Syftet med den här studien är att fördjupa förståelsen för elevers uppfattningar av läromedel i historieundervisning och därigenom identifiera deras ämnesförståelse i historieämnet. En av anledningarna till syftet var att få en förståelse över vilka läromedel som gör historieämnet intressant. Med hjälp av intervjuer med elever från årskurs nio har studiens frågor om vilka läromedel som gör historieämnet intressant och vilka läromedel de enskilda eleverna vill använda sig av i historieämnet, och på vilket sätt, besvarats. Resultaten diskuteras även i förhållande till tidigare forskning som behandlar elevers uppfattningar om läromedel och olika arbetssätt.

Abstract Syftet med mitt examensarbete har varit att undersöka elevers intresse för skolans NO-undervisning i årskurs 5. Tidigare forskning på området inom årskurs 7-9 presenteras och diskuteras avseende metodval och val av frågor. Utifrån detta valdes lämplig metod och intervjufrågor för min undersökning. Eftersom min undersökning är baserad på barn som är 10-12 år gamla valde jag att intervjua eleverna samt ha en lista med olika alternativ tillgängligt som stöd, istället för att enbart använda enkätundersökning. Detta är bl.a. för att enkäter inte passar all respondenter och enligt Bryman (2011) syftar detta på personer med läs- och skrivsvårigheter eller andra språkproblem som kan vara ett hinder för respondenten att delta i undersökningen. Av resultaten i min undersökning kan man notera att det förekommer både likheter och skillnader vad gäller det som flickor respektive pojkar är mest och minst intresserade av inom no-undervisningen i skolan. En slutsats som jag kan dra av resultaten och elevsvaren är att eleverna i åk 5 är intresserade av bl.a. faktabaserade kunskaper, eftersom många av deras svar bygger på frågorna vad, varför och hur olika saker fungerar/ går till, t.ex. som i följande elevsvar;”Jag tycker om att veta allt om djur, hur de lever, var de bor, och även vad de äter” och ”det är intressant att veta om kroppen och hur de olika delarna fungerar och varför”. Vidare är jag medveten om att detta resultat bygger endast på 20 st elever som jag intervjuade och kan därför inte svara för alla elever i kommunen/landet.

Denna uppsats belyser elevers sätt att se på sitt eget lärande och hur denna syn tas tillvara i skolan. Syftet med examensarbetet är att ta reda på hur eleverna vill tillägna sig nya kunskaper och utveckla sitt lärande samt hur lärarna kring eleverna kan möta upp detta synsätt. För att ta reda på elevernas åsikter har de fått svara på en enkät. Undersökningen har vänt sig till elever i årskurs 2, 4 och 6. För att ta reda om lärarna kan möta upp elevernas tankar har jag valt att låta lärare reflektera kring sina lärandesituationer. Jag har även valt att intervjua lärarna. Resultatet från enkäter, reflektionsböcker och intervjuer har jag tolkat och analyserat med hjälp av forskning. Examensarbetets tydligaste slutsatser är att eleverna blir mer intresserade och får en bredare kunskapsinhämtning när de själv får påverka på vilket sätt de vill lära sig. Det är också tydligt att eleverna blir mer engagerade när det är varierat arbetsätt där deras tankar står i fokus. De flesta lärarna tyckte att reflektion av deras lektioner hjälpte dem att ringa in elevernas tankar och fick dem att våga prova nya verktyg och arbetssätt.

Barn har olika intresse av att läsa, vissa läser mycket och andra mindre. Några tycker om att läsa skönlitterära böcker och andra föredrar serietidningar eller dataspel. För att inte vissa elever ska tappa sitt läsintresse är det viktigt att lärarna tillvaratar elevernas läsintresse i skolans svenskundervisning för att stimulera deras utveckling. Syftet med den kvalitativa studien är att undersöka hur valet av de texter som används i undervisningen går till samt om pedagogerna i sina val tillvaratar elevernas intressen eller inte. För att uppnå studiens syfte har jag genomfört en enkätundersökning med 48 svarande och nio kvalitativa intervjusamtal varav sex med elever och tre med lärare. Studien har utförts på samma skola i två klasser i årskurs fem. Undersökningens resultat visar att lärarna har kännedom om olika sorters texter som kan användas i undervisningen men att den skönlitterära texten ändå tycks vara den text som får en framträdande roll som individuell tyst läsning i undervisningen. Elevernas intresse för och val av texter skiljer sig åt mellan vad som läses i skolan respektive i hemmet. Den skönlitterära texten uppfattas mer som en skolaktivitet än som något underhållande. Min slutsats ger en fingervisning om att det krävs en bättre kunskap från lärarnas sida om det populärkulturella utbud som finns tillgängligt för eleverna för att få kännedom om och kunna tillvarata elevernas läsintresse i skolans undervisning.

Barn börjar skolan med olika erfarenheter av läsning samt olika sorters literacy. För att vi på bästa sätt ska kunna möta våra elever är det av stor vikt att ta hänsyn till detta och använda elevernas erfarenheter i undervisningen. Syftet med den kvalitativa studien är att undersöka åtta elevers relation till läsning. Vi vill förstå vilket förhållningssätt till texter eleverna i undersökningen har och hur detta tas tillvara på i skolan. För att uppnå vårt syfte har vi observerat två klassrum, intervjuat åtta elever i år tre och deras två klasslärare samt lämnat 16 enkäter till elevernas föräldrar. Undersökningens resultat visar att eleverna väljer texter efter eget intresse både hemma och i skolan under den individuella obligatoriska tysta läsningen. Lärarna i undersökningen låter aldrig eleverna bearbeta texterna de läst gemensamt eller läsa högt för klassen. Samtliga elever associerar ordet läsning till böcker men det visar sig att eleverna har en viss insikt att läsning även sker i andra forum som exempel textremsan på TV eller på mjölkpaket. Lärarna fokuserar på att eleverna ska läsa mycket och lägger inget fokus på innehållet. Vår slutsats är att när eleverna aldrig får bearbeta, samtala eller läsa texter har de inte en chans att nå uppnåendemålen i svenska för år 5. Hemmet påverkar elevernas läsning men lä-rarna i vår undersökning lägger ett alltför stort ansvar på föräldrarna och läsningen hemma. Eleverna ställer sig positiva till läsning men det är få av eleverna som läser spontant av egen fri vilja.

Sedan år 2000 är romer tillsammans med fyra andra grupper erkända som etniska minoriteter i Sverige, vilket fått konsekvenser bland annat för modersmålsundervisningen i skolorna runt om i landet. Genom examensarbetets intervjuer framkom att det finns en paradox kring bevarandet av kulturell särart och samtidig integration, där skolans personal ställer sig frågande till hur man ska möta en främmande tradition. Trots preciseringen av alla varianter av romani chib som etniska minoritetsspråk visar sig flera informanter ha en oklar bild av skillnaderna mellan de olika språken, vilket leder till att den garanti som finns för att romska elever ska få undervisning på rätt variant inte uppfylls.

Under åren 1976, 1986, 1996 och 2006 gjorde ungdomar i Mönsterås kommun val till gymnasieskolan, har jag gjort kvalitativa intervjuer med tre stycken från varje år. För att undersöka vilka faktorer som har spelat roll i deras val av gymnasier linje/program. Har skolan och samhället haft någon betydelse för ungdomarna då de gjorde sina val, eller finns det andra faktorer som påverkat deras val. I arbetet kan jag se att den sociala bakgrunden haft en stor betydelse för eleverna, och att föräldrar som kulturbärare haft en inverkan på eleverna då de gjorde sina val till gymnasieskolan. Resultatet i helhet visar även att fast skolan och samhället har förändrats under dessa år, så är den sociala reproduktionen fortfarande svår att bryta.

Syftet med föreliggande arbete är att undersöka pedagogers syn på olikheter, möjligheter och svårigheter att möta olikheter och hur de ser på sin kompetens i förhållande till att möta elevers olikheter. I arbetet ges läsaren en tillbakablick över hur man sett på olikheter och inkludering ur ett historiskt perspektiv och hur man ser på det i dag. Vidare presenteras en genomgång av hur man kan arbeta för att möta olikheter, en beskrivning av lärarkompetens i generella drag samt kompetens att möta olikheter. Teoriavsnittet fokuserar i huvudsak på ett relationellt perspektiv. Metoden för insamling av data är halvstrukturerade intervjuer med pedagoger i olika kommuner som arbetar med elever i olika åldrar. Resultatet tyder på att de intervjuade pedagogernas syn på olikheter är ambivalent. De kan se både möjligheter och svårigheter med att elever är olika. För att på bästa sätt möta det arbetar de utifrån kunskapsmålen med att nivågruppera och individualisera. Undersökningen visar att de viktigaste kompetenserna för att möta olikheter är relationskompetens, ämneskompetens samt specialpedagogisk kompetens. Vi har lika stort ansvar för detta arbete, då vi diskuterat och skrivit samtliga avsnitt tillsammans.

Syftet med undersökningen är att ta reda på vilken reda på vilka textvärldar några gymnasieelever rör sig i under sin fritid och de uppfattar relationen mellan dessa och skolans svenskundervisning. Det empiriska materialet samlades in på en praktisk gymnasieskola och det bestod av en enkätundersökning använd som screening-metod för efterföljande intervjuer med åtta elever. Resultatet visar att eleverna rör sig i många olika textvärldar på sin fritid, men att de tillmäter en stor del av dessa texter ringa kunskapsvärde och till följd härav menar de överlag att man inte bör integrera dessa texter i svenskundervisningen. Vår slutsats är att detta kan bero på samhällets och vuxenvärldens syn på vad som är bra respektive dålig text och att text som uppfattas som sann eller verklig tenderar att värderas högre ur ett kunskapsmässigt perspektiv. Vidare drog vi slutsatsen att det emellertid finns en vilja hos eleverna att lyfta in dokumentära inslag från fritidens textvärld i svenskundervisningen med anledning av att dessa anses besitta värdefull kunskap, då de värdesätter verklighetsbaserade texter högst.

Denna undersökning syftar till att lyfta fram dels elevers egna tankar kring användandet av boksamtal som en undervisningsmetod i klassrummet samt vad eleverna själva tycker om boksamtal. Att presentera elevernas egna tankar och funderingar har varit en viktig del för mig i denna undersökning, då jag känt att elevers tankar kring användandet av vissa undervisningsmetoder ofta inte representeras. I denna undersökning presenteras material som blivit insamlat i form av intervjuer och observationer. Detta material har sedan blivit analyserat med hjälp av tidigare forskning och facklitteratur.Jag har lagt stor fokus på både begrepp och teorier som författaren Aidan Chambers tagit upp i boken Böcker inom oss(1994) då jag granskat att han behandlat begreppet boksamtal på ett djupgående sätt. För att besvara mitt syfte med undersökningen utformade jag tre stycken frågeställningar som handlar om vad eleverna tycker om boksamtal och vad de själva tycker att de lär sig ut av boksamtal i klassrummet. I min undersökning fann jag att eleverna jag valde att intervjua var positiva till användandet av boksamtal. Jag insåg också under undersökningens gång att eleverna var väl medvetna om vad ett boksamtal var och vad det gick ut på. Elevernas svar på de intervjufrågor jag ställt behandlas sedan i analysen. Där kom jag bl.a. fram till att eleverna tycker det är viktigt att kunna kommunicera med varandra i klassrummet.