Syftet med studien är att undersöka hur fritidspedagoger uppfattar behovet av särskilt stöd rent allmänt, men även om behovet som idag är allt vanligare i skolan också existerar i fritidshemmet. Studiens metod bygger på kvalitativa fokusgruppsamtal med sex olika arbetslag på två olika skolor. Totalt deltar tretton stycken högskoleutbildade fritidspedagoger som är anställda och jobbar inom fritidshemmet på respektive skola. Resultatet av studien visar att fritidspedagogerna många gånger ser ett behov av särskilt stöd även i fritidshemmet. Personalen är också medveten om att det är kunskapsbristerna hos elever som underlättar för särskilt stöd även om fritidspedagogerna många gånger upplever att det finns ett stort behov av social träning i fritidshemmets verksamhet. Några fritidspedagoger känner en uppgivenhet inför de elever som de anser är i behov av social träning. Då det i och med de stora elevgrupperna inte finns tid för det. Det framkommer att många fritidshem behöver mer personal, bättre lokaler, kompetensutveckling samt gemensam planeringstid för att kunna tillgodose och möta de elever som är i behov av särskilt stöd i fritidshemmet.

Syftet med denna studie är att undersöka om lärare ser sig ha det stöd och de resurser som krävs för att åstadkomma en inkluderande skola. Vi vill även undersöka synen på inkludering. För att möta elevers olikheter i en skola för alla krävs att lärare skapar goda relationer till elever och föräldrar. Läraren måste även ha goda kunskaper om arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Det är också viktigt att resurser tillsätts.  Våra frågeställningar har varit vilket stöd lärarna får i sitt inkluderingsarbete, vilka insatser som görs och vilka som skulle vara önskvärda. Ytterligare en frågeställning har varit vad skolpersonal har för syn på inkludering.  Klassläraren och dennes arbete med elever i behov av särskilt stöd står i fokus för vår studie. Undersökningen genomfördes genom intervjuer. Vi har intervjuat fyra klasslärare, två skolledare, en specialpedagog och en speciallärare på tre grundskolor i Stor-Stockholm. Dessutom har vi intervjuat en rådgivare på Specialpedagogiska Skolmyndigheten samt en tjänsteman på Skolverket. Tidigare forskning ligger också till grund för vår studie. Vi belyser tidigare studier på goda exempel av inkluderingsarbete. Vi har valt att lyfta fram det relationella perspektivet. Denna undersökning visar att synen på inkludering inte skiljer sig markant bland våra respondenter. Det finns en vilja bland lärarna att arbeta inkluderande. Det som hindrar dem handlar till stor del om organisation och tillgång till rätt resurser. Svårigheter som lärarna upplever är brist på tid och brist på stöd. Dessa upplevelser kan se olika ut. Lärarna i vår studie efterlyser utbildning och utökad kunskap, handledning och stöd från skolledningen. Samarbete mellan kollegor och mellan skola – föräldrar framhålls som betydelsefullt i inkluderingsarbetet. Vikten av att lyssna på barnet och att utgå från varje enskild elevs behov uppmärksammades också som framgångsfaktorer för att lyckas inkludera elever i behov av särskilt stöd.

Det här examensarbetet inom speciallärarutbildningen vid Stockholms universitet har som syfte attundersöka hur grundskollärare beskriver sitt behov av fortbildning inom det specialpedagogiska fältetför att möta elever i Behov Av Särskilt Stöd (BASS) och vilka möjligheter och hinder som anges föratt kunna uppfylla detta. Studien är kvalitativ och har en induktiv ansats (Kvale & Brinkmann, 2014).Som datainsamlingsmetod i denna studie används en enkätundersökning med öppna frågor. Deltagarei studien är 32 grundskollärare från hela Sverige. Resultatet visade att vare sig lärare upplever attarbetet med elever i BASS i klassrummet fungerar eller inte så upplever de ett behov av fortbildning, iförsta hand inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och dyslexi. De vill öka sinkompetens främst genom att följa föreläsningar gemensamt och diskutera med sina kollegor. Genomkollegialt lärande ser de fördelar i att ta del av varandras kunskaper och lära av varandra vilketöverensstämmer med studiens teoretiska utgångspunkt, det sociokulturella lärandet. Lärarna ser bådemöjligheter och hinder till att fortbilda sig och här har rektor visat sig ha en viktig roll. Begränsningoch vidare forskning diskuteras i slutet av studien.

Malmö HögskolaLärarutbildningen 60 pSkolutveckling och ledarskapHöstterminen 2006ABSTRACTAnnette Karlgren (2006). Lärmiljöns betydelse för elever i behov av särskilt stöd. (The significance of the learning environment for students with special educational needs). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen 60 p, Malmö högskola.SyfteJag har under det senaste året kunnat stifta bekantskap med en friskola i södra Sverige. Friskolan ifråga inriktar sig mot elever i grundskolans senare del. Eleverna har som gemensam nämnare att skolgången inte har fungerat på deras tidigare skolor. Orsakerna har varit alltifrån en känsla av utanförskap, mobbing, livskriser till autismrelaterade funktionshinder m.m. Det har visat sig att skolan ifråga leder ett koncept, där eleverna trivs och en stor del av eleverna lämnar skolan med godkända betyg. Syftet med detta arbete är således att, i ett elevperspektiv, undersöka vad elever i behov av särskilt stöd lyfter fram som väsentligt för en god lärmiljö. Vilka faktorer bidrar till välbefinnande? Vad krävs av skolan och dess personal i arbetet med ungdomar i behov av särskilt stöd? Hur uppfylls styrdokumentens krav? Inledningsvis har jag läst in mig på relevant litteratur för att skaffa mig bredare kunskap inom området.MetodUndersökningen genomfördes med intervju som metod. Jag valde att bearbeta och analysera intervjumaterialet utifrån ett kvalitativt, fenomenologiskt perspektiv. Detta gav mig möjligheten att försöka förstå och tolka elevernas livsvärld. ResultatResultaten pekar på att ömsesidig respekt mellan eleverna och mellan elever och personal, lugn och ro, möjligheten att påverka sitt eget skolarbete samt avsaknaden av mobbing m.m. bidrar till en känsla av sammanhang och välbefinnande bland eleverna. Min slutsats är att det krävs en välorganiserad skola och en mycket kompetent och empatisk personal för att möta elever i behov av särskilt stöd. Nyckelord: Lärmiljö, elever i behov av särskilt stöd, respekt, känsla av sammanhangAnnette KarlgrenHandledare: Elna JohanssonBjörkstigen 33Examinator: Lars Berglund296 38 ÅHUSTel. 044-24 02 31

Syftet med följande studie är att få en uppfattning om hur lärare på högstadiet arbetar med åtgärdsprogram. Arbetet ger en översikt över hur ett åtgärdsprogram kan användas och tar upp forskning kring åtgärdsprogrammets användande och lärarens roll. Genom att intervjua tio pedagoger på högstadiet har vi undersökt deras uppfattning av arbetet med att upprätta och använda åtgärdsprogram. Vi har också tolkat hur de uppfattar föräldra- och elevmedverkan. Vilka vanliga orsaker som finns till upprättandet av åtgärdsprogram och vilka hinder och möjligheter de ser i detta arbete.Sammanfattningsvis pekar resultaten i vår undersökning på att alla pedagogerna arbetar med åtgärdsprogram. De har en positiv attityd till åtgärdsprogram, men kunskaper inom området har de inte fått i grundutbildningen utan genom arbetslivserfarenhet. Genom samarbete i arbetslag finns en strävan mot att få ett helhetsperspektiv på elever i behov av särskilt stöd. Men det kan innebära svårigheter i form av samarbete, otillräcklig kunskap och olika organisatoriska perspektiv.Nyckelord: Åtgärdsprogram, relationellt perspektiv, elever i behov av särskilt stöd / Acion programme, a tool at school?

Syftet med studien var att undersöka om och i vilken utsträckning samt på vilket sätt en elev och dennes vårdnadshavare har varit delaktiga i den pedagogiska utredningen och i utformningen av de planerade stödinsatserna. Syftet var vidare att undersöka vilka av de planerade stödinsatserna som genomförts, ge elevens beskrivning av hur detta har upplevts samt vilka insatser som ur elevens perspektiv varit främjande samt om inkludering och/eller delaktighet har uppnåtts. För att besvara frågeställningar och syftet genomfördes studien som en fallstudie med kvalitativ och explorativ ansats. Fallstudien hade som kriteriet för urval att eleven hade fått särskilt stöd i skolan. För datainsamling användes triangulering genom semistrukturerade intervjuer och genomgång av skolans dokumentation. Eleven och dennes vårdnadshavare intervjuades. Studien grundar sig i fem specialpedagogiska perspektiv, sociokulturellt perspektiv på lärande samt delaktighet utifrån ett individupplevt perspektiv. Slutsatser som framkommer utifrån resultat är att det kategoriska perspektivet dominerar arbetet med stödinsatser. Vidare förfaller det som att de specialpedagogiska perspektiv skolan antar och graden av delaktighet hos elev och vårdnadshavare kommer att avgöra hur väl arbetet med stödinsatser lyckas. Slutligen påvisar studien att även särskiljande lösningar kan vara inkluderande. Det gäller dock att inkluderingen måste omfatta alla områden i lärmiljön, både de sociala, fysiska samt pedagogiska miljöerna.

Syftet med den här studien är att ta reda på vilka undervisningsstrategier pedagoger använder i en skola för alla på högstadiet. Studien har genomförts utifrån metoden kvalitativa intervjuer där tre pedagoger berättat om vilka undervisningsstrategier de använder i sitt arbete. I skolans styrdokument står det att undervisningen ska anpassas efter varje elevs enskilda behov. Skillnaderna mellan behoven i en klass kan vara stora, undervisningen ska anpassas efter elever i behov av särskilt stöd samtidigt efter högpresterande elever och alla andra elever där emellan. Detta beskriver pedagogerna som tidskrävande och något de behöver förhålla sig till i valet av undervisningsstrategier. I jämförelse med tidigare forskning om kvalitativa och inkluderande undervisningsstrategier visar studien att pedagogerna använder sig mer eller mindre av alla nämnda undervisningsstrategier. Enligt pedagogerna finns det både för- och nackdelar med undervisningsstrategier i en skola för alla.  Fördelar är att alla elever gagnas av bland annat nivåanpassad undervisning med låg ingångströskel, där alla ges möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen. Nackdelar som pedagogerna nämner är svårigheten att hinna möta spännvidden av alla olika behov, det vill säga hela registret från elever i behov av särskilt stöd till högpresterande. Dilemmaperspektivet förklarar att orsakerna till problemet delvis beror på ett orealistiskt mål: att alla elever ska lära sig samma saker på samma sätt under samma tid, vilket alla elever inte klarar.

This study wants to illustrate the use of the Socratic dialogue in relation to reading comprehension. An intervention with children in third grade at two different schools, one with previous experience from working with Socratic dialogues and one without any earlier experience, has been done. After reading a text, half of the pupils received a Socratic dialogue related to the text. The reading comprehension was tested afterwards with all the pupils. How the reading comprehension is effected by a Socratic dialogue and how the dialogue effects pupils with different levels of reading comprehension and what in the dialogue that could effect the reading comprehension were examined. The results indicate that pupils typically underachieving in the reading comprehension test, could have an advantage of the dialogue if they had previous experienced with it. Without previous experience it seems that the Socratic dialogue could impair the reading comprehension. How well the pupils interact and how the rules of the dialogue are followed seem to be factors that could effect the reading comprehension.

Studiens syfte är att undersöka hur slöjdlärare ser på särskilt stöd i slöjd, deras dilemman kring att utforma stödet och hur mycket tid de lägger på elever i behov av stöd. Frågeställningar i denna studie är: Hur mycket lärartid får elever, i behov av särskilt stöd, i förhållande till andra elever? På vilket sätt anser några slöjdlärare att de ger särskilt stöd under slöjdlektionerna och hur tillgodoser de det särskilda stödet, för att eleverna ska nå lägst betyget E i slöjd? Vilka dilemman, anser de intervjuade slöjdlärarna att det finns i samband med att tillgodose elevers behov av särskilt stöd? Hur kan särskilt stöd i ämnet slöjd utformas enligt de intervjuade slöjdlärarna? Jag valde att genomföra en multipel fallstudie med fyra fall. Jag korsanalyserade resultaten och generaliserade hur dessa lärare anser att de undervisar elever, i behov av särskilt stöd, på i slöjdämnet. Men jag kunde inte generalisera om vad alla slöjdlärare tycker. Metoden var observationer av fyra slöjdgrupper och intervjuer av fem slöjdlärare. Observationerna visade att elever, i behov av särskilt stöd inte fick mindre lärartid än övriga elever, snarare mer tid. Mina observationer visar att det är de, enligt lärarna, duktiga eleverna som i mer förekommande fall blir utan lärartid. Resultatet visade att när lärarna ger stöd sker det i huvudsak på tre olika sätt. Man kan se det utifrån tre olika perspektiv: Ett, att lärare stöttar eleven, utifrån ett relationellt perspektiv. Två, att lärare underlättar för eleven, utifrån ett kategoriskt perspektiv och tre, att lärare stimulerar elevens tänkande vilket jag analyserat tillhöra Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Det är också dessa perspektiv och idéer som varit studiens teoretiska ansats. Studien belyser även lärarnas dilemman i sitt dagliga arbete. Både vad gäller slöjdens organisering och hur de bör möta elever utifrån nya krav, då ämnet teoretiserats och att arbetstiden upptas alltmer av dokumentation. Lärarna i studien ville ha mer tid med eleverna för när lärarna fick önska ville de ge mer personligt stöd under lektionstid. Det förutsätter antingen mer resurser i klassrummet, eller ett mindre antal elever i grupperna för att klara av att hinna med. I diskussionen belyser studien att de olika perspektiven kan infinna sig samtidigt. Alltså lärare kan tycka runt elevers svårigheter utifrån flera perspektiv på samma gång. Likaså med styrdokument, att kategorisering av elever pågår hela tiden. Studien visade att det är de duktiga eleverna som är ”förlorarna” på grund av att lärarna lägger den största delen av tiden på elever i behov av särskilt stöd och de duktiga får vara mer självgående. / <p>Godkänd</p>

Abstract In this study, the main purpose is to review the teachers' statements regarding the link between the method WTR (Writing to Read) and inclusion of pupils with special needs. The research questions regarding this review are: - What factors in the WTR method do the teachers experience can affect the inclusion of children with special needs in a positive way? And - What factors in WTR method work do the teachers experience can affect the inclusion of children with special needs in a negative way? Five teachers from three different schools were interviewed. The following eight factors appeared positive for the inclusion of pupils with special needs: teachers’ expectations, social interaction, context close to the pupils, digital literacy, inclusion in the long term, working without the pen, to have success, and the teacher's time. The study also shows four factors that negatively affect the inclusion of pupils with special needs: to be slowed down by classmates, unstructured lessons, writing without a pencil, and technology malfunctions. In conclusion, all the teachers in the study felt that the method works for pupils with special needs, and can be called an inclusive method.