Studien syftar till att undersöka några gymnasieelevers uppfattningar om samband mellan programmering och matematik med fokus på likheter, skillnader, möjligheter och begränsningar. Metoden utgår från en fenomenografisk ansats med intervjuer som transkriberats och analyseras via en kategoriseringsmetod i sju steg. Resultaten visar att eleverna kan se flera samband mellan begrepp (variabler), procedurer (räknesätt, algoritmer) och arbetssätt (problemlösning). Slutsatsen som kan dras är att eleverna uppfattar flera likheter och skillnader ämnena emellan, samt att dessa både bidrar till möjligheter och begräsningar för utveckling av kunskaper och förmågor inom båda ämnen. Exempelvis synliggör programmeringens öppna förhållningssätt till problemlösning att eleverna i matematiken får flera sätt att lösa problem på. Begränsningar förklaras främst i de större skillnader som finns mellan ämnena, exempelvis att programmeringen inte alltid innehåller inslag av matematik eller att programmeringens betygskriterier skiljer sig från matematikens.

Sverige har en mångfald av miljöer, allt från landsbygd med småbyar till villaområden och stadskärnor med förorter i en mängd olika storlekar, där alla elever har olika geografiska uppväxter. Något vi båda funderat över under våra arbetsaktiva år är hur fördelningen ser ut mellan de olika grundskolorna till gymnasiet. Det pratas om det på olika studie-och yrkesvägledarsammankomster så som grundskole- och länsträffar till större och mer rikstäckande studie- och yrkesvägledarkonferenser. Tidigare studier har ett fokus mot studie- och yrkesvägledarens roll och därför finner vi det viktigt att undersöka hur eleverna själva funderar om just detta. Denna studie undersöker om eleverna gör valet till gymnasiet och framtida yrken utifrån sig själv och sina egna intressen. Vi valde att åka runt och intervjua elever i åk 9 utifrån deras val till gymnasiet, vad de tror påverkat dem och vad de sökt. Känner eleverna att allt är möjligt eller blir de begränsade av den geografiska uppväxten att välja det som finns runt i kring dem. Resultatet visar att eleverna till stor del är påverkade av den geografiska uppväxten och söker sig till de arbeten som erbjuds där de bor. Den miljö eleven växer upp i påverkar deras intresse och samtliga menade att gymnasievalet styrs av intresset. Det finns dock en grupp som inte är säkert på vad de vill jobba med i framtiden. Ett mönster går att identifiera i studien att elever väljer i deras tycke ett säkert och brett val som ger dem tid och utbildning för att fundera över vad de vill göra i framtiden.

Sammanfattning/Abstract Frankner, Sofia och Jensen, Therese (2022).”Ta det lugnt, vi vill lära oss” En tillgänglig skolsituation för unga med språkstörning, elevers och speciallärares perspektiv. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag I denna studie avser vi lyfta fram elevers och speciallärares röster genom att belysa deras perspektiv på en tillgänglig skolgång för elever med språkstörning. Variationer i berättelserna kan ge en bild av de områden som behöver fokuseras på för att göra skolan tillgänglig för elever med språkstörning. Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att med utgångpunkt i elevers och speciallärares berättelser bidra med kunskap om behov och betydelsefulla aspekter i skolsituationen för elever med språkstörning. Vad framkommer i elevernas berättelser som betydelsefulla aspekter i undervisningen avseende lärande och socialt sampel relaterat till elevernas språkliga förutsättningar?Hur kan behoven i skolsituationen för elever med språkstörning förstås genom elevernas och speciallärarnas berättelser? Teori I förståelsen av berättelserna har vi utgått från det sociokulturella perspektivet samt det kognitionsvetenskapliga perspektivet. Det sociokulturella perspektivet lyfter språket, socialt samspel och kommunikation som villkor för människans utveckling och lärande. Det kognitionsvetenskapliga perspektivet har individen i fokus och intresserar sig för hur individer uppfattar, tänker, bearbetar och förstår information. Metod För att kunna tillvarata informanternas upplevelser och erfarenheter har metodansatsen varit sprungen ur livsberättelseforskningens life story. Två speciallärare och 11 elever i åk 8 och 9 intervjuades genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Vid elevintervjuerna fanns tillgång till samtalsstöd och verktyg för att tydliggöra det sagda. Alla intervjuer spelades in föratt sedan transkriberas och analyseras i en mall för innehållsanalys, varefter olika teman utkristalliserats. Resultat När språkandet inte fungerar som för de flesta andra beskrivs både inlärningssituationen och den sociala kontexten påverkas. Svårigheter som kan uppstå i relation till skolans språkliga krav belyses av både elever och speciallärare. I förståelsen av skolsituationen för elever med språkstörning kompletterar elevernas och speciallärarnas berättelser varandra. Förutsättningar att greppa orden, Skapa delaktighet och Ta det lugnt framkommer som teman i informanternas berättelser. I dessa teman belyses betydelsefulla aspekter för en tillgänglig undervisning. Specialpedagogiska implikationer Elever med språkstörning vill lära sig, men lärsituationen behöver vara tillgänglig. För att tillgängliggöra undervisningen finns vinster med att vuxna tillvaratar elevernas perspektiv. Men det krävs att den som lyssnar på elever har kunskap om språkstörning och vet vilka kontextuella och språkliga utmaningar elever med språkstörning kan möta under skoldagen. Speciallärare behöver tillsammans med lärare och övrig personal som arbetar runt eleverna tillvarata elevernas berättelser och personalens kunskap för att sedan utgå från dem i planering av undervisningen. Skolan behöver ge eleverna verktyg, stöttning och tillfällen att greppa och öva språkande i olika kontexter för att eleverna ska klara av och lyckas bemästra de utmaningar de ställs inför. Speciallärare kan fungera som stöd för kollegor att behandla både elevernas och sina egna perspektiv för att utveckla och tillgängliggöra skolsituationen, på så vis kan svårigheter förebyggas.

Det pågår ständiga diskussioner om barns intresse för läsning, och hur intresset för böcker minskar i takt med stigande ålder. PIRLS-studien diskuteras ofta och visar att nästan en tredjedel av svenska elever inte tycker om läsning. Syftet med studien är att inhämta kunskaper om hur mellanstadielärare utformar läsundervisningen med skönlitteratur och vilka strategier de använder för att främja elevers motivation för läsning. Syftet är också att öka förståelsen för elevers känsla av medbestämmande och i vilken utsträckning lärarens synsätt påverkar elevernas inställning. De ramverk som används i studien är medbestämmandeteorin, Gambrells sju regler, samt Guthrie och Davis sex klassrumspraktiker. I studien har kvalitativa intervjuer med lärare genomförts och enkätundersökningar i de intervjuade lärarnas klasser. Resultatet visade att alla lärare använde fem av studiens 11 strategier som främjar läsmotivation. Resultatet visade även att lärarens egen uppfattning och syn på läsning överensstämmer med elevernas känsla av medbestämmande samt deras inställning till läsning.

Uppsatsens syfte är att undersöka, ur ett salutogent perspektiv, hur grundskollärare upplever arbetet med elevers psykiska hälsa. Uppsatsen ämnar att besvara frågeställningar kring vilka upplevelser lärarna har av arbetet med elevers psykiska hälsa när det gäller det egna ansvaret, existerande stödfunktioner samt fram- och motgångar i arbetet. Undersökningar visade att elevhälsoarbetet i dagens skolor, var bristfälliga och speglade inte elevernas behov. Arbetet saknade en utgångspunkt från det salutogena perspektivet som innefattar hälsofrämjande och förebyggande insatser. Dessa insatser syftar till att stärka och bibehålla elevers hälsa, lärande och utveckling. Undersökningarna visade även att skolor istället arbetade utifrån ett patogent perspektiv, vilket innefattade en utgångspunkt från de faktorer som orsakar psykisk ohälsa. För att undersöka uppsatsens syfte har en kvalitativ metod använts med semistrukturerade intervjuer. Samtalen bearbetades till unika berättelser som senare analyserats utifrån ett salutogent perspektiv. Deltagarna består av fyra grundskolelärare, med en erfarenhet i yrket som sträcker sig mellan 2–27 år, från två olika kommuner samt från både kommunala skolor och en friskola. Resultatet visar att grundskollärarna utför insatser med utgångspunkt i både salutogent och patogent perspektiv, men att det patogena är dominerande. Grundskollärare upplever att elevhälsoarbetet kan förbättras, samt att de själva bär på ett stort ansvar i det arbetet. De motgångar lärarna upplever är resursbrist i form av tid, kunskap, material och utrymme att testa andra lösningar. Lärarna lyfter en drivande rektor i elevhälsoarbetet och samtal med sina kollegor som bidragande faktorer i arbetet. Samtliga lärare beskriver ett gott samarbete med stödfunktioner, men upplever att de ibland är frånvarande eller inte kan ge den hjälp lärarna behöver. Avsaknaden av stödfunktioner samt skolledningar som inte alltid lyckats förse med det som behövs för ett fungerande elevhälsoarbete, kan ha lett till de brister som förekommer i deltagarnas skolor.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur några lärare och speciallärare uppfattar sina insatser då det gäller att förebygga uppkomsten av matematikängslan hos elever samt hur elever i åk 4 upplever undervisningen i matematik. I samband med syftet studeras följande frågeställningar: Vad anser lärare och speciallärare i studien kan vara orsaken till matematikängslan hos elever? Hur beskriver och uppfattar lärare och speciallärare sina olika insatser för att förebygga uppkomsten av matematikängslan hos elever? Hur upplever elever undervisningen i matematik? Teori och tidigare forskning Studien grundar sig på Piagets och Vygotskijs teori, det konstruktivistiska- och sociokulturella perspektivet. Säljö (2004) beskriver Piagets teori om de kognitiva processer som är en förutsättning för att en individ ska förstå sin omvärld och interagera i den. I Vygotskijs teori betonas enligt Säljö (2011), betydelsen av ett gemensamt språk och kultur för att lära i det sociala samspelet med andra. Tidigare forskning inbegriper såväl nationella som internationella studier som riktar in sig på låg- och mellanstadieelever. Metod Metodvalet utgick från kvalitativa och kvantitativa datainsamlingsmetoder, det Bryman (2018) benämner som flermetodsforskning. I studien genomfördes semistrukturerade intervjuer med fyra lärare och två speciallärare samt ett frågeformulär som besvarades av 215 elever från årskurs 4 ur tre skolor. Resultat och analys Studiens resultat visar att lärare och speciallärare uppfattar att matematikängslan kan uppkomma när elever inte erhåller lämpligt stöd i matematikundervisningen. Känslan av ängslan, påtalar respondenterna, kan yttra sig genom exempelvis undvikande beteende, tystnad eller frustration. En trygg undervisningsmiljö är avgörande, för att skapa tillit och ökad4självkänsla hos elever. Löwing (2008) och Wernberg (2009) menar att arbete i mindre grupper är gynnsamt för lärandet, då elever kan diskutera matematikproblem och hjälpa varandra. I förebyggande syfte anser Finalyson (2014) och Newsteads (1998) att varierad undervisning, kommunikation och goda relationer är viktiga för att kunna motverka uppkomsten av matematikängslan bland elever. På samma sätt framhäver eleverna från årskurs 4 att de föredrar att arbeta i mindre grupper i undervisningen. Förväntat kunskapsbidrag Studiens kunskapsmässiga bidrag är att synliggöra vilka insatser som verkar förebyggande mot uppkomsten av matematikängslan hos elever och hur lärare kan tillämpa dessa insatser i praktiken. Passolunghi, Cargnelutti och Pellizzoni (2019) menar att matematikängslan kan ge livslånga konsekvenser i elevers val av vidare utbildning och framtida yrkesval. Därför är även förhoppningen att lärare som läser den här studien får en förståelse för orsaker till matematikängslan samt hur adekvat det förebyggande arbetet är. Specialpedagogiska implikationer Ur ett specialpedagogiskt perspektiv är det, enligt Karlsson (2019), angeläget att så tidigt som möjligt synliggöra det som eleverna behöver hjälp med. Undervisningen behöver därför anpassas för att förebygga situationer som kan skapa oro eller stress. Milerad och Lindgren (2017) påpekar att om matematikängslan ska förebyggas behöver skolan på organisations-, grupp- och individnivå åstadkomma en gynnsam lärandemiljö. En varierad undervisning och en trygg lärandemiljö är enligt Ahlberg (2013) en förutsättning för att stärka elevens tillit till sin egen förmåga och självkänsla.

I ämnesplanen för gymnasiet står det att det ska finnas experimentellt arbete i fysikundervisningen. Frågan är vad de bidrar till. Fysiklaborationer har många lärandesyften men för att lärare ska få elever att ta del av alla dessa är det viktigt att de är medvetna om vad eleverna anser är syftet med laborationer i fysikundervisningen. Syftet med denna studie är att fördjupa kunskaperna om gymnasieelevers upplevelser av laborativt arbete och deras uppfattning av laborationers syfte i fysikundervisningen. Detta har utförts genom att gymnasieelever som läser fysik har svarat på en enkätundersökning. Analysmetoden av datamaterialet har varit statistisk analysmetod. Resultatet visar att elever anser att laborationer mest bidrar till förmågan att använda laborativ utrustning och förmågan att samarbeta. Det är ingen skillnad mellan elever med olika könsidentiteter, dock finns en viss skillnad mellan elever som går på natur- respektive teknikprogrammet. Resultatet visar även att gymnasieelever upplever fysiklaborationer lite mer roliga än inte roliga.

Denna studie syftar till att undersöka hur naturvetenskapliga begreppskort kan hjälpa elever att appropriera nya begrepp inom ämnet biologi. I studien deltog tolv elever i årskurs åtta i en skola i södra Sverige. De medverkande eleverna delades in i två grupper där den ena gruppen fick tillgång till begreppskort under arbetets gång medan den andra gruppen fick vara referensgrupp utan begreppskort. Data analyserades med metodkombinationen kvalitativ textanalys tillsammans med en grundläggande statistisk analys.Undersökningsresultat visade en signifikant skillnad vad gäller antalet approprierade naturvetenskapliga begrepp mellan elevgrupperna där elevgruppen som använde begreppskort var den grupp som approprierat flest naturvetenskapliga begrepp. Denna förhållandevis lilla studie kan ses som ett avstamp till fler och större studier gällande naturvetenskapliga begreppskorts signifikanta roll i lärandet av naturvetenskapliga begrepp.

Det ämnesövergripande kunskapsområdet sex- och samlevnad är ett mångbottnat och omdiskuterat område som kan ge upphov till många tankar och känslor. Att kunskapsområdet innefattar aspekter som kan vara svåra att tala om, samtidigt som de är centrala i människors liv gör det till ett viktigt område att reflektera omkring. Ännu en faktor som aktualiserar hanteringen av kunskapsområdet är att sex- och samlevnadsundervisningen idag kan sägas genomgå en reformation där läroplaner förtydligas och kunskapsområdet byter namn. Syftet med denna undersökning var att undersöka elevers syn på sex- och samlevnadsundervisningen på högstadiet och gymnasiet samt på de ändringar i läroplanen som planeras implementeras hösten 2022. Vidare var syftet att undersöka om det förelåg någon skillnad mellan elevers åsikter och kön. Studiens utgångspunkt utgjordes av en metodkombination, där statistisk bearbetning och kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera kvalitativa och kvantitativa enkätfrågor. Enkätsvar från 132 tredjeårsstuderande på gymnasiet inkluderades i undersökningen som genomfördes analogt. Undersökningen visade att merparten av eleverna menade att deras genomgångna sex- och samlevnadsundervisning på högstadiet och gymnasiet var acceptabel. Vidare visade undersökningen att merparten av eleverna tyckte att det var bra att läroplanerna gällande kunskapsområdet uppdateras och förtydligas. Slutligen sågs för vissa frågor möjliga skillnader i hur elever svarade och kön, till exempel menade kvinnor i något högre utsträckning att områden saknades i sex- och samlevnadsundervisningen på högstadiet. Elevsvaren i denna studie speglar det faktum att kunskapsområdet är mångfacetterat då elever angav ett stort spektrum av svar gällande de inkluderade kvalitativa frågorna. Att detta mångfacetterade kunskapsområde är ämnesövergripande kan därför sägas vara centralt och en förutsättning för att kunna inkludera samtliga aspekter, samtidigt som det ställer krav på samarbete och samordning mellan ämnen och bland kollegor.

I skolan görs kontinuerligt olika bedömningar för att ta reda på vad eleven har lärt sig och för att kunna sätta betyg. Formativ bedömning formar lärandet hos eleven och kan också forma undervisningen. I en formativ bedömningsprocess tydliggörs målet och eleven får återkoppling som är relevant med avseende på var den befinner sig i förhållande till målet. Att ge återkoppling kan upplevas som tidskrävande för lärare. Den behöver dock inte alltid komma i skriftlig form som kommentarer på inlämningsuppgifter, den kan till exempel ges muntligt till hela klassen eller via checklistor eller matriser som tydliggör kraven för olika kunskapsnivåer. Eleverna kan bli bedömda av läraren med hjälp av matrisen eller använda den i självbedömning eller kamratbedömning och på så sätt främja sitt lärande. Matriserna kan beskriva en uppgift eller en hel kurs. I en uppgiftsspecifik matris används de kunskapskrav från kursmatrisen som uppgiften täcker. Det finns forskning som visar att formativ användning av matriser kan stödja elevers lärande men betydligt färre studier som visar hur eleverna upplever användningen av matriser. I detta utvecklingsarbete undersöks om tillgång till relevanta bedömningsmatriser och kamratbedömning kan underlätta för lärare och elev samt om kamratbedömning med hjälp av matriser upplevs som givande av eleverna. Studien utfördes på klass i årskurs 7 med 25 elever inom ämnet kemi men borde vara relevant för alla ämnen där man genomför laborationer. Syftet var att ge en bild av hur användbara matriser är och hur de uppfattas av eleverna och vad de tycker om att ge och få kamratrespons. Elektroniska frågeformulär med frågor av både kvantitativ och kvalitativ karaktär delades ut till eleverna. Elevernas upplevelse av arbetet med matriserna och kamratbedömningen kan sammanfattas som givande. De svarade bland annat att matrisen varit lätt att förstå och att de gjort flera förbättringar i sina praktiska moment. Det finns dock tecken på en viss osäkerhet hos eleverna då många inte ville eller kunde uppge sitt senaste NO-betyg, inte ville genomföra laboration med matris igen samt att de önskat att läraren skulle ge mer förklaringar eller säga till om de gjort något “fel”. De tyckte att det var bra att nivån F hade en egen kolumn trots att den inte ger mer information än nivån för E. Många elever tyckte att det var svårt att ge varandra feedback och många tyckte att matrisen som användes för denna del var svår att förstå. Dock uppskattade de flesta eleverna feedback och svarade att deras rapporter blivit bättre och att de lärt sig av att ge varandra feedback och de flesta ville ha kamratrespons igen. En tredjedel upplevde dock detta moment som pinsamt eller stressande.