebro och Jönköpings kommun utgör arbetets studieobjekt. Studien undersöker vidare, genom det teoretiska perspektivet Aktör-nätverksteori (ANT), hur relationerna mellan samhällsbyggnadsprocessens olika skeden påverkar integreringen av ekosystemtjänster i den fysiska planeringen. Undersökningen grundar sig därför i ett perspektiv på världen som utgår ifrån att såväl mänskliga som icke-mänskliga objekt, så kallade aktörer, har en avgörande roll för hur olika handlingar ter sig. Av den anledningen är det därför viktigt att förstå vilka aktörer inom samhällsbyggnadsprocessen som har möjlighet att påverka ekosystemtjänsternas plats i planeringen men även att förstå förbindelserna dem emellan. Empirin utgörs således av strategiska styrdokument, likt kommunernas översiktsplaner och grönplaner, men även detaljplaner samt intervjuer med planerare från olika skeden i samhällsbyggnadsprocessen. Resultatet av studiens empiri påvisar betydelsefulla likheter mellan de två fallen som framför allt visar att övergripande styrdokument, likt översiktsplaner, tydligt uttrycker ekosystemtjänsternas betydelse för kommunernas framtida utveckling. Studien visar däremot att planeraren inte sällan har en bristfällig kunskap gällande dessa frågor, vilket visar sig genom att intentionerna att integrera ekosystemtjänster går förlorade i detaljplanen. Enligt studiens resultat visar sig även detaljplanen brista i sina möjligheter att genom plankartan säkerställa ekosystemtjänsterna i den fysiska miljön, vilket grundar sig i vilka planbestämmelser som har stöd i plan- och bygglagen (PBL). Inte sällan uttrycks heller andra intressen, likt förtätning och ekonomisk vinning, som mer prioriterade frågor, vilket många gånger leder till att ekosystemtjänster istället bortprioriteras. För att åstadkomma en planering där ekosystemtjänster integreras genom hela samhällsbyggnadsprocessen visar studiens slutsats att relationerna mellan de studerade aktörerna därför måste stärkas samt att detaljplanens möjligheter att säkerställa ekosystemtjänster behöver utvecklas.

Urbanization could have a negative impact on sustianble urban development due to the effect on human and ecosystem health. A possible strategy that can decrease temperature and create sustainable societies is through construction of parks in urban areas. The purpose of this study was to review and compare Malmö and Stuttgart municipalities work with the parks ecosystem services ability to regulate the temperature and local climate in order to achieve sustainable development. The result showed that the two municipalities had different methods for mitigation of Urban heat island (UHI) with ecosystem services. Malmö had an indirect approach regarding regulation of the temperature since there were no strategies. Stuttgart had a direct approach regarding regulation of the temperature since there were strategies for this. The study showed that it is important that parks are adjusted to manage the predicted climate changes in the future and thereby decrease the damage on the environment and human health.

Ekosystemtjänster är de ekologiska funktioner, egenskaper eller processer som bidrar till att främja människors välbefinnande. Mänsklig aktivitet kan ha negativ påverkan på ekosystemtjänster men genom att integrera ekosystem inom flera samhällssektorer och politiska områden kan det strävas efter att dessa genererar viktiga ekosystemtjänster. I denna uppsats undersöks hur ekosystemtjänster integreras i den fysiska planeringen. I undersökningen har en dokumentanalys genomförts tillsammans med att tjänstemän från tre kommuner samt Länsstyrelsen intervjuats. Uppsatsens teoretiska ramverk utgörs av den socio-ekologiska planeringsteorin samt begreppet ekosystemtjänster. Resultatet visar på att arbetet med att integrera ekosystemtjänster i planeringen är olika inarbetat utifrån varje kommuns egna förutsättningar. Att värna om ekosystemtjänster kan skapa mervärden i samhället. Kunskap och samverkan är något som anses vara viktigt för att skapa förståelse inom ämnet och att i framtiden monetärt värdesätta ekosystemtjänster skulle kunna bidra till en ökad förståelse för vad de bidrar med och vad som skulle kunna gå förlorat. / Ecosystem services are the ecological functions, properties or processes that contribute to promoting human well-being. Human activity can have a negative impact on ecosystem services, but by integrating ecosystems into several sectors of society and policy areas, it can be ensured that these generate important ecosystem services. This essay examines how ecosystem services are integrated into spatial planning today. In the survey, a literature study was conducted together with interviews with officials from three municipalities and the County Administrative Board. The theoretical framework of the thesis consists of the socio-ecological planning theory and the concept of ecosystem services. The results show that the work of integrating ecosystem services into the planning is differently incorporated based on each municipality's own conditions. Protecting ecosystem services can create added value in society. Knowledge and collaboration are considered important for creating understanding within the subject and that in the future monetary valuation of ecosystem services could contribute to an increased understanding of what they contribute and what could be lost.