No description available.

Studien är baserad på en analys av fem olika elevtexter samt en intervju med en svensklärare. Analysen av elevtexterna visade på att eleverna har förståelse för genrebegreppet då elevtexterna är skrivna utifrån genren saga/fantasy. Med hjälp av elevtexterna kunde vi se att de flesta eleverna har förståelse för de svenska skriftspråksreglerna som stor bokstav, punkt och kommatecken samt att de har förmågan att böja orden till rätt böjningsform. Resultatet som genererades fram från intervjun visade att bristen av ordförråd samt hemmiljön är två stora faktorer som påverkar flerspråkiga elevers skrivande.

Vi har genomfört en intervjustudie där elever från årskurs 2 och 3 intervjuats om deras upplevelse av utomhusundervisning i biologi. Syftet med studien är att utifrån en intervjustudie genomförd i två klasser studera och analysera elevers inställning till utomhuspedagogik som en undervisningsmetod för lärande. Den forskningsfråga som studien ställer sig är: Hur upplever elever i årskurs F-3 undervisning utomhus i biologi? Intervjuerna är semistrukturerade och genomförs i par på två olika skolor i Sverige. För att få fram ett resultat är empirin analyserad med en induktiv analysmetod. Resultatet visar att eleverna upplever att undervisning utomhus i biologi är bra och roligt. De vill gärna lära sig om djur och växter i bland annat skog eller på en bondgård. När de har biologiundervisning utomhus vill de gärna arbeta tillsammans med andra klasskompisar. Slutsatsen som vi drar genom att ha genomfört studien är att eleverna upplever utomhuspedagogik som en rolig arbetsmetod, men gärna kopplar det till lek istället för undervisning. Det synliggörs även att elever föredrar att ha biologiundervisning inomhus om det regnar och vill vara utomhus vid solsken och värme.

Syftet med studien var att ta reda på hur lärare i fritidshem arbetar med inkludering och hur verksamheten planeras för att ge alla elever möjlighet att delta utifrån sina förutsättningar. För att svara på syftet utgick studien ifrån tre forskningsfrågor: Hur definierar lärare i fritidshem begreppet inkludering? Hur arbetar lärare i fritidshem med inkludering? Hur beskriver lärare i fritidshem de svårigheter och utvecklingsmöjligheter som finns gällande ett inkluderande arbetssätt? För att besvara dessa frågor använde vi kvalitativ metod och intervjuer. Sex lärare i fritidshem intervjuades för att få svar på hur de ser på inkludering och hur de själva anser att de arbetar inkluderande. I studien framkom det att begreppet inkludering tolkas på flera olika sätt. En tolkning var att begreppet handlar om tillhörighet där de intervjuade nämnde ord som trygghet och gemenskap. En annan tolkning var att begreppet handlar om delaktighet, att alla elever är delaktiga. Det framkom även att svårigheten med ett inkluderande arbetssätt ofta är kopplat till bristen på personal och tid samt att man på fritidshemmen har stora barngrupper och att resurspersoner inte finns tillgängliga på eftermiddagarna. Flera av de intervjuade pratade även om hur viktigt det är att inkludera alla elever, även de som inte är i behov av särskilt stöd. Fritidslärarna förklarade att de arbetar inkluderande genom att bland annat ta vara på elevernas intresse och behov vid planeringar för att få eleverna att vilja delta i aktiviteterna.

Syftet med studien är att undersöka lärares erfarenheter och förhållningssätt till hur pulsträning ökar elevernas koncentrationsförmåga och lärande i skolan. Eleverna i dagens samhälle har en mer stillasittande livsstil än för några få generationer sedan. Den fysiska aktiviteten i skolan får här en central roll. Studien undersöker om varför lärare anser att det är viktigt med fysisk aktivitet och pulsträning på morgonen innan lektionerna startar. Detta undersöks genom kvalitativa och personliga intervjuer med 5 yrkesverksamma lärare i fyra olika skolor. Studiens resultat visar att pulsträning anses ha positiva effekter på elevernas koncentrationsförmåga, kreativitet och minne samt att det blir ett bättre klimat för eleverna i klassrummet. Lärarna anser dessutom också att eleverna får bättre kondition som en bonus efter ett pulsträningspass, att elevernas sociala kompetens ökar och de får mer ansvar och inflytande. Lärarna motiverar eleverna på olika sätt till att delta i undervisningen i idrott och hälsa, vilket också motverkar hemmasittare. Lärarna berättar att de ser en progression på elevernas utveckling av pulsträning efter två till tre månader.

Syftet med denna studie är att undersöka i vilka sammanhang åtta femteklassare anser sig använda matematik, och på vilket sätt de beskriver att de använder matematik i dessa sammanhang. Intervjuer med åtta femteklassare genomfördes för att samla in data. Data analyserades utifrån de matematiska förmågorna i kursplanen. Det användes även ett ramverk som beskriver olika typer av sammanhang där matematik kan användas: vardagsmatematik, matematikers matematik och skolmatematik. Resultaten visar att eleverna anser sig använda matematik i olika sammanhang, men med en klar tyngdpunkt på vardagsmatematik. Ingen elev anser sig använda matematik i situationer som kan kopplas till matematikers matematik och endast en elev nämner skolmatematik som ett sammanhang där hen använder matematik. Vidare kan man se att det endast är två av de fem förmågorna som läroplanen innefattar som eleverna anser sig använda. Eleverna i denna studie använder sig endast av resonemangsförmågan och procedurförmågan. Slutsatsen som dras är att man kan se att eleverna i intervjuerna inte gör kopplingar till alla sammanhang som läroplanen nämner. Kopplingen som eleverna gör är till vardagsmatematik, eleverna gör dock inte kopplingen till de övriga två sammanhangen som är historiska skeenden och användning i andra ämnesområden. Man kan även se att alla de matematiska förmågorna inte nämns i intervjuerna.

Syfte och frågeställning Syftet med studien var att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa förmedlar kunskapskraven till sina elever i årskurs 9 samt hur deras elever uppfattar lärarens förmedling. Följande frågeställningar har undersökts: Vilka svårigheter och möjligheter upplever läraren finns vid förmedlandet av kunskapskraven? När och hur förmedlar läraren vad som står i kunskapskraven? Hur uppfattar eleverna vad, när och hur läraren förmedlar kunskapskraven?   Metod I studien har kvalitativa intervjuer tillämpats med två idrottslärare samt 17 elever från årskurs 9, från två grundskolor i Stockholm. Ett handplockat urval har kombinerats med ett bekvämlighetsurval. Intervjuerna var halvstrukturerade och bestod av både enskilda intervjuer med lärare samt fyra fokusgruppintervjuer med eleverna. Studien utgår från de teoretiska utgångspunkterna ”det didaktiska kontraktet” samt ”kommunikationsteorin”. Resultatet har analyserats utifrån en tematisk innehållsanalys som utgått från studiens frågeställning.   Resultat Lärarna i vår studie anser att kunskapskraven möjliggör för fri tolkning och eget beslutsfattande gällande undervisningsinnehållet. Friheten kan ses som en möjlighet och svårighet, beroende på vem som tolkar. Förmedlingen sker alltid muntligt, ibland med hjälp av matriser. Lärare och elever i årskurs 9 i vår studie anser att majoriteten av kunskapskraven är otydligt formulerade med undantag för rörelse till musik och simning. Resultatet från eleverna visade att eleverna tror att lärarna bedömer förmågor såsom att göra sitt bästa, delta och kunna samarbeta. Eleverna efterfrågar mer återkoppling samt tydligare exempel och förklaringar av kunskapskraven.   Slutsats I föreliggande studie framkommer det att majoriteten av kunskapskraven i idrott och hälsa upplevs som otydliga vilket påverkar både lärarens sätt att förmedla och elevernas förståelse. Kunskapskraven förmedlas muntligt innan uppstart av nytt moment, i vissa fall med hjälp av matriser. Både lärare och elever upplever att förmedlingen är bristande och önskar tydligare exempel. Eleverna efterfrågar mer återkoppling och förklaring av kunskapskraven. Kunskapskraven syftar till att vägleda eleverna att nå respektive betyg och har eleverna inte målet klart för sig kan det vara svårt att hitta rätt. / Aim The study aims to examine how teachers in PE education instructs knowledge requirements and how these pupils perceive these instructions. The study answered the following questions: What difficulties and opportunities do the teacher experience when communicating knowledge requirements? When and how does the teacher convey what is stated in the knowledge requirements? How does the pupils perceive what, when and how does the teacher convey knowledge requirements?   Method In order to answer the questions, two PE teachers and 17 pupils from grade 9 were interviewed, from two primary schools in Stockholm. A hand-picked selection has been combined with a convenience selection to find participants.The interviews were semi-structured and consisted of both individual interviews with teachers and four focus group interviews with the pupils. The study is based on the theoretical starting points which is the didactic contract and communication theory. The results have been analyzed from a thematic content analysis based on the question of the study.   Results The teachers believe that the knowledge requirements allow for free interpretation and own decision making regarding the teaching content. Freedom can be seen as an opportunity and difficulty, depending on who interprets. The mediation is always oral, sometimes by means of matrices. Teachers and pupils in grade 9 believe that the majority of knowledge requirements are unclearly formulated with the exception of movement to music and swimming. The abilities that the pupils believe the teacher assesses is to do their best, participate and cooperate. Pupils ask for more feedback as well as clearer examples and explanations of knowledge requirements.   Conclusions In the present study it’s found that the majority of knowledge requirements in PE education are perceived as unclear, which affects both the teacher's way of communicating and the pupils' comprehension. Knowledge requirements are communicated verbally before the start of a new moment, in some cases using matrices. Both teachers and pupils feel that the mediation is lacking and wishes clearer examples. Pupils ask for more feedback and explanation of the knowledge requirements. Knowledge requirements aim at guiding students to reach their respective grades, if the teacher does not have the goal clear, it may be difficult to find the right one.

Elever har svårt att lära sig om bråktal och lärare har svårt för att undervisa om detta. Forskning visar att en del elever har svårt att jämföra bråktal och att delarna av helheten ska vara lika stora. Denna litteraturstudie har som syfte att belysa vad forskning säger om hur lärare i grundskolans tidigare åldrar kan utforma sin matematikundervisning i arbete med tal i bråkform. Litteraturstudiens resultat presenterar artiklar som berör årskurs två till sju. Data är framtagen genom systematiska litteratursökningar i databaserna, ERIC och SwePub. Resultatet visar en mängd olika tillvägagångssätt som lärare kan använda för att hjälpa elever framåt i sin förståelse av tal i bråkform. De som presenteras är ämnesintegrerat arbete, traditionella och virtuella spel, konkret- , virtuellt- och laborativt material. Resultatet och slutsatsen tyder på att om tillvägagångssättet är lustfyllt, motiverande eller ger möjlighet till direkt feedback kan detta bidra till en ökad förståelse av tal i bråkform för eleverna. Litteraturstudien går att använda som vägledning i lärares matematikundervisning. Dock belyser inte resultatet alla detaljer för hur tillvägagångssätten används. Förslag till vidare forskning är att undersöka hur olika tillvägagångssätt används av lärarna i matematikundervisningen och vad de har för attityder till tillvägagångssättet.

Den här studien syftar till att undersöka elevers upplevelser av litteratursamtal i årskurs2. I studien deltog 30 elever och två lärare. Studiens empiriska material samlades ingenom intervjuer, som sedan analyserades och tolkades genom en innehållsanalys. Denteoretiska utgångspunkt som vi anser att litteratursamtalet är sprunget ur är densociokulturella teorin om lärande där man menar att kunskap nås genom socialinteraktion.Studien visar att elever i årskurs 2 deltar i olika typer av litteratursamtal. Det visade sigdock att eleverna hade svårt att initialt identifiera litteratursamtalet som en aktivitet.Först när eleverna blev direkt uppmärksammade på samtalet som en aktivitet kunde deurskilja olika typer av litteratursamtal. Resultatet visar också att elever i årskurs 2 inteupplever att de har litteratursamtal av mer tolkande och analyserande karaktär. Delitteratursamtal som studien visar att eleverna deltagit i var samtal i form av kontroll avkunskap, normdiskussioner och boktips. Avslutningsvis visar studien att elever i årskurs2 kan urskilja olika typer av lärande i litteratursamtalen samt att det är en positivupplevelse att få höra klasskamraters tankar och åsikter.

Syftet med studien är att utifrån begreppet meningsfull fritid förstå varför några 10- till 12 åringar inte stannar kvar i fritidshemmet. Kvalitativa intervjuer redogör för elevers perspektiv kring hur de upplever meningsfullhet på fritiden. För att eleverna ska uppleva meningsfullhet i fritidshemmet visar resultatet att de vill, anpassa fritidshemmet för äldre elever, spendera mer tid tillsammans med sina kompisar, höra till normen, det vill säga några elever upplever en sårbarhet om de stannar i fritidshemmet när de blir äldre. Eleverna slutar i hög grad när de inte upplever dessa förutsättningar till en meningsfull fritid i verksamheten.