Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska som andraspråkslärare som undervisar på gymnasiet berättar att de tänker kring transspråkande som ett sätt att ta tillvara elevernas språkliga och kulturella erfarenheter i undervisningen. För att uppnå syftet med studien tillämpades kvalitativ metod i form av djupintervjuer med sju gymnasielärare och fyra lektionsobservationer där följande frågeställningar stod i fokus: Hur förhåller sig lärarna till transspråkande? Hur beskriver lärarna vikten av att tillvara elevernas förstaspråk som en resurs i sin egen undervisning? På vilket sätt lyfter lärarna fram elevernas språkliga och kulturella erfarenheter utifrån lektionsobservationerna i denna studie? Resultatet visar att lärarna har ett positivt förhållningssätt till transspråkande och ser det som ett sätt att kunna tillvarata elevernas kulturella och språkliga erfarenheter som en resurs i undervisningen. Samtidigt visar resultatet från lärarnas utsagor att trots att lärarna berättar att de uppmuntrar transspråkande i klassrummet, så är det inte något som kontinuerligt tillämpas i undervisningen utan används mestadels i vissa specifika situationer. Även resultaten från lektionsobservationerna visar att trots att lärarna i studien ser elevernas språkliga och kulturella erfarenheter som en resurs, lyfter de flesta inte fram det och använder sig inte av transspråkande i undervisningen. Däremot uppstod transspråkade spontant mellan eleverna under lektionens gång.

Det finns en underrepresentation av kvinnor i matematikrelaterade utbildningar och yrken, trots att kvinnor har haft högre eller lika bra betyg i ämnet som män det senaste decenniet. En möjlig anledning till att kvinnor inte vidareutbildar sig inom matematik är överrepresentationen av män. Denna studie ämnar därför att undersöka hur elever upplever att matematik representeras ur ett genusperspektiv. Med genusteori som teoretiskt ramverk har denna studie centrerats runt begreppen performativitet, inskrivning, emancipation och representation. Datainsamlingen har skett genom fem semistrukturerade intervjuer med låg- och mellanstadieelever från Skåne. Transkriberingar från intervjuerna analyserades med hjälp av teoretisk-tematisk analys utifrån två huvudteman: (1) kvinnlig representation (2) manlig representation. De två temana delades in i underkategorierna: i skolan och utanför skolan. Resultatet visar att deltagarna har manliga och kvinnliga representationskällor i matematik, både i och utanför skolan. Vidare antyder resultaten att deltagarna, i viss utsträckning, anammat de traditionella könnormerna inom matematik. Utifrån resultaten diskuteras hegemonisk maskulinitet som en påverkande faktor i deltagarnas uppfattningar av matematik. För att avgöra huruvida genusrepresentation i låg- och mellanstadieålder är en avgörande faktor vid val av vidareutbildning krävs vidare forskning inom området.

I denna undersökning prövas hypotesen att praktiska övningar bidrar till att elever blir bättre på att lösa mer omfattande matematiska uppgifter och att dessa övningar även bidrar till att förbättra elevers uppfattning om matematik. Undersökningen genomfördes i grundskolans år sex med hjälp av en serie praktiska övningstillfällen. Vid de praktiska övningstillfällena fick eleverna möjlighet att använda sina matematikkunskaper för att lösa matematiska problem praktiskt, istället för att enbart räkna i matematikboken, och med hjälp av detta få en förklaring på vad matematiken faktiskt kan användas till. För att undersöka om eleverna blivit bättre på att lösa mer omfattande matematiska uppgifter efter de praktiska övningstillfällena användes ett kunskapsprov och för att undersöka deras uppfattning om matematiken användes en enkätundersökning. Resultatet av undersökningen pekar på att vissa signifikanta skillnader uppkommit i elevernas kunskaper att lösa matematiska uppgifter då de praktiska övningstillfällena genomförts. Eleverna förbättrade till exempel på kort tid sina förmågor i att lösa tillämpningsuppgifter. Det tydligaste resultatet är dock att elevernas uppfattning om matematiken upplevs betydligt mer positiv efter de praktiska övningarna. / This essay tested the hypothesis regarding whether practical tasks cause pupils to improve their skills solving more comprehensive mathematical tasks and also if these practical tasks contribute to improve pupils’ view of mathematics. The investigation has been implemented in the sixth grade using a series of practical classes. Due to the practical mathematics the pupils had the possibility to use their knowledge in mathematics in order to solve mathematical problems practically, instead of just working with the math book, and due to this get an explanation of what mathematics really can be used for. To check whether or not the pupils had improved their skills in solving more comprehensive mathematical problems after the practical classes a test of their mathematical knowledge was handed to them and in order to check their view concerning mathematics a questionnaire was used. The result of the investigation points at some significant differences have occurred in the pupils’ knowledge of solving mathematical tasks. The pupils improved, among many things, over a short time their abilities to solve applied mathematical tasks. The most evident result however is the fact that the general view on mathematics had changed to become more positive after the practical tasks.

Utomhuspedagogik har under de senaste åren fått en allt mer framträdande roll i utbildningen för grundlärare. Det nämns ofta att det är positivt att utomhuspedagogiken inkluderas i en lärares naturvetenskapliga undervisning. Trots detta visar forskningen och erfarenheter från yrkesverksamheten att utomhuspedagogiken inte används i särskilt stor utsträckning. Denna kunskapsöversikt har tre syften som alla grundar sig i utomhuspedagogik i det naturvetenskapliga ämnena. Det första syftet var att synliggöra faktorer som forskningen menar påverkar lärarnas användande av utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena. Andra syftet med denna kunskapsöversikt var att undersöka och synliggöra de effekter som forskningen lyfter att utomhuspedagogiken har på elevernas lärande. Avslutningsvis finns syftet att identifiera svårigheter och hinder som utomhuspedagogik som undervisningsform medför. För att kunna möta kunskapsöversiktens syften ställdes följande forskningsfrågorupp: Hur tillämpas utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena? Vilka effekter av utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena visar forskningen på elevers lärande? Vilka svårigheter beskriver forskningen om utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena för åldrarna 6 - 10 år? Under kapitlet metoder presenteras de databaser som används, de urvalskriterier som satts upp och hur vi i arbetet gått tillväga i urvalsprocessen. En presentation av de inkluderingar och exkluderingar av forskningsartiklar som gjorts finns också redovisat. Sammanlagt resulterade urvalsprocessen i tio artiklar som kunde används för att kartlägga forskning till denna kunskapsöversikt. Samtliga hade fokus på utomhuspedagogik som undervisningsform i det naturvetenskapliga ämnena. Kunskapsöversiktens resultat visar på att det finns en osäkerhet hos lärarna när det kommer till utomhuspedagogik. Denna osäkerhet leder till att utomhuspedagogik som undervisningsform ofta väljs bort av lärarna. I flera av forskningsstudierna tar skolorna in extern hjälp för att lära och stötta lärarna till att börja använda utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena. Resultatet visar också att utomhuspedagogik gynnar elevernas förståelse och inlärning när det kommer till de naturvetenskapliga ämnena. I denna kunskapsöversikt delas forskningen ner i mindre delar för att synliggöra forskningens olika syften, metoder och resultat. Med detta synliggörs också likheter och skillnader i forskningen om utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena världen över.

Utomhuspedagogik har under de senaste åren fått en allt mer framträdande roll i utbildningenför grundlärare. Det nämns ofta att det är positivt att utomhuspedagogiken inkluderas i en lärares naturvetenskapliga undervisning. Trots detta visar forskningen och erfarenheter från yrkesverksamheten att utomhuspedagogiken inte används i särskilt stor utsträckning. Denna kunskapsöversikt har tre syften som alla grundar sig i utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena. Det första syftet var att synliggöra faktorer som forskningen menar påverkar lärarnas användande av utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena. Andra syftet med denna kunskapsöversikt var att undersöka och synliggöra de effekter som forskningen lyfter att utomhuspedagogiken har på elevernas lärande. Avslutningsvis finns syftet att identifiera svårigheter och hinder som utomhuspedagogik som undervisningsform medför. För att kunna möta kunskapsöversiktens syften ställdes följande forskningsfrågorupp: ● Hur tillämpas utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena? ● Vilka effekter av utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena visarforskningen på elevers lärande? ● Vilka svårigheter beskriver forskningen om utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena för åldrarna 6 - 10 år? Under kapitlet metoder presenteras de databaser som används, de urvalskriterier som satts upp och hur vi i arbetet gått tillväga i urvalsprocessen. En presentation av de inkluderingar och exkluderingar av forskningsartiklar som gjorts finns också redovisat. Sammanlagt resulterade urvalsprocessen i tio artiklar som kunde används för att kartlägga forskning till denna kunskapsöversikt. Samtliga hade fokus på utomhuspedagogik som undervisningsform idet naturvetenskapliga ämnena. Kunskapsöversiktens resultat visar på att det finns en osäkerhet hos lärarna när det kommer till utomhuspedagogik. Denna osäkerhet leder till att utomhuspedagogik som undervisningsform ofta väljs bort av lärarna. I flera av forskningsstudierna tar skolorna in extern hjälp för att lära och stötta lärarna till att börja använda utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena. Resultatet visar också att utomhuspedagogik gynnar elevernas förståelse och inlärning när det kommer till de naturvetenskapliga ämnena. I denna kunskapsöversikt delas forskningen ner i mindre delar för att synliggöra forskningens olika syften, metoder och resultat. Med detta synliggörs också likheter och skillnader i forskningen om utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena världen över.

Klimatfrågan är idag mer aktuell än någonsin tidigare. Detta beror på den akuta situation som vi levande på jorden faktiskt befinner oss i. Det har nästan alltid funnits hot mot vårt klimat, men det är först idag som vi tydligt börjar se följderna av vårt tidigare handlande och det jag syftar på är den förstärkta växthuseffekten och dess konsekvenser. Syftet med studien är att utifrån en lärandesituation i form av ett rollspel beskriva elevers handlingsberedskap och känslor kring växthuseffekten. Frågeställningarna är följande. Hur utvecklas elevernas kunskap och handlingsberedskap kring växthuseffekten genom ett rollspel? Hur påverkar rollspelet elevernas känslor för växthuseffekten? Studien som genomfördes i en årskurs 9 startade med en enkät där eleverna fick svara på frågor gällande växthuseffekten, deras eget handlande och deras känslor. Enkäten åtföljdes av ett rollspel där frågor kring växthuseffekten och dess konsekvenser diskuterades av de deltagande ländernas delegater. Efter rollspelet fick eleverna svara på samma enkät igen för att ta reda om rollspelet hade påverkat eleverna. Rollspelet har bidragit till att eleverna har tillägnat sig mer och djupare kunskaper kring växthuseffekten samt att de har gått från ett lokalt till ett mer globalt tänkande. Handlingsberedskapen hos eleverna var inte så stor och de känner inte någon direkt oro inför framtiden, men efter rollspelet blev de mer bekymrade över andra människors framtid. Liten oro hos eleverna kan bero på att Sverige inte direkt ligger i riskzonen och deras handlingsberedskap speglas av att de inte vill ändra på något som skulle förändra deras vardag. / Issues concerning the climate change are more urgent than ever before. During the last couple of hundred years the climate has been threatened by different causes, but it is not until today we are facing the consequences of our former action towards the environment. I allude to the greenhouse effect and its consequences. My aim with this paper is, from a teaching situation through a role play, to describe pupils’ action readiness and feelings concerning the green house effect. The questions I will find answers to are. How pupils’ knowledge and action readiness concerning the green house effect develops through a role play? How the role play affects the pupils’ feelings concerning the green house effect? The study has been carried out in a grade 9. The pupils began answering a questionnaire regarding the green house effect, their own actions and their feelings. Afterwards they carried out a role play where the green house effect and its consequences where discussed. To find out if the role play had influenced the pupils they afterwards had to fill in the same form again. The contribution of the role play is that the pupils have acquired deeper knowledge concerning the green house effect and their thoughts have become more global. The study showed that their action readiness was not particularly big and they were not worried about the future. Sweden is not in the danger zone and that can have contributed to their non worried attitude. Their action readiness is coloured by the fact that they do not want to change anything that would affect their ordinary day.

Denna studie handlar om elevers intresse för naturvetenskapliga ämnen, och då främst biologiämnet. Den svenska läroplanen för gymnasieskolan sägs vila på en demokratisk grund. Denna studie visar att detta inte alltid är fallet. Tidigare studier har visat att det finns en skillnad i intresse för de olika naturvetenskapliga ämnena, beroende på ditt biologiska kön, där kvinnor oftast visade ett större intresse för biologi, och särskilt inom de områden som är kopplade till vård, såsom hälsa, skönhet och medicin, medan män tenderade att ha ett större intresse för kemi, fysik och teknik (Schreiner & Sjøberg 2010; Adolfsson et al. 2011). Denna studie visar ett annat resultat, men detta motbevisar inte tidigare forskning. Nästan alla elever i denna studie uttrycker ett intresse för människokroppen och dess funktioner. Men anledningen till varför, är inte möjligt att klargöra utan vidare undersökning. Som i tidigare studier har denna studie visat att elevernas intressen för ett specifikt ämne ökar deras motivation för att lära sig mer om det. Denna typ av motivation kallas för inre motivation (Deci & Ryan 2000). Ett av de viktigaste resultaten av denna studie är lärarens roll. Denna studie är avsedd att fungera som ett verktyg för kunskapsförmedling för lärare i praktiken. Därför är det viktig kunskap att en lärares inverkan påverkar studenternas motivation att lära sig om ett specifikt ämne. Hur en lärare går till väga för att lära ut ett ämne och lärarens inställning till ämnet eller en del av ett ämne kan så småningom påverka den kunskap eleverna tar med sig.

Denna studie syftar till att studera vad som händer mellan representanter från skolförvaltning och gymnasierektorer när huvudmannens styrning och kvalitetsarbete av gymnasieskolans introduktionsprogram sätts i centrum i ett utvecklingsarbete. Studiens syfte är också att bidra med kunskap om vad som händer när skolförvaltning och rektors roll och ansvar sätts i fokus i ett utvecklingsarbete med målet att öka kunskapen om det systematiska kvalitetsarbetet. Utgångspunkterna för denna studie har varit tre teorier om skolutvecklingsforskning och den metoden som tillämpats är Kritisk aktionsforskning. Teoretiska perspektiv inom utbildningspolicy, utbildningskvalité och ledarskap har fungerat som förklaringsmodeller av möjliga samband i en skolutvecklingskontext. Den bild som framträder är att genom information, samverkan och återkoppling stärks en lokal strategi och ett samband mellan den lokala styrningen och kvalitetsarbetet konkretiseras. Samstämmigheten mellan en policy i teorin och en policy i praktik kan öka om styrkedjans medaktörer är involverade och om policyn bygger på faktiska behov av utveckling, där syftet är att stödja arbetet mot elevers lärande. / This study aims to study what happens between representatives from school administration and upper secondary school principals when the principal's governance and quality work of the upper secondary school's introductory program is placed at the center of a development work. The purpose of the study is also to contribute with knowledge of what happens when school administration and the principal's role and responsibilities are put in focus in a development work with the goal of increasing knowledge about the systematic quality work. The starting points for this study have been three theories about school development research and the method applied is critical action research. Theoretical perspectives in education policy, education quality and leadership have functioned as explanatory models of possible connections in a school development context. The picture that emerges is that through information, collaboration and feedback, a local strategy is strengthened and a connection between local governance and quality work is concretized. The coherence between a policy in theory and a policy in practice can increase if the power chain's actors are involved and if the policy is based on actual needs for development, where the purpose is to support the work towards students' learning.

Based on the American philosopher John Dewey's (1859–1952) theoretical framework linked to the role of democracy in education, the purpose of this qualitative study is to explore the role of democracy in the contemporary leisure center, which, according to the current curriculum, should be based on students' experiences, interests and needs. Through interviews and observations, the study describes the educators 'perspectives and work with democracy, as well as how the students' experiences, interests and needs are mapped and manifested in the activities.   The study shows, in accordance with Dewey's idea of ​​the collaborative experience, that the educators value the students' democratic rights, but that in the end it is up to the educators how it is put into practice. This action may be partly due to the content of the curriculum, and partly due to students needing guidance and direction in discovering new phenomena. Opportunity for democratic participation exists for the students, even if it is associated with challenges, such as them themselves denying the opportunities. Furthermore, the study shows that students' needs, interests and experiences are mapped through observation and conversations with the students, but that there is a lack of systematic work on this and that the result is thus uncertain. Furthermore, the study shows that students' interests, needs and interests need to be clear and easy to discover to be noticed by the educators. Students who do not express or show signs of what their interests, needs and experiences risk being either exposed to pressure or being completely missed on the grounds that the educators do not have the opportunity to make them visible. / Med utgångspunkt i den amerikanske filosofen John Deweys (1859–1952) teoretiska ramverk kopplat till demokratins roll inom utbildning är syftet med denna kvalitativa studie att utforska demokratins roll i det samtida fritidshemmet, vilken, enligt rådande läroplan, ska utgå från elevers erfarenheter, intressen och behov. Genom intervjuer och observationer redogör studien för pedagogernas perspektiv och arbete med demokrati samt hur elevernas erfarenheter, intressen och behov kartläggs och manifesterar sig i verksamheten.     Studien visar, i enlighet med Deweys idé om den samverkande erfarenheten, att pedagogerna värdesätter elevernas demokratiska rättigheter men att det i slutändan är upp till pedagogerna hur det omsätts i praktiken. Detta agerande kan dels bero på läroplansinnehållet, dels utifrån att eleverna kan behöva styrning och riktning i att upptäcka nya företeelser. Möjlighet till demokratiskt deltagande finns för eleverna även om det är förknippat med flertalet utmaningar, så som att de själva avböjer möjligheterna. Vidare visar studien att elevers behov, intressen och erfarenheter kartläggs genom observation och samtal med eleverna, men att det saknas ett systematiskt arbete kring detta och att resultatet därmed är osäkert. Studien synliggör vidare att elevers intressen, behov och intressen erfarenheter behöver vara tydliga och lätta att upptäcka för att uppmärksammas av pedagogerna. Elever som inte uttrycker eller visar tecken på vad deras intressen, behov och erfarenheter består av riskerar att antingen bli utsatta för påtryckningar eller att missas helt utifrån att pedagogerna inte har möjlighet att synliggöra dem.

En undersökning av hur elever upplevelser sig delaktiga i bedömningsarbetet i sex niondeklasser fördelade på tre skolor. Syftet med arbetet var att undersöka hur eleverna upplever sig delaktiga i bedömningsarbetet i ämnena geografi och kemi. Vårt mål har varit att ta reda på:• I vilken utsträckning upplever sig eleverna delaktiga i bedömningsarbetet? • På vilka sätt upplever eleverna att de är delaktiga i bedömningsarbetet? • Hur skiljer sig elevernas upplevelser av delaktighet i bedömningsarbetet åt mellan ämnena? Metod har varit den enkät som vi formade efter våra frågeställningar. Resultaten visar att eleverna genomgående upplever låg delaktighet. Inga signifikanta skillnader hittades mellan ämnena men däremot mellan lärarna. Signifikanta skillnader fanns även mellan vilka olika bedömningsformer eleverna upplever att de arbetat mest med, där självbedömning är den vanligaste formen. / En undersökning av hur elever upplevelser sig delaktiga i bedömningsarbetet i sex niondeklasser fördelade på tre skolor. Syftet med arbetet var att undersöka hur eleverna upplever sig delaktiga i bedömningsarbetet i ämnena geografi och kemi. Vårt mål har varit att ta reda på:• I vilken utsträckning upplever sig eleverna delaktiga i bedömningsarbetet? • På vilka sätt upplever eleverna att de är delaktiga i bedömningsarbetet? • Hur skiljer sig elevernas upplevelser av delaktighet i bedömningsarbetet åt mellan ämnena? Metod har varit den enkät som vi formade efter våra frågeställningar. Resultaten visar att eleverna genomgående upplever låg delaktighet. Inga signifikanta skillnader hittades mellan ämnena men däremot mellan lärarna. Signifikanta skillnader fanns även mellan vilka olika bedömningsformer eleverna upplever att de arbetat mest med, där självbedömning är den vanligaste formen.