The purpose of this study is to investigate how a group of students experience their learning when working in groups, and determine if they prefer to work individually or in groups. This study will also investigate what the students believe that they learn when working in groups. The study is based on these two questions: How and what do students perceive that they learn from working in groups? Do the students in my study prefer to work in groups or individually? The method I have used to retrieve information has been to interview four different students. The interviews were individual; I did so to get a deeper view of how students perceive their own learning in groups. I chose a selection of students, two girls and two boys ranging in the ages from 15 to 16 years old, these pupils were all attending the same school. Social Constructivism is the theoretical perspective that my essay is based on. The key concepts of my essay are based on the terms "the horizon of understanding" which come from the hermeneutic research tradition and life-world which is a central concept in the phenomenological research tradition. The results from this study show that students believe that the spoken interaction in groups is important. The students believe that their individual learning can be developed further with the help of oral interactions, an example given is when students embrace new ideas and thoughts by talking to each other in groups. Based on the results of the interviews, students feel that their individual learning is affected positively when working in groups. This study shows that when students are being asked if they prefer to work in groups or individually, the answer is evenly divided, but with a small majority favoring to work in groups. However, almost all students who participated in my study believe that working in group is almost all the time a fun method of working and studying.

Abstract This examination project studies two groups of students, who are in the last year of the mandatory school attendance in Sweden (15 years old and in school year nine), their views and thoughts about the Swedish school. The purpose of this study is to examine how the students in the study thinks about the role that the Swedish school have, and should have in the society, and how, and if the fostering mission that the Swedish school have, has any implication on the student’s opinions. I have also studied if the student’s trusts the Swedish school. I have made my study on interviews with two groups of students, one with four boys and one with four girls. The members in both of the groups came from the same class in school year nine. My results shows that the students have some trust for the Swedish school but it’s hard to see if there is a high amount of trust or a low amount by looking at the boys answers, but the girls answers shows that they have a low amount of trust for the Swedish school. But both of the groups agree that the role that the school should have, is to teach the children things that they have use of in the future. They also agree that they have not been influenced by the schools fostering mission, and that is not the schools mission to foster the children, it’s the parents who should have that role. By the end of the examination project there is a discussion, where I discuss the implications that my results may have on my upcoming work as a teacher. / Sammanfattning Det här examensarbetet handlar om hur två elevgrupper ser på den svenska skolan som institution, och om och i så fall hur skolans fostransuppdrag upplevs av eleverna, och om den har någon påverkan. Detta är även mitt syfte med examensarbetet, att undersöka hur elever ser på skolan. Detta gör jag genom att undersöka hur stort förtroende eleverna har för skolan, upplever eleverna att de blir utsatta för påverkan av de värden som skall förmedlas av skolan, eller har andra faktorer en större påverkan för elevernas åsiktsbildning? Min undersökning är gjord på intervjuer med två stycken fokusgrupper, en med fyra stycken killar, och en med fyra stycken tjejer. Båda grupperna kom från samma årskurs nioklass, från en högstadieskola som jag i examensarbetet håller anonym. Mina resultat visar att eleverna visar upp ett visst förtroende för skolan, men om förtroendet är högt eller lågt är svårt att utläsa ur killgruppens svar, medan tjejgruppen utrycker ett lägre förtroende för skolan. Men båda grupperna är överens om att skolans uppdrag är att ”lära ut barnen” och att det är skolans uppgift att lära dem saker de behöver ha med sig i framtiden. Eleverna i studien upplever sig inte heller bli utsatta för någon fostran eller påverkan från skolans håll, och dem anser inte heller att det är skolans uppgift att fostra eleverna, utan att det istället är en uppgift för hemmet. I den avslutande diskussionen så diskuterar jag mina resultat och vilka konsekvenser dessa kan ha för mitt kommande yrke som lärare.

Det jag vill belysa med den här studien är vad några pedagoger har för erfarenheter av utomhuspedagogiken i förskoleverksamheten. Vad syftet är enligt pedagogerna med utomhuspedagogiken, vilka begränsningar innefattar utomhuspedagogen, vilken inställning pedagogerna har till ämnet samt hur de kopplar detta till förskolans läroplan. För att få fram detta material har kvalitativa metoder med intervjuer används. Detta för att uppsatsen bygger på pedagogernas egna uppfattningar och erfarenheter av ämnet. Intervjuerna genomfördes i tre olika förskolor, två till tre pedagoger ur varje förskola, i en mellanstor stad i Sverige. Sammanlagt var det åtta pedagoger som deltog i undersökningen. Min teoretiska bakgrund innefattar tidigare forskning, doktorsavhandlingar samt förskolans läroplan. I den här uppsatsen har jag valt att utgår från den sociokulturella synen på lärande eftersom barn ses som kompetenta individer som lär i en social gemenskap och att de konstruerar sin egen kunskap utifrån sina erfarenheter. Jag har sedan gjort analyser av mitt material från undersökningen och kopplat det till teoribakgrunden. I resultatet framkommer det att användningen av utomhuspedagogik i förskoleverksamheten varierar beroende på lärarens egen inställning till detta arbetssätt. Vissa pedagoger går ut högst två till tre gånger per vecka medan andra arbetar ute dagligen. Analysen visar att för en kategori av pedagoger är det en självklarhet att vara ute och de har den inställningen att det är att bara komma ut. En annan kategori arbetar planerat i projekt som kan bedrivas både inomhus och utomhus, medan en annan föredrar att vara inomhus. Det framkommer i analysen att det finns olika fördelar med utomhuspedagogiken, nämligen barnen kan arbeta i olika miljöer, använder både kropp och samtliga sinnen, får enskilt eller i grupp undersöka, utforska, upptäcka och experimentera olika ting. Förutom detta nämns det att barnen kan praktisera de teoretiska delarna och få konkreta erfarenheter och kunskaper av olika saker som de läser om eller arbetar med. Sedan visar den här studien att det förekommer hinder eller brister i utomhuspedagogiken, såsom med alla andra arbetsmetoder eller undervisningssätt. Pedagogerna i denna studie hävdar att hinder i form av att barnen inte har kläder efter väder, ekonomiska hinder, personalresurs, för stora barngrupper, gården och att vädret kan vara ett hinder för de mindre barnen, förekomma. Studien framhåller sedan, att användingen v läroplanen varierar mellan pedagogerna. En del pedagoger har läroplanen som går hand i hand med de aktiviteter de planerar för barnen och andra har det bara i baktanken. Undersökningen visar att majoriteten av pedagogerna anser att utomhuspedagogik är en del av deras verksamhet och det framkommer också att majoriteten av pedagogerna har en positiv inställning till utomhuspedagogiken och anser att den kan användas både för fri lek och pedagogisk verksamhet. Barnen får ett konkret, plats- och erfarenhetsbaserat lärande, vilket bidrar till mindre ytliga inlärningssituationer. Sedan kommer diskussionen, där diskuteras uppsatsens resultat iförhållande till litteraturgenomgången.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur läs- och skrivsvårigheter ser ut på individ- och organisationsnivå inom skolan. Det innebär att jag kommer att studera en utvald elev och dennes lärare i skolan men också föräldrarna till denna elev för att se hur de upplever elevens svårigheter i hemmet. Syftet är också att granska TIL-metoden (Tidig Intensiv Lästräning) och ta reda på hur den metoden fungerar i praktiken samt att undersöka elevens upplevelser av metoden i skolan och i hemmet. Det metodologiska tillvägagångssättet jag valde var intervju med eleven, specialpedagogen, klassläraren samt elevens förälder för att få en tydlig bild av elevens utveckling från starten under hösten i årskurs ett till mitten på vårterminen i årskurs ett. Jag valde även att observera eleven vid fyra tillfällen då eleven arbetade med denna specifika metod i skolan och i elevens hemmiljö för att ta reda på om det skedde någon förändring i elevens läs- och skrivinlärning. Resultatet visade att elevens läs-och skrivförmåga förbättrades markant med hjälp av denna metod. Redan efter några veckor kunde både elev, specialpedagog, lärare och föräldrar se en klar förbättring i läs- och skrivutvecklingen hos eleven. Slutsatsen utifrån denna studie visar att TIL-metoden var ett mycket bra verktyg för att förbättra läsningen och skrivningen hos denna elev. Studien visar även att elevens en-till-enundervisning med specialpedagog varje dag var en bra undervisningsform för eleven och positivt för hans utveckling

Uppsatsens syfte var att genom enkätundersökning kombinerat med litteraturstudium kontrollera om elevers uppfattning om islam även bidrog till deras inställning om läromedel, religionsundervisning och samhällsbild. Undersökningen försökte också se de medvetna och omedvetna faktorerna som kunde ligga till grund för elevernas tyckande. Undersökningen gjordes på gymnasieelever från tre olika program där samtliga läste religionskunskap kurs 1 samt avslutat momentet islam.

Syftet med studien är att utforska och förtydliga vad likvärdighet idag uppfattas som hos skolans huvudmän, rektorer och lärare, samt hur likvärdighet eftersträvas inom grundskolan. Det finns en önskan om att uppmärksamma en problematik med strävan efter minskade resultatskillnader mellan elever som verkar motsäga likvärdighetsmålet att alla elever ska utvecklas så långt som möjligt. Studien har utförts i Linköpings kommun där huvudmän, rektorer och lärare inom grundskolans högstadie har intervjuats. Likvärdighet definieras av respondenterna som att ge alla elever samma möjlighet och samma chans. Detta genom en lyckad skolgång för att nå kunskapskraven samt möjlighet till maximal utveckling. Resultaten visar att små resultatskillnader mellan elever och mellan skolor inte eftersträvas, utan varje elevs maximala utveckling anses viktigare för likvärdigheten. Mätningar av elevers utveckling/progression är idag problematiskt, men enligt respondenterna vore det ett bättre mått på likvärdighet. Ett övergripande likvärdighetsmål för skolan är att alla elever ska nå de grundläggande målen, vilket sker genom extra resurser till svagpresterande elever. Högpresterande elevers behov förbises oftare.

Studien handlar om elevers motivation till ämnet biologi. En rad faktorer påverkar eleverna. Forskning visar att delaktighet, varierad undervisning och tidigare intresse påverkar helhetsbilden av ämnet biologi. Arbetet är fokusera på dessa tre faktorer.-Delaktighet kan innebära att läraren tar tillvara elevernas tidigare intresse och erfarenhet i ämnet och att de får delta i planeringen. Om eleverna förstår vad de ska lära sig och varför visar de en större motivation i ämnet.-Varierad undervisning kan innehålla t.ex. exkursioner, diskussioner, laborationer, källkritisk granskning, argumentation för och emot mm. Undersökning visar att eleverna gärna vill ha en varierad undervisning. Vidare anser de att det är viktigt att läraren finns som stöd och uppmuntrare, att lärarens presentation av ämnet är stimulerande och att bemötandet av eleverna är personligt och positivt.-Elevernas tidigare intresse kan påverka deras helhetsbild av biologi. Om deras tidigare intressen tillvaratas och vidareutvecklas kan det medföra att motivationen blir större i ämnet under högstadietiden.I undersökningen deltog elever från årskurs 7 och 9 som fick svara på frågor angående hur deras intresse för biologi ser ut. Undersökning visar att motivationen att lära sig mer om biologi verkar öka under högstadietiden och antalet elever som har biologi som favoritämne har ökat markant.

No description available.

Syftet med denna rapport är att öka kunskapen om elevers upplevelser av på nätet. Studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med åtta elever i grundskolan, resultatethar sedan delats upp tematiskt. I resultatet framkommer det att elever upplever att negativa handlingar sker på nätet. Alla har inte själva blivit utsatta men en stor del av informanterna i studien berättar om andra i deras närhet som blivit utsatta. Studien visar även att eleverna har egna strategier för att hantera de negativa handlingarna. Det framkommer också preferenser för vilka personer eleverna vänder sig till för stöd.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad eleverna säger om sitt egna lärande av laborationer i naturorienterande ämnen. Syftet är också att ta reda på om de lär sig detsom läraren tänkt. Jag har genomfört och planerat dessa lektioner. Det är för att kunna undersöka elevernas åsikter kring laborationer och om de anser sig lära sig något av laborationer.Undersökningen genomförs som en kvalitativ intervjustudie med elever i årskurs 1. Undersökningen genomförs också genom observationer under lektioner som innehåller laborationer. Detta för att få en sådan bred syn som möjligt på hur och vad eleverna lärsig av laborationer. Det är jag som agerar lärare på dessa lektioner och jag ligger även bakom lektionsplaneringen.Resultatet visar att eleverna tycker laborationer är roligt men att de gärna vill kunna påverka mer själva. Eleverna visar tecken på att de lärt sig det läraren tänkt och såg som syfte med lektionerna. Självklart går det inte att säga att alla elever lärt sig lika mycket men genom observationer och intervjuer så har det visats att eleverna förstått det som var syftet. Eleverna gillade även att kolla på film. De ansåg sig själva lära sig mer omde fick se något som hände istället för att någon bara berättade om saker. Eleverna gillade även att ställa hypoteser och tyckte det var kul att inte veta vad som skulle hända men att de sedan fick se slutresultatet och jämföra det med sina hypotes. Tidigare forskning visar på att eleverna ska få koppla ihop det som sker med teorier, vilket eleverna i denna studie verkade tycka om. Tidigare forskning tyder även på att lärare i allmänhet vill att laborationer ska vara roliga för att väcka intresse hos eleverna. Detta stämmer överens med eleverna i min studie som gärna ville göra laborationer som var roliga. I denna studie lär sig eleverna alltså genom laborationer. Dessa elever lär sig även det som är tänkt när de får material för att kunna lära sig.