<p> </p><p>Syftet med arbetet är att få en inblick i invandrarelevers perspektiv på vilka möjligheter och svårigheter de upplever i lärande och undervisning i mångkulturella skolor, samt hur deras olika erfarenheter relaterade till kulturell bakgrund påverkar lärandeutvecklingen. I forskningsbakgrunden presenteras lärandeteorier och riktlinjer som betonar vikten av att elevernas bakgrunder och erfarenheter involveras i lärandet. Interkulturell pedagogik beskrivs som ett möjligt förhållningssätt i undervisningen och forskning kring lärares upplevelser i mångkulturella skolor presenteras. Genomgången av tidigare studier kring invandrarelevers situation i mångkulturella skolor berör språkliga och kulturella aspekter, liksom bostadsområdets betydelse och problematisering av identitetsbegrepp. Uppsatsens empiriska del består av kvalitativa intervjuer med sex invandrarelever i grundskolans senare del, fördelade på två skolor med mångkulturell elevsammansättning. Eleverna vittnar om en öppenhet och tolerans för olika kulturer och menar att de inte lägger någon vikt vid kulturell bakgrund varken i vänskapsrelationer eller i relationen till lärare. Flerspråkigheten och den mångkulturella elevsammansättningen beskrivs av eleverna huvudsakligen som positiv och berikande. Däremot beskriver de inte att elevernas kulturella bakgrunder behöver tas tillvara i undervisningen. Språkutveckling i svenska ses av eleverna som avgörande för den egna kunskapsutvecklingen.</p>

Innan barn börjar skolan bär de med sig olika mycket kunskap och föreställningar. Med hjälp av de erfarenheter de har, försöker de sedan förklara den omvärld de lever i. Som lärare fyller man en viktig roll att hjälpa barnen att få kunskap om den värld de lever i och anpassa undervisningen så att den är uppbyggd efter varje enskild elevs behov. Syftet med denna undersökning var att ta reda på vad 6-åringar har för föreställningar om jorden, solen, månen och stjärnorna. Sex elever har intervjuats, och resultatet visar att ju mer konkret ett ämne är desto mer kunskap och föreställningar har eleverna. I arbetet har författaren också tittat på exempel av vad det finns för faktalitteratur riktad mot elever i denna ålder. Vad innehåller den och hur är de uppbyggda? Slutsatsen av denna undersökning blir således att som lärare är det viktigt att använda mycket konkret material i sin undervisning om rymden och att det finns bra faktalitteratur, med enkel text och lättförståliga bilder, riktad till barn i denna ålder, att ta med i undervisningen.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som kan påverka elevers läs- och skrivutveckling samt att skildra denna utveckling hos elever i år ett och år tre och påvisa likheter och skillnader. Sex elever från ett mångkulturellt område har studerats i sin läs- och skrivutveckling. Studien har genomförts med hjälp av fallstudier, kvalitativa intervjuer, deltagande observationer och performansanalyser. För att skapa ytterligare förståelse för ämnet har även intervjuer med lärare och specialpedagoger genomförts. Den teoretiska delen behandlar den tidiga och fortsatta läs- och skrivutvecklingen som kan vara jämförbar med våra fallstudiebarns utveckling. Även faktorer som kan vara av betydelse för elevers läs- och skrivutveckling tas upp. Resultatdelen visar att fallstudiebarnens läs- och skrivutveckling har övergripande likheter men att varje elev följer sin egen utvecklingsgång och på något sätt skiljer sig från de andra. Studien visar tendenser på att elever med svenska som förstaspråk har enklare för att tillägna sig förståelse av en text än elever med svenska som andraspråk. Faktorer som i denna studie upplevs vara betydelsefulla för elevers läs- och skrivutveckling är tid, miljö och ekonomiska resurser. Faktorer av underordnad betydelse anses vara metoder och läromedel.

Det som vi vill belysa med denna undersökning är hur viktigt det är att använda uterummet för elevers utvecklande i sin helhet. Det är viktigt att tänka på skolgården som ett extra klassrum. Vi vill belysa det faktum att uteverksamhet i skolan är gynnsamt för barnen. Något som vi vill ta upp kring utomhuspedagogiken är problematiken kring att arbeta ute och även ge en bättre bild av vad utomhuspedagogik betyder. Undersökningen har utförts i två skolor i Mellansverige. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning och det material vi använt oss av är 18 enkätformulär och 4 intervjuer. Vår undersökning visar att även om pedagogerna anser att det är bra att vara utomhus så förekommer det väldigt sällan. Detta trots att pedagogerna själva anser att de skulle ha tid att gå ut med barnen mer. Pedagogerna anser att uterummet har en betydande roll för elevernas lärande. Respondenterna menar att utomhuspedagogik handlar om att bedriva en sorts pedagogiks verksamhet, utomhus med eleverna. Vi vill framhålla att utomhuspedagogik är intressant, roligt, kreativt och nyskapande för både elever och pedagoger.

SAMMANFATTNING Föreliggande uppsats är en kvalitativ undersökning av elevers uppfattningar av människors lika värde. Studien, som har en fenomenografisk ansats, är gjord på en grupp gymnasieelever från ett yrkesförberedande program. Syftet är att finna hur elever beskriver kvalitativt skilda sätt att erfara människors lika värde. I förlängningen är tanken att denna kunskap ska kunna ge en grund för lärare att förstå elevers perspektiv inom området. Den övergripande frågeställningen är: På vilka kvalitativt skilda sätt beskriver gymnasieelever att de uppfattar människors lika värde? 10 elever har intervjuats individuellt utifrån en halvstrukturerad intervjuguide med frågor på såväl generell nivå som avseende specifika frågeställningar. I en teoretisk del ges en översikt över värdegrunden i den svenska skolan, där olika perspektiv på och tolkningar av värdegrunden redovisas och diskuteras. I anslutning till denna redovisas aktuell demokratiforskning och tre demokratimodeller med anknytning till värdegrunden. Här ges också en kort översikt av fenomenografin som forskningsansats. Resultatet av undersökningen ges i form av beskrivningskategorier, med exempel från intervjusvaren. Kategorierna handlar dels om huruvida människor i alla situationer har lika värde eller om det finns något som fråntar dem rätten till lika värde, dels om i vilken utsträckning elever kopplar den generella frågan om människors lika värde till specifika situationer. I resultatdiskussionen diskuteras huruvida de uppfattningar om människors lika värde som eleverna omfattas av kan sägas harmoniera med värdegrunden, som den beskrivs i skolans styrdokument. Dessutom behandlas möjliga effekter som kunskapen om elevernas uppfattningar kan ha för undervisningen om och i värdegrund.

Syftet med undersökningen var att ta reda på om det finns något samband mellan gymnasieelevers uppfattning om sin kunskapsnivå i matematik och hur roligt de upplever att ämnet och undervisningen är. Data till undersökningen samlade jag in via intervjuer, enkäter och en inlämningsuppgift med öppna frågor om upplevelser kring matematiken. Litteraturen, bland annat Skolverkets undersökning, pekade i stor utsträckning på att en känsla av lust i samband med undervisningen leder till bättre kunskapsutveckling. Resultatet av undersökningen visade att det finns ett ganska starkt samband mellan elevernas uppfattning om den egna kunskapsnivån och hur roligt de tycker att ämnet är.

Syftet med arbetet är att få en inblick i invandrarelevers perspektiv på vilka möjligheter och svårigheter de upplever i lärande och undervisning i mångkulturella skolor, samt hur deras olika erfarenheter relaterade till kulturell bakgrund påverkar lärandeutvecklingen. I forskningsbakgrunden presenteras lärandeteorier och riktlinjer som betonar vikten av att elevernas bakgrunder och erfarenheter involveras i lärandet. Interkulturell pedagogik beskrivs som ett möjligt förhållningssätt i undervisningen och forskning kring lärares upplevelser i mångkulturella skolor presenteras. Genomgången av tidigare studier kring invandrarelevers situation i mångkulturella skolor berör språkliga och kulturella aspekter, liksom bostadsområdets betydelse och problematisering av identitetsbegrepp. Uppsatsens empiriska del består av kvalitativa intervjuer med sex invandrarelever i grundskolans senare del, fördelade på två skolor med mångkulturell elevsammansättning. Eleverna vittnar om en öppenhet och tolerans för olika kulturer och menar att de inte lägger någon vikt vid kulturell bakgrund varken i vänskapsrelationer eller i relationen till lärare. Flerspråkigheten och den mångkulturella elevsammansättningen beskrivs av eleverna huvudsakligen som positiv och berikande. Däremot beskriver de inte att elevernas kulturella bakgrunder behöver tas tillvara i undervisningen. Språkutveckling i svenska ses av eleverna som avgörande för den egna kunskapsutvecklingen.

Sammanfattning Den här studien är baserad på intervjuer av sex ungdomar i Mälardalsområdet. Ungdomarna har läs- och skrivsvårigheter och syftet med studien är att undersöka deras upplevelser av det pedagogiska stödet som de har mött i grundskolan. De centrala frågeställningarna i studien är när det pedagogiska stödet sätts in, vilka som varit drivande i processen och vilka konsekvenser som svårigheterna orsakade av dyslexi, har inneburit för fortsatta studier. Undersökningen bygger på ett bekvämlighetsurval där kontakten med respondenterna har förmedlats via Dyslexiförbundet. De sex ungdomarna är mellan 12 och 21 år, tre pojkar och tre flickor. Vissa jämförelser mellan könen har därför kunnat göras där en slutsats är att pojkarna har fått tillgång till kompensatoriska hjälpmedel medan flickorna inte har det. De tre pojkarna har alla fått sin diagnos i dyslexi på mellanstadiet medan två av flickorna inte fick någon diagnos eller stöd under större delen av grundskoletiden. Det pedagogiska stödet står i relation till att diagnosen ställs, både för de tre pojkarna och en flicka som fick sin diagnos under de första skolåren Lärarna har spelat en viktig roll för självförtroendet och studieframgång. Lärare med ett sociokulturellt synsätt har bidragit till självförtroende och studieframgång. I samband med språkval har också lärarna haft en avgörande roll för att eleverna inte skulle välja modernt språk i sexan eller sjuan. Föräldrarna har spelat en central roll och ungdomarna har upplevt deras stöd framförallt i läxläsning som nödvändigt för att klara skolan. Studien visar att det pedagogiska stödet, enligt intervjupersonerna, inte är ett resultat av en genomtänkt strategi utan snarare sker godtyckligt och ofta efter påtryckningar av föräldrarna. Åtgärdsprogram verkar inte ha varit levande under elevernas skolgång, vilket kan vara ett uttryck för avsaknad av strategier från skolorganisationen för elever med läs- och skrivsvårigheter. Nyckelord Dyslexi           läs- och skrivsvårigheter        Elevers upplevelser av pedagogiskt stöd

Stadsbarn har idag på grund av trafik och andra hot en begränsad utomhusarena att vistas på. Skolgårdar fyller därför en viktig funktion och det är viktigt att dess utformning gynnar alla barns behov av aktiviteter och utveckling. Syftet med detta arbete var att ta reda på vilken roll skolgårdens utformning har för elevernas val av aktiviteter. Undersökningen gjordes delvis ur ett genusperspektiv. Frågeställningarna under arbetets gång var: Hur ser skolgårdsmiljön ut? Hur utnyttjar eleverna skolgårdsmiljön i sina aktiviteter? Vilka aktiviteter ägnar sig eleverna åt på skolgården? Finns det platser och aktiviteter på skolgården som är genusfria/ genusbundna? Som teoretisk ram valde vi att utgå främst från Lev S Vygotskijs utvecklingspsykologiska teori där leken lyfts fram som en källa till utveckling samt Johan Asplunds forskning kring miljö och platsidentitet. Undersökningarna baserades på direkta observationer av skolgårdsmiljön och elevernas aktiviteter, samt kvalitativa intervjuer med elever och pedagoger för att ta reda på deras perspektiv kring skolgårdens utformning. Arbetet var avgränsat till en jämförelse mellan två olika skolgårdar i Stockholms innerstad. Barnen som deltog i undersökningen var från årskurs ett till årskurs tre på båda skolorna. Resultatet visade att skolgårdens miljö både kan gynna och begränsa barn i sina val av platser och aktiviteter. Små rum med naturinslag bidrar till att miljön är tolkningsbar på olika sätt, barnen får inspiration och öppnar upp sin tankevärld. Skolträdgården, med många rörliga naturinslag som växter, vatten och stubbar, uppmuntrar barns kreativa förmåga och fantasi. Skolträdgården är en plats som innehåller upplevelsemässiga aspekter. Asfaltsytan på skolgården är ett bra underlag för både bollspel och många andra regellekar. Aktiviteter på skolgården äger rum oavsett hur miljön ser ut. Barn har ett behov av att röra på sig samt utvecklas motoriskt, kognitivt och socialt genom valet av olika lekar och aktiviteter. Vår studie visade att traditionella könsroller kan suddas ut genom att pedagogerna uppmuntrar aktiviteter som bryter mot tidigare föreställningar kring manligt och kvinnligt. Pedagogerna har en viktig roll som goda och inspirerande förebilder. Den viktigaste slutsatsen i studien var att en rik miljö bidrar till mer inspiration i valet av aktiviteter än om miljön är torftig. Om alla platser på en skolgård känns trygga och om det finns en variationsrik miljö med mycket naturinslag så skapas stora förutsättningar för att aktiviteter och lust äger rum på precis hela skolgården.

Abstract The purpose of this study is to find out how pupils give expression of a water cycle model and if the model causes any misunderstanding. Two problems constitute the starting point for this investigation. The first question is: how do the pupils explain the water cycle with the help of the jar model (can of glass). The other question is: can the children see any similarities between the can of glass and our earth. Qualitative semi structured interviews with seven pupils in the ages of 8-9 have been used to show the pupils’ own thoughts and how they express them. As an application a model of a can of glass was used during the interviews. The result of the investigation shows that every pupil could explain the water cycle in some way, most of the pupils rather minutely and in great detail. This even shows that most of the pupils could see similarities between the model and our earth but that the model displays some misunderstandings. The conclusion of this investigation is that the model is a good instrument for the learning processes, but it is important to be sensitive and listen to the pupils’ thoughts in order to be aware of possible misunderstandings. Keywords: Children’s thinking, learning theories, concrete models, water cycle / Sammanfattning Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur elever tolkar en modell av vattnets kretslopp och om den ger upphov till eventuella missförstånd. Undersökningen har utgått från två frågeställningar. Den första handlar om hur elever förklarar vattnets kretslopp med hjälp av en glasburksmodell. Den andra undersöker om de kan se någon likhet mellan glasburken och vår egen jord. För att synliggöra elevernas egna tankar och formuleringar användes en kvalitativ semistrukturerad intervju med sju elever i åldrarna 8 – 9 år. Glasburksmodellen användes som hjälpmedel under intervjun. Resultatet av undersökningen visar att alla barnen kunde förklara vattnets kretslopp på något sätt, de flesta barn mer noggrant och utförligt med hjälp av modellen. Det visade sig också att de flesta elever kunde se likheter mellan modellen och vår egen jord. Modellen gav emellertid också upphov till några få missförstånd. Slutsatsen av detta arbete är att den konkreta modellen är ett bra verktyg för lärandeprocessen, men att det är viktigt att vara lyhörd för elevernas tankar så att eventuella missförstånd uppmärksammas. Nyckelord: Elevers tankar, inlärningsteorier, konkreta modeller, vattnets kretslopp