Mitt syfte med arbetet var att ta reda på hur elever tänker och lär när de löser olika matematikuppgifter. För att få svar på mina frågeställningar har jag valt att använda mig av litteraturstudier och empiriska studier. Jag har valt att utgå från elevernas resonemang i mina tolkningar av hur elever tänker och lär. Ett resultat av min undersökning är att elevens sociala samspel med andra elever och lärare har stor betydelse för elevens lärande. Mitt resultat har stöd i Vygotskys begrepp ´den närmaste utvecklingszonen´.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka lärares och rektors uppfattningar om att låta elever delta i planering av undervisning. Samt att diskutera vad det kan bero på att målet med att göra elever delaktiga i planering av undervisning inte uppfylls i enlighet med skolans styrdokument. Min förhoppning är att mitt arbete ska kunna fungera som underlag för vidare diskussioner inom skolan i syfte att göra eleverna mer delaktiga.    Metoden jag använt mig av är en kvalitativ metod där jag genomfört intervjuer med fyra lärare och en rektor på en och samma skola.     I mitt examensarbete kommer jag fram till att det beror främst på fyra orsaker, brist på diskussion om begreppen delaktighet och inflytande, brist på diskussion gällande begreppen demokrati och makt, att skolans kunskaps- och demokratiuppdrag hanteras fristående från varandra och att det beror på lärares och rektors egna inställningar, uppfattningar och kompetens.

Syftet med studien är att undersöka elevers upplevelser av förekomsten avmobbning i skolan. Eftersom vi studerar till idrottslärare är därför ett delsyfte attundersöka elevers upplevelser av förekomsten av mobbning i omklädningsrumföre och efter en idrottslektion. Utöver detta undersöktes även skillnader mellanpojkar och flickors upplevelser av förekomsten av mobbning och kränkningarsamt elevers upplevelser om lärare agerade för att förebygga, åtgärda ochmotverka mobbning. Studien grundade sig på en enkätundersökning somgenomfördes på tre högstadieskolor där 221 elever i årskurs nio deltog varav 124var pojkar och 97 var flickor. Resultatet av studien visade att 7 % av elevernaupplevde sig vara utsatta för mobbning i omklädningsrummet och 7 % aveleverna upplevde sig vara utsatta för mobbning i andra situationer i skolan.Pojkar upplevde sig oftare vara utsatta och utsätta andra elever för fysiskakränkningar och mobbning än flickor, medan flickor upplevde sig oftare varautsatta för social mobbning än pojkar. Hälften av respondenterna i studien ansågatt det förekom mobbning i stort sett alltid eller ibland på deras skola medanhälften menade att mobbning förekom sällan eller aldrig på deras skola.Resultatet visade även att ungefär hälften av respondenterna ansåg att lärarna påskolorna i stort sett alltid eller ibland agerade mot mobbning och ungefär likamånga ansåg att lärarna aldrig eller sällan agerade mot mobbning.

Följande uppsats syftar till att, genom samtalsintervjuer, undersöka hur elever med olika social bakgrund uppfattar den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling. Främst undersöks elevers uppfattningar om miljöproblem. Intervjuer har genomförts med ett antal elever i årskurs 6.  Resultatet visar att elevernas sociala bakgrund har betydelse för deras uppfattningar om miljöproblem då medvetenheten tycks öka i takt med föräldrarnas utbildningsnivå. Det finns dock variationer i elevernas utsagor som tyder på att inte endast det nedärvda kapitalet är av betydelse. Då studien visar att elevers sociala bakgrund är av betydelse för deras uppfattningar och kunskaper inom området framhävs vikten av att skolan fyller en utjämnande funktion, för att på så sätt skapa lika villkor för samtliga elever.

I examensarbetet studeras elevers läranden och lärares stöd till detta under laboratio­ner i ämnena kemi och biologi på gymnasiet. Genom att använda ett didaktiskt analysverktyg analyseras filmade observationer för att identifiera elevers och lärares uppmärksamhet under laborationssitua­tioner. Upp­märksamheten och observe­rade problemlösningssituationer svarar i studien mot elevernas läranden och lärarnas ageran­den vid elevers frågor och tvekan, vilka kopplas till lärares stöd och strategival för att hjälpa eleverna. Resultaten visar tydligt hur läraren agerade som guide för elevernas läran­den genom att rikta uppmärksamhet mot laborationernas syften och önskvärda läranden. I studien orienterar sig eleverna inom ämnena biologi och kemi med hjälp av lära­ren. Elevernas läranden kan anses som förknippade med ett natur­vetenskapligt ”språkspel” som påbjöd spelregler för biologi- respektive kemiämnet. Reglerna antas bidra till att eleverna socialiseras och fostras inom ämnena biologi och kemi. För övrigt kan spår av ”naturveten­skapens väsen” ses i styrdokument. Av resultaten kan man tydligt se att lärarnas instruktioner och syften med laborationerna utgår ifrån sådana definierade kunskapsmål. Den viktigaste implikationen av arbetet är beviset på att analysverkty­get ger möjlighet att detalj­granska undervisnings­situa­tioner. Det vore mycket intres­sant om analysverktyget kunde användas även inom till exempel samhällsvetenskapliga ämnen för didaktisk analys och utveckling av lärares kompetenser.

ABSTRACT Visnja Fazlinovic En studie av hur elevers erfarenheter av att arbeta projektinriktat påverkar deras prestationer i kursen Projektarbete 100 poäng och deras förmåga att samarbeta A study of how experience of project-orientated work among students affects their achievement in the course Project work 100 points and their cooperativeness Antal sidor: 41 Undervisningen i svensk gymnasieskola ska utformas enligt skollagen och läroplanen. De dokumenten ger riktlinjer för undervisningen och en stor frihet att utforma den på så sätt att målen uppnås. Några av de målen är: ”Eleverna skall i skolan få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta och lösa problem både självständigt och tillsammans med andra. Skolan skall utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens” (Lpf 94:1.2). Ett sätt att uppnå det är att låta elever arbeta i projekt. Att få arbeta i projekt innebär att lära sig och till slut kunna formulera och avgränsa ett problem, upprätta en plan för arbetets genomförande, omsätta denna plan i praktisk handling och kritiskt värdera utfallet av det egna arbetet. Projektarbete som arbetsmetod i undervisningen vilar på progressivismen som teori. Det är också en mycket vanlig arbetsform i arbetslivet. En kurs där alla elever får göra ett arbete i projekt är kursen Projektarbete, som sedan år 2000 är en kurs för alla gymnasieelever i åk3. Elever vid en del skolor och program jobbar mer i projekt än andra, även under tidigare årskurser och detta i grupp med andra. Syfte med denna uppsats är att få se om arbetsformen är representerad vid några gymnasieskolor och i så fall på vilket sätt, samt om elevernas erfarenhet av arbete i projekt får någon inverkan på deras prestation i Projektarbete och i så fall vilken? Påverkas även deras förmåga att arbeta med andra? För att studera det genomförde jag en enkät bland elever som läste både studieförberedande och yrkesförberedande utbildningar vid de skolor som beskrivs i undersökningen och kompletterade det med några intervjuer. Intervjuerna genomförde jag med elever som redan deltog i enkäten och gav sitt medgivande för en eventuell intervju. Det presenterade resultatet baseras på vad elever har svarat i enkäten och vad några av dem har sagt i intervju. Resultatet visar att de skillnader som finns är störst mellan program och mindre inom samma program vid de olika skolorna, beträffande hur mycket arbete i projekt är representerat i undervisningen. Resultatet visar även att elever som är vana att arbeta i projekt tycker att det innebär att de presterar bättre i kursen Projektarbete, samt att det bidrar till att öka förmågan att samarbeta med andra. Sökord: Projektinriktat arbetssätt Projektarbete Samarbetsförmåga Elevers lärande

Sammanfattning Syftet med denna kvalitativa studie är att beskriva och förstå om och hur genus konstrueras socialt i elever och lärares förhållningssätt till dans i skolan. Tre övergripande frågeställningar som jag använt som utgångspunkt i denna studie är, hur upplever elever, pojkar och flickor dans i skolan? Har genus några betydelser i elevers och lärares förhållningssätt till dans och har dans någon betydelse för pojkar och flickors identitetsskapande?  Metoden jag använde mig för att undersöka dessa frågeställningar var gruppintervjuer med elever och enskilda intervjuer med lärare. Mitt bakomliggande intresse till detta började med att jag sedan tidigare kunnat ta del av en forskningsrapport som redogör för att idrotten i skolan utgår från att tillgodogöra manliga intressen (Redelius, 2004) samt att dans är en aktivitet som sällan förekommer i ämnet idrott och hälsa (Skolinspektionen, 2010). Resultat som kom fram under intervjuerna visar bland annat både pojkar och flickor upplever att dans är något som intresserar flickor mer än pojkar, detta trots att bara några få av flickorna och ingen av pojkarna från intervjuerna nämnde dans som den roligaste aktiviteten under idrott och hälsa. Resultaten från de genomförda intervjuerna med lärarna visar att det upplever att både pojkar och flickor har samma engagemang under själva dansaktiviteterna, men att pojkarna i större utsträckning protesterar eller visar på ett negativt kroppsspråk under genomgångar när det är dansundervisning i skolan än vad flickorna gör. Det teoretiska perspektiv som jag valt att analysera elever och lärares utsagor med är socialkonstruktivism och genusteori. Slutsatser jag dragit av denna studie är att dansundervisning påverkas av en rad faktorer som jag tror är en bidragande orsak till att dans kan vara svårt att organisera i skolan. Dessa faktorer är identitetsskapande, att dans är en symbol för kvinnlighet och att en del elever med annan religiös bakgrund sätter gränser för vad de kan delta i för danser i skolan. En annan slutsats som jag kommit fram till är att elevers olika inställning och engagemang till dans till stor del, är sammankopplat med vilken typ av stil det är på dansen, som kan kopplas till elevers identitet och symbolskapande. Genom att tydliggöra dessa faktorer i denna studie är min förhoppning att detta ska öka kunskap och förståelse för vad som påverkar dansundervisning i skolan. Detta hoppas jag också ska kunna bidra till att dansundervisningen i skolan utvecklas genom att man som lärare gör hänsynstagande av dessa faktorer när man planerar dansaktiviteter. / Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 6-9. Ht 2011

Forskning visar att matematikundervisningen i skolan är för stillasittande och läroboksbunden. Utomhusmatematik som ämne har potential att överbrygga dessa brister i den ordinarie matematikundervisningen samtidigt som elevernas kunskaper i matematik utvecklas. Detta tillsammans med att forskning visar att elevers lust att lära i matematik påverkas positivt av konkreta upplevelser och praktisk tillämpning ledde fram till syftet med studien. Syftet är att beskriva elevers perspektiv på utomhusmatematik. De frågeställningar som besvaras i undersökningen handlar om elevers uppfattningar om utomhusmatematik och deras antaganden om varför de har utomhusmatematik. Studien är förankrad i ett sociokulturellt perspektiv och för att uppnå syftet och besvara frågeställningarna har en fenomenografisk ansats valts där eleverna har besvarat en enkät samt att sex elever har intervjuats enskilt. Det utgör huvudresultatet i undersökningen. För att få en kontext till detta har en lärare intervjuats samt att fyra matematiklektioner utomhus har observerats. Samtliga lektioner har genomförts av den intervjuade läraren. Resultatet visar att ingen elev är negativ till att ha utomhusmatematik. Eleverna kan se både positiva och negativa delar med pedagogiken. Några av de positiva delar de kan se är att de får frisk luft och får lära sig saker, medan kyla och avsaknad av lekar nämns som negativa delar. De ser sitt eget lärande under lektionerna och kan ge antaganden om varför de har utomhusmatematik. Alla eleverna är eniga om att de vill fortsätta att ha utomhusmatematik även i fortsättningen.

Vi ställer oss frågan hur visionen om en skola för alla ska uppnås med tanke på alla elevers olikheter. Syftet i denna studie är att studera tillfällen då lärarna eventuellt upplever inkludering svårt. Genom att studera lärares uppfattningar och deras tillvägagångssätt i mötet med alla elevers olika förutsättningar och behov och vilka tänkbara svårigheter som kan tillkomma, vill vi framhålla läraryrkets dilemma att möta alla elevers olika förutsättningar. Vi fann i våra delstudier att det finns svårigheter att inkludera alla elever i en sammanhållen undervisning med hänsyn till elevernas olika förutsättningar och behov. En följd av detta var valet att segregera och då med avsikt att skapa bättre förutsättningar för eleven att nå kunskapsmålen. Att få tiden att räcka till alla elever när några elever stör eller på annat vis kräver mer uppmärksamhet anses vara svårt inom en inkluderande undervisning. Lärarna anser att tiden är en nyckelfaktor för att skapa en skola för alla.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare och rektorer på ett specifikt utbildningscentrum uppfattar, möjliggör och förverkligar flexibelt lärande samt få deras insikt i vad flexibelt lärande bidrar till när det gäller elevers lärande. För att uppnå syftet med denna undersökning har följande frågeställnings ställts: Hur uppfattas flexibelt lärande av lärare och rektorer, vad uppfattar rektorer och lärare som positivt samt negativt med flexibelt lärande, hur möjliggörs och förverkligas utbildningscentrumets vision om flexibelt lärande av lärare och rektorer samt hur ser lärare och rektorer på det flexibla lärandets funktion när det gäller elevers lärande?Det använda källmaterialet består av intervjuer gjorda med 2 rektorer och 4 lärare som arbetar med flexibelt lärande på ungdomsgymnasiet och vuxenutbildning på ett utbildningscentrum i mellersta Sverige. Resultaten visar på att den generella uppfattningen om flexibelt lärande hos rektorerna och lärarna är positiv. Man kan se utifrån intervjuerna att de positiva sakerna med flexibelt lärande ofta cirkulerar kring relationen mellan lärare och eleven, medan de negativa sakerna ofta berör mer praktiska saker som angår både lärare och elev. Möjliggörandet och förverkligandet kan man säga består till största del att tillgodose elevers önskemål och behov. Detta innebär att man inte begränsar sig på något sätt, eleverna erbjuds alla möjligheter till studier. Utifrån intervjuerna kan man dra slutsatsen att flexibelt lärande bidrar till elevers lärande på ett sådant sätt att kunskapen fördjupas och eleverna får en annan förståelse för den kunskap som dom skapar. Den problematik vi kan se när det gäller det flexibla lärandet utifrån intervjuerna är att det saknas en allmän rådande definition av begreppet flexibelt lärande och att den socialkonstruktivistiska teorin inte är tillräckligt förankrad. Detta är nödvändigt för att projektet Flexibelt lärande ska lyckas.