Ekosystemtjänster är ett relativt nytt begrepp inom fysisk planering och kan beskrivas som de olika gratistjänster människan får från jordens olika ekosystem. Utan dessa gratistjänster skulle jorden inte vara en beboelig plats för människan. Därför är tjänsterna vi får från naturen livsavgörande för vår och andra arters existens. Men trots att ekosystemtjänster är av oerhört värde för mänskligheten och dess socioekonomiska samhälle saknas det idag kunskap om detta område - inte minst inom fysisk planering. Dessa tjänster saknar, vad man kallar, ett marknadsvärde vilket har lett till att det är svårt att uppskatta det ”riktiga värdet” av de tjänster vi får från naturen. Hur sätter man ett värde på exempelvis fördelarna med pollinering, stadsodlingar, de psykiska och fysiska fördelarna med urbana grönytor samt den naturliga vatten- och luftrening som ständigt sker? Det är ingen lätt fråga att besvara. Okunskap om ekosystemens olika tjänster kan få förödande konsekvenser i en allt mer globaliserad värld med ekonomier som ständigt växer. Där majoriteten av världens befolkning bor i städer som växer både på bredden och på höjden samtidigt som jorden står inför globala klimatförändringar med varmare klimat, kraftigare nederbörd et cetera. Ekosystemtjänster har visat sig användbara i många av dessa fall, om de används på rätt sätt. Ekosystemtjänster renar exempelvis vår luft i täta städer, de reglerar temperaturer i städer, de kyler byggnader under heta sommardagar, de har ett rekreativt värde för människor och har även visat sig effektiva för att motverka stress och andra psykiska sjukdomar. Fördelarna är många och kunskap om hur de kan användas på bästa sätt kan ge stora samhällsvinster. Fysisk planering är ett av de främsta medlen för att kunna hantera och nyttja ekosystemtjänsterna på lämpligast sätt. Men trots detta saknas det idag kunskap bland planerare inom detta område. Med min uppsats hoppas jag därför kunna bidra till att väcka fler planerares, arkitekters, politikers och andra aktörers intresse för att förstå värdet av att använda ekosystemtjänster inom stadsplanering. / Ecosystem services are a quite new notion within urban planning and it can be described as those services the human get for free from the Earth´s different ecosystems. Without these free services the Earth would have been uninhabitable. Thereof the services we get from the nature are vital for our own and for other species existence. However, despite the great value and impact ecosystem services have to humanity and our socioeconomic society there is lack of knowledge within this field  and urban planning is not an exception. Ecosystem services do not have any market value and this has lead to difficulties to understand the ”real value” of the services we get from the nature. For instance, how do we value pollination, the benefits of urban farming, the physical and mental benefits of urban green areas or the value of natural purification of water and air et cetera? It is not an easy question to answer. Lack of people´s knowledge regarding the benefits of ecosystem services can have devastating consequences. Especially in a globalised world where the majority of the people in the world live in cities and at the same time when the Earth is facing global warming. However, ecosystem services have proved to be very efficient if they are used the right way. For example, ecosystem services purify the air from impurities and regulate the temperature in our cities, cooling down buildings during hot summer days, they also have a recreational value and have proved to cure stress and other diseases. The benefits are many and if we possess the knowledge of these services and are able to control them in the very best way it can give back social benefits. Urban planning is one of the main means to manage and use the ecosystem services in the best way. Despite this, many urban planners don´t have enough with knowledge within this field. My wish with this dissertation is to contribute and share my knowledge to other planners, architects, politicians and other operators who work with urban planning in a daily basis. I want to grow a seed of interest and write about the importance of why we shoud be using ecosystem services within urban planning.

When exploiting an area, important ecosystem services can be lost, and an ecosystem service analysis gives a clear picture of how a plurality of values are affected. The purpose of this study is to investigate how the detailed development plans for two properties in Laholm municipality will affect the ecosystem services, and what compensation measures that may be implemented. A qualitative method was used where literature search, interviews, question answers, observation and ESTER 2.0 were included. The results suggest that that the supporting ecosystem services on both properties and the cultural ecosystem services on one of the properties will be negatively affected by the exploitation. However, the cultural ecosystem services on one of the properties will be positively affected. Laholm municipality does not actively work with the mitigation hierarchy and compensation measures. Possible compensation measures to create could be ponds and meadow patches, planting of flowering trees and placement of benches and picnic tables. A collaboration with Båstad municipality would further be beneficial for protecting the landscape and promoting biological diversity across municipal borders. / Vid exploatering av ett område kan viktiga ekosystemtjänster gå förlorade och med hjälp av en ekosystemtjänstanalys får man en tydlig bild över de många olika värden som påverkas. Syftet med studien är att ta reda på hur detaljplanerna för två fastigheter i Laholms kommun kommer påverka ekosystemtjänsterna, samt undersöka möjliga kompensationsåtgärder. I studien användes en kvalitativ metod där litteratursökning, intervjuer, frågesvar, observation och ESTER 2.0 inkluderades. Resultatet visar att de stödjande ekosystemtjänsterna på båda fastigheterna och de kulturella ekosystemtjänsterna på en av fastigheterna kommer påverkas negativt av exploateringen. Däremot kommer de kulturella ekosystemtjänsterna på en av fastigheterna påverkas positivt. Skadelindringshierarkin och kompensationsåtgärder är inget Laholms kommun arbetar aktivt med. Möjliga kompensationsåtgärder att skapa skulle kunna vara dammar och ängsplättar, plantering av blommande träd samt utplacering av bänkar och picknickbord. En samverkan med Båstad kommun hade vidare varit fördelaktigt för att skydda landskapsbilden och främja en biologisk mångfald över kommungränserna.

Bevarande av ekosystem överlag men i synnerhet i urbana miljöer är en viktigfaktor för att främja människors hälsa, eftersom de bidrar medekosystemtjänster (EST). EST är de funktioner ekosystem har som på någotvis förbättrar miljön för oss människor. Urbaniseringen, som det senasteårhundrandet ökat dramatiskt ser inte ut att avta. Det är också urbaniseringensom är den drivande kraften för markanvändningsförändringar, vilket är detstörsta hotet mot de urbana EST. Att planera rätt bebyggelse på rätt plats ärdärför av största vikt om utbudet och produktionen av de urbana EST inte skaminska eller försvinna. Kunskap om vilka tjänster som produceras, var deproduceras samt i vilken omfattning de produceras kan underlätta förplanerare och beslutsfattare att fatta bättre och mer välgrundade beslut.Syftet med denna studie var att undersöka vilken kapacitet en stadsdel medblandad bebyggelse och markanvändning har att producera de fyra mestkarterade reglerande EST. Målet var att analysera, värdera och karterautbudet av tjänsterna: temperaturreglering, luftrening, flödesreglering ochvattenrening. Studien är en fallstudie av stadsdelen Bomhus i Gävle där vi medfjärranalys av satellitbilder och GIS identifierade vilka marktäcken fanns iområdet. Marktäckena tilldelades sedan ett värde utifrån hur mycket debidrog till varje tjänst. Värdena baserades dels på befintlig forskning ochlitteratur och dels på kunskapen från två tillfrågade experter inom området.Resultatet visar att Bomhus har en hög kapacitet att producera de undersöktatjänsterna, speciellt tjänsterna temperaturreglering och luftrening. Till stordel beror det på att Bomhus har stora ytor av de högt värderademarktäckesklasserna barrskog, vatten och lövskog. Barrskog som visade sigvara den näst största klassen och täckte ca 20% av studieområdet var även denklass som fick högst värde. Våtmark som var den klart minsta klassen men somfick näst högst värde tillsammans med vatten ansågs därför som extra känsligoch bör skyddas vid exploatering. Öppen mark med vegetation som däremotvar den största klassen samtidigt som den erhöll det lägsta värdet ansågs därförsom mest lämplig för exploatering. / Preserving of ecosystems generally but more specifically ecosystems in urban environments is an important factor with regards to human health. Because ecosystems provide us with ecosystem services (ESS). ESS are the functions ecosystems have that in any way improves the environment for humans. Urbanization which over the last decade has increased rapidly, does not seem to decrease. It is also urbanization that is the driving force of land use changes, which is the biggest threat to urban ESS. Planning the right type of development at the right location is crucial to ensure that the supply and production of urban ESS will not decrease or be lost. Knowledge of which services that are produced, were they are produced and to what extent they are produces could facilitate for planners and decision makers to make better and more informed decisions.The aim with this study was to examine what capacity a district with mixed housing and land use has to produce the four most commonly mapped regulating ESS. The goal was to analyse, evaluate and map the supply of the regulating services: temperature regulation, air purification, water regulation and water purification. The study is a case study of Bomhus, Gävle where we with remote sensing of satellite images identified the different land covers in the study area. Each land cover where assigned a value based on how much they contributed to each service. The values were partly based on previous research and partly on the knowledge of two experts in the field of study.The results show that Bomhus has a high capacity to produce the examined services, especially temperature regulation and air purification. This is mostly because Bomhus has large areas of the highly valuated land covers, coniferous forest, water and deciduous forest. Coniferous forest which were the second biggest land cover class covering almost 20% of the study area were also the land cover that got the highest value. Wetlands which was the smallest land cover class and got the second highest value along with water is therefore, considered to be most vulnerable land cover and should be protected from exploitation. Open land with vegetation however, that was the biggest land cover class and received the lowest value was considered to be most suitable for exploitation.

Människan är beroende av de ekosystemtjänster som naturen bidrar med, i staden är människan inte alltid medveten om dessa ekosystemtjänster och kan lätt förbise dessa. Träden i städerna förser stadsborna med fler ekosystemtjänster än de är medvetna om. Ekosystemtjänster som temperaturreglering och dagvattenhantering kan bli kostsamma att återskapa om alla naturliga element som bidrar med dessa helt gratis är borta. För att inte missa värdefulla naturmiljöer och därmed förlora pengar i planerad exploatering har ett verktyg för att ranka ekosystemtjänster kopplade till urbana träd tagits fram. För att på ett tydligt sätt kunna peka ut olika ekosystemtjänster i staden har en värderingsmatris för ranking av dessa skapats. Rankingvärdet en ekosystemtjänst inom ett område fått kan därpå multipliceras med egen inputdata, en egen värdering av ekosystemtjänsten. Resultatet av sammanställningen visas i form av kartbilder med graderade polygoner för att synliggöra vart ekosystemtjänsten finns i störst redundans. Så vitt författaren känner till, finns det ingen annan typ av kartläggning som kombinerar möjligheten med litteraturbaserad värdering och egen åsikt. Verktyget kan användas i två delar, den litteraturbaserade värderingsmatrisen kan användas enskilt och genererar ett resultat om vart det finns högst värde för ekosystemtjänster, eller gemensamt med egen input kan ett resultat visas i GIS. Metoden är unik och kan förhoppningsvis avvärja konflikter i t ex. planarbeten då ett visst område kan bli extra viktigt, även om olika ekosystemtjänster fått högst värde av de som använder verktyget. Olika åsikter om ekosystemtjänsters värdekan då ändå generera samma resultat.

En växande folkmängd i kombination med att allt fler människor söker sig till storstäder innebär utmaningar i samhällsplaneringen. Det föreligger en polaritet mellan å ena sidan den kompakta förtätade staden, och å andra sidan bevarandet av urbana grönområden och de fördelar som de för med sig. Det huvudsakliga syftet med denna studie var att undersöka hur Eskilstuna kommuns grönplan förhåller sig till reurbanisering och förtätning. Genom en kvalitativ innehållsanalys utvärderades kommunens grönplan för att undersöka hur stadens grönområden värderas, vilka ekosystemtjänster som kunde identifieras och vilka som anses vara betydelsefulla samt varför vissa ekosystemtjänster anses mer värdefulla än andra. Analysen visade att kommunen, genom inventering av utvalda grönstrukturer, identifierat och värderat områden med specifika värden för att sedan gå vidare med ekosystemtjänstanalyser. I grönplanen läggs störst vikt vid understödjande och kulturella tjänster och det blir också tydligt att det föreligger en outtalad dualism mellan stad och landsbygd där värden tilldelas utifrån grönområdenas lokalisering. De grönområden som anses särskilt värdefulla beskrivs i första hand ha ett kulturellt värde, vilket är i enlighet med politiska och regionala mål. Många kommuner implementerar ekosystemtjänster i sin verksamhet och att undersöka hur värderingar av grönområden påverkar planeringen är betydelsefullt för värnandet av urbana grönområden.

Den utökade verksamheten i Åre har lett till en försämrad ekologisk status för den lokala sjön i Åre vid namn Åresjön. Enligt länsstyrelsen Jämtlands län så finns behovet av att åtgärder vidtas för att förbättra tillståndet i sjön. Denna studie har som syfte att bidra med information till framtida beslutsunderlag. Metoden som användes för att utföra studien valdes för att undersöka vilken data som finns tillgänglig för de olika ekosystemtjänsterna samt hur tillgänglig den informationen är. Studien utgick från enbart befintliga data samt en metod som används för att undersöka vilka indikatorer som finns kopplade till nyttjandet av ekosystemtjänsterna från Åresjön. Resultatet visar på att det finns flera ekosystemtjänster i Åresjön som har användarvärde i dagsläget. Vissa av de tjänsterna som belyses i studien har varit svåra att påvisa på grund av otillfredsställande tillgänglighet av information. Det finns flera indikatorer som visar på att ekosystemtjänsterna kopplade till Åresjön nyttjas i dagsläget. Slutsatserna av studien är att det finns ekosystemtjänster kopplade till Åresjön som idag har ett användarvärde men i och med att informationen om tjänsterna är begränsade så kan det inte utföras en komplett kartläggning av tjänsterna och dess värden. / The expanded operations in Åre have led to a deterioration of the ecological status of the local lake in Åre, named Åresjön. According to the county administration of Jämtland, there is a need for measures to improve the state of the lake. This study aims to provide information for future decision making. The method used to carry out the study was chosen to investigate what data is available about the different ecosystem services and how accessible that information is. The study was based on only existing data. Another method used in the study examines which indicators are linked to the use of ecosystem services from Åresjön. The result shows that there are several ecosystem services in Åresjön that have user value at the present time. Some of the services highlighted in the study have been difficult to detect due to unsatisfactory availability of information. There are several indicators that show that ecosystem services connected to Åresjön are currently being used. The conclusions of the study are that there are ecosystem services connected to Åresjön, which today have a user value, but because the information about the services is not limited, a complete mapping of the services and its values cannot be performed. / <p>2019-06-07</p>

No description available.

Det här är en kvalitativ studie med syftet att utveckla kunskap om hur elevers tidigare erfarenheter och upplevelser kan ha betydelse för hur de förstår vattenkraftens effekter på ekosystemtjänster. För att uppfylla syftet har frågeställningarna: vilka kunskapsdimensioner kommer till uttryck i elevers samtal om vattenkraftens effekter på ekosystemtjänster och vad grundar sig kunskapen i besvarats. Deltagarna i studien var 16 elever i årskurs fem och sex på en sameskola och två kommunala grundskolor i norra Sverige. Genomförandet av studien skedde i form av gruppintervjuer, som spelades in, med två till fyra elever i varje grupp. Resultatet visade att eleverna uttryckte fyra olika dimensioner av kunskap: förmågan att benämna, förmågan att förklara, förmågan att analysera, kritisera och tillämpa samt proceduriell kunskap. Kunskaperna som eleverna uttryckte grundade sig i: egna erfarenheter och upplevelser, återberättande och skolan. Sammanfattningsvis visade studien att förmågan att förklara och förmågan att analysera, kritisera och tillämpa ofta grundade sig i elevernas egna erfarenheter och det som de hade fått återberättat för sig och att kunskaper ska analyseras som en helhet.

No description available.

I denna kandidatuppsats får ni följa mitt arbete och de olika metoderna jag har använt för att ta fram ett bihotell och en blomhållare som kan fästas på ett 90 mm stuprör på Norra Kopparslagargatan i Gävle. Jag valde att utgå från Norra Kopparslagargatan eftersom det idag inte finns en stor andel grönt på platsen, se figur 4.  En svag grön länk sträcker sig från Sätrakilen genom Esplanaden, där Gävle kommun (2018, s. 42) nämner att det finns ett behov att skapa förstärkningsåtgärder i staden för att bibehålla en levande stad i form av växtlighet och biologisk mångfald. Som Blomkvist &amp; Hallin (2015) tar upp är ett examensarbete menat att presentera ett trovärdigt och välgrundat förslag till en lösning, baserat på en vetenskaplig undersökning. Mitt examensarbete har omfattat ett förslag för att göra urbana miljöer grönare och hjälpa solitärbin hitta mat och boplatser. Pollinatörer har en viktig roll för den globala matförsörjningen eftersom de pollinerar en stor del av världens växter, men håller nu på att bli utrotade på grund av mänsklig aktivitet. Bihotell är människotillverkade boplatser för vildbin och kan vara en potentiell lösning för att motverka deras utrotning (om de designas på rätt sätt) och i stället inkludera dem i den urbana miljön.